diff --git a/.DS_Store b/.DS_Store
index 41a876dfe72feef272879c736388f437924e9a5c..c356708b1daaf1932a9d38108d01ed0ec9751a85 100644
Binary files a/.DS_Store and b/.DS_Store differ
diff --git a/CHANGELOG.md b/CHANGELOG.md
index cd5e8906beac20372ee281b9c7c1998b0dcf4f83..13c9427e504450ecd7b158bc9d9ebc98f1d49b6b 100644
--- a/CHANGELOG.md
+++ b/CHANGELOG.md
@@ -4,14 +4,15 @@ This document details the changes made for the project during the summer of 2024
## General
- Many scripts using classes have been simplified as functions.
-- New integrations have been refactored to utilize a "standardized" input (e.g. the output from `Stanza` / `spaCy`)
+- New integrations have been refactored to utilize a "standardized" input (e.g. the output from `Stanza` / `spaCy`).
## Pipeline
-- `efselab` has been dropped in favor of `Stanza` or `spaCy (NYI)` (depending on if the user prefers accuracy or speed).
+- `efselab` has been dropped in favor of `Stanza` or `spaCy (NYI)` (depending on if the user prefers accuracy or speed). However, parsing is currently the bottleneck.
- Module calling has been simplified and streamlined.
## StilLätt3
- `StilLätt3` has been integrated in favor of the older version. However, this is a temporary measure as we'd rather have simplification using an LLM -- however, this is dependant on being able to host a local version on LiUs servers.
+- Considering that the long-term plan is to replace this with an LLM, I have *not* done any refactoring of this code -- only ensured that it works with the standard pipeline. Luckily, it's quite quick.
## SCREAM
- `SCREAM` has been retrofitted to work with and utilize the generalized output.
diff --git a/api_simulation.py b/api_simulation.py
index b1d491e6e7d7c9fc46557f9cf3e617955e28d6c3..5c51ab92e013f3c02beda53bfdd24cd7861bfcdb 100644
--- a/api_simulation.py
+++ b/api_simulation.py
@@ -5,6 +5,7 @@ import pprint
import sys
import time
from stilett.statistics import TransformationStatistics
+import argparse
def serializer(obj) -> str:
@@ -24,6 +25,30 @@ def progress_bar(iteration, total, bar_length=50) -> None:
if __name__ == "__main__":
+ parser = argparse.ArgumentParser()
+ group = parser.add_mutually_exclusive_group()
+ group.add_argument(
+ "-t", "--text", action="store_true", help="Run the pipeline on a custom text"
+ )
+ group.add_argument(
+ "-f", "--file", action="store_true", help="Run the pipeline on a specified file"
+ )
+ parser.add_argument("input", help="The input text or file path")
+
+ if len(sys.argv) > 1:
+ args = parser.parse_args()
+ if args.text:
+ result = main(args.input.encode("utf-8"), True)
+ elif args.file:
+ with open(args.input) as f:
+ result = main(f.read().encode("utf-8"), True)
+ else:
+ print("You must specify either -t or -f flag.")
+ sys.exit(1)
+
+ pprint.pp(result)
+ sys.exit(0)
+
while True:
response = input(
"Enter a sentence (q to exit, f to load file, t to run testset): "
@@ -42,7 +67,7 @@ if __name__ == "__main__":
with open("testset.csv") as f:
reader = list(csv.reader(f))
for i, row in enumerate(reader):
- result[row[0]] = main(row[1].encode("utf-8"), True)
+ result[row[0]] = main(row[1].encode("utf-8"), True, parser)
for key, value in result[row[0]][1].items():
if key not in times:
times[key] = value
@@ -60,6 +85,5 @@ if __name__ == "__main__":
json.dump(result, f, indent=4, ensure_ascii=False, default=serializer)
continue
- result = main(response.encode("utf-8"), True)
- print(f"\n\nResult length: {len(result)}\n\nß")
- pprint.pp(result)
+ result = main(response.encode("utf-8"), True, parser)
+ pprint.pp(result.user_data["scream_metrics"])
diff --git a/coh_metrix_new/lsa.py b/coh_metrix_new/lsa.py
index 02a3ae9aace5bf4f1777f2c8d594352a21cabf6b..918de338fad24864867cffc0d1f352d5aa2dae64 100644
--- a/coh_metrix_new/lsa.py
+++ b/coh_metrix_new/lsa.py
@@ -62,6 +62,7 @@ def run_lsa(sentences: list, parsed: list) -> tuple[float, float]:
# Not sure if this represents the global_lsa from the original SAPIS, hard to verify as the API-call gives np.nan for both metrics
# Check with Daniel
def lsa_all_sentences(processed_sentences: list) -> tuple[float, float]:
+ return ("None", "None")
"""
Computes the LSASSp and LSASSpd scores for the given text.
@@ -126,7 +127,9 @@ def lsa_adjacent_sentences(processed_sentences: list) -> tuple[float, float]:
# Looks very similar to the original giveness-code as well
# Check with Daniel though
def lsa_compute_givenness(parsed: list) -> tuple[float, float]:
- """Calculate the global givenness average for the entire text."""
+ """Calculate the global givenness average for the entire text.
+ :param parsed: a list with the parsed text.
+ :return: the global givenness average."""
current_lemmas = set()
total_lemmas, repeated_lemmas, pronouns = 0, 0, 0
diff --git a/deprecated/README.md b/deprecated/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..0b0752b8ed1dd65a99b1997b1ac7e7476eea8177
--- /dev/null
+++ b/deprecated/README.md
@@ -0,0 +1,103 @@
+# Deprecated code
+
+This folder contains code that is, at the moment, deprecated. It may be useful in the future, which is why I'm stashing it here in the meantime.
+
+## Stanza parsing (to Efselab formatting)
+
+```python
+import stanza
+
+nlp_stanza = stanza.Pipeline(
+ lang="sv",
+ processors="tokenize,pos,lemma,depparse,ner",
+ download_method=stanza.DownloadMethod.REUSE_RESOURCES,
+)
+```
+
+```python
+def process_file(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
+ """Process a file with the given options. Which parser to use
+ (Stanza or spaCy) is determined by the options.
+
+ :param options: The options for the pipeline.
+ :param filename: The filename to process.
+ :return: A dictionary containing the processed data.
+ """
+ if options.parser == "stanza":
+ return process_file_stanza(options, filename)
+ elif options.parser == "spacy":
+ return process_file_spacy(options, filename)
+ else:
+ raise Exception("Invalid parser specified.")
+```
+
+```python
+def process_file_stanza(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
+ """
+ Process a file with the given options using Stanza.
+ :param options: The options for the pipeline.
+ :param filename: The filename to process.
+ :return: A dictionary containing the processed data.
+ """
+ tokenized = []
+ tagged = []
+ lemmas = []
+ ner = []
+ parsed = []
+
+ doc = nlp_stanza(filename)
+
+ if options.tokenized:
+ tokenized = [
+ [word.text for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences
+ ]
+
+ if options.tagged or options.lemmatized or options.parsed:
+ tagged = [
+ [
+ (word.text, upos_to_suc.get(word.upos, word.upos))
+ for word in sentence.words
+ ]
+ for sentence in doc.sentences
+ ]
+ lemmas = [[word.lemma for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences]
+
+ if options.ner:
+ ner = [
+ [(ent.text, ent.type) for ent in sentence.ents]
+ for sentence in doc.sentences
+ ]
+
+ if options.parsed:
+ parsed = [
+ [
+ (
+ str(word.id),
+ word.text,
+ word.lemma,
+ upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
+ upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
+ "|".join(upos_to_suc.get(word.xpos, word.xpos).split("|")[1:]),
+ str(word.head) if word.head != 0 else "0",
+ dep_rel_mapping.get(word.deprel, word.deprel),
+ )
+ for word in sentence.words
+ ]
+ for sentence in doc.sentences
+ ]
+
+ node_tree = [
+ ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(sentence.words) for sentence in doc.sentences
+ ]
+
+ return {
+ "tokenized": tokenized,
+ "tagged": tagged,
+ "lemmas": lemmas,
+ "ner": ner,
+ "parsed": parsed,
+ }, node_tree
+```
+## spaCy folder
+
+I toyed around with the idea of multiprocessing the spaCy parsing. The issue is that each time another process / thread is created, the entire program is re-loaded into memory for each process or thread. Since SAPIS depends on a lot of modules, this means considerable overhead for each instance, which is less than ideal. So I tried the idea of having a subprocess run with the parser -- however, this also required loading in spaCy for each process / thread, which for small requests creates quite significant overhead. Serializing / deserializing the doc and sending it between processes further adds overhead and the risk of losing data. It might be an idea worth revisiting for gigantic texts, but for smaller texts, having spaCy run on one thread is the only logical solution.
\ No newline at end of file
diff --git a/deprecated/spaCy/spacy_processor.py b/deprecated/spaCy/spacy_processor.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..b77031f898583508c0d7bcfe80fd202207f4650e
--- /dev/null
+++ b/deprecated/spaCy/spacy_processor.py
@@ -0,0 +1,36 @@
+import spacy
+import json
+import sys
+from multiprocessing.connection import Listener, Client
+
+# small test using a local server to process text with spaCy
+# abandonden pretty quickly due to overhead concerns
+
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+
+
+def process_text(text):
+ doc = nlp(text)
+ return [(token.text, token.pos_, token.dep_) for token in doc]
+
+
+address = ("localhost", 6000)
+listener = Listener(address, authkey=b"secretpassword")
+
+print("spaCy server is running...")
+
+while True:
+ conn = listener.accept()
+ print("Connection accepted from", listener.last_accepted)
+
+ try:
+ message = conn.recv()
+ texts = json.loads(message)
+
+ processed_texts = [process_text(text) for text in texts]
+
+ conn.send(json.dumps(processed_texts))
+ except Exception as e:
+ conn.send(json.dumps({"error": str(e)}))
+ finally:
+ conn.close()
diff --git a/deprecated/spaCy/subprocess_test.py b/deprecated/spaCy/subprocess_test.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..121d84b803180ca60bc8c244c7af6bdcef05ff4d
--- /dev/null
+++ b/deprecated/spaCy/subprocess_test.py
@@ -0,0 +1,33 @@
+import subprocess
+import json
+import time
+
+texts = [
+ "Detta är en testmening. Den ska användas för att testa denna parser.",
+ "Detta är en annan testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+ "Sen så kör vi även denna testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+ "Och till sist denna testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+]
+
+
+def run_spacy_processor(texts):
+ input_data = json.dumps(texts)
+
+ result = subprocess.run(
+ ["python3", "spacy_processor.py"],
+ input=input_data,
+ text=True,
+ capture_output=True,
+ )
+
+ processed_texts = json.loads(result.stdout)
+ return processed_texts
+
+
+if __name__ == "__main__":
+ start_time = time.time()
+ processed_texts = run_spacy_processor(texts)
+
+ for doc in processed_texts:
+ print(doc)
+ print("Time taken:", time.time() - start_time)
diff --git a/gigantic.txt b/gigantic.txt
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..022681651565fcd6ff3db9026959162304c5bf20
--- /dev/null
+++ b/gigantic.txt
@@ -0,0 +1,5905 @@
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia.
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier.
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga:
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss.
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar.
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst.
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna.
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa.
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större.
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel.
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån.
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter.
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton.
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse.
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer.
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden.
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister.
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät.
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens.
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
\ No newline at end of file
diff --git a/nlp.py b/nlp.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..308e978381c6747f97cd03755ceaf0f1a0e1f542
--- /dev/null
+++ b/nlp.py
@@ -0,0 +1,13 @@
+"""
+Module to grab all spaCy modules implemented in separate files,
+and build the SAPIS pipeline from them.
+"""
+
+import spacy
+from scream2.scream2 import add_scream_metrics
+
+# Load the Swedish spaCy model
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+
+# Add custom metrics to the Doc
+add_scream_metrics(nlp)
diff --git a/pipeline.py b/pipeline.py
index d7fac76d4f4ba79063e37cf80f2bb6fe8ccfeb81..81c409660ed0639fec617d2ed5f7dc5332e034dd 100755
--- a/pipeline.py
+++ b/pipeline.py
@@ -18,28 +18,31 @@ Aaron Smith <aaron.smith@lingfil.uu.se>
import pprint # for debugging
import time # for debugging
-import stanza
+import spacy
+from spacy.tokens import Doc
from math import isfinite
# Import Scream
# from scream.metrics import LexicalMetrics
# from scream.metrics import SurfaceMetrics
-from scream.metrics import StructuralMetrics
-from scream.document_parts import DependencyParsedDocument
+# from scream.metrics import StructuralMetrics
+# from scream.document_parts import DependencyParsedDocument
+
+from scream2.scream2 import add_scream_metrics
# Import stillett3
-from stilett import ud_text_simplifier
+# from stilett import ud_text_simplifier
from stilett import ud_tree
# from coh_metrix.coh_metrix_pipeline import run_coh_metrix
# Import Coh-metrix
-from coh_metrix.cohesion import run_cohesion
-from coh_metrix_new.lsa import run_lsa
+# from coh_metrix.cohesion import run_cohesion
+# from coh_metrix_new.lsa import run_lsa
# from .coh_metrix import givenness
-from coh_metrix.connectives import run_connectives
+# from coh_metrix.connectives import run_connectives
# Import Synonyms
# sys.path.insert(0,'synonyms/')
@@ -47,11 +50,8 @@ from coh_metrix.connectives import run_connectives
MAX_TOKEN = 256
-nlp = stanza.Pipeline(
- lang="sv",
- processors="tokenize,pos,lemma,depparse,ner",
- download_method=stanza.DownloadMethod.REUSE_RESOURCES,
-)
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+add_scream_metrics(nlp)
# Simple table for conversion from Stanza's UPOS tags to SUC tags
upos_to_suc = {
@@ -85,17 +85,28 @@ dep_rel_mapping = {
}
-class AttrOptions:
- """A class to hold the options for the pipeline. Used in favor of a dict
- to convert the keys to attributes. NOTE: Might be unnecessary, could likely
- just be a dict.
- """
+class spaCyHelperClass:
+ """Since spaCy and Stanza have different ways of storing the parsed data,
+ this class ensures that ud_node_tree doesn't break."""
+
+ def __init__(self, dict):
+ self.__dict__ = dict
+ self.id = dict["id"]
+ self.text = dict["word"]
+ self.lemma = dict["lemma"]
+ self.upos = dict["upos"]
+ self.xpos = dict["xpos"]
+ self.head = dict["head"]
+ self.deprel = dict["deprel"]
- def __init__(self, d: dict):
- self.__dict__ = d
+ def __str__(self):
+ return str(self.__dict__)
+ def __repr__(self):
+ return str(self.__dict__)
-def main(data: bytes, test: bool = False) -> list:
+
+def main(data: bytes, test: bool = False, parser: str = "stanza") -> list:
"""Main function for the pipeline.
Args:
@@ -106,34 +117,17 @@ def main(data: bytes, test: bool = False) -> list:
# TODO: ta in argument här på något sätt?
args = data.decode("utf-8")
- if type(args) is str:
- args = [args]
- options = AttrOptions(
- {
- "skip_tokenization": None,
- "skip_segmentation": None,
- "tokenized": True,
- "tagged": True,
- "lemmatized": True,
- "parsed": True,
- "ner": True,
- "all": True,
- "non_capitalized": None,
- "no_delete": None,
- }
- )
- return run_pipeline(options, args, test)
+ return run_pipeline({args}, test)
-def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
+
+def run_pipeline(args: str, test: bool) -> list:
"""Run the SAPIS pipeline on the given data.
- Args:
- options (AttrOptions): The options for the pipeline.
- args (list): A list of strings to process.
+ :param options: The options for the pipeline.
+ :param args: A list of strings to process.
- Returns:
- list: A list of dictionaries containing the processed data.
+ :return list: A list of dictionaries containing the processed data.
"""
pipeline_start_time = time.time()
@@ -141,23 +135,20 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
timestamps = {}
for filename in args:
- # ================== STANZA-TAGGING ==================
+ # ================== PARSING ==================
start_time = time.time()
- processed, tree = process_file(options, filename)
+ doc, node_tree = process_file(filename)
if test:
- time_checker(start_time, "Stanza", timestamps)
+ time_checker(start_time, "spaCy", timestamps)
- start_time = time.time()
- coh_metrix_lsa = run_lsa(processed["tokenized"], processed["parsed"])
- if test:
- time_checker(start_time, "LSA", timestamps)
+ return doc
# ================== SCREAM ==================
start_time = time.time()
depdoc = DependencyParsedDocument()
depdoc.build_document(
split_sentences_from_tagger(prep_parsed_for_build_doc(processed["parsed"]))
- ) # processed[parsed] is the output from Stanza
+ ) # processed[parsed] is the output from Stanza / spaCy
scream, additional_metrics = split_measures_to_scream_headings(
StructuralMetrics(depdoc)
@@ -185,7 +176,10 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
coh_metrix_cohesion = run_cohesion(processed["parsed"][0])
time_checker(start_time, "Cohesion", timestamps)
start_time = time.time()
- # coh_metrix_lsa = run_LSA(processed["parsed"][0], processed["tagged"][0])
+ # coh_metrix_lsa = run_LSA(processed["parsed"][0], processed["tagged"][0]) # Old LSA
+ coh_metrix_lsa = run_lsa(
+ processed["tokenized"], processed["parsed"]
+ ) # New LSA from KvTill23
time_checker(start_time, "LSA", timestamps)
start_time = time.time()
coh_metrix_connectives = run_connectives(processed["parsed"][0])
@@ -206,11 +200,11 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
{
"additional_metrics": additional_metrics,
"input": filename,
- "stanza": processed,
+ "spaCy": processed,
"scream": scream,
"stillett": {
"simplified_text": simplified_text,
- "sentence_transformations": sentence_transformations,
+ "sentence_transformations": str(sentence_transformations),
},
"coh-metrix": coh_metrix,
}
@@ -229,11 +223,8 @@ def prep_parsed_for_build_doc(parsed: list) -> str:
"""
Prepare parsed data for building a DependencyParsedDocument. Required for SCREAM.
- Args:
- parsed (list): The parsed data.
-
- Returns:
- list: Data prepared for building a DependencyParsedDocument.
+ :param parsed: The parsed data.
+ :return: list: Data prepared for building a DependencyParsedDocument.
"""
return "\n".join(
[
@@ -244,74 +235,42 @@ def prep_parsed_for_build_doc(parsed: list) -> str:
)
-def process_file(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
- """Process a file with the given options using Stanza.
-
- Args:
- options (AttrOptions): The options for the pipeline.
- filename (str): The filename to process.
-
- Returns:
- dict: A dictionary containing the processed data.
+def process_file(filename: str) -> Doc:
+ """
+ Process a file with the given options using spaCy.
+ :param options: The options for the pipeline.
+ :param filename: The filename to process.
+ :return: A spaCy document. Node tree for StilLätt can be
+ accessed through doc._.node_tree.
"""
doc = nlp(filename)
- tokenized = []
- tagged = []
- lemmas = []
- ner = []
- parsed = []
-
- if options.tokenized:
- tokenized = [
- [word.text for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences
- ]
- if options.tagged or options.lemmatized or options.parsed:
- tagged = [
- [
- (word.text, upos_to_suc.get(word.upos, word.upos))
- for word in sentence.words
- ]
- for sentence in doc.sentences
- ]
- lemmas = [[word.lemma for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences]
-
- if options.ner:
- ner = [
- [(ent.text, ent.type) for ent in sentence.ents]
- for sentence in doc.sentences
- ]
-
- if options.parsed:
- parsed = [
+ node_tree = [
+ ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(
[
- (
- str(word.id),
- word.text,
- word.lemma,
- upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
- upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
- "|".join(upos_to_suc.get(word.xpos, word.xpos).split("|")[1:]),
- str(word.head) if word.head != 0 else "0",
- dep_rel_mapping.get(word.deprel, word.deprel),
+ spaCyHelperClass(
+ {
+ "id": i + 1,
+ "word": token.text,
+ "lemma": token.lemma_,
+ "upos": upos_to_suc.get(token.pos_, token.pos_),
+ "xpos": token.tag_,
+ "head": (
+ token.head.i - sentence.start + 1
+ if token.dep_ != "ROOT"
+ else "0"
+ ),
+ "deprel": dep_rel_mapping.get(token.dep_, token.dep_),
+ }
)
- for word in sentence.words
+ for i, token in enumerate(sentence)
]
- for sentence in doc.sentences
- ]
-
- node_tree = [
- ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(sentence.words) for sentence in doc.sentences
+ )
+ for sentence in doc.sents
]
- return {
- "tokenized": tokenized,
- "tagged": tagged,
- "lemmas": lemmas,
- "ner": ner,
- "parsed": parsed,
- }, node_tree
+ return doc, node_tree
def split_sentences_from_tagger(resp: str) -> list:
@@ -352,42 +311,42 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
calculated_metrics = vars(structural_instance)
structural_vars = [
- "avg_dep_distance_dependent", # ADDD
- "avg_dep_distance_sentence", # ADDS
- "right_dependency_ratio", # RightDep
- "avg_sentence_depth", # Depth
- "avg_nominal_premodifiers", # PreMod
- "avg_nominal_postmodifiers", # PostMod
- "avg_prep_comp", # PrepComp
- "verbial_root_ratio", # VerbalRoots
- "avg_verbal_arity", # AVA
- "verb_arity_unigram_probs", # UVA
+ "avg_dep_distance_dependent", # ADDD OK?
+ "avg_dep_distance_sentence", # ADDS OK?
+ "right_dependency_ratio", # RightDep OK?
+ "avg_sentence_depth", # Depth OK?
+ "avg_nominal_premodifiers", # PreMod OK?
+ "avg_nominal_postmodifiers", # PostMod OK?
+ "avg_prep_comp", # PrepComp OK?
+ "verbial_root_ratio", # VerbalRoots OK?
+ "avg_verbal_arity", # AVA OK?
+ "verb_arity_unigram_probs", # UVA OK?
"calculate_avg_word_per_clause", # TPC
"dep_unigram_probs", # UnigramDep
"pos_unigram_probs", # UnigramPOS
- "lexical_density", # RatCont
+ "lexical_density", # RatCont OK?
]
- surface_vars = ["avg_sentence_length", "avg_word_length", "avg_n_syllables"]
+ surface_vars = ["avg_sentence_length", "avg_word_length", "avg_n_syllables"] # ok
lexical_vars = [ # Calculated ratios
- "swevoc_total_ratio",
- "swevoc_c_ratio",
- "swevoc_d_ratio",
- "swevoc_h_ratio",
+ "swevoc_total_ratio", # ok?
+ "swevoc_c_ratio", # ok?
+ "swevoc_d_ratio", # ok?
+ "swevoc_h_ratio", # ok?
]
additional_structural = [
"n_verbal_roots",
"n_prep_comp",
]
additional_lexical = [ # Raw freqs
- "n_swevoc_s",
- "n_swevoc_k",
- "n_swevoc_total",
- "n_swevoc_c",
- "n_swevoc_d",
- "n_swevoc_h",
+ "n_swevoc_s", # ok
+ "n_swevoc_k", # ok
+ "n_swevoc_total", # ok
+ "n_swevoc_c", # ok
+ "n_swevoc_d", # ok
+ "n_swevoc_h", # ok
# calculated ratios
- "swevoc_s_ratio",
- "swevoc_k_ratio",
+ "swevoc_s_ratio", # ok
+ "swevoc_k_ratio", # ok
]
additional_surface = [ # Surface vars
# Sentence level
@@ -395,26 +354,26 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
#'sentence_lengths',
# Token level
#'n_tokens',
- "n_unique_tokens",
- "total_token_length",
+ "n_unique_tokens", # ok
+ "total_token_length", # ok
# Word level
#'n_words',
- "n_unique_words",
- "n_lix_long_words",
- "total_word_length",
+ "n_unique_words", # ok
+ "n_lix_long_words", # ok
+ "total_word_length", # ok
# Sub word level
- "n_syllables",
+ "n_syllables", # ok
# Calculated metrics
# _Readability measurements
- "lix_value",
- "ovix_value",
- "ovix_value_simple",
- "kix_value",
+ "lix_value", # ok
+ "ovix_value", # ok
+ "ovix_value_simple", # ok
+ "kix_value", # ok
# _Surface metrics
#'avg_sentence_length',
- "mean_sentence_length",
- "sentence_length_sd",
- "avg_token_length",
+ "mean_sentence_length", # ok
+ "sentence_length_sd", # ok
+ "avg_token_length", # ok
]
fixed_dict = {"lexical": {}, "structural": {}, "surface": {}}
@@ -440,12 +399,13 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
def time_checker(start_time: float, method: str, timestamps: dict) -> None:
"""Check the time elapsed since the start time.
- Args:
- start_time (float): The start time.
- method (str): The method being run.
+
+ :param start_time (float): The start time.
+ :param method (str): The method being run.
"""
elapsed_time = time.time() - start_time
timestamps[method] = elapsed_time
+ print(f"{method} took {elapsed_time:.2f} seconds.")
if __name__ == "__main__":
diff --git a/scream2/README.md b/scream2/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..3e8fd2bd8f54f58504a31ac3b2e0f2c6fdcd62ee
--- /dev/null
+++ b/scream2/README.md
@@ -0,0 +1,34 @@
+# SCREAM2 (WIP)
+
+This module contains a comprehensive rewrite of SCREAM, as based on the [research of Johan Falkenjack](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1269476/FULLTEXT02). `SCREAM2` aims to generate a comprehensive set of text complexity measures for Swedish text.
+
+As `SAPIS` migrates towards using `spaCy` for parsing text, the original `SCREAM` code (which is tightly coupled with the result from parsing a text with `efselab`) either risks losing data when converting the output from `spaCy` into a compatible format. Furthermore, some dependency relations are calculated in a different way by `spaCy` when compared to `efselab`, leading certain `SCREAM` measures to be fundamentally different. As such, this is a sideways evolution of the `SCREAM` metrics.
+
+## Metrics
+
+Below follows a brief explanation of all metrics calculated by `SCREAM2`. These are based on the research of Falkenjack as linked above.
+
+### Surface metrics
+
+- `avg_sentence_length`: The average length of all sentences (over the entire text).
+- `avg_word_length`: The average length of all words (over the entire text).
+- `avg_n_syllables`: The average number of syllables of all words (over the entire text).
+
+#### Additional surface metrics
+
+- `n_syllables`: The amount of syllables in the text, calculated by counting the amount of vowels.
+- `total_token_length`: The total length of all tokens in the document.
+- `n_unique_tokens`: The amount of unique tokens in the document.
+- `total_word_length`: The total length of all words in the document.
+- `n_unique_words`: The amount of unique words in the document.
+- `mean_sentence_length`: The mean length of all sentences in the document.
+- `avg_token_length`: The average length of all tokens in the document.
+- `n_lix_long_words`:
+
+### Lexical metrics
+
+#### Additional surface metrics
+
+### Structural vars
+
+#### Additional structural vars
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/SweVoc/README.md b/scream2/SweVoc/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..8a3037d833a263d02aa6fd69403897540110bb67
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/README.md
@@ -0,0 +1,5 @@
+# SweVoc
+
+In the original SCREAM, the dict containing SweVoc data was generated each time SAPIS was run. Rather than computing this identical value every time we call SAPIS, this helper function computes SweVoc *once* and saves it to a JSON-file. Furthermore, a helper function to load SweVoc-data (and convert the sets back to sets, as lists aren't JSON serializable) is also included.
+
+Should the SweVoc data need to be updated, the helper function `generate_swevoc_file` can be run (standalone) after the file `SweVoc_final.txt` has been changed. The script should then generate a new cache-file. Rather than loading the SweVoc dict from disk each time the pipeline is called, the recommendation is to load it once when the API initializes.
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt b/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..da557ba3d9526095037d61d3df909068161cb084
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt
@@ -0,0 +1,7408 @@
+3 CC och C
+4 S i C, H
+5 DT en C
+5 DT ett C
+6 V vara C
+7 DT den C
+7 DT det C
+8 S på C
+9 PF den C
+9 PF det C
+10 S av C
+11 V ha C
+12 CI att S
+13 PH som C
+14 S för C
+15 CS att C
+16 S med C
+17 S till C
+18 RG inte C
+20 PF han C
+20 PF honom C
+21 V kunna C
+22 PF jag C
+22 PF mig C
+24 CS som C
+24 CC som C
+25 PF sig C
+26 V ska S
+26 V skola S
+27 PF de D
+27 PF dem C
+27 PF dom C
+28 CC men C
+29 RG om C
+30 PF vi C
+31 V få C
+32 PI man C
+33 PS sin C
+34 S från C
+35 CC eller C
+36 RG så C
+37 V komma C
+38 PF hon C
+39 CC när C
+40 CS om C
+41 V bli C
+42 PF den C
+45 AQ stor C
+46 V finnas C
+47 V göra C
+48 AQ andra C
+48 AQ andras C
+48 AQ annan C
+48 AQ annat C
+49 DT denna C
+49 DT denne C
+49 DT dessa C
+49 DT detta C
+50 DI någon S
+51 RG också C
+52 S vid C
+53 V säga C
+54 S under C
+55 NCN år C, H
+57 V se C, H
+58 V gå C, D
+60 RG mycket C
+61 V ta C
+62 RG här C
+63 RG nu C
+64 PH vad C
+65 CC hur C
+65 RG hur C
+65 RH hur C
+66 S mot C
+67 S efter C
+68 PF dig C
+68 PF du C
+69 AQ ny C
+70 RG bara C
+71 S genom C, H
+72 S än C
+73 AQ all C
+73 DT all C
+74 Q ut C
+75 V vilja C
+76 RG även C
+77 NCU tid C
+78 AQ liten C, H
+79 MC två C
+80 S över C
+81 RG då C
+82 V ge C, H
+83 Q upp C
+84 S mellan C
+85 RH där C
+86 PI någon C
+87 AQ själv C
+88 V måste C
+89 PF detta C
+90 RH som C
+90 RG som C
+91 NCU del C
+92 NCU dag C
+93 PS han C
+93 PS hans C
+94 PI all C
+94 PI allt C
+94 PI alla C
+95 S inom C
+96 Q in C
+97 AQ bättre C
+97 AQ god C
+98 RG där C, H
+99 AQ gammal C, H
+100 MC första C
+101 AQ hel C
+102 AQ olik C, H
+103 V stå C
+104 PS min C
+106 PS vår C
+107 NCN sätt C
+108 NCU gång C
+109 AQ sådan C
+110 AQ egen C
+111 AQ många C
+111 AQ mången C
+112 V känna C
+113 AQ ingen C
+113 DI ingen C
+113 DT ingen C
+114 PH vilken C
+114 PH vilket C
+114 PH vilka C
+115 NCU fråga C
+116 V gälla C
+117 V ligga C, H
+118 V visa C
+119 V veta C
+120 V böra C
+121 AQ samma C
+121 DI samma C
+121 DT samma C
+122 V börja C
+123 RG sedan C
+124 S utan C
+125 V hålla C
+126 NCU människa C
+127 RG kanske C
+128 AQ viss C
+129 AQ svensk H
+131 RG ju C
+133 RG ofta C
+134 AQ hög C
+135 S hos C
+136 V tänka C
+137 RG litet C
+138 NCN barn C
+139 RG redan C
+140 MC ett C
+141 NCN land C
+142 NCN fall C, H
+143 MC tre C
+144 RG helt C
+144 RG hel C
+145 RG väl C
+146 V använda C
+147 S enligt C
+148 AQ varje C
+148 DI varje C
+148 DT varje C
+149 PI annan C
+149 PI annat C
+149 PI andra C
+150 V behöva C
+150 V behövas C
+151 S ur C
+152 CC både C
+153 AQ viktig C
+154 Q till C
+154 S till C
+155 NCN arbete C, H
+156 NCN liv C
+157 Q fram C
+157 S fram C
+158 V höra C
+159 RG länge C
+160 AQ lång C
+161 NCU hand C
+162 AQ mer C
+162 AQ mycken C
+162 RG mycken C
+162 AQ mest C
+163 V lägga C, H
+165 RG dock C
+166 NCU man C
+167 PI en C
+167 PI ett C
+168 NCU väg C
+169 RH då C
+170 V låta C
+171 V tro C
+172 S bland C
+173 AQ just C
+173 RG just C
+174 V tala C
+175 RG aldrig C
+176 S åt C
+177 RG alltså C
+178 RG alltid C
+179 PS deras C
+180 NCU sida C
+181 NCU kvinna C, H
+182 CC utan C
+182 CS utan C
+183 CS eftersom C
+184 V sätta C, H
+185 AQ vilken C
+185 DH vilken C
+186 Q med C
+187 NCU person C
+188 V försöka C
+189 AQ flera C
+190 RG mer C
+191 V innebära C
+192 RG ännu C, D
+193 RG dessutom C
+194 AQ sen H
+195 V lämna C, H
+196 AQ fler C
+196 AQ flesta C
+196 AQ flest C
+196 PI fler C
+197 S på C
+198 NCN företag C, D
+199 NCN ord C
+200 V dra C, H
+201 RG samtidigt K
+202 NCN exempel C
+203 V ske C
+204 PS hennes C
+204 PS hon C
+205 RG ändå C
+206 V följa C
+207 V berätta C, H
+208 RG först C
+209 V tycka C
+210 AQ bra C
+211 RG därför C
+212 NCU värld C
+213 V sitta C
+214 AQ ung C
+215 RG in C
+216 CS medan C
+217 RG lång C
+217 RG långt C
+218 RG bra C
+218 RG bättre C
+219 V arbeta C
+220 NCU möjlighet H
+222 V skriva C
+223 NCU form C, D
+224 V bliva C
+225 V anse C
+226 NCN problem C
+227 NCU plats C
+228 CC så C
+229 PI ingen C
+229 PI inget C
+230 AQ lika C
+230 RG lika C
+231 PF ni C, H
+232 AQ vanlig C
+233 NCN område C, H
+234 V bygga C
+235 RG upp C
+236 NCN ställe C
+237 V ställa C, H
+238 V slå C, D
+239 V förstå C
+240 V kalla C
+241 CC samt C
+242 AQ stark C
+243 RG nog C
+244 RG ut C
+245 CS innan S
+246 NCU procent S
+247 V finna C
+248 NCU uppgift C
+249 RG för C
+251 V leda C
+252 V fortsätta C
+253 AQ enda C
+253 AQ ende C
+254 NCN antal C
+255 S trots C, H
+256 NCU sak C, H
+257 V kräva C
+258 MC fyra C
+259 PS den C
+259 PS dess C
+260 AQ möjlig C
+261 RG fram C
+263 NCU verksamhet C
+264 RG nästan C
+265 MO andra C
+266 V öka C, H
+267 V leva C
+268 V lära C
+269 RG särskilt K
+270 Q av C
+271 AQ svår C
+272 NCN vatten C
+273 V välja C
+274 S framför C
+275 Q om C
+275 S om C
+276 V spela C
+277 RG ibland H
+278 NCN slag C, D
+279 NCU grupp C, H
+280 RH varför C
+281 NCN slut C
+282 PF varandra S
+283 V läsa C
+284 RG endast C
+285 V mena C
+286 NCN folk C
+287 RG gärna C
+288 NCU krona H
+289 AQ dålig C, H
+289 AQ värre C, H
+290 V föra C
+291 NCN par C, H
+292 NCU utveckling C, D
+293 NCU grund C, D, H
+294 NCU början C
+295 V svara C
+296 NCU bild C
+297 RG heller C
+299 RG ja C
+299 I ja C
+300 NCN rum C
+301 RG tillsammans C, H
+302 NCU stad C
+303 AQ sista H
+303 AQ sist H
+304 Q ner C
+304 S ner C
+305 NCN hus C
+306 AQ låg C
+307 NCU hjälp C, D, H
+308 NCU tanke C
+309 NCN namn C
+310 V söka C, H
+311 NCU kommun C
+312 RG därmed C
+313 V bruka C
+315 NCU bil C
+316 V hända C, H
+317 RG igen C
+319 NCN resultat C, D
+320 PI många C
+320 PI mången C
+321 RG fortfarande C
+322 RG tidigt C
+322 RG tidig C
+323 S inför C
+324 V handla C
+325 AQ övrig C
+326 V skapa C
+327 NCU månad C
+328 S över C
+329 V vänta C
+330 V växa C
+331 RG snart C
+332 NCU utbildning C, H
+333 S kring C
+334 V utveckla C
+335 NCN förhållande C
+336 AQ allt C
+336 RG allt C
+337 NCU betydelse C, H
+338 MC fem C
+339 RG egentligen K
+340 NCN intresse C
+341 NCU bok C
+342 NCN samhälle C, D
+343 V verka C
+344 S sedan S
+345 V röra C
+346 AQ båda C
+347 S före S
+348 NCU regering C
+349 Q bort C
+349 S bort C
+350 RG ganska C
+351 AQ ena C
+351 AQ ene C
+352 AQ kort C
+353 NCU skillnad C
+354 NCU vecka C
+355 NCU peng C
+356 RG däremot C
+357 S bakom C
+358 V klara C
+359 NCN beslut C
+360 PH vem C
+361 V lyckas C
+362 NCN förslag C, D
+363 AQ särskild C
+364 CC nämligen C
+365 V titta C
+366 NCU skola C
+367 AQ tidig S
+368 RG lite C
+369 NCU historia C
+370 NCN huvud C
+371 AQ politisk C
+372 RG naturligtvis K
+373 V bo C
+374 NCN öga C
+375 S utanför C
+376 NCU roll C, H
+377 V bestämma C, H
+378 NCU rätt C, H
+379 V räkna C
+380 NCU förändring C, H
+381 CC dels C
+382 Q kvar S
+383 PS din C
+384 NCU lag C
+385 NCU kropp C
+386 AQ nära C
+387 RG till C
+388 NCU kunskap C
+389 CS så C
+390 RG nära C
+391 V utgöra C
+392 V betala C, D
+393 V förklara C
+394 RG snabb K
+394 RG snabbt K
+395 AQ ekonomisk C
+396 V hitta C
+397 NCN samband S
+398 NCU typ C, D, H
+399 V fråga C
+400 NCU timme C
+401 V tyckas C
+402 NCN mål C, D, H
+403 AQ enkel C, H
+404 NCU organisation H
+405 V giva C, H
+406 I nej C
+406 RG nej C
+407 V köpa C
+408 V bära C
+409 V betyda C
+410 AQ klar C
+411 RG sent C
+412 NCN steg C
+413 AQ lätt C, H
+414 MC tio C
+415 NCU myndighet C
+416 AQ nästa C
+417 V sälja C
+418 RG därför H
+418 RH därför C
+419 V bero C, H
+420 PF dessa C
+421 V nå C
+422 NCN behov C
+423 NCU studie C
+424 V påverka C, H
+425 RG än C
+426 RG ens C, H
+427 NCU risk C
+428 V falla C, H
+429 V flytta C, D, H
+430 NCN system C
+431 RG tillbaka C
+432 NCU mening C, H
+433 NCN projekt C
+434 V fungera C
+435 NCU stat C
+436 NCU familj C
+439 RG ute C
+440 RG direkt K
+441 V sluta C
+443 NCN ämne C
+444 V innehålla C, H
+445 NCN krav H
+446 AQ gemensam C
+447 NCN skäl C
+448 V köra C
+449 NCN språk C, H
+450 V studera C
+451 V hjälpa C, D
+452 AQ allmän C
+453 V vända C, H
+454 NCU situation C
+455 RG i_dag C
+455 RG idag C
+456 V öppna C
+457 RG faktiskt C, H
+458 V beskriva C
+459 AQ få C
+460 V betrakta C
+461 RG vidare C
+462 RG emellertid C
+463 NCN stöd D, H
+464 RG alls C
+465 V försvinna C, H
+466 V heta C
+467 NCU känsla C
+468 V sakna C, H
+469 RH var C
+470 V tvinga C
+471 V bestå C
+472 NCU förutsättning S
+473 V ingå S
+474 NCN verk C
+475 NCU framtid C
+476 AQ öppen K
+477 S per C
+478 RG ner C
+479 NCN mark H
+479 NCU mark C
+480 V bilda C
+481 V möta C
+482 PI ingenting C
+483 RG verkligen C
+484 RG lätt K
+485 NCU regel C, D
+487 Q ihop C
+488 NCN uttryck C
+489 RG främst C
+490 NCU idé C, D
+491 Q tillbaka C
+491 RG tillbaka C
+492 AQ fri C
+493 NCN minne C
+494 NCU kyrka C
+495 RG ungefär C
+496 AQ alldeles C
+496 RG alldeles C
+497 AQ vit C, H
+498 NCN svar C
+499 V vinna C
+500 NCN djur C
+501 MC sex C
+502 RG riktigt C
+502 RG riktig C
+503 V resa C, H
+504 NCN jobb C
+505 NCU kraft C, H
+506 PI mycket C
+507 S liksom S
+508 NCN ljus C, H
+509 NCU effekt C
+510 NCU musik C
+511 V minska C, H
+512 NCN värde C
+513 V hinna C
+514 NCN pris C
+515 NCU död C, D
+516 V stanna C
+517 NCU information C
+518 NCU rad C, D, H
+519 RG mest C
+520 V dö C
+521 NCU natt C
+522 NCU verklighet C
+523 NCN försök C
+524 V förekomma C
+526 RG vidare S
+526 RG vid S
+526 RG vitt S
+527 NCU anledning C
+528 V äga C
+529 NCU minut C
+530 MC tredje C
+531 NCU tjänst C
+532 NCU lärare C, D
+533 AQ svart C
+534 NCU mängd C
+535 AQ social C
+536 NCU kontakt C
+537 AQ intressant K
+538 RG säkert K
+539 AQ halv C
+540 RG enkelt K
+541 NCU höst H
+542 NCU erfarenhet C
+543 NCU miljö C
+544 NCN sammanhang S
+545 AQ modern C
+546 NCU nivå H
+547 AQ rätt C
+548 NCN samtal H
+550 NCU ställning C
+551 V dela C, H
+552 AQ enskild H
+553 RG åtminstone C
+554 AQ fin H
+555 AQ speciell C, H
+556 AQ förra C
+557 V nämna K
+558 RG tidigare S
+559 RG annars C, H
+560 PI någonting C
+561 NCN håll C
+562 V föreslå C, H
+563 V träffa C
+564 NCU kultur C, H
+565 AQ snabb C
+566 NCU kväll C
+567 RG svårt K
+568 NCN syfte C
+569 AF sedd C
+570 RG med C
+571 NCU forskare D
+572 NCU medlem C
+573 V besluta C
+574 NCU röst C
+575 V upptäcka C
+576 AQ central C
+577 PF denna C
+577 PF denne C
+578 AQ full C, D
+579 AF känd C
+579 AQ känd C
+580 V driva C, D, H
+581 AQ hård C
+582 RG plötsligt K
+583 Q emot C
+584 NCU tidning C
+585 NCU förälder C, D
+586 NCU marknad C
+587 RG knappt C
+587 RG knapp C
+588 NCU elev C, D, H
+589 NCU ungdom C, H
+590 NCU teknik H
+591 S via S
+592 V minnas C
+593 CC såväl S
+594 V bryta C
+595 V genomföra C
+596 NCU period C
+597 CC visserligen H
+597 RG visserligen H
+598 V konstatera C, H
+599 NCN brev C
+600 NCU miljon C
+601 V hänga D, H
+602 RG ej C
+603 V anta C
+604 AF ökad C
+605 NCU kostnad C
+606 AQ tung K
+607 NCU orsak C
+608 V tillhöra C
+609 AQ teknisk C
+610 RG exempelvis S
+611 V utnyttja C, H
+612 S runt C
+613 V räcka C
+614 NCU ordning C, H
+615 RG hemma S
+616 RG sen C
+617 V fylla C
+618 RG precis C
+619 AQ ensam C, H
+620 AQ internationell C
+621 NCU text H
+622 RG rätt C
+623 NCU gräns C, H
+624 NCU jord C
+625 NCN tillfälle C
+626 NCU häst C
+627 NCU sommar C
+628 NCU blick C
+629 V skilja C
+630 AQ nödvändig C, H
+631 V äta C
+632 V uppstå C, H
+633 RG därefter C
+634 NCU föreställning C, D
+635 AQ ren C
+636 NCU patient C, D
+637 AQ amerikansk C, D
+638 NCU undersökning C, H
+639 NCU händelse C
+640 V diskutera C
+641 NCU skog C, D
+642 V utföra C
+643 PE vars C
+643 HS vars C
+645 NCN möte C, D, H
+646 NCU luft C
+647 NCU utredning H
+648 NCN stycke C
+649 NCU pojke C, D, H
+650 NCU dörr C, H
+651 NCN tillstånd C
+653 V ange C
+654 NCU följd C, H
+655 RG förstås K
+656 NCU produkt C
+657 NCU metod H
+658 NCU tur C, H
+659 NCU forskning C
+660 RG om C
+661 V avse C
+662 V uppleva C
+663 AQ fast C, H
+664 AQ vacker C
+665 AQ naturlig C
+666 V behandla C
+667 AQ något C
+668 V lösa C, H
+669 RG numera S
+670 V styra C, D, H
+671 NCU vår C
+673 CS sedan C
+674 NCU uppfattning C, H
+675 V släppa C
+676 V förlora C
+677 NCN ansvar C
+678 V medföra C, H
+679 NCU mamma C
+680 NCU punkt C
+681 NCU rörelse C, H
+682 NCU innehåll D
+683 AF följande S
+684 RG mitt S
+685 RH vad C
+686 NCU vän C
+687 NCN centrum C
+688 RG dit C
+689 RG klar C
+689 RG klart C
+690 V märka C, H
+691 AQ död D
+692 RG sällan K
+693 S förutom H
+694 NCN material C
+695 NCU makt C
+696 NCU förklaring C
+697 RG enbart C
+698 V åka C
+699 NCU skatt C, H
+700 NCN program C
+701 NCN ansikte C
+702 NCN universitet C
+705 AF beroende S
+706 RG åter C
+707 V lyssna C
+708 NCU linje C
+709 RG kvar S
+710 NCU mat C
+711 NCU sort C
+712 V starta C
+713 V hoppas C
+714 AQ säker C
+715 NCU grad C, H
+716 NCN tag C, H
+717 V ägna C
+718 V byta C, H
+719 NCU by C
+720 NCU stund C
+721 NCU tillgång H
+722 NCU bakgrund C
+723 NCU vara C, H
+724 V bidra H
+725 AQ riktig C
+726 NCU hälft C
+727 NCN val C
+728 RG inne C
+729 NCU fot C
+730 V uppfatta C
+731 S omkring C
+732 V hävda C
+733 NCU hund C, H
+734 NCU analys D
+735 AQ svag C
+736 V hamna C, D
+737 AQ lik C
+738 V uttrycka C
+739 RG alltför C
+740 V jobba C
+741 RG rent S
+742 RG drygt S
+745 RG speciellt K
+746 NCU bit C
+747 NCN krig C
+748 NCN hem C
+749 RG senare S
+750 RG högt S
+751 NCU ekonomi H
+752 V prata C
+753 NCN begrepp C, H
+754 V lyfta C, H
+755 CC för C
+756 V kasta C, H
+757 NCU brist C
+758 V presentera C
+759 NCU flicka C, D, H
+760 NCU författare D, H
+761 V undra C
+762 V bjuda C
+763 NCU lösning C, D
+764 Q ned S
+765 NCN tal C
+766 AQ tydlig C, H
+767 NCU morgon C, D
+768 RG hit C
+769 RG således C, H
+770 NCU förmåga H
+771 AF tagen C
+772 V drabba C
+773 NCU princip C
+774 NCU sjukdom C, H
+775 NCU modell C, D
+776 RG ca C
+777 V erbjuda C
+778 NCU yta C
+779 NCU egenskap C, H
+780 RG starkt K
+781 Q åt S
+782 NCU gud C
+783 V höja C, H
+784 NCU funktion C, H
+785 NCN drag C
+786 NCU konsekvens C
+787 Q igen S
+789 NCU process C
+790 AQ tysk C
+791 NCU allmänhet C, H
+792 RG över C
+793 NCN spel C
+794 NCU färg C, H
+795 NCU polis C, D
+796 AQ aktuell H
+797 V glömma C, H
+798 AQ ytterlig H
+799 RG istället C
+800 NCU syn C, H
+801 V ringa C
+802 AF kallad C
+803 RG ända C
+804 V befinna C
+805 RG omkring C
+806 NCU vägg C
+807 V delta C
+808 NCN parti C
+809 Q samman S
+810 V inse C
+811 NCU insats C
+812 NCU kund C
+813 NCU scen C
+814 NCU lägenhet C
+815 AQ rik C
+816 AQ djup C
+817 RG allra C
+818 CC varken C
+819 AQ bred C
+820 NCU avdelning C, D
+821 V hämta C
+822 PI sådan C
+823 RG respektive K
+824 V skaffa C
+825 V skjuta C, H
+826 AQ liknande S
+826 AF liknande S
+827 NCU riktning C
+828 NCN ljud C
+829 RG helst K
+830 Q i C
+831 V våga C
+832 V skicka C, H
+834 Q hem S
+835 S å C
+836 V synas C
+837 NCU mitt C
+838 NCU dator D
+839 V pröva C
+840 V satsa C
+842 V omfatta C
+843 NCU plan C
+844 NCU ålder C
+845 NCU handling C
+846 V be C
+848 NCN samarbete H
+849 V ersätta C
+850 NCN kapitel K
+851 NCU meter C
+852 NCU natur C
+853 NCU individ H
+854 AQ bestämd C
+854 AF bestämd C
+855 RG hårt K
+856 NCN bord C, D, H
+857 V passa C, H
+858 RG bort C
+859 NCU sten C
+860 Q igenom C, H
+861 NCU student C
+862 NCN uppdrag C, H
+863 AQ personlig C
+864 AQ grön C
+865 RG relativt K
+866 RG betydlig C
+866 AQ betydlig C
+867 V bedriva C
+868 V stiga C
+869 AQ historisk C
+870 V likna C, H
+871 RG runt C
+872 MC sju C
+873 NCU kvalitet C
+874 AQ positiv H
+875 NCU chef C
+876 NCU produktion C
+877 V jämföra D
+878 V samla C, H
+879 AQ fransk C
+880 NCU klocka C, H
+881 NCU åtgärd C, H
+882 NCU personal D
+883 NCU sol C, D
+884 NCN ärende C, H
+885 V undersöka H
+886 AQ mänsklig C
+887 V råda C
+888 V utgå C
+890 NCU massa C
+891 NCU förening H
+892 AQ röd C
+894 AQ sjuk C
+896 NCU kurs K
+897 V ändra C, H
+898 NCU kontroll H
+899 NCU klass C
+900 AQ praktisk C
+901 RG tyvärr C
+902 NCN medel C, D
+903 AQ total H
+904 NCN avtal C
+905 AQ offentlig C
+906 NCU tradition H
+907 NCU fördel C
+908 V redovisa C
+909 NCN besök C
+910 AF intresserad C
+911 AQ kristen C
+912 AQ allvarlig C
+913 AF sagd C
+914 V peka C
+915 NCU ledning C
+916 V undvika C, D
+917 RG illa C
+917 RG värre C
+918 NCU gata C, D
+920_1 NCN läge C
+920_2 AQ mörk C, H
+921 NCN rest H
+921 NCU rest C
+922 NCU enhet H
+923 NCU relation C
+924 V kosta C
+925 NCU pappa C
+927 NC0 s D
+928 RG ytterligt K
+929 NCN föremål C
+930 AQ mörk C, H
+931 RG förr C
+932 NCN mönster C
+933 V taga C
+934 RG längs C
+935 NCU resurs H
+936 V placera C, H
+937 V avgöra C
+938 AQ kraftig C, H
+939 V framgå C
+940 RG strax S
+942 RG hittills C
+943 NCN faktum C
+944 V bedöma C
+945 AQ söder C
+945 AQ södra C
+946 NCN villkor C
+948 NCU behandling H
+949 V väcka C, H
+950 AQ aktiv C
+951 NCU far C
+952 NCU närhet H
+953 V pågå C
+954 NCN intryck C, H
+955 NCU hänsyn H
+956 RG knappast C
+957 NCU mor C
+958 NCU institution H
+959 AQ levande C
+959 AF levande C
+960 NCU präst C, H
+961 V fatta C
+962 NCU gård C, D, H
+963 AQ privat C
+964 AQ kall C
+965 NCU resa C
+966 NCU ledare C
+967 V inleda C, D, H
+968 NCN spår D, H
+969 NCN sjukhus C
+970 NCU vinter C
+971 RG förmodligen K
+972 NCN träd C
+973 RG småningom S
+974 NCU arbetare C
+975 V plocka C, D
+976 V önska C
+977 V föda D, H
+977 V födas C
+978 NCU sjö C
+979 NCN råd C
+980 NCU svensk H
+981 NCN tecken C, D
+982 V förändra C, H
+983 NCU publik H
+984 NCN fönster C, H
+985 NCU andel C
+986 AQ traditionell H
+988 AQ blå C
+989 NCU dotter C
+990 RG visst C
+993 V ordna C, H
+994 AQ lämplig C, H
+995 NCU rygg C, H
+996 NCU chans C
+997 NCN landskap H
+999 RG icke C
+1000 V tjäna C
+1001 AQ varm C
+1002 RG kraftigt K
+1002 RG kraftig K
+1003 NCU arm C
+1004 NCU juni C
+1005 AQ utländsk C
+1006 NCU artikel C
+1007 V tillverka C, D, H
+1008 NCN undantag H
+1009 RG tillräckligt C
+1010 AQ glad C
+1011 AQ främst S
+1012 NCU generation C
+1013 NCN hjärta C
+1014 NCN ögonblick C
+1015 NCU son C
+1017 RG ned C
+1018 AQ lokal H
+1019 V begära C, H
+1020 V meddela C
+1022 PI var C
+1023 AQ sann C
+1024 V må S
+1025 RG stort S
+1026 NCN bolag C
+1027 CS tills C
+1028 AQ verklig C
+1029 NCN hav C
+1030 AQ effektiv H
+1031 AF omfattande S
+1033 NCU läkare C, D, H
+1034 NCU diskussion H
+1035 NCU kamp C
+1036 V behålla S
+1037 RG cirka C
+1038 Q efter C
+1039 AQ rädd S
+1040 NCN lag C
+1040 NCU lag H
+1041 NCU kärlek C
+1042 V acceptera C
+1043 AQ normal C
+1044 AQ rolig K
+1044 RG rolig K
+1045 AQ samtlig C
+1047 NCU lön D, H
+1048 NCU kung C
+1049 AQ inre C, H
+1050 NCU storlek C, D, H
+1051 RG uppe S
+1052 AF avgörande S
+1053 NCU bostad H
+1054 NCU vind C, D, H
+1055 NCU försäljning D, H
+1057 NCU styrka C
+1058 V stänga C
+1059 RG framåt C
+1061 RG fort C
+1062 NCU församling H
+1063 RG ständigt S
+1064 RG totalt S
+1064 RG total S
+1065 AQ statlig H
+1066 AQ väsentlig C
+1067 V trycka H
+1069 NCU sekund D
+1070 V planera H
+1071 RG delvis S
+1072 NCU berättelse H
+1073 V slippa C
+1074 NCU båt D, H
+1075 RG givetvis K
+1076 NCN fel C, H
+1077 V dominera H
+1078 V förefalla C
+1079 V tillåta C
+1080 NCU professor C, D
+1081 V sjunka C, H
+1082 NCU dröm C
+1083 Q rätt S
+1084 AQ nuvarande C
+1084 AF nuvarande C
+1086 NCU politiker C
+1087 V förbättra H
+1088 NCN inslag C, D
+1089 MC hundra C
+1090 V avsluta C, H
+1091 AQ kvinnlig H
+1092 NCN avstånd C, H
+1093 PF båda C
+1094 NCU konst C
+1095 NCN perspektiv H
+1096 NCU kritik H
+1097 V passera C, D
+1098 V införa C
+1099 NCN vis C
+1100 NCU utsträckning D, H
+1101 AQ grov H
+1102 RG etc C
+1103 NCU frihet C
+1104 NCU ordförande C, D
+1105 RG slutligen C
+1106 CC antingen C
+1107 NCU konflikt H
+1108 NCN flertal S
+1110 V hoppa C, D
+1111 NCU industri C
+1112 RG gott C
+1113 V producera C, D
+1114 V tolka H
+1115 V stämma H
+1116 NCU ram D, H
+1117 V sträcka C
+1118 NCU skada C, H
+1119 MC åtta C
+1120 AQ vetenskaplig H
+1121 V besöka C
+1122 NCU glädje C, D, H
+1123 NCU framgång C
+1125 V dricka C
+1126 NCU energi C
+1127 S utifrån S
+1128 NCU ägare D, H
+1129 V sänka H
+1130 RG möjligen K
+1131 NCU tro C, D
+1132 V motsvara H
+1133 AQ vuxen S
+1134 NCN motstånd C
+1135 NCU film C
+1136 RG ytterst S
+1137 NCN berg C
+1138 NCU mun C, H
+1139 AQ ljus C
+1140 V sjunga C
+1141 NCU säng C
+1142 RG djupt K
+1143 V hindra C, D, H
+1144 RG nyligen K
+1145 NCN allvar D
+1146 NCU riksdag S
+1147 Q fast S
+1148 NCN ben C, H
+1149 NCU omständighet C
+1150 AQ kulturell H
+1151 PF detsamma S
+1152 RG fullt S
+1153 AQ omöjlig C
+1155 NCU TV H
+1156 NCU maj C
+1157 NCU avgift D
+1158 NCU konkurrens D
+1159 V påpeka H
+1160 V sprida C, D, H
+1161 PI flera S
+1162 NCN utrymme C
+1163 NCU styrelse S
+1164 RG liksom S
+1165 NCU svårighet C, H
+1166 V måla C
+1167 AF motsvarande S
+1170 AQ självklar H
+1171 V sköta C
+1172 NCN län H
+1173 NCU vikt C
+1174 NCU kollega C
+1175 NCN avseende C
+1175 AF avseende C
+1176 NCU hustru C
+1177 NCN papper C
+1178 NCU utgångspunkt S
+1179 NCN tak C, D, H
+1180 NCN alternativ K
+1181 V inträffa C, H
+1182 NCU undervisning S
+1183 V kontrollera C
+1184 NCU användning C, H
+1185 RG hem S
+1186 RG snarare C
+1187 AQ europeisk C
+1188 NCN golv H
+1189 NCU vård S
+1190 NCN nummer C
+1191 NCU april C
+1192 NCU faktor H
+1193 NCU figur C
+1194 AQ farlig C
+1195 CC fast C
+1197 AQ okänd C, H
+1198 NCU fader C
+1199 NCU debatt K
+1200 V återvända C
+1202 AF begränsad C
+1203 RG dess S
+1204 NCU poäng S
+1205 NCN a S
+1206 V råka S
+1207 NCU post C
+1208 V sända C, D
+1209 NCU aktivitet C
+1210 Q ur S
+1211 V dyka D
+1212 AQ vid C
+1213 V älska C
+1214 NCU sanning C
+1215 NCN tåg C
+1216 NCU handel C
+1217 RG sist S
+1218 V sova C
+1219 AQ norr S
+1219 AQ norra S
+1220 NCU bestämmelse S
+1222 NCU stil H
+1223 V torde S
+1224 Q undan S
+1225 NCU politik C
+1226 NCU affär C, D
+1227 Q iväg S
+1228 RG rakt S
+1229 V fundera C
+1230 V upphöra C
+1231 RG minst S
+1232 NCU karaktär C
+1233 V förvandla C
+1236 AQ frisk C
+1237 NCN kök C
+1238 V döma S
+1239 NCU anställd D, H
+1240 NCN kaffe C
+1241 NCN väder C
+1242 NCU detalj H
+1243 AQ främmande C
+1244 AQ tyst C, H
+1245 V påminna S
+1246 NCU likhet D, H
+1247 NCN blod C
+1248 S utom S
+1249 NCU mån S
+1250 AQ nationell C
+1251 NCN sällskap C
+1252 NCN instrument H
+1253 NCU hälsa C
+1254 AQ framgångsrik S
+1255 NCN avsnitt C
+1256 NCU himmel C
+1258 S ifrån S
+1259 NCU botten S
+1260 NCU juli C
+1261 RG normalt K
+1262 V förutsätta C, H
+1263 NCU teori H
+1264 NCN rike C
+1265 NCU sång C, H
+1266 NCU byggnad D, H
+1267 AQ direkt H
+1268 NCU skull S
+1269 V framstå S
+1270 AQ tillfällig D
+1271 V analysera K
+1272 NCU part S
+1273 NCU miljard C
+1274 NCU olja C
+1275 V tränga S
+1276 NCU lokal H
+1277 V närma S
+1278 DI var S
+1278 DT var S
+1280 V påstå S
+1283 AQ billig S
+1284 V tyda S
+1285 NCU gäst C
+1286 AQ mjuk C, H
+1287 AQ medveten D, H
+1288 AP grundläggande S
+1289 NCN hår C
+1293 S intill S
+1294 CC ju S
+1295 NCU september C
+1296 NCN besked S
+1297 NCU tjänsteman D, H
+1298 RG alltmer S
+1299 RG jo C
+1299 I jo C
+1300 RG borta S
+1301 V gripa C
+1302 V springa C
+1303 NCU snö C
+1304 NCN dygn S
+1305 NCU takt D
+1306 RG äntligen K
+1308 NCU ersättning D
+1309 NCU litteratur H
+1310 NCN dygn S
+1311 V rädda C, H
+1312 V variera K
+1313 NCU uppmärksamhet C
+1314 V beräkna H
+1315 V utsätta C
+1316 RG desto S
+1317 V le C
+1319 AQ kritisk H
+1321 NCU art S
+1322 S emot C
+1323 NCU radio C
+1324 NCU telefon C
+1325 V locka H
+1326 V fånga H
+1327 AQ negativ D
+1328 NCN bidrag H
+1329 MC tolv C
+1330 RG någonsin S
+1331 AF fortsatt C
+1331 AQ fortsatt C
+1332 RG genast C
+1334 AF beredd C
+1335 NCU strand C, H
+1337 AQ dyr C
+1338 NCU växt C, D
+1339 RG tydlig S
+1339 RG tydligt S
+1340 NCU värdering K
+1341 NCU söndag C
+1342 AQ duktig C, H
+1343 V tillämpa C
+1344 NCU beskrivning K
+1346 NCU kläder C
+1347 RG mera S
+1348 NCU stol C, H
+1349 AF given C
+1350 AQ ond S
+1350 RG ond S
+1351 NCU praktik C, H
+1352 V träda S
+1353 NCU vilja C, H
+1354 NCU fisk C
+1355 NCU höjd C
+1356 AQ tunn C, H
+1357 RG omedelbart K
+1358 NCN ting S
+1359 NCU fart S
+1360 V skydda C
+1361 V spara C
+1363 V blanda H
+1364 NCN förbund H
+1365 NCN statsråd S
+1366 AF jämförd D
+1367 AQ färdig C
+1368 NCU broder S
+1369 NCU omgivning S
+1370 Q reda S
+1371 RG väldigt S
+1372 NCU nytta D, H
+1373 NCU befolkning H
+1374 NCN bruk S
+1375 V framställa S
+1376 V fara S
+1377 NCU upplevelse S
+1378 V bry S
+1379 V uppnå H
+1380 NCU ort C
+1381 NCU make C, H
+1383 AF fylld C
+1384 AQ grå C
+1385 V notera C, H
+1386 V betona S
+1387 AQ framtida C
+1388 V tappa S
+1389 NCU slutsats H
+1390 CS förrän S
+1391 NCU bonde C, H
+1392 V uppföra S
+1393 AQ kommunal H
+1394 NCU axel C, D
+1395 V återstå S
+1396 AF kommande S
+1397 NCU variant K
+1398 NCU sikt C
+1399 NCU källa H
+1400 NCN vapen C, D
+1401 RG långsamt H
+1402 V lova C
+1403 V beröra S
+1404 RG förut C
+1405 NCU säkerhet C, H
+1406 NCN glas C
+1407 V uppträda H
+1408 NCN hot H
+1409 NCU inställning S
+1410 NCN argument C
+1411 AQ eventuell H
+1412 NCU augusti C
+1414 NCU släkt H
+1415 AQ yttre C
+1416 AQ fattig C
+1417 MC nio C
+1418 NCU framställning D
+1419 AQ klassisk H
+1421 NCU oktober C
+1422 NCN decennium K
+1423 NCN studium S
+1424 RG troligen K
+1425 NCU oro S
+1426 V rikta H
+1427 RG någonstans S
+1428 RG nere S
+1431 AF skild C, D
+1432 V syssla S
+1433 NCU synpunkt S
+1434 NCN jordbruk C, H
+1435 NCU lagstiftning K
+1436 NCU tolkning H
+1437 NCN bröd C
+1438 NCU kommentar D
+1439 V syfta S
+1440 NCN grepp S
+1441 AQ gul C
+1442 V skratta C
+1443 NCU struktur H
+1444 V avslöja C
+1445 AQ skön S
+1446 NCU längd H
+1447 AQ typisk H
+1448 Q igång S
+1449 AQ extra D
+1450 NCU jämförelse C
+1451 NCU medborgare C, D
+1452 V åstadkomma S
+1453 NCU fortsättning C, H
+1454 NCU förvaltning S
+1455 V förmedla S
+1456 NCU tredjedel S
+1457 AQ osäker C
+1459 RG tämligen S
+1460 NCU skrift C, H
+1461 V representera C
+1462 V utöva C
+1463 NCN beteende H
+1464 AQ tillgänglig H
+1465 V förbereda C, H
+1466 AQ egentlig S
+1467 NCU bedömning S
+1468 NCU insikt S
+1469 V ana H
+1470 V riskera C, H
+1471 RG ytterligare C
+1472 AQ ovanlig H
+1473 NCU motor C
+1474 CC vare S
+1475 NCU gas C, D
+1476 NCU konstnär D
+1477 AQ enstaka H
+1478 AQ tänkbar S
+1479 NCU hjärna C
+1480 V förmå S
+1481 V leta S
+1482 NCU svenska S
+1483 NCU ö C
+1484 AQ nordisk S
+1485 Q för S
+1486 NCU jakt C, H
+1487 NCU fru C
+1488 RG överallt C
+1489 NCU summa C
+1490 NCU helhet C
+1492 AQ tom C
+1493 RG därifrån S
+1494 RG närmare S
+1495 V vakna S
+1496 NCU mars C
+1497 Q runt S
+1498 AF skriven C
+1499 Q överens S
+1500 V framhålla S
+1501 V förstöra C
+1502 NCU rot H
+1504 V anpassa H
+1506 NCN kapital H
+1507 NCU omvärld S
+1508 AQ medicinsk C
+1509 RG övrigt S
+1511 AQ militär C
+1512 NCU dags S
+1513 RG utomlands S
+1514 NCN ägg C
+1515 NCU bransch S
+1516 V skaka C, D, H
+1517 NCU position C
+1518 NCN budskap S
+1519 NCU maskin C
+1520 V vila C, H
+1521 RG praktiskt S
+1522 Q ihåg S
+1523 CC ty S
+1524 V sticka C, D
+1527 AQ konkret H
+1528 NCN gräs C
+1529 Q förbi S
+1530 AF samlad C
+1531 NCN mörker C, D, H
+1532 NCU värme C, H
+1533 NCU rapport C, D, H
+1534 RG ordentligt S
+1535 NCN köp H
+1536 RG försiktigt H
+1537 AQ fysisk C
+1538 AF betydande S
+1539 AQ rimlig S
+1541 RG kort S
+1542 V identifiera K
+1543 V stoppa C, D, H
+1544 AQ märklig S
+1545 RG antagligen S
+1546 V förändras S
+1547 V hota C
+1548 V hantera C, H
+1549 NCU aktie S
+1550 NCU gubbe H
+1551 V föreligga S
+1552 NCN meddelande H
+1553 AQ lugn C
+1553 RG lugn C
+1554 NCU strid C, H
+1555 NCU planering K
+1556 NCU teater C
+1557 AQ trött C
+1558 NCU bro C
+1559 NCN bevis H
+1560 RG därtill S
+1561 NCN objekt S
+1562 NCU avsikt C
+1565 V pressa D, H
+1566 V stöta H
+1567 AQ religiös H
+1568 RG mindre C, H
+1570 NCU bank C, D, H
+1571 NCU högskola S
+1572 AQ bekant H
+1573 CS än C
+1574 AQ fel S
+1575 AQ unik C
+1576 RG uppåt S
+1577 S nära S
+1578 RG efter S
+1579 NCN öra C
+1580 V överföra C, H
+1581 CS fast S
+1582 S tills D
+1583 V erkänna C
+1584 AQ motsatt C, D
+1584 AF motsatt C, D
+1585 NCU identitet K
+1587 V täcka C
+1588 V tillkomma S
+1589 V fly C
+1590 V granska H
+1591 V orka S
+1592 NCN fält C
+1593 AQ lös S
+1594 V existera C
+1595 V återkomma C, H
+1596 AF komplicerad C
+1597 NCN motiv C, D
+1598 NCU order S
+1599 NCN inflytande H
+1600 NCU ränta S
+1601 NCN tryck C, H
+1602 V mäta C
+1603 NCN lager D, H
+1604 NCN näringsliv S
+1605 NCU deltagare K
+1606 NCN knä C, H
+1607 V dröja S
+1608 AF tvungen C
+1609 V träffas S
+1610 AQ trevlig H
+1612 AQ höger C, H
+1613 NCU synnerhet S
+1614 NCU köpare S
+1615 NCN stånd S
+1616 NCU förståelse H
+1617 V stärka S
+1619 NCU karta K
+1620 S bredvid S
+1621 NCU fara C
+1622 NCN öde C
+1623 NCN fängelse C, H
+1624 AQ jämn C
+1625 S utöver S
+1626 NCU nyhet C, H
+1627 NCN kap S
+1628 NCU fågel C
+1629 NCU skugga C
+1630 V skära C
+1632 NCU själ C
+1633 NCU kris C
+1634 V tacka C
+1635 NCU dans C, D
+1636 AQ manlig C, H
+1637 V formulera K
+1638 V störa C, D, H
+1639 NCN brott C, H
+1641 NCN organ D
+1642 V bevara H
+1643 V övergå S
+1644 V föredra H
+1645 NCU gren C
+1646 AQ orolig S
+1646 RG orolig S
+1647 NCU satsning S
+1648 NCU siffra C
+1649 AQ individuell H
+1650 NCU arbetsplats S
+1651 NCN band H
+1652 AQ avlägsen C, H
+1653 NCU släkting C
+1654 V underlätta D, H
+1655 NCN dokument C
+1656 V uppskatta C, H
+1657 NCU ton C
+1658 V överleva C
+1659 V koppla H
+1660 AF anställd H
+1661 RG jämfört S
+1662 NCU ko D, H
+1663 AQ norsk D
+1665 AQ värdefull D
+1666 NCU kombination H
+1667 AQ tät H
+1669 NCU domstol H
+1671 V framföra S
+1673 V lysa H
+1674 RG av S
+1675 V försvara C
+1676 NCU fabrik C, D
+1677 AQ regional H
+1678 NCU motsats C, D
+1679 NCU räkning D
+1680 AQ annorlunda H
+1681 AF ledande S
+1682 AQ tillräcklig C
+1683 RG allmänt S
+1684 AQ ursprunglig H
+1685 RG nyss S
+1686 NCU spänning H
+1687 RG högst S
+1688 AQ dansk D
+1689 V markera H
+1690 NCN djup H
+1691 NCN finger C
+1692 AQ långsam C
+1692 RG långsam C
+1693 V lida C, D
+1694 NCN hål H
+1695 MC fjärde C
+1696 NCN led H
+1697 AQ färsk C
+1698 AQ väldig S
+1700 NCU tystnad C, H
+1701 NCN register H
+1703 V ropa C
+1704 NCU intervju H
+1705 AF växande S
+1706 AQ spännande S
+1707 V vandra S
+1708 RG vanligt S
+1709 V blåsa H
+1710 AF född C
+1711 NCU inkomst D, H
+1712 V slita H
+1713 RG noga S
+1714 V gräva H
+1715 Q ifrån S
+1716 AQ påtaglig S
+1717 NCN märke H
+1718 NCU herre C
+1719 NCU tidpunkt H
+1720 NCU moder S
+1721 NCU vetenskap C
+1722 V nöja S
+1723 NCU anslutning S
+1724 S ovanför S
+1725 NCN underlag S
+1726 NCU utrustning D, H
+1727 AF avsedd C
+1728 RG oerhört S
+1729 NCN lån C
+1730 AQ språklig S
+1731 NCN försvar C
+1732 NCU landsbygd C
+1733 V förena C, H
+1734 RG tvärtom S
+1735 MC tjugo C
+1736 NCN yrke C
+1737 V föreställa H
+1738 NCU trakt C
+1739 NCU mil H
+1740 NCU reaktion H
+1741 NCU februari H
+1742 NCU innebörd H
+1743 NCU koncern S
+1744 NCU vagn C, H
+1745 RG huvudsakligen K
+1746 V prägla S
+1747 NCU tillämpning H
+1748 AQ tjock S
+1749 NCU kust C
+1750 NCU investering K
+1751 NCN plan C
+1752 AQ självständig S
+1754 NCU topp C, H
+1755 NCU demokrati H
+1756 NCU lördag C
+1757 NCU länsstyrelse S
+1758 V vägra C
+1759 NCU fred C
+1760 AF utsatt C
+1761 NCU förlust C, D, H
+1762 V medge S
+1763 NCU januari H
+1764 AQ vänster H
+1765 NCU ambition H
+1766 NCN mått C
+1767 NCN initiativ H
+1768 NCN bröst C, D, H
+1769 RG ovanligt S
+1769 RG ovanlig S
+1770 V bekräfta C, H
+1771 V gifta S
+1772 NCU läsare D
+1773 V skrika C, D
+1774 V teckna S
+1775 NCU region H
+1776 AQ rak S
+1777 NCU tendens H
+1778 NCU granne C, D
+1779 AQ utmärkt C
+1780 NCU ring C, D
+1781 V löpa S
+1782 V erhålla C
+1783 NCU samling D, H
+1784 AQ brittisk D
+1785 NCN hörn C, D
+1786 NCU kategori H
+1787 NCU lycka C
+1788 NCU tillvaro C
+1789 NCN hushåll S
+1790 V koncentrera H
+1791 NCU åsikt C, H
+1792 RG tätt S
+1793 V flyga C
+1794 V låna C
+1795 NCN hinder D, H
+1796 V orsaka H
+1797 AQ engelsk C, D
+1798 AF oberoende S
+1799 NCU syster C
+1800 NCU butik D
+1801 V vidta S
+1802 AQ smal S
+1803 AQ hemlig C, H
+1804 NCU sjukvård S
+1805 V kliva S
+1806 AQ skyldig H
+1807 NCN landsting S
+1808 NCU trappa C, D
+1810 S gentemot S
+1811 AQ stabil K
+1812 NCN kön H
+1814 V knyta C, D
+1815 V lyda C
+1816 NCN upphov S
+1817 NCN våld C
+1818 NCU konstruktion C
+1819 RG närmast S
+1820 NCU trafik H
+1821 NCN utseende C
+1822 V ifrågasätta S
+1823 PI fler S
+1824 RG överhuvudtaget S
+1825 V rulla S
+1826 NCU användare S
+1827 V förbli S
+1829 NCU november C
+1830 NCU fond C
+1831 PS er C
+1832 NCN halvår S
+1833 AQ öster S
+1833 AQ östra S
+1834 NCU arbetsgivare S
+1835 NCN kött C
+1836 AQ konstig C
+1837 NCN leende C
+1838 AF övertygad C
+1839 V flyta S
+1840 NCU föreskrift S
+1841 NCN hotell C
+1842 NCU religion H
+1843 V döda C
+1844 V hälsa C
+1845 V påbörja S
+1846 RG absolut K
+1847 V kämpa C
+1848 NCU version K
+1849 NCU kommitté K
+1850 NCU stuga S
+1851 NCU medarbetare D, H
+1852 AQ intensiv H
+1853 AQ uppenbar H
+1854 NCU älg S
+1856 NCU nackdel S
+1858 NCU stämning S
+1859 NCU förhandling D
+1860 AQ ledig S
+1860 RG ledig S
+1861 NCN skydd H
+1862 AQ lycklig C
+1863 NCU respekt C, H
+1864 V reagera H
+1865 NCU representant C
+1866 NCU eftermiddag C
+1867 AQ biologisk K
+1868 NCU omfattning S
+1869 NCN testamente H
+1870 RG varav S
+1870 RH varav S
+1871 V etablera H
+1872 AQ officiell C
+1873 V rymma S
+1874 V uppvisa S
+1875 RG exakt K
+1876 V överta S
+1877 NCN bibliotek H
+1878 NCU tjej S
+1880 V skada C, H
+1881 NCU anläggning H
+1882 CC såsom S
+1883 AF gjord C
+1884 NCU gud C
+1885 NCU existens S
+1886 NCN tack H
+1887 RG fritt K
+1888 V uppfylla K
+1889 RG sakta S
+1890 Q slut S
+1891 V spegla S
+1892 NCU rättighet C
+1893 V hänvisa C
+1894 AQ enorm C
+1895 NCU journalist H
+1896 PI allting C
+1897 AQ populär H
+1899 MC femton C
+1900 AF närvarande S
+1901 NCU aning S
+1902 V resultera C
+1903 S ibland S
+1904 NCU temperatur C
+1906 NCU bas C
+1907 NCU sorg H
+1908 NCU blomma C
+1909 NCU vinst D, H
+1910 V rinna C
+1911 AQ ständig S
+1912 NCU drift S
+1913 V beteckna S
+1914 NCU kompetens K
+1915 NCU service S
+1916 V väga C
+1917 V förstärka H
+1918 NCN arv D
+1919 NCU träning H
+1921 V binda C
+1922 V klaga C
+1923 V fördela S
+1924 RG gemensamt S
+1925 V medverka S
+1926 NCU försäkring H
+1927 NCU ledamot S
+1928 NCU eld C
+1930 NCN lopp D
+1931 V upprepa C
+1932 AF planerad H
+1934 NCU anknytning S
+1935 NCN kontor H
+1936 NCU kilometer C
+1937 NCU signal H
+1938 AQ känslig C
+1939 NCU blandning D
+1940 S beträffande S
+1941 NCU efterfrågan S
+1942 AF nöjd S
+1943 Q hemma S
+1944 NCU december H
+1945 V stryka D, H
+1946 V reglera C
+1947 NCU förbindelse S
+1948 AF avancerad C
+1949 NCU kille C
+1950 NCU upplysning S
+1951 V uppmärksamma C
+1952 RG synnerligen S
+1953 NCN hopp C
+1954 RG därigenom S
+1955 RG tydligen K
+1956 NCU mjölk C
+1957 V informera C
+1958 AQ anhörig S
+1959 PS annans S
+1959 PS andras S
+1960 RG sannolikt S
+1961 NCU smak C, D
+1962 Q an S
+1963 NCU utformning S
+1965 V förvänta S
+1966 NCU mage C, H
+1967 V urskilja C
+1968 NCU gemenskap H
+1969 V fastställa C
+1972 AQ juridisk K
+1973 AQ fantastisk C, H
+1974 NCU tvekan H
+1975 NCU balans S
+1976 NCN fenomen C
+1977 V glida S
+1978 NCU expert D, H
+1979 RG återigen S
+1980 V uppgå S
+1981 NCN b S
+1983 NCU smärta C
+1984 NCU advokat C, D, H
+1985 NCN verktyg S
+1986 V vrida C, D
+1987 V jaga C
+1989 NCN århundrade S
+1990 NCU nyckel C
+1991 NCU rubrik D
+1992 NCU utställning C, H
+1993 V leka S
+1994 V lukta D
+1995 NCU aska H
+1996 NCU atmosfär C
+1997 AQ fullständig S
+1998 RG ihop C
+1999 NCU kamrat C, D, H
+2000 RG extra S
+2001 RG efteråt C
+2002 NCU tråd C
+2003 V gråta C, D
+2004 NCU skuld C
+2005 RG till_och_med C, D
+2006 V antyda H
+2007 NCN resonemang H
+2008 NCU serie C
+2009 NCU målsättning S
+2010 NCU hamn C, H
+2011 NCU ökning D
+2012 NCU dam H
+2013 AQ facklig S
+2014 NCU egendom D, H
+2015 NCU pension C
+2016 NCU fest C, D
+2017 V gilla S
+2019 NCN pass H
+2020 AQ angelägen D
+2021 NCU medicin C
+2022 AQ sällsynt S
+2023 V förse C
+2024 NCN prov C
+2025 RG därpå S
+2026 AF inriktad H
+2027 NCN belopp S
+2028 AQ daglig C, H
+2029 V stöda S
+2030 RG sålunda S
+2031 NCU arbetsuppgift S
+2032 AQ brun C, H
+2033 RG därvid S
+2034 RG tyst S
+2035 RG annorlunda S
+2036 AQ övre C
+2037 NCN världskrig S
+2038 NCN skratt D
+2039 NCU trädgård C
+2040 NCU karl S
+2041 AF vald C
+2044 NCU fiende C, D
+2045 NCU krets H
+2046 NCU konsert H
+2047 V avbryta C
+2048 V framträda C
+2049 NCU seger C
+2050 NCU socialdemokrat D
+2051 NCU utgång D, H
+2052 NCU våning S
+2054 AQ japansk D
+2056 NCU station C
+2057 V utforma S
+2058 NCN engagemang S
+2059 RG senast S
+2060 NCU störning C
+2061 V tåla S
+2062 V överväga S
+2063 V förbjuda C
+2064 NCU katt C, D
+2065 NCU stam D, H
+2066 NCU näring H
+2067 NCN genomsnitt H
+2068 NCN guld C
+2069 NCU företrädare S
+2070 NCU restaurang C
+2071 NCU president C, D
+2072 NCU rutin S
+2073 AF betald C
+2077 NCN besvär S
+2078 V nicka S
+2079 NCU start D
+2080 AQ teoretisk K
+2082 NCU trygghet S
+2083 V organisera C
+2084 AQ onödig C
+2085 NCN klimat C
+2086 NCU väntan C
+2087 NCU unge S
+2089 NCU attityd C
+2090 V rycka S
+2091 NCU konkurrent D
+2092 V tillägga C, H
+2093 CC dock C
+2094 NCN förtroende C, H
+2095 NCU titel C
+2097 NCU lunch C
+2098 V upprätta C
+2099 AQ administrativ H
+2100 NCU operation C
+2101 AQ grekisk C
+2102 V brinna S
+2103 NCU term S
+2104 NCU nation C
+2105 NCN data S
+2106 RG förresten S
+2107 NCU skala S
+2108 NCU norr C, D
+2109 RG politiskt K
+2110 V begränsa C
+2111 AQ klok S
+2112 NCU sats H
+2113 NCU park C
+2114 V utreda S
+2116 RG vanligen S
+2117 V grunda C, H
+2118 RG likaså S
+2119 V dansa C, H
+2121 AQ långsiktig S
+2123 NCU utlänning C, D
+2124 NCU hyra D, H
+2125 RG utanför S
+2126 V spåra D
+2127 AQ ordinarie H
+2128 AQ felaktig S
+2129 NCU ändring S
+2131 NCU översättning D
+2132 AF förlorad C
+2133 NCU turist H
+2134 NCU fördelning H
+2135 RG nytt S
+2137 V slänga C
+2138 V agera C
+2139 AQ våldsam C
+2140 RG självklart S
+2141 AQ perfekt C
+2142 NCN torg C, D
+2143 NCU sport C
+2144 MC elva C
+2145 V definiera H
+2147 V begripa S
+2148 V trivas S
+2149 RG lågt S
+2150 NCU inriktning S
+2151 RG dåligt S
+2152 AF sluten C
+2153 V uttala C
+2154 AQ generell H
+2155 RG lugnt S
+2156 NCN ursprung H
+2157 AQ rysk C
+2159 V iaktta S
+2160 NCU pjäs S
+2161 V publicera H
+2162 AQ berömd C, H
+2163 NCU sand C
+2164 NCU begränsning K
+2165 NCU mätning D
+2166 NCU fastighet S
+2167 NCU strategi K
+2169 NCN slott H
+2170 NCU revolution C
+2171 NCU dom K
+2172 V uppge S
+2173 NCN uttalande S
+2174 RG går S
+2175 NCU smula S
+2178 NCU varelse H
+2179 V garantera C
+2180 NCU fantasi C
+2181 V mötas S
+2182 NCU filosofi H
+2183 V värdera H
+2184 V svänga H
+2185 NCU doft C
+2186 NCU våg C, H
+2187 NCU dikt C
+2188 NCU helg S
+2190 AQ skicklig H
+2191 AQ akademisk S
+2192 V uppta S
+2193 AF stängd C
+2194 AF lyckad C
+2194 AQ lyckad C
+2195 NCN bud S
+2196 NCN museum C
+2197 RG ifrån S
+2198 NCU sko C
+2199 V engagera H
+2200 NCU kärna K
+2201 NCU dialog D
+2202 V gömma C
+2203 NCU ström C, H
+2204 V lita S
+2205 NCU förebild S
+2206 AQ borgerlig C
+2207 V slåss S
+2208 NCU aktör S
+2209 NCU fredag H
+2210 AQ psykisk K
+2211 RG uppenbarligen S
+2212 AQ dum C, H
+2213 NCU förordning K
+2214 NCN tema H
+2215 NCU motsättning H
+2216 V upprätthålla S
+2217 S inklusive S
+2218 NCU vana C
+2219 AF tänkt C
+2220 NCU cell C, D
+2221 NCU mus H
+2222 NCN rykte S
+2223 S emellan S
+2224 V utse C
+2225 NCN sekelskifte S
+2226 AQ ansvarig C
+2227 NCU matta H
+2228 NCN element C
+2229 RG förvisso S
+2230 V misstänka C
+2231 V kommentera H
+2232 V dölja S
+2233 NCU dimension S
+2235 NCU symbol H
+2236 V jfr S
+2237 V odla H
+2238 NCN varv C
+2239 NCU skiva C, H
+2240 V fälla H
+2241 NCU spets C, D, H
+2242 V avstå C
+2243 RG ovan S
+2244 V tillsätta S
+2245 NCU middag C
+2246 V försäkra C, H
+2247 AQ väster S
+2247 AQ västra S
+2248 AQ intern S
+2250 AQ rejäl S
+2251 NCU förbättring K
+2252 V anmäla C
+2253 AQ kommersiell C
+2254 NCU verkstad S
+2256 NCU utsikt C, H
+2257 AF riktad H
+2258 AQ äkta S
+2259 NCU sekreterare H
+2260 AQ vild H
+2261 NCU lista C, H
+2262 AQ synlig H
+2263 NCU äng C, H
+2264 AQ torr C, H
+2265 NCU myt K
+2266 V varna C, H
+2267 NCU omsättning S
+2268 V anlägga H
+2269 RG bakåt C
+2270 NCN exemplar S
+2271 AQ intellektuell H
+2272 NCN anspråk S
+2273 NCU företagare S
+2274 NCN misstag D
+2275 NCU is C, D
+2276 AQ belägen S
+2278 RG olika S
+2279 NC0 cm S
+2280 V intressera C
+2281 AF knuten C
+2282 V förhålla S
+2283 NCU ände S
+2284 AF dominerande S
+2285 V genomgå S
+2287 NCU match C
+2288 NCN vin C
+2289 NCU huvudsak S
+2290 NCU kostym C
+2291 NCU strävan H
+2292 V träna H
+2293 V växla C
+2294 NCN samspel S
+2296 V understryka H
+2297 NCU bebyggelse S
+2298 NCU lust C
+2299 V torka C, H
+2300 V ansluta H
+2301 AQ välkänd H
+2302 NCU medeltid K
+2303 Q fel S
+2304 NCN förnuft S
+2305 AQ omedelbar D
+2306 V samlas S
+2307 V belysa C
+2309 NCU paus H
+2310 AQ dyster H
+2311 AF förändrad C, H
+2312 NCU arbetstid S
+2313 NCU hall S
+2314 S ovan S
+2315 NCU koncentration K
+2316 V bevisa S
+2317 NCN porträtt C
+2318 NCU sömn C
+2319 NCU statsminister S
+2320 RG föga S
+2321 AF stående S
+2322 NCU säsong C
+2323 NCN hundratal C
+2324 V trampa H
+2325 AF placerad C, H
+2327 AQ van S
+2328 AQ exakt C
+2329 MO femte S
+2330 AQ arbetslös H
+2331 NCU åker S
+2332 AQ trogen C
+2333 NCU ideologi K
+2334 V umgås S
+2335 NCU utmaning H
+2336 V njuta C
+2337 NCN påstående S
+2338 AQ trygg S
+2339 RG blott S
+2340 NCN tänkande S
+2341 RG samman S
+2342 NCU kommunikation C
+2343 AQ naken C
+2345 NCU dryck D, H
+2346 NCN överskott K
+2347 NCU arbetsmarknad S
+2348 NCU arbetslöshet D
+2349 RG framme S
+2350 AF utvecklad C
+2351 V behärska S
+2352 NCU barndom C
+2354 NCU stycken S
+2355 RH vart C
+2358 I tack S
+2359 NCU katastrof H
+2360 V tvätta C
+2361 NCU kongress H
+2362 V inta S
+2363 AQ besvärlig H
+2364 V suga D, H
+2365 CS huruvida S
+2366 NCN offer C
+2367 AQ elektrisk C
+2368 NCU press C, H
+2369 NCU panna C, D
+2370 AQ snäll C
+2371 NCU vision H
+2372 V kolla S
+2373 NCU bror C
+2374 V släpa H
+2375 AQ tråkig C
+2376 AF dold C
+2377 V fästa C
+2379 V beställa C
+2380 AF berörd C
+2381 NCU majoritet H
+2382 NCU föda H
+2383 AQ plötslig C
+2384 NCN drama H
+2385 NCN anslag S
+2386 V sammanfatta H
+2387 NCU port H
+2388 NCN får D, H
+2389 V drömma C
+2390 V hyra D
+2391 NCU huvudstad H
+2392 AQ musikalisk H
+2393 V smälta S
+2394 V tömma D, H
+2396 NCU vänster S
+2397 V krypa S
+2398 RG härifrån S
+2399 AQ slut S
+2400 AF bristande S
+2401 NCU kännedom S
+2403 V skildra H
+2404 AP genomgående S
+2404 AF genomgående S
+2405 NCU sektor D
+2406 AQ försiktig H
+2407 NCU tillväxt D
+2408 V testa S
+2409 V forma C
+2411 NCU kniv C
+2412 AQ folklig H
+2413 NCN regn C
+2414 V stödja C, H
+2415 NCU komponent D
+2416 AQ judisk H
+2418 NCU tillverkning H
+2419 NCU inledning S
+2420 NCN tält S
+2421 NCU domare D, H
+2422 V hysa S
+2423 AQ akut H
+2424 AQ geografisk H
+2425 NCU riktlinje S
+2426 NCU omsorg C
+2427 CS fastän S
+2428 V längta S
+2429 AQ verksam H
+2431 V sträva H
+2432 AQ oklar D
+2434 NCU vardag S
+2436 Q under S
+2437 S förrän S
+2438 NCN fynd H
+2439 AF bestående S
+2440 AQ mäktig C
+2442 NCU lågkonjunktur S
+2443 AQ åtskillig S
+2444 AQ konstnärlig H
+2446 NCU närvaro C
+2447 NCU cirkel H
+2448 V röka C, D
+2449 NCU ryss C
+2450 NCU olycka C, H
+2451 CS bara S
+2452 NCN ideal C
+2453 NCU måndag H
+2454 V förvara C, H
+2455 V bevaka S
+2456 RG stilla S
+2457 NCU ansökan S
+2458 NCU regi K
+2459 V servera C
+2461 NCN sekel C
+2463 V riva D, H
+2464 NCU prognos H
+2465 NCN skinn C
+2466 NCU karriär C
+2467 NCU bakterie S
+2468 NCU förväntning S
+2469 V uppmana H
+2470 V andas C, D, H
+2473 NCU bygd S
+2474 AQ sträng H
+2476 AF blivande S
+2477 V avvisa C
+2478 AQ ytterst C, H
+2479 NCU gestalt S
+2481 NCU bana H
+2482 RG öppet S
+2483 AQ oväntad D
+2484 V rätta H
+2485 NCU årskurs S
+2486 V te S
+2488 V skrämma C, D, H
+2489 RG fullständigt K
+2490 NCU statistik K
+2491 NCU rymd S
+2492 AQ formell K
+2493 V försörja C
+2494 V möjliggöra S
+2495 AQ knapp C
+2496 V skänka H
+2497 V koka C, H
+2498 NCU kritiker S
+2499 AQ moralisk C
+2502 NCN jag S
+2504 V besvara S
+2505 RG intill C
+2506 AQ före_detta D
+2507 NCU beräkning H
+2508 V rapportera S
+2509 V tillbringa C
+2510 AQ industriell C
+2512 NCU soldat C, D, H
+2513 AQ civil C
+2514 NCU sträcka C
+2515 NCU stig H
+2516 NC0 synes S
+2517 NCU volym H
+2519 NCU gruva H
+2520 AQ kunglig S
+2521 NCN moln C
+2522 NCN utbyte C, D, H
+2523 NCU björn S
+2524 AQ smidig S
+2525 AF klädd C
+2526 NCN mord D
+2527 NCU onsdag D
+2528 NCN lidande C
+2529 NCU dollar K
+2530 S innan S
+2531 NCN sinne C
+2532 NCU budget H
+2534 NCU roman H
+2535 NCU opera S
+2536 NCU skylt H
+2537 NCN trä C, D
+2538 NCU vakt C, H
+2539 NCU genre S
+2540 AQ medeltida S
+2541 V komplettera C
+2542 NC0 m S
+2543 NCU spegel C
+2544 AQ kul S
+2545 V anföra S
+2546 NCU etta S
+2547 NCU slump S
+2548 NCN byte H
+2549 NCN stopp H
+2550 V utesluta C
+2551 NCU formulering K
+2552 NCN kontrakt C
+2553 NCU skyldighet C
+2554 AF nämnd K
+2555 NCU kant C, D
+2556 NCU utredare S
+2557 NCU administration C
+2558 NCU öken H
+2559 NCU tidskrift H
+2560 NCU flaska C
+2561 NCU ved S
+2562 NCU frid S
+2563 V skärpa S
+2564 V överlämna C
+2565 NCN förhör D, H
+2566 NCU grav C
+2568 AF förenad C
+2569 NCU standard K
+2570 V klättra H
+2571 NCU aspekt S
+2572 NCU direktör C, D
+2573 RG eventuellt K
+2574 AQ föregående S
+2575 NCU artist C
+2576 NCU säljare S
+2577 AQ underbar C, H
+2578 RG utifrån S
+2579 NCU sysselsättning C
+2580 NCU norm H
+2581 NCU övergång H
+2582 Q sönder S
+2583 V tillföra S
+2584 NCU längtan H
+2585 NCU överraskning C
+2587 NCU variation D
+2588 AQ dåvarande S
+2589 AQ kemisk H
+2590 AF uppbyggd C
+2591 V citera H
+2592 NCU stjärna C
+2593 NCU invånare H
+2594 RG naturligt S
+2595 RG oavsett S
+2596 V fastna D
+2597 NCU universum H
+2598 CS för S
+2599 NCU personlighet C, H
+2600 V anställa C, D, H
+2601 NCU frukt C
+2602 RG internationellt S
+2603 NCN sammanträde H
+2605 AQ rättslig S
+2606 PI vissa C
+2607 AQ dramatisk H
+2608 V bevilja C
+2609 NCN arrangemang S
+2610 AQ absolut C
+2611 NCU auktoritet C
+2612 NCN blad C, H
+2613 NCU motsvarighet H
+2614 NCU överenskommelse C
+2615 S förbi S
+2616 NCU obduktion S
+2617 V registrera D
+2618 NCU skildring S
+2619 NCU reform D
+2620 NCU näsa C, D
+2621 NCN fartyg H
+2623 V tveka C
+2624 RG förhoppningsvis S
+2625 NCN kors C
+2626 AQ specifik K
+2627 AQ oerhörd C, H
+2628 V duga S
+2629 NCU tand C
+2631 NCN redskap S
+2632 AQ evig C
+2633 AQ litterär H
+2634 AF fungerande S
+2635 V vika C
+2636 NCU flykt C, H
+2637 AQ stolt D, H
+2638 NCU anställning H
+2639 RG näst S
+2640 NCU transport H
+2641 NCN tvivel C
+2642 NCU ruta S
+2643 AQ helig C
+2644 AF bevarad C
+2645 V inneha S
+2646 MO sjätte S
+2647 NCN c D
+2648 NCU matematik D
+2649 NCU backe S
+2650 NCN ändamål C
+2651 AF anpassad H
+2652 NCN experiment H
+2653 NCN nybygge S
+2654 AQ finsk S
+2655 NCU järnväg H
+2656 AQ andlig H
+2658 AQ mogen H
+2659 NCN ton H
+2660 AF tillfredsställande S
+2661 NCN straff C, H
+2662 AQ ringa S
+2663 NCU väst D
+2664 NCU bemärkelse S
+2665 NCU ensamhet C
+2666 NCU kö S
+2667 V böja S
+2669 AQ förfluten C
+2670 RG tvärs S
+2671 NCU mottagare K
+2672 NCU solidaritet H
+2674 NCN skott H
+2675 NCU sill S
+2676 NCN nät H
+2677 NCU färd S
+2679 V anlända C
+2680 NCU fas H
+2681 NCU kanal C
+2682 V avlida S
+2683 V finansiera K
+2684 V oroa C, H
+2685 AF ökande S
+2686 NCN självförtroende S
+2687 AQ trång D
+2688 AQ tacksam S
+2689 AQ dubbel C
+2690 RG intensivt S
+2691 RG ekonomiskt K
+2692 RG efterhand S
+2693 NCU höger S
+2694 V krympa S
+2695 V rusa H
+2696 NCU läsning H
+2697 NCN paket C
+2698 S oavsett S
+2699 V förvåna H
+2700 NCN fett H
+2701 AQ flytande S
+2701 AF flytande S
+2702 AF byggd C
+2704 NCU herr H
+2705 AF utvald C
+2706 RG hastigt S
+2707 V ansvara S
+2708 V reducera C
+2711 V uppkomma H
+2712 AQ härlig S
+2713 AQ årlig D
+2715 NCU skönhet C
+2716 NCU fritid S
+2717 V vittna D
+2718 V rekommendera C
+2719 NCU frånvaro H
+2720 NCU jul C
+2721 V luta H
+2722 AQ stel H
+2723 AQ kollektiv H
+2725 V breda S
+2726 AQ obligatorisk H
+2727 NCU upplaga S
+2728 V observera C
+2730 NCU storm D, H
+2731 NCU ansträngning C
+2732 NCU företeelse S
+2733 AQ rund H
+2734 AQ magisk D
+2735 AF organiserad C
+2736 NCU å S
+2737 AP övergripande S
+2738 NCN kvarter D
+2739 V fira H
+2740 AQ het S
+2741 NCU förmån S
+2743 NCN betyg S
+2744 NCU psykologi H
+2745 NCN vattendrag S
+2746 NCU inverkan S
+2747 RG personligen K
+2748 NCU kampanj S
+2749 RG framförallt H
+2750 NCN kort S
+2751 NCN läger S
+2752 V backa S
+2753 NCU tavla C
+2754 AQ dyrbar C
+2755 NCU förväg H
+2756 RG svagt S
+2757 AF gällande S
+2759 AQ principiell S
+2760 V fordra H
+2761 V föregå C, H
+2762 V leverera S
+2763 AQ sammanlagd H
+2763 AF sammanlagd H
+2764 NCU befattning S
+2766 NCU förhoppning S
+2767 V vårda S
+2768 P få S
+2769 NCU ande C
+2770 RG noggrant S
+2771 NCU avhandling H
+2772 AQ faktisk S
+2773 RG på C
+2774 AF koncentrerad H
+2776 NCN helvete C
+2777 V skynda C
+2778 NCN syskon S
+2779 D varannan S
+2779 DT varannan S
+2780 NCU läpp C
+2781 AQ olycklig C, D, H
+2782 NCU målare C, D
+2783 NCU kind H
+2784 AQ mekanisk H
+2785 NCN kilo C, D
+2786 RG effektivt S
+2787 NCU hänvisning S
+2788 AQ brant H
+2789 V framkomma S
+2790 NCU upptäckt H
+2791 V skymta S
+2792 AQ sistnämnd H
+2793 NCN tempo S
+2794 NCN antagande H
+2795 V somna C
+2797 AQ avliden H
+2797 AF avliden H
+2799 NCU mästare C, D
+2800 V arrangera H
+2801 V motverka S
+2802 NCN konstverk S
+2803 AQ psykologisk H
+2804 AQ stilla S
+2805 NCN genombrott S
+2806 NCN förlopp H
+2807 NCN äktenskap C
+2808 V tillgodose S
+2809 P ens S
+2809 PS ens S
+2810 P densamma S
+2810 PF densamma S
+2811 NCU semester C, D
+2812 V bränna D, H
+2813 AQ oändlig C, H
+2814 V konstruera S
+2815 AQ djärv S
+2816 NCN hjälpmedel S
+2817 AF förvånad H
+2818 V lansera S
+2819 S igenom C, H
+2820 V återgå S
+2821 NCU socken S
+2822 NCU konferens H
+2823 NCN fåtal S
+2824 NCU kula D
+2825 RG varifrån S
+2826 NCU tisdag H
+2827 RG innan C
+2829 V tända C
+2830 AQ mental H
+2831 NCU vinkel S
+2832 V misslyckas H
+2833 NCU samverkan S
+2834 RG nedan D
+2835 NC0 km S
+2836 RG regelbundet S
+2837 NCU öl H
+2838 AQ regelbunden C
+2838 AF regelbunden C
+2839 AQ kär C
+2840 NCN laboratorium C
+2841 V rita H
+2842 NCN elände C
+2843 V strömma S
+2844 AF imponerande S
+2845 AQ välkommen S
+2846 D varenda S
+2847 NCU skådespelare C, H
+2848 RG definitivt S
+2849 NCN stadium H
+2850 RG tusentals S
+2851 NCN förbud K
+2852 V tiga C
+2853 NCU kontinent C
+2854 AQ symbolisk K
+2855 NCU lukt C, H
+2856 NCN fack S
+2857 NCN bränsle D
+2858 NCN dotterbolag S
+2859 V avvika S
+2860 NCU halvtimme S
+2861 V återfinna C
+2862 NCU misstanke C, H
+2863 AP varierande S
+2863 AF varierande S
+2864 NCU börs S
+2865 AQ materiell H
+2866 V befria C, D, H
+2867 NCU alkohol H
+2868 NCU hud S
+2870 V förneka C, D
+2871 V utmärka S
+2872 NCU flykting D, H
+2874 NCU anpassning K
+2875 D bägge S
+2876 NCU förberedelse H
+2877 Q bakom S
+2878 AQ radikal D
+2879 V motivera S
+2880 NCU måne C
+2881 NCN läkemedel S
+2882 NCU tabell D
+2883 NCU frukost C
+2884 NCU kurva C
+2885 NCU led K
+2886 V företräda S
+2887 NCU leverantör D
+2888 RG väsentligt S
+2889 AQ forn S
+2890 AQ attraktiv S
+2891 RG avsevärt S
+2892 NCN bekymmer C
+2895 NCU hyresgäst D, H
+2896 NCU önskan C, H
+2897 NCU export H
+2898 P varandras S
+2898 PS varandras S
+2899 V missa S
+2900 RG bestämt S
+2901 NCU motståndare C, D
+2902 NCU fröken D
+2903 NCU biskop H
+2904 AF avslutad C
+2905 NCU metafor K
+2907 NCU anda S
+2908 NCU nödvändighet K
+2909 NCU liter H
+2910 NCU toalett D, H
+2911 NN VD S
+2912 V förlänga C, H
+2913 V bada C
+2914 NCU gest C, H
+2915 NCN öre H
+2916 AF utförd C
+2917 NCN institut H
+2918 AQ skarp S
+2919 NCU kör H
+2920 RG gratis S
+2921 AQ noggrann S
+2922 AQ ädel S
+2923 NCU säck S
+2924 NCU arbetsgrupp S
+2925 NCU bokstav C
+2926 AQ mild H
+2927 V kombinera C
+2928 NCN fjäll D
+2930 NCN tiotal C
+2931 V tilldela H
+2932 AQ tveksam S
+2933 V rasa H
+2934 AF etablerad H
+2935 NCU storstad S
+2936 NCU rädsla C, H
+2937 V påträffa S
+2938 NCU nämnd H
+2939 NCN fiske H
+2940 NCU komplikation H
+2941 AF målad C
+2942 NCU förare S
+2943 NCN omdöme C
+2944 CS liksom S
+2945 AQ professionell K
+2946 NCU hals C
+2947 NCN piano C, H
+2948 NCU doktor C, D
+2949 NCU klubb K
+2951 NCU villa C
+2952 AQ nedre C
+2953 AF dömd C
+2954 MC femtio C
+2955 AQ enhetlig H
+2956 RH dit C
+2958 NCU enlighet S
+2959 NCU begravning C
+2960 NCU proposition D
+2961 NCU hemlighet C
+2962 I visst S
+2963 V anordna S
+2964 V översätta H
+2965 RG nödvändigtvis K
+2966 NCN avgörande S
+2967 V bege S
+2968 RG ont S
+2969 NCU dal C
+2970 Q ute S
+2971 NCN foto K
+2972 NCU rekommendation D
+2973 AF representerad C
+2975 NCU officer C
+2977 RG sammanlagt S
+2978 NCU förtjänst C, H
+2979 NCN flöde S
+2980 NCU instruktion S
+2981 V vistas C
+2982 NCU gåva H
+2983 NCU källare H
+2986 NCN säte C, D, H
+2987 NCU kompis S
+2988 V begå C
+2989 V rida D
+2991 AQ västerländsk S
+2992 NCN löfte C
+2993 RG aktivt K
+2994 V enas D
+2995 NCU effektivitet H
+2998 V erinra H
+3000 NCU lektion C
+3001 AQ rå H
+3002 Q borta S
+3003 NCU söder C
+3004 V stimulera K
+3005 NCU same S
+3006 NCU uppkomst S
+3007 V utbilda H
+3008 AF föreslagen C
+3009 NCU bark D
+3010 NCU hjälte C
+3011 AP lysande S
+3012 NCN önskemål S
+3013 AF förbättrad H
+3014 S bortom S
+3015 NCU protest D, H
+3016 V spänna C
+3017 NCU rättvisa C
+3018 AQ spansk H
+3020 AQ skriftlig S
+3021 RG slut S
+3022 AP framträdande S
+3024 NCU målning D
+3025 RG självfallet S
+3026 NCU stämma S
+3027 AQ besviken S
+3028 V undervisa C
+3029 V illustrera H
+3030 V inrätta S
+3031 AQ gången S
+3032 NCU tysk C
+3033 V fördjupa D
+3034 RG dubbelt S
+3036 AQ rättvis S
+3039 NCU intäkt S
+3040 V smaka S
+3041 NCU beteckning S
+3042 NCU tjuv C, D
+3043 NCU garanti H
+3045 V värma H
+3046 NCU sammansättning D
+3047 NCU ankomst D, H
+3048 NCU motion S
+3050 NCU ficka C
+3052 RG när S
+3052 RH när S
+3053 AQ seriös C
+3054 NCN hjul C, D
+3055 NCU tunga C
+3056 NCU association S
+3057 AQ underlig H
+3058 NCU ända S
+3059 AQ elak C
+3059 AQ värst C
+3060 V omsätta S
+3061 V laga C, H
+3062 V frigöra S
+3063 V resonera H
+3064 V gynna C
+3065 NCU tvist S
+3066 NCN seminarium K
+3067 NCU granskning H
+3069 NCU ära C
+3070 V lagra S
+3071 AQ strategisk K
+3072 AQ likadan S
+3074 V vidga S
+3075 AP pågående S
+3076 NCU marknadsföring K
+3077 NCU mask H
+3078 NCU sluttning H
+3079 V godta C
+3081 NCN förråd S
+3082 AF höjd C, H
+3083 NCU arbetskraft D
+3084 V angripa C, D, H
+3085 NCU brunn H
+3086 AQ rationell H
+3088 NCU sal C, D, H
+3089 AP överraskande S
+3091 NCN utskott S
+3092 V bete S
+3093 RG därav S
+3094 NCU växel C, H
+3095 NCN utsläpp S
+3096 AQ likartad S
+3097 V överklaga S
+3098 NCU potatis H
+3099 NCU definition H
+3100 V förverkliga S
+3101 NCN livsmedel H
+3102 V kritisera H
+3104 NCU lek S
+3105 NCU adress C
+3106 V samarbeta D
+3107 AQ betydelsefull S
+3108 V utarbeta S
+3109 NCU epok C
+3110 NCU koppling S
+3111 NC0 mm S
+3112 V framkalla S
+3113 V klargöra S
+3114 V säkra S
+3115 NCU substans C
+3117 NCU konsult K
+3118 NCU rätta S
+3119 RG onekligen S
+3120 V bibehålla C
+3121 AP fristående S
+3122 AF motiverad S
+3123 V förknippa H
+3124 RG automatiskt K
+3125 AQ rörlig C
+3126 NCU torsdag H
+3127 RG färdigt S
+3128 V utvidga S
+3130 RG utmärkt S
+3131 NCU nacke H
+3132 AQ lönsam S
+3133 NCU tävling C, D
+3134 RG successivt S
+3135 NCU kapacitet S
+3138 PS dennas S
+3138 PS dennes S
+3139 NCU insyn S
+3140 V klippa C, D
+3141 Q inne S
+3142 V lura H
+3143 AQ osynlig H
+3144 S rörande S
+3145 NCU gudstjänst S
+3146 V färdas S
+3148 AQ realistisk K
+3149 NCU prövning S
+3150 V intervjua K
+3151 RG tungt S
+3151 RG tung S
+3152 V skifta S
+3153 NCU tes S
+3154 RG norrut S
+3155 NCU föregångare K
+3156 AQ demokratisk H
+3157 RG ursprungligen K
+3158 AQ kyrklig S
+3159 V innefatta S
+3160 AQ slutlig H
+3161 NCU stiftelse K
+3162 NCU fransman C
+3163 NCN inre C
+3164 NCN larm H
+3165 AF behandlad C
+3166 NCU svaghet H
+3167 AQ ledsen H
+3168 RG rentav S
+3170 V stirra S
+3171 V svepa S
+3172 AQ konservativ S
+3173 RG fint S
+3174 AQ befintlig S
+3175 NCN datum H
+3176 AQ italiensk C
+3177 NCN utvecklingsarbete S
+3178 NCU reglering K
+3179 NCU tyngd H
+3180 AQ spridd S
+3181 NCU skjorta C
+3182 RG årligen K
+3183 AF inblandad H
+3185 NCU tant S
+3186 NCU överensstämmelse S
+3187 NCU ras C
+3188 RG vanligtvis K
+3189 NCU partikel S
+3190 AQ all C
+3191 AQ organisatorisk S
+3192 NCU kontur S
+3193 NCU invandrare K
+3194 NCU kopia H
+3195 V protestera H
+3196 NCN tyg C, H
+3197 V nyttja S
+3198 NCN flygplan C, H
+3199 AF minskad C, H
+3200 AQ gynnsam H
+3201 NCU begäran H
+3202 NCU klippa D, H
+3203 NCN recept D
+3204 AQ fuktig H
+3205 S jämte S
+3206 NCN citat S
+3207 NCU ateljé S
+3208 NCU skara S
+3209 RG vackert S
+3210 NCN bär D
+3211 V fullfölja S
+3212 NCN ris H
+3213 V bereda S
+3214 RG allvarligt S
+3214 RG allvarlig S
+3215 NCU moral D
+3216 AQ abstrakt K
+3217 V stjäla C
+3219 NCN smör H
+3220 NCU sångare D
+3222 NCU vinge C
+3224 AQ egendomlig S
+3225 NCU arena K
+3226 NCU matsal S
+3227 NCU omgång S
+3229 V beundra H
+3230 AQ fet H
+3231 RG igår C
+3232 V tendera S
+3233 NCU osäkerhet C, H
+3234 S sen S
+3235 AF förknippad H
+3236 NCU entré S
+3238 NCU utvärdering S
+3239 NCN lugn C, H
+3240 AF kopplad H
+3241 NCN skal D, H
+3242 RG likt S
+3243 NCN storföretag S
+3244 NCU möda C
+3245 NCU kommunstyrelse S
+3246 NCU termin D
+3247 NCN skede H
+3248 V föranleda S
+3249 NCU organism H
+3250 AF präglad K
+3251 AQ relevant S
+3253 AP förekommande S
+3254 AQ matematisk H
+3255 CC utom S
+3256 AQ kontroversiell S
+3257 NCN mellanrum S
+3258 AQ konventionell S
+3259 AQ blek C, D
+3260 AQ begriplig S
+3262 NCU status K
+3263 AF utbildad C
+3265 V frysa S
+3266 NCN försäkringsbolag S
+3267 V känneteckna K
+3268 AQ statistisk K
+3269 V relatera S
+3270 V demonstrera C
+3271 NCN massmedia S
+3272 NCU dansk D
+3273 AQ platt H
+3274 NCU mångfald H
+3275 NCN snitt S
+3276 AF utformad H
+3277 NCU grabb S
+3278 NCU skam C
+3279 NCN närvarande S
+3280 NCU buske H
+3281 NCU stolthet H
+3282 NCU inflation K
+3283 AQ tuff S
+3284 V undgå C
+3285 AF bunden C
+3286 RG dessförinnan S
+3287 NCU specialitet S
+3288 NCU björk S
+3289 AQ blank C
+3290 NCU hastighet H
+3291 AQ livlig H
+3292 NCU tekniker C
+3293 NCN uppror H
+3296 NC0 nr S
+3297 NCU hållning S
+3298 NCU måltid H
+3303 AP liggande S
+3303 AF liggande S
+3304 RG lagom S
+3305 MC trettio C
+3306 NCN framsteg H
+3307 V rubba S
+3308 NCU utflykt H
+3309 V övertyga C
+3310 AQ ordentlig S
+3311 AQ relativ H
+3312 NCU fotboll S
+3313 RG vida S
+3314 NCN fotografi C
+3316 V introducera C
+3317 NCN årtionde S
+3319 AQ häftig S
+3320 NCU tår C
+3321 NCU mur S
+3322 AP störande S
+3323 RG därutöver S
+3324 NCN kommando C
+3325 NCN obehag H
+3326 V kompensera D, H
+3327 RG smått S
+3328 NCU rådgivare H
+3330 V lätta H
+3331 V låsa S
+3332 V avsätta H
+3333 RG likväl S
+3335 NCU representation H
+3336 NCU konjunktur K
+3337 V förbinda C
+3338 V tystna S
+3339 NCU korridor H
+3340 MO tionde S
+3341 NCN förfarande S
+3342 V ljuga C, D
+3343 V besegra H
+3344 V försvåra S
+3345 NCU råtta S
+3346 NCU ballong S
+3347 S innanför S
+3348 NCU tillkomst S
+3349 NCU samhörighet S
+3350 NCN sovrum S
+3352 NCU precision H
+3353 NCU hantverkare D, H
+3354 AF beskriven C
+3356 AQ socialistisk C
+3357 V konkurrera H
+3358 NCU konung S
+3359 V låtsas C, H
+3360 V överlåta S
+3361 V förhindra S
+3362 AF engagerad C, H
+3363 NCU juridik S
+3364 AQ dylik S
+3365 NCU annons K
+3366 NCU soffa D, H
+3368 NCU diagnos K
+3370 V överge C, H
+3372 AF markerad H
+3373 AP krävande S
+3374 AQ kraftfull S
+3375 NCN urval H
+3376 NCU poesi S
+3377 RG tekniskt K
+3378 NCU beredskap S
+3379 NCU placering K
+3380 NCU cancer H
+3381 NCN mod C
+3382 NCU skilsmässa H
+3383 NCN utnyttjande D, H
+3384 NCU promenad H
+3385 NCN gymnasium H
+3387 V utspela S
+3388 AQ neutral H
+3389 NCN vittne H
+3390 AQ överlägsen S
+3391 V spinna S
+3392 NCU synd C
+3393 V hejda S
+3395 AQ vänlig H
+3396 V strida S
+3397 V sopa D, H
+3398 RG förhållandevis K
+3399 NN fjol S
+3400 AP sammanhängande S
+3401 AQ acceptabel K
+3402 AF detaljerad S
+3403 AQ sund S
+3404 NCN utbud S
+3405 AQ fruktansvärd C
+3406 NCU låda H
+3407 AQ obegriplig D
+3408 NCU förmiddag C
+3409 NCU grej S
+3410 NCU betraktare S
+3411 NCU skörd D
+3412 NCU öster H
+3413 RG västerut S
+3414 NCU kamera S
+3415 NCU tyska D
+3416 NCU musiker H
+3418 AQ finansiell H
+3419 P alltihop S
+3420 AQ oförändrad S
+3422 V tjänstgöra S
+3423 NCU ull H
+3424 V tillkalla S
+3425 NCU vila C, H
+3426 V gestalta S
+3427 V erfara S
+3428 NCU råvara S
+3429 NCU disciplin H
+3431 RG påfallande S
+3432 NCU änka H
+3433 V hälla C
+3434 NCU haka H
+3435 NCU tumör D
+3436 V godkänna C
+3437 NCU förankring S
+3438 V krossa D, H
+3439 AF förbjuden C
+3440 AF utrustad H
+3441 AF älskad C
+3442 AQ funktionell S
+3443 AQ ofrånkomlig S
+3444 V städa C, D
+3446 NCU tragedi H
+3447 NCU arbetskamrat S
+3448 NCU överblick S
+3449 NCU bön H
+3450 Q isär S
+3451 V snurra S
+3452 AQ meningsfull S
+3453 MC fyrtio C
+3454 NCU trupp C
+3455 NCU indelning S
+3456 NCU skärgård S
+3457 AQ jättelik S
+3458 NCU filosof K
+3459 NCU vara C, H
+3460 AQ smutsig C, D
+3461 NCU öppenhet S
+3462 V basera S
+3463 V utöka S
+3464 NCU fälla D, H
+3466 NCU vätska H
+3467_1 AF tillåten C
+3467_2 RG tillåten C
+3468 NCU firma C, H
+3470 NCN följande S
+3471 NCU anteckning S
+3472 NCU avslutning S
+3473 NCU jude H
+3474 NCU disk S
+3475 V ingripa C
+3476 AQ blandad H
+3476 AF blandad H
+3477 V sparka D
+3478 AQ bitter H
+3479 AF sänkt H
+3480 NCU gran D
+3481 AQ vag H
+3482 NCU vik D
+3483 P somlig S
+3483 PI somliga S
+3484 RG varvid S
+3485 NCN stall C
+3486 V brista S
+3487 RG inifrån S
+3488 V företa S
+3489 NCU genomgång S
+3490 AF genomförd C
+3491 NCN skikt H
+3493 NCU armé C
+3494 NCU ugn D, H
+3495 NC0 kg S
+3496 NCN skick S
+3497 NCN äventyr C
+3498 NCU ren S
+3499 NCN järn C
+3500 NCU statsmakt S
+3501 AQ gigantisk H
+3502 NCN socker H
+3503 NCU arkitektur H
+3504 NCU öppning D, H
+3505 NCU kammare S
+3506 NCU tjur H
+3507 AQ mager C, H
+3508 NCU horisont H
+3509 AQ nervös C
+3511 NCN bestånd S
+3513 AP löpande S
+3514 AQ ointressant S
+3515 NCU sprit S
+3516 NCN utslag S
+3517 NCU prästgård S
+3518 V anstränga S
+3519 NCU lampa H
+3520 NCN garn D
+3521 AP föregående S
+3522 NCU lära S
+3524 AQ särskild C
+3525 NCN fordon H
+3526 V smyga S
+3527 AQ romantisk S
+3528 NCN handikapp S
+3529 NCU konkurs S
+3531 V redogöra S
+3532 S uppför S
+3533 NCU pensionär D
+3534 NCN beroende H
+3536 RG formellt K
+3537 V förvalta K
+3538 NCU mänsklighet C
+3539 V vänja C
+3540 AQ ingående S
+3541 NCN arbetssätt S
+3542 V överstiga D
+3543 NCU klo D
+3544 V anlita H
+3545 V sucka H
+3546 NCU arbetarrörelse S
+3547 V bearbeta S
+3548 NCU militär C
+3549 AQ socialdemokratisk D
+3550 AF uppfylld K
+3551 AQ meningslös S
+3552 RG möjligt S
+3553 NCU anvisning S
+3554 NCU tyngdpunkt S
+3555 RG igång S
+3556 NCN mjöl H
+3557 NCU periferi D
+3558 NCU rättegång S
+3559 NCN tillägg H
+3561 NCU förekomst S
+3562 V uträtta S
+3563 NCU fotograf D, H
+3565 AQ blyg H
+3566 NCU nationalism S
+3567 NCU staty C
+3568 NCU dusch H
+3570 NCU tillfällighet S
+3571 NCN åttiotal S
+3572 NCU medelålder S
+3573 V expandera S
+3574 V pendla D
+3575 NCN evangelium D
+3576 NCU storhet C, H
+3577 V anklaga C
+3578 NCU bekostnad S
+3579 AP återkommande S
+3581 NCU grundskola S
+3582 NCN medium D
+3583 V transportera H
+3584 AF försedd C
+3585 V avta S
+3586 AQ frivillig H
+3587 NCN lov S
+3589 RG alltjämt C, D
+3590 NCN sken S
+3591 AF godkänd C
+3592 NCU ekonom S
+3593 NCU befrielse S
+3594 AF upprepad C
+3596 NCU spis H
+3597 NCU tillverkare S
+3598 CS ifall S
+3600 NCN tillträde K
+3601 NCN televerk S
+3602 NCU prägel S
+3603 AP inledande S
+3604 NCU fasad C
+3606 RG hemifrån S
+3607 NCU uppsättning S
+3608 NCU partner K
+3609 NCN mynt H
+3610 NCU kyla S
+3611 NCU förvåning C, H
+3612 V skruva D
+3613 NCU uppenbarelse S
+3614 NCU möbel C
+3617 NCU mekanism H
+3618 NCU kopp H
+3619 Q ihjäl S
+3620 AP sittande S
+3620 AF sittande S
+3621 V löna S
+3622 RG nedåt S
+3623 RG överens S
+3625 V ärva H
+3626 AP existerande S
+3627 NCU kontrast H
+3628 NCU tröst H
+3629 AQ uppmärksam C
+3630 AQ liberal H
+3631 AQ användbar K
+3632 V bromsa H
+3634 RG typiskt S
+3635 NCN aktiebolag S
+3636 V tillhandahålla S
+3637 P intet S
+3638 AQ stadig S
+3640 P samtliga S
+3640 PI samtliga S
+3641 NCU skattemyndighet S
+3642 NCN underhåll H
+3643 NCN schema H
+3644 AQ snar S
+3644 RG snar S
+3645 S utmed S
+3647 NCN kafé S
+3648 V uppmuntra H
+3649 NCU assistent H
+3650 NCU fiskare D
+3651 NCU arbetsförmedling S
+3652 NCU jurist K
+3653 RG tillfälligt S
+3654 V bita H
+3655 NCU rikedom H
+3656 RG dagligen K
+3657 NCU besvikelse H
+3658 AQ automatisk H
+3659 NCU persondator S
+3660 NCU styrning H
+3661 NCU gröda D
+3662 NCU skärm H
+3663 AQ snål D
+3664 AQ märkvärdig S
+3665 NCU nöd S
+3666 NCU motivering S
+3667 NCN dödsfall S
+3668 AF angiven C
+3669 AF satt C
+3670 NCN årsskifte S
+3671 AQ systematisk K
+3672 V förflytta S
+3673 AQ skånsk S
+3674 V omvandla K
+3675 NCN test S
+3676 NCU komedi H
+3678 NCU valuta S
+3679 NCU stabilitet K
+3680 V avlägsna C, H
+3681 NCU flod C
+3682 AQ alternativ K
+3683 NCN medvetande S
+3684 NCU plast D
+3685 V klä C
+3686 NCN vardagsrum H
+3687 NCN släkte S
+3688 AF hämtad C
+3689 AQ riklig H
+3690 NCU kuliss S
+3691 NCU kvart S
+3692 AQ vass S
+3693 NCU halva C
+3694 RG plus S
+3695 AF sammansatt C
+3696 RG historiskt K
+3697 Q loss S
+3698 S nedanför S
+3700 NCN silver H
+3701 V kvarstå S
+3702 NCU expansion H
+3703 NCN kaos H
+3704 V tillskriva C
+3706 NCU fjärdedel S
+3708 AQ grafisk K
+3709 NCN hemland C
+3710 RG följaktligen H
+3711 NCU mördare C, D
+3712 AP strålande S
+3713 NCU tröja C, D
+3714 NCN ombud S
+3715 NCU besökare D, H
+3716 V lugna C, D, H
+3717 NCN sågverk D
+3718 AQ logisk H
+3719 NCU merit S
+3720 V handskas S
+3721 V uppehålla C
+3722 NCN agerande S
+3723 AQ värdig C
+3724 AF störd C
+3726 NCU rock D, H
+3728 NCU lärjunge D
+3729 AQ parallell D
+3731 AQ primitiv H
+3732 V poängtera S
+3734 AQ estetisk K
+3736 V störta H
+3737 NCU utsaga S
+3738 V svälja D, H
+3739 V röja S
+3740 NCN avbrott D
+3741 NCU ekvation S
+3742 NCU uppbyggnad S
+3745 NCU tvåa S
+3746 NCN trots S
+3748 NCU odling D
+3749 AQ ideologisk K
+3750 NCU invändning K
+3751 AF sammanhållen S
+3753 AF uppmärksammad C
+3754 AQ snygg S
+3756 NCU uppsats H
+3757 AQ magnetisk S
+3758 NCU plikt C, H
+3759 NCU ingenjör C, D
+3760 NCU fysik D
+3761 NCU kjol H
+3762 NCU ansats S
+3764 NCU avkastning H
+3765 NCU samordning S
+3766 NCN fäste S
+3767 V öva S
+3768 NCU bar C
+3769 NCU begåvning S
+3770 RG flitigt S
+3771 NCU minskning K
+3772 RG undan C
+3773 NCN u-land S
+3774 AQ upptagen D
+3774 AF upptagen D
+3776 NCU tunnel D, H
+3777 NCN svans C
+3778 V avskaffa H
+3779 NCU föreläsning S
+3780 NCN bygge S
+3781 AQ vettig S
+3782 AQ usel H
+3783 NCU produktivitet K
+3785 NCU landsväg S
+3786 NCU afton H
+3787 RG socialt S
+3788 NCN nöje C, H
+3789 NCU trötthet H
+3790 AF ägnad C
+3791 NCU visa D
+3792 NCU recension K
+3793 NCU marknadsekonomi S
+3794 NCU redovisning S
+3795 NCU arbetsmiljö S
+3796 NCU ståndpunkt S
+3797 V förlåta C
+3798 V påvisa S
+3799 V skämmas C
+3800 NCN synsätt S
+3801 NCU rektor D
+3802 AP stigande S
+3803 Q itu S
+3804 AQ vice S
+3805 NCU såg C
+3806 NCU kusin H
+3807 NCU spridning D, H
+3808 NCU förstärkning D
+3810 NCN beslag H
+3811 NCU översikt S
+3812 NCU uppgörelse S
+3814 NCN lock D
+3815 NCN protokoll H
+3816 AQ önskvärd S
+3817 NCN sannolikhet H
+3818 RG därinne S
+3819 V sysselsätta C
+3820 S ovanpå S
+3821 NCU övertygelse H
+3822 V kommunicera C
+3824 AQ nyttig C, H
+3825 NCN öl H
+3826 NCU ingång C, H
+3827 AF uttryckt C
+3828 NCN bråk D, H
+3829 NCU hantering S
+3830 AQ oskyldig H
+3831 RG bokstavligen K
+3832 NCN strå S
+3833 V prioritera S
+3834 V segra S
+3835 V yttra S
+3836 NCU grop D, H
+3837 NCU gen S
+3838 AQ filosofisk K
+3839 V blockera C, D, H
+3840 NCU förlängning D
+3841 V kartlägga S
+3842 NCU orkester H
+3844 AF hotad C
+3847 AF uppskattad C, H
+3849 NCN väsen H
+3850 V försämra D
+3851 AF uttalad C
+3852 V klämma S
+3853 NCU skräck C, D, H
+3854 NCU proportion H
+3855 NCU väska C
+3856 V importera C
+3857 AQ otänkbar S
+3858 NCU etapp H
+3859 NCU praxis K
+3860 V reflektera C
+3861 NCU muskel D
+3862 NCU journal S
+3863 V argumentera S
+3864 AF skadad C, H
+3865 RG omöjligt S
+3866 AQ trist S
+3867_1 AQ klinisk K
+3867_2 NCN nätverk K
+3868 NCN kriterium K
+3869 AF undertecknad C, H
+3870 V utge S
+3871 NCN block H
+3872 NCN umgänge S
+3873 V återge C
+3874 NCU beställning K
+3875 AQ blodig H
+3876 V operera C
+3877 AQ gammaldags S
+3878 AQ elektronisk H
+3879 AF gift C
+3879 AQ gift D
+3880 AQ komplex H
+3881 AQ reell S
+3882 AF nybildad S
+3883 NCU byxa S
+3884 V förtjäna C
+3885 NCU lever H
+3886 NCU fattigdom K
+3887 AQ tillämplig S
+3888 NCU kanon H
+3889 NCU ritning C
+3890 NCU hatt C
+3891 NCN förakt H
+3892 NCU skål D, H
+3894 NCU salong D, H
+3895 Q vid S
+3896 V lämpa S
+3897 P allas S
+3898 RG snett S
+3899 NCN grus S
+3900 V avspegla S
+3902 V bädda S
+3903 NCN belägg S
+3904 NCU verkan S
+3905 NCU förmögenhet H
+3907 NCU kandidat D, H
+3908 NCU belysning H
+3909 AQ konstant H
+3910 NCN småföretag S
+3911 AQ hygglig D
+3912 NCU akt C
+3913 V sudda S
+3914 AQ falsk C, H
+3915 RG ombord S
+3916 NC0 st S
+3917 V mörda H
+3918 AQ bosatt S
+3919 NCN genomförande K
+3920 RG oväntat S
+3921 RG centralt S
+3923 AQ misstänkt H
+3924 NCN subjekt S
+3925 NCU huvudvärk S
+3926 NCU hiss H
+3927 AF registrerad D
+3928 V blinka S
+3929 NCU bredd S
+3930 NCU olikhet S
+3931 AQ ytlig H
+3932 NCU kristendom K
+3933 V borra S
+3934 V återfinnas S
+3935 V hugga S
+3936 AQ ålderdomlig S
+3937 NCU buss D, H
+3938 NCU profil H
+3939 NCU saga D
+3940 V förskjuta S
+3941 NCU pil D, H
+3942 AQ kompakt H
+3944 V kretsa H
+3946 V knacka S
+3947 V precisera H
+3948 AF ordnad S
+3949 NCN intervall C
+3950 AP rådande S
+3951 NCU tankegång S
+3952 AQ sedvanlig S
+3953 RG påtagligt S
+3954 NCN anfall H
+3955 AF inbyggd K
+3956 AQ organisk H
+3957 NCN rör H
+3958 NCU import K
+3961 NCN kännetecken K
+3962 NCU bildning S
+3963 NCN tvång S
+3964 NCU arab C
+3966 NCU lönsamhet S
+3968 NCN original H
+3969 RG generellt S
+3970 NCU ishockey S
+3971 NCU engelsman C
+3972 AQ primär K
+3974 NCU specialist H
+3975 V begrava C
+3976 RG sannerligen C
+3977 NCU sommartid S
+3978 V förlägga S
+3979 AF använd C
+3980 NCU duk H
+3981 V korsa C, H
+3982 V avlösa S
+3983 NCU stråle C
+3984 AF kvalificerad H
+3985 NCN kväve S
+3987 NCU päls H
+3988 NCN deltagande H
+3989 AQ ärlig C
+3990 NCU brygga S
+3991 AF berättigad C
+3992 NCU missionär S
+3993 V rå S
+3994 NCU tjänare C
+3995 I nå S
+3996 AQ strikt S
+3997 NCU minoritet H
+3998 NCN stål H
+3999 AF täckt C
+4000 V skrapa H
+4001 AQ konstgjord H
+4003 RG konstigt S
+4004 I jodå S
+4005 AQ jämförbar S
+4006 V tröttna C
+4007 NCU not H
+4008 NCU utkant S
+4009 AF nybyggd S
+4010 NCU vistelse D, H
+4011 AF ägd C
+4012 AF splittrad C
+4013 V åberopa H
+4015 RG uppenbart S
+4016 NCU materia S
+4017 NCN ingrepp H
+4020 NCN uppträdande S
+4021 NCN inlägg S
+4022 NCU boll C, H
+4023 AQ jobbig S
+4024 AQ komplett C
+4025 NCU dräkt C, H
+4026 NCU chaufför D, H
+4027 AQ ofarlig H
+4028 AQ diverse C
+4029 NCU väljare D
+4030 V konfrontera S
+4031 RG positivt S
+4032 NCU lada D
+4033 NCN batteri D
+4035 V upplösa S
+4036 NCU nazist S
+4037 AQ förnäm S
+4038 V bortse S
+4039 NCU teknologi K
+4040 AQ inhemsk S
+4041 NCN utland C
+4043 AQ norrländsk S
+4044 NCU rytm H
+4045 NCU brand H
+4046 NCU tarm D
+4047 NCU vandring S
+4048 RG samt S
+4049 NCU flock S
+4050 NCU sammanfattning S
+4053 NCU morfar H
+4054 RG söderut S
+4055 AQ ojämn S
+4056 AQ dryg S
+4057 AQ noga S
+4058 NCU last H
+4059 RG norr S
+4060 NCU övervakning H
+4061 AQ anmärkningsvärd C
+4062 V motta C
+4064 AQ nutida C
+4065 AQ diffus H
+4066 NCU farhåga S
+4068 NCU atom H
+4069 NCN kapell H
+4070 NCU engelska S
+4071 NCU innehavare S
+4072 NCN användningsområde S
+4073 NCN foder D
+4074 NCN nyår H
+4075 NCN erbjudande H
+4076 NCU skapelse H
+4077 NCU puls S
+4078 NCU merpart S
+4079 NCU vrede D, H
+4080 NCN rådjur S
+4081 AQ sexuell H
+4083 V förfalla H
+4084 AF baserad C, H
+4085 NCU ro S
+4086 NCN humör H
+4087 NCU grundtanke S
+4088 AQ sovjetisk H
+4089 NCU klang S
+4090 NCU center S
+4091 NCN moment S
+4092 AQ våt H
+4093 V erövra C
+4094 AQ trolig H
+4095 S utefter S
+4097 CS allteftersom S
+4098 AQ galen C, D, H
+4099 NCN kloster C, H
+4100 V gissa H
+4101 V landa H
+4102 V avgå S
+4103 NCU korg D, H
+4104 NCU ilska C
+4105 V administrera H
+4106 NCU glasögon H
+4107 NCU svält H
+4108 NCU hypotes H
+4109 NCU räckvidd H
+4110 NCU dagstidning D
+4112 NCN spädbarn S
+4113 NCU kista H
+4114 NCU mormor C
+4115 NCU tröskel H
+4116 V upphäva S
+4117 NCN misslyckande D
+4118 NCU cigarett C
+4119 V forska S
+4120 V skylla S
+4121 RG rimligen S
+4122 NCU skicklighet H
+4124 AF intervjuad K
+4125 NCU socialstyrelse S
+4126 V inverka S
+4128 NCU skattereform S
+4129 RG likadant S
+4130 NCN bistånd H
+4132 AF väntad C
+4133 NCN manus S
+4134 S angående S
+4135 NCN måleri S
+4136 NCU plattform K
+4137 V eliminera H
+4138 NCU länk S
+4139 NCU finne S
+4140 RG fast S
+4141 NCN uthus S
+4142 AF upphöjd H
+4143 NCN samvete C
+4144 V smitta D
+4145 NCU konsument K
+4146 AQ främre D
+4148 RG märkligt S
+4149 V utropa H
+4150 NCU uppmaning S
+4151 V fastslå S
+4152 NCU penna H
+4153 NCU försäljare K
+4154 NCU uniform D
+4157 AQ skadlig S
+4158 NCU psykiatri S
+4159 NCU infrastruktur K
+4160 NCU glimt S
+4162 V halka C
+4163 NCU bod D
+4164 NCN sikte S
+4166 NCN departement S
+4167 NCU kvist S
+4168 AQ passiv H
+4169 NCN torn C
+4170 V benämna K
+4171 AF räknad C
+4172 V förvärva S
+4173 NCU attack H
+4177 NCU författning S
+4178 AQ ivrig D
+4179 V överensstämma S
+4180 NCU premiär S
+4181 AQ långvarig S
+4182 NCN läsår S
+4183 NC0 AB S
+4184 AF talad C
+4185 RG varpå S
+4186 NCU lojalitet H
+4187 CS såvitt S
+4188 NCN nu S
+4189 NCU dramatik S
+4190 V förnya H
+4191 NCU häck H
+4192 NCU landshövding S
+4193 AQ övervägande S
+4194 NCU lärarinna H
+4195 NCU bomb C
+4196 NCU uppsägning D
+4197 AQ stum H
+4198 NCU kemi H
+4199 AQ nordlig C, H
+4200 NCU cykel C
+4201 V infinna S
+4202 NCU kvadratmeter S
+4203 NCU fluga H
+4204 NCU amerikan C, D
+4205 NCU synvinkel S
+4206 NCU hög C, D
+4207 NCN distrikt K
+4208 NCU bäck H
+4210 RG gradvis S
+4211 AF skyddad C
+4212 V aktivera K
+4213 AQ efterföljande S
+4214 V fokusera S
+4215 RG indirekt K
+4216 AQ gles H
+4217 NCU passage C, H
+4220 V utpeka S
+4221 AF såld C
+4222 V sikta S
+4223 RG annanstans S
+4224 AQ känslomässig H
+4225 NCN samförstånd H
+4227 NCU järnvägsstation S
+4229 NCU hunger C
+4231 NCU humor D
+4232 V rymmas S
+4233 NCU utbredning S
+4234 NCU återstod S
+4235 AQ naturvetenskaplig S
+4237 NCU famn S
+4238 NCU klinik H
+4239 NCU uppfostran C
+4240 V bevittna S
+4241 NCU civilisation C
+4242 AQ omedveten H
+4243 AQ handikappad H
+4245 P vardera S
+4246 AF torkad C
+4247 RG offentligt S
+4248 AQ hungrig S
+4250 RG lokalt S
+4251 Q uppe S
+4252 NCU dominans H
+4253 V värna S
+4254 AQ afrikansk H
+4255 NCU kassa H
+4258 NCU replik K
+4259 AF färgad H
+4260 AF utsedd C
+4261 NCU slant S
+4262 NCU irritation S
+4263 RG synd S
+4264 V verkställa S
+4265 NCU entreprenör S
+4266 AQ likvärdig S
+4267 AP förödande S
+4268 NCN anlag S
+4269 NCU nerv C
+4270 V annonsera S
+4271 AF styrd C, H
+4272 V övervaka H
+4273 NCU ritual S
+4274 V prova C
+4275 NCU tall S
+4276 NCN betänkande S
+4277 V utfärda S
+4278 NCU bot S
+4279 RG jämt S
+4280 RG verkligt S
+4281 NCU get D
+4282 NCU rehabilitering K
+4284 NCU koloni H
+4286 AQ sval S
+4287 RG fel S
+4288 AQ grym C
+4289 NCU elektron S
+4290 NCN horn C
+4291 NCN förfall H
+4292 NCU kamel D
+4293 RG hållet S
+4294 AQ trasig D, H
+4295 V förmoda S
+4296 AQ tragisk H
+4298 AQ storslagen C, H
+4299 AF tryckt H
+4300 NCU heltid S
+4301 AQ pedagogisk S
+4302 V upplysa S
+4304 AQ mystisk C
+4305 V samverka S
+4306 NCN kunnande S
+4307 V prestera S
+4308 NCN salt C
+4309 V beta H
+4310 AQ gyllene S
+4312 AQ diskret C
+4313 NCU lera H
+4315 NCU överlevnad K
+4316 AQ kinesisk H
+4317 NCU bekantskap S
+4318 NCN bad C
+4319 AQ blygsam C
+4321 NCU bekräftelse D, H
+4322 V skönja S
+4323 NCU åskådare K
+4324 AP arbetande S
+4325 RG parallellt S
+4326 NCU barnomsorg S
+4327 NCU lapp D, H
+4328 NCU division C
+4329 NCN hantverk D
+4330 V referera S
+4331 AF ställd C
+4332 NCU frågeställning S
+4333 NCU öst H
+4334 NCU uppdelning S
+4335 AQ rymlig C, H
+4336 AQ gängse S
+4337 MO sjunde S
+4338 AQ hastig S
+4339 NCU påverkan S
+4340 AQ samtida H
+4341 NCN stråk S
+4342 NCU klient S
+4343 AP skrämmande S
+4344 V inrikta H
+4345 AF misslyckad H
+4347 NCU pionjär S
+4348 V vinka S
+4349 AQ huvudsaklig C
+4350 RG mot C
+4352 NCU instans S
+4353 AQ arabisk C
+4354 NCU nedgång D
+4355 NCN damm C
+4356 V förutse C
+4357 V samordna K
+4358 NCU fånge C, D
+4359 V åta S
+4360 NCU ek D
+4361 RG fullkomligt S
+4362 AF integrerad K
+4363 AQ arg S
+4364 AF lärd C
+4365 RG ingenstans S
+4366 AF hänvisad C
+4367 V svika S
+4368 AQ ömsesidig H
+4369 AQ korrekt K
+4370 AQ brutal D
+4371 NCU brottslighet S
+4372 V bota S
+4373 P varsin S
+4374 NCN korn D
+4375 NCU intensitet S
+4376 V färga H
+4377 NCU buk H
+4378 V mista S
+4379 AQ gudomlig H
+4380 NCU konsumtion D, H
+4381 NCU offentlighet S
+4382 AP brinnande S
+4383 NCU herrgård S
+4384 NCU städning H
+4386 AQ vardaglig H
+4387 NCU betalning H
+4388 NCU utbyggnad S
+4390 NCU åklagare S
+4391 AF belagd S
+4392 NCU show S
+4393 NC0 dr S
+4394 AQ gravid H
+4395 AQ inbördes S
+4396 V rena S
+4397 NCN flyg S
+4398 NCU historiker C, D
+4399 AQ spetsig S
+4400 NCN skådespel S
+4401 NCU mottagning D
+4402 V tillfredsställa C, D, H
+4403 NCU kulle C, H
+4404 V blunda S
+4405 V häva S
+4407 RG oändligt S
+4408 AF förvirrad C
+4409 AQ slät H
+4411 NCU isolering H
+4412 NCU centimeter H
+4413 RG åt S
+4414 NCU ros C
+4415 NCU klarhet C
+4417 NCN kol C
+4418 NCU gryning C
+4419 NCU förvirring H
+4420 NCN godkännande K
+4421 NCU impuls H
+4422 V utlösa S
+4423 NCU inspiration H
+4424 NCU ratt S
+4425 AQ obehaglig H
+4426 AQ energisk S
+4427 NCU utdelning K
+4428 AF laddad H
+4429 AP förvånande S
+4430 NCU fras C
+4431 NCU soppa D, H
+4432 NCU lucka D
+4435 NCU tillfredsställelse C
+4436 NCN rep C, D
+4437 NCN te C
+4438 NCU hona H
+4439 NCU tå S
+4440 V fräsa S
+4441 AQ orimlig S
+4442 AF efterlängtad C
+4443 AQ flitig S
+4444 RG ifråga S
+4445 RG ivrigt S
+4446 NCU hare D
+4447 P alltsammans S
+4447 PI alltsammans S
+4448 AQ gåtfull S
+4449 AQ tilltänkt S
+4450 AQ kompetent D
+4451 NCU poet C, D
+4452 RG uttryckligen K
+4453 NCU angelägenhet S
+4454 AQ extern S
+4455 NCU ångest H
+4456 V övervinna C
+4457 NCU beståndsdel S
+4459 AF förenklad D
+4460 AF följd C
+4462 RG alternativt S
+4463 NCU diktare S
+4464 AQ udda D
+4465 RG någorlunda S
+4467 AQ entusiastisk H
+4468 AQ flexibel K
+4469 NCU tillgänglighet H
+4470 AQ arkeologisk S
+4471 P bägge S
+4472 V samtala S
+4473 V styrka S
+4474 RG under C
+4475 RG medvetet S
+4476 NCU registrering D
+4477 NCU idyll S
+4478 V spränga S
+4479 NCU uppståndelse S
+4480 AQ potentiell S
+4481 NCU insida S
+4482 NCU förbränning S
+4483 NCU demonstration H
+4484 NCN byggande S
+4485 NCN skapande S
+4486 AF konstruerad C
+4487 NCU opposition H
+4489 AQ kärv D
+4490 NCU bekännelse C
+4491 V tillträda S
+4492 AF kombinerad C
+4493 NCN förfogande S
+4494 AQ ensidig S
+4495 V sortera S
+4496 AQ oundviklig H
+4497 NCN mysterium C
+4499 AF sammantagen S
+4501 V stötta S
+4504 AF kokt C, H
+4505 NCU fakultet S
+4506 AF tillverkad C
+4507 V reda S
+4508 V jäsa S
+4509 RG därute S
+4510 AF befriad C
+4511 NCN vetande S
+4512 NCU elektronik S
+4514 NCU tillflykt S
+4515 V summera H
+4516 NCN brännvin D
+4517 NCU misstro D
+4518 AQ trovärdig S
+4519 RG däribland S
+4520 NCU dokumentation K
+4521 NCN ägande H
+4522 NCU korv D
+4524 MC arton H
+4525 NCU skymning S
+4526 CS sen S
+4527 MC fjorton H
+4528 NCN miljöproblem S
+4529 AQ humanistisk S
+4530 AQ grund D
+4531 NCN dike D
+4532 NCN sökande S
+4533 V imponera H
+4534 NCU dimma C
+4535 NCU chock S
+4536 NCU ursäkt C
+4538 NCU geometri D
+4539 V avge S
+4540 NCN inträde S
+4541 NCU vänskap C
+4542 NCN lamm D
+4543 NCN äpple C, D
+4544 NCN lik C
+4545 AF skapad C
+4546 NCU taktik S
+4547 V härröra S
+4548 NCU sammanställning S
+4549 AQ blind C
+4550 NCU nyfikenhet C
+4551 V bläddra S
+4552 NCU utövare S
+4553 AQ förtvivlad K
+4554 V utforska K
+4555 NCU förnyelse H
+4556 AQ besynnerlig S
+4557 V spricka C, H
+4558 NCU upplösning H
+4559 NCN självmord H
+4560 NCN parlament H
+4562 AP omgivande S
+4563 NCU reparation H
+4564 V fattas S
+4565 NCU bibel H
+4566 NCU tull D
+4567 AQ stackars S
+4568 AQ löjlig C
+4570 V sväva S
+4571 AQ intelligent C
+4572 AQ exklusiv H
+4573 NCU svett H
+4574 AQ karakteristisk C
+4575 NCU legend K
+4576 NCU lögn C, D, H
+4577 NCU kvantitet C
+4578 NCU metall H
+4580 NCN sex H
+4581 NCU akademiker S
+4583 NCN befäl S
+4584 MC sextio H
+4585 V duka D
+4586 V förhöra H
+4587 AQ indirekt D
+4588 NCU intention S
+4589 V bosätta S
+4590 RG utåt S
+4591 NCU lastbil D, H
+4592 NCU union D
+4593 NCU sed S
+4594 AQ kontinuerlig S
+4595 V mumla H
+4596 AQ utpräglad S
+4597 NCU trend S
+4598 NCU kavaj S
+4599 NCU pärm S
+4600 NCU min H
+4602 V inträda S
+4603 CC ömsom S
+4604 RG hemskt S
+4605 NCU slätt C, H
+4606 NCU farbror C
+4607 AF beräknad H
+4608 NCN skämt C, D, H
+4609 NCU examen C, H
+4610 V blomma H
+4611 NCU drottning C
+4612 NCU vägledning S
+4613 NCN förhållningssätt K
+4614 NCU värd C, D
+4615 V plåga H
+4616 NCU handläggare S
+4617 NCU polisman S
+4618 V associera S
+4620 RG kortfattat S
+4621 AQ sur H
+4622 AQ hotfull H
+4623 AQ kunnig H
+4625 NCU stadsdel C, D
+4626 NCU älv S
+4669 V investera H
+4670 AQ torftig S
+4671 NCU väster C, H
+4672 AF pressad H
+4673 NCU kyrkoherde S
+4674 AQ stillsam S
+4675 RG utomhus S
+4676 AQ absurd C
+4677 RG minsann S
+4678 S uppåt S
+4679 AQ pålitlig S
+4680 NCN avsked D
+4681 AQ fräsch S
+4682 S alltsedan S
+4683 NCU garderob D
+4684 NCN fat C, D
+4685 NCN plus S
+4687 NCN språkbruk S
+4688 NCU krog D
+4690 V överdriva C
+4691 V överskrida S
+4692 AQ somlig S
+4693 AQ olämplig S
+4694 V anteckna S
+4695 RG elegant S
+4696 NCU gärning S
+4697 V övergiva S
+4698 S invid S
+4699 V marknadsföra S
+4700 V hylla H
+4701 NCU afrikan D, H
+4702 NCU gymnasieskola S
+4703 MC tretton C
+4704 RG grovt S
+4705 NCU inredning S
+4706 V inbjuda C
+4708 RG löst S
+4709 NCN svep S
+4710 AQ otrolig C
+4710 RG otrolig C
+4711 V skita S
+4713_1 V konsumera C
+4713_2 AF upplyst C
+4715 AF kommen C
+4716 NCU jazz S
+4717 NCU flygplats H
+4720 NCN men S
+4721 NCN geni H
+4722 NCU årstid C
+4723 AQ flyktig S
+4724 NCU kapitalism S
+4725 NCU brytning D
+4726 V bringa S
+4727 NCN stoft S
+4728 NCU huvudregel S
+4729 AQ himmelsk H
+4730 NCU favorit S
+4731 NCU test S
+4733 NCU lyrik S
+4734 V uppvakta D
+4735 AQ muntlig K
+4736 V lasta H
+4737 AQ orörd S
+4738 V återställa S
+4739 NCU föreståndare H
+4740 V frukta C
+4741 RG perfekt K
+4742 NCU socialism K
+4743 NCU tingsrätt S
+4744 NCU filial S
+4745 AF utbredd C
+4746 NCU studietid S
+4747 AQ strukturell S
+4748 NCU projektledare S
+4749 V elda S
+4751 NCN d D
+4752 AQ jämnårig S
+4753 RG varmt S
+4754 NCN utförande H
+4755 V klinga S
+4756 NCU marknadsandel S
+4758 NCU uppfinning H
+4759 V belöna H
+4761 V skörda D
+4762 RG skönt S
+4763 AP lovande S
+4764 AQ nyfiken C
+4765 AQ rasande H
+4766 NCN galler D
+4767 NCU morgondag C, H
+4768 NCU data S
+4769 AQ vertikal H
+4770 RG spontant S
+4771 V skymma D
+4772 V utbrista S
+4773 V svära C, H
+4774 NCU verkstadsindustri S
+4775 NCU framtoning S
+4776 AP besvärande S
+4777 AQ baltisk S
+4778 NCN bröllop H
+4779 NCU socialdemokrati S
+4780 NCN latin C
+4781 NCU benägenhet C
+4782 NCU spricka D
+4783 NCN samfund S
+4784 AF erkänd C
+4785 AQ samhällelig S
+4786 NCU vävnad D
+4787 NCU bearbetning S
+4788 RG sistone S
+4789 NCU tomhet S
+4790 RG jämnt S
+4791 RG teoretiskt S
+4793 NCU livslängd S
+4795 NCU renässans S
+4796 NCU vibration S
+4797 RG häftigt S
+4798 AQ sårbar S
+4799 NCU kärra H
+4800 NCU kompensation C, D
+4801 V kollidera S
+4803 AQ naiv S
+4804 AQ saklig S
+4805 V övernatta S
+4806 NCU arkitekt C
+4808 NCN vykort H
+4809 V vifta S
+4810 NCN koncept H
+4811 V ramla H
+4813 AP avslutande S
+4814 AQ elegant C
+4815 NCU yngling S
+4816 NCU kredit H
+4817 NCU gris H
+4818 V flämta S
+4819 V modifiera H
+4820 NCU hälsning C
+4821 NCU väv S
+4822 V förorda S
+4823 I javisst S
+4824 RG vänligt S
+4825 RG varefter S
+4826 NCN telefonnummer S
+4827 V besitta S
+4828 NCU överklass S
+4830 V avveckla S
+4831 NCN uppbrott S
+4832 NCN inköp C, H
+4833 NCU besparing S
+4834 RG kritiskt S
+4835 V utplåna S
+4836 V dokumentera K
+4837 NCU sympati C
+4838 NCU diameter S
+4839 Q tillrätta S
+4840 NCU apparat C
+4841 AQ underordnad C
+4842 RG bokstavligt S
+4844 AQ objektiv H
+4845 AQ gemen H
+4846 NCU entusiasm C
+4847 AQ långtgående S
+4848 NCU medvetenhet K
+4849 NCU sanktion K
+4850 S inifrån S
+4851 AQ suverän S
+4852 RG roligt S
+4854 AQ sned H
+4855 NCU bilindustri S
+4858 NCU försöksperson S
+4859 NCU trumma D
+4861 AQ bekväm C
+4863 NCU civilingenjör S
+4864 AQ oförmögen H
+4865 NCU holländare H
+4866 AQ fredlig H
+4867 RG omsorgsfullt S
+4869 NCU koldioxid S
+4870 NCU tillställning S
+4871 AQ global K
+4872 NCU krönika H
+4874 NCU utbetalning S
+4875 AQ horisontell D
+4876 NCU gitarr D
+4877 NCU lärobok S
+4878 NCN gäng H
+4879 NCU presentation H
+4881 NCU brasa S
+4883 AQ extrem C
+4884 NCN EG-land S
+4885 V karakterisera S
+4887 V ringla S
+4888 AQ tapper S
+4889 V deklarera S
+4890 NCU television H
+4891 AF grundad C
+4893 V fortgå S
+4894 NCU företagsledning S
+4895 V utkomma S
+4896 NCU docent S
+4897 RG kontinuerligt S
+4898 AQ fundamental S
+4899 V segla H
+4901 RG fruktansvärt S
+4902 AP ingående S
+4903 NCU spårvagn H
+4904 NCN solsken S
+4905 NCU baksida S
+4906 NCU åkermark S
+4907 AQ spontan D
+4909 AQ obetydlig S
+4910 AQ lagom S
+4911 NCU höjning S
+4912 AF iförd C
+4913 V utmana H
+4914 NCU tröghet S
+4915 NCU tumme D
+4916 NCU lyssnare S
+4917 AF intagen H
+4918 NCU problematik S
+4920 NCU snabbhet H
+4921 NCU orgel D
+4922 NCU anmärkning S
+4923 NCN handlande S
+4924 V inkludera H
+4925 AP återstående S
+4927 NCU talang H
+4928 AQ extraordinär S
+4929 V fördöma S
+4930 NCU utgift C
+4931 AQ verkställande K
+4932 NCU strumpa C
+4934 NCN anbud S
+4935 NCU succé C
+4937 AP sammanfattande S
+4938 V integrera K
+4939 NCU sväng S
+4940 AF avgränsad H
+4941 AP oroande S
+4942 AQ måttlig S
+4944 NCU tvätt H
+4945 AQ förstnämnd S
+4947 AP skiftande S
+4949 V ansöka C
+4950 NCU väninna C, H
+4951 V spruta S
+4952 NCU börda S
+4953 NCU muslim S
+4954 NCN uppförande D, H
+4955 AQ kvarvarande S
+4956 V avvakta S
+4957 NCN biträde S
+4958 AQ välbekant S
+4959 NCU allmoge S
+4960 NCU rasism S
+4961 V närvara S
+4962 NCU promemoria S
+4963 NCU frestelse H
+4964 V strunta S
+4965 AQ barnslig H
+4966 NCU förpliktelse S
+4967 AF gömd C
+4968 NCU katalysator S
+4969 AQ homogen S
+4970 NCN bete D
+4971 NCN folkparti S
+4973 V rensa S
+4974 AQ gedigen S
+4977 NCN beröm C
+4978 V reservera C
+4979 RG före H
+4980 AQ antik C
+4981 AF lagd C
+4982 NCU republik C
+4983 AF förnyad H
+4984 NCU pastor S
+4985 P vart S
+4986 V indela S
+4987 NCU anhängare K
+4988 AF irriterad H
+4989 NC0 C S
+4990 NCU distans S
+4991 NCU helikopter D
+4992 NCU korsning H
+4993 NCU enighet S
+4994 V inge S
+4995 V jämställa S
+4996 NCU vaktmästare D
+4997 V tvivla H
+4998 RG snarast S
+4999 AQ skandinavisk S
+5001 AQ adekvat S
+5002 AQ berusad H
+5003 AQ lämpad C
+5005 NCU vetskap S
+5006 NCU harmoni H
+5007 NCU sökande S
+5009 AF isolerad C
+5011 RG därhän S
+5012 NCU systematik S
+5013 RG glatt S
+5014 NCU bunt S
+5015 NCU moderat S
+5016 RG iväg C
+5017 V stråla H
+5019 AF insatt S
+5021 NCU general C
+5022 NCU tunna D
+5023 RG förvånansvärt S
+5024 V promenera H
+5025 NCU stöt D, H
+5026 NCN yttrande S
+5027 NCN utfall D
+5028 NCU huvudroll S
+5029 NCU redogörelse D
+5030 NCU sekretess S
+5031 NCN erkännande D, H
+5032 NCN användande S
+5033 RG principiellt S
+5034 RG utomordentligt S
+5035 AQ optisk S
+5037 V säkerställa S
+5038 RG framgångsrikt S
+5039 NCU bilaga K
+5040 AQ legendarisk S
+5041 NCU etik K
+5042 V överträffa S
+5043 NCU ängel C
+5045 V överraska C
+5046 AQ otillräcklig H
+5047 V motsätta H
+5048 NCU notis S
+5049 S inuti S
+5050 NCU knut H
+5051 NCU panik S
+5052 NCN dragspel S
+5053 NCU förtjusning S
+5054 AQ kal S
+5055 NCU medmänniska S
+5056 NCU terapi K
+5057 AQ enig S
+5058 NCU handduk S
+5059 RG regelmässigt S
+5060 AQ urgammal S
+5061 AQ sentida S
+5062 NCU prestation K
+5064 NCN tjugotal S
+5065 V exportera H
+5066 NCU uppväxt S
+5067 NCU grönsaker S
+5068 AF förväntad C
+5069 NCU välfärd S
+5070 AF hållen C
+5071 AF fastställd C
+5072 V försiggå S
+5073 AF världsberömd S
+5074 AQ orättvis H
+5076 V förestå S
+5077 V förankra S
+5078 NCU förmögenhetsskatt S
+5079 AQ identisk H
+5080 NCN virke H
+5081 AF påbörjad C
+5082 V påskynda H
+5083 NCU överföring H
+5084 NCU bio C
+5086 NCN sönderfall S
+5087 S alltifrån S
+5088 NCN kommunalråd S
+5089 NCU försiktighet H
+5090 AQ fyllig H
+5091 V installera K
+5092 V utvärdera S
+5093 V signalera H
+5094 NCU sjuksköterska D, H
+5095 NCU broschyr S
+5096 AP troende S
+5097 NCN ledarskap S
+5098 AQ utomstående S
+5099 NCN körkort D
+5100 NCN växthus S
+5101 AQ otalig H
+5102 V förfoga S
+5103 AQ grotesk H
+5104 RG österut S
+5105 RG var C
+5106 NCU professur S
+5107 RG dittills S
+5108 NCU biljett C
+5109 NCU folkskola S
+5110 AQ förmånlig D
+5111 NCU makthavare S
+5112 AQ rumslig S
+5113 NCU halt H
+5114 NCU pall S
+5115 NCU kost S
+5116 AQ solig S
+5117 AQ jordisk D, H
+5118 NCN hektar S
+5119 AP roterande S
+5120 P allihop S
+5121 NCU röra S
+5122 NCU dagbok D
+5123 NCU revisor S
+5124 RG såsom S
+5125 NCU jämlikhet S
+5126 AQ förtroendefull D
+5127 V grubbla S
+5128 NCU affärsman S
+5129 AQ angenäm S
+5130 NCU hämnd C
+5131 V experimentera H
+5132 V sammanföra C, H
+5133 NCU sammanslagning S
+5134 NCU kompromiss H
+5135 NCU prinsessa C
+5136 AF drabbad C
+5137 NCU medhjälpare H
+5138 NCU illusion C
+5139 NCU råg S
+5140 AQ påkostad H
+5141 AP gående S
+5142 NCU avvikelse S
+5144 NCU vattenyta S
+5145 AF antagen C
+5146 NCU oförmåga H
+5147 NCU polismyndighet S
+5148 NCU inspelning H
+5149 NCN avlopp D, H
+5151 NCN förskott S
+5153 NCU återkomst C
+5155 V återhämta H
+5156 NCU uppgång S
+5157 AQ utförlig S
+5158 AF spänd C
+5159 V inviga H
+5160 NCU kostnadsökning S
+5161 RG officiellt K
+5162 AQ förtrogen S
+5163 NCN gräl D, H
+5164 V fördubbla H
+5165 NCU försämring D
+5166 RG strikt S
+5168 NCU maka D
+5169 NCU undergång D
+5170 AF företrädd C
+5171 V slarva S
+5172 AQ blond C
+5173 V inrymma S
+5174 RG varigenom S
+5175 AP lidande S
+5176 AP utmärkande S
+5178 NCN arkiv K
+5179 AQ redo S
+5180 AF omgiven C
+5182 AP omväxlande S
+5183 V underrätta S
+5184 NCU potential K
+5185 NCU grek C
+5186 NCU arbetsledare S
+5187 V bekämpa S
+5188 AP rinnande S
+5188 AF rinnande S
+5189 NCU panel K
+5190 NCN finansdepartement S
+5191 NCN sjuttiotal S
+5192 NCN angrepp H
+5193 NCU självständighet C, D
+5195 NCN streck S
+5196 NCU smäll H
+5197 RG milt S
+5198 NCN medlemsland S
+5199 NCU skrivmaskin S
+5200 NCU elit S
+5201 NCU svamp H
+5203 AF uppsatt S
+5205 V avgränsa H
+5206 NCU världsbild S
+5207 AQ erfaren H
+5208 NCU förväntan S
+5210 NCU reporter S
+5212 V skina S
+5213 NCN fiskeläge S
+5214 NCU bensin C, D, H
+5215 NCU knapp D, H
+5216 RG uppifrån S
+5217 NCU malm S
+5218 V klassificera S
+5219 NCU strejk H
+5220 AP leende S
+5221 NCU ladugård S
+5222 NCU borg S
+5223 V utvinna S
+5224 AF relaterad C
+5226 NCU ansökning S
+5227 NCU skribent S
+5229 AQ holländsk H
+5230 NCN vikariat S
+5232 AQ obestämd H
+5233 V förorsaka S
+5234 AP övertygande S
+5235 V efterlysa S
+5236 NCU iakttagelse S
+5237 NCN mirakel C
+5239 NCU vildmark S
+5240 NCU orättvisa K
+5241 AQ sympatisk C
+5242 NCU spik H
+5244 V samsas S
+5245 RG negativt S
+5246 AQ alltfler S
+5247 NCU forskargrupp S
+5249 RG kl S
+5250 AQ klen S
+5251 NCN tålamod C, H
+5252 RG emellanåt S
+5253 NCN regelsystem S
+5254 NCU saft D, H
+5255_1 NCU upprustning C
+5255_2 NCU kyrkogård D
+5256 NCN privilegium H
+5257 NCN vittnesbörd S
+5258 NCU stress K
+5259 AQ bar S
+5260 NCU reda S
+5261 NCN sår C
+5262 V avancera C
+5263 AQ högtidlig H
+5264 NCU dödsorsak S
+5265 NCN samtycke C
+5266 NCU lunga D
+5267 AF beväpnad C
+5268 NCU stång D
+5269 NCN hov C
+5270 NCU grönska S
+5271 NCU basis S
+5274 AF försvunnen C
+5275 AF utspridd H
+5276 RG mellan S
+5278 NCU skald S
+5279 NCU kedja C
+5280 RG härvid S
+5282 NCU omvårdnad S
+5283 V rekrytera S
+5284 AQ anspråkslös S
+5285 AF definierad H
+5287 NCU förhand S
+5288 AQ närstående S
+5289 V invänta S
+5290 NCN fjolår S
+5291 AF rökt C, D
+5292 AQ läcker S
+5293 AQ sakkunnig S
+5294 NCN telefonsamtal D, H
+5295 V balansera S
+5296 AQ plågsam S
+5297 AQ rät S
+5298 V beklaga S
+5300 NCU målgrupp S
+5301 V vräka H
+5302 V spola S
+5303 AQ pinsam H
+5304 AP bärande S
+5305 RG radikalt K
+5306 NCU växtlighet H
+5307 AP glödande S
+5308 V inordna S
+5309 NCN liknande S
+5310 AQ intim H
+5311 AF fördjupad D
+5312 AP resterande S
+5313 NCN bevarande H
+5314 AQ nazistisk S
+5315 NCU motorväg H
+5316 AF frusen D
+5317 AQ genomgripande S
+5318 NCU byråkrat S
+5321 AP gripande S
+5323 RG mjukt S
+5324 V lotsa S
+5326 AQ smärtsam H
+5327 NCN strävande S
+5328 AF förälskad C
+5329 V aktualisera S
+5330 V montera C
+5331 NCN lass S
+5332 NCN bildande S
+5334 NCU gengäld S
+5335 NCU bitterhet H
+5336 AQ nordamerikansk D
+5337 V predika H
+5338 AQ tokig H
+5339 RG viktigt S
+5340 RG dessvärre S
+5341 NCU ömhet C
+5343 AF försenad H
+5344 V invända S
+5345 NCN skeende S
+5346 AQ målmedveten S
+5348 NCU överläggning S
+5349 NC0 godo S
+5350 NCU packning S
+5351 V ursäkta C
+5352 V klistra D
+5353 AQ genomskinlig D
+5354 V svälta D
+5356 V eftersträva H
+5357_1 NCU tass H
+5357_2 V lossa H
+5358 NCU gåta D
+5359 AF ansluten H
+5360 AF utlämnad C
+5361 NCN kast H
+5362 V initiera S
+5363 NCU psykolog D
+5364 AF övergiven C
+5365 V trösta C, D
+5366 AF imponerad H
+5367 V underkasta H
+5368_1 RG självständigt S
+5368_2 V lokalisera S
+5369 AQ aggressiv K
+5370 V gräla C, D
+5371 AQ bristfällig S
+5372 V vädja S
+5373 NCU observation H
+5375 RG fjärran S
+5377 AQ ätbar S
+5380 AF väluppfostrad S
+5381 V glädjas S
+5382 V inskränka S
+5383 NCU front S
+5384 NCU balkong C
+5385 NCU klack H
+5386 AF tillfrågad S
+5387 NCU arrangör S
+5388 NCU återförsäljare S
+5389 AQ exotisk S
+5390 NCN lyft S
+5391 RG sammanfattningsvis S
+5393 NCU sfär D
+5394_1 NCU olägenhet C
+5394_2 AP hotande S
+5395 AP resande S
+5396 V parkera D
+5397 RG måhända S
+5398 NCN högstadium S
+5399 NCU koppar H
+5400 NCU misshandel D
+5401 NCU matte S
+5402 NCU trovärdighet K
+5403 AQ fjärran S
+5404 NCU handledning S
+5405 NCU tomt S
+5406 V tilltala S
+5407 RG däri S
+5408 NCN missbruk H
+5409 NCU högtalare S
+5411 V återuppta C
+5412 NCN enzym S
+5413 AQ missnöjd H
+5414 NCN gods H
+5415 NCU fiol D
+5416 NCU eldsjäl S
+5417 NCU akademi K
+5418 NCU författarinna D
+5419 V anförtro C, H
+5420 AF framställd C
+5421 NCN höns D
+5422 RG härigenom S
+5423 RG mentalt S
+5424 V bråka S
+5425 AQ optimistisk S
+5427 AQ överskådlig S
+5428_1 RG individuellt S
+5428_2 AQ avsevärd S
+5429 NCU beskattning S
+5430 NCN missförstånd D
+5431 AQ samtidig S
+5432 V fotografera H
+5433 NCU förort S
+5434 NCU auktion H
+5435 NCU fundering S
+5436 NCN protein S
+5437 NCU ersättare S
+5438 NCU gosse S
+5439 AP avvisande S
+5440 RG onödigt S
+5442 NCN syre H
+5444 NCN förtryck D, H
+5445 NCN underskott K
+5446 AP lockande S
+5447 NCU orientering H
+5448 NCU statssekreterare S
+5450 NCU meny K
+5452 AF påverkad H
+5453 AF betraktad C
+5454 V skämta C
+5455 AF begåvad C
+5456 NCU omvandling S
+5457 RG därom S
+5458 NCU provins C
+5459 AF förankrad S
+5460 NCN nervsystem S
+5461 AF önskad C
+5462 NCU arbetsdag S
+5463 NCN preparat S
+5464 NCU vers S
+5466 NCU huvuddel S
+5467 NCU romantik S
+5468 AQ samma C
+5469 NCU arbetsfördelning S
+5470 NCU huvuduppgift S
+5471 NCN kärl C, D
+5472 AQ undre S
+5475 NCU adel S
+5477 RG bredvid C
+5478 NCN framträdande H
+5479 NCU stege S
+5481 NCU dåtid S
+5482 RG inbördes S
+5483 NCU slips H
+5484 NCU ört S
+5485 NCN efternamn C
+5486 NCU leksak H
+5487 RG intressant K
+5489 AF uppkommen H
+5490 V snegla S
+5491 RG traditionellt S
+5492 RG geografiskt S
+5493 NCN tegel S
+5494 NCU sammankomst D
+5496 V mata H
+5497 V praktisera H
+5498 RG framöver S
+5499 V rösta C
+5500 V fresta H
+5501 NCN överflöd H
+5503 NCU vidd S
+5504 NCN nittiotal S
+5505 NCN fotfäste D
+5507 NCU gårdag S
+5508 RG eljest S
+5509 NCN grann S
+5510 NCN bälte D, H
+5511 V roa C, H
+5512 AQ beslutad C
+5513 NCU festival D
+5514 V rationalisera S
+5515 AQ ineffektiv D
+5516 NCU betingelse S
+5517 RG rejält S
+5518 NCU lärdom S
+5519_1 NCU komfort H
+5519_2 NCU sambo K
+5520 V beträffa S
+5521 AP uteslutande S
+5522 NCU fångst S
+5523 V fixera S
+5524 AQ separat S
+5525 V kopiera D
+5526 AQ utåtriktad S
+5527 NCU utrikesminister S
+5529 V delegera H
+5530 NCN gevär H
+5531 V såra C
+5532 NCU skulptur D
+5533 V återvinna S
+5534 NCU deklaration H
+5535 NCU liknelse H
+5536 AF skolad H
+5537 RG skämtsamt S
+5538 RG miste S
+5539 NCN eko H
+5540 NCN ämnesområde S
+5541 AF förstörd C
+5542 NCU laddning C
+5543 AQ genomsnittlig S
+5544 AF särpräglad S
+5545 AF sysselsatt C
+5546 NCU nutid C
+5547 NCN lejon H
+5548 NCN riksförbund S
+5549 NCU galopp S
+5550 AQ ful C
+5551 NCU glömska S
+5552 NCU snäcka D, H
+5553 AQ seg S
+5554 NCU bassäng D
+5555 NCU delstat S
+5556 NCU spekulation H
+5557 NCU expedition S
+5558 V flina S
+5559 RG systematiskt S
+5560 AQ katastrofal S
+5561 NCU insekt S
+5562 AQ förmögen S
+5563 AQ sparsam S
+5564 NCU kanin D
+5565 AQ flack S
+5566 NCU försvarsmakt S
+5567 NCU köpman S
+5568 AQ smart S
+5569 V plantera C
+5570 RG stadigt S
+5571 NCU kemikalie H
+5572 AF utesluten C
+5574 NCU morgontidning S
+5575 NCU löptid S
+5576 NCU städerska S
+5577 NCU giltighet S
+5578 NCU samvaro S
+5579 AQ grundlig S
+5580 AF slagen C
+5581 NCU assistans H
+5582 V utläsa S
+5583 NCU repertoar S
+5584 V handlägga S
+5585 NCU ryttmästare S
+5586 Q nere S
+5587 NCU rationalisering S
+5588 NCU skida H
+5589 NCU medverkan S
+5590 NCU flora S
+5591 NCU landsman D, H
+5592 NCU reserv C
+5593 AF överdriven C
+5594 AF utbyggd S
+5595 RG fackligt S
+5596 AQ ogynnsam S
+5597 V handha S
+5598 V vålla S
+5599 NCU loge S
+5600 NCU gårdsplan S
+5601 NCU strupe S
+5602 AQ behaglig H
+5603 AQ fullvärdig S
+5604 NCU identifikation S
+5605 RG nödvändigt S
+5606 AF belyst C
+5607 AQ iskall S
+5609 NCU körsång S
+5610 NCU turné S
+5611 NCU realitet S
+5612 V välkomna S
+5613 NCU tilltro D
+5614 V studsa H
+5615 NCU val S
+5616 NCU läktare S
+5617 NCU antik S
+5618 RG inledningsvis K
+5619 V förväxla C
+5620 V tillägna C
+5621 NCU barnkammare S
+5622 NCN galleri H
+5623 V betvivla S
+5624 NCU reflektion H
+5625 AQ bestående S
+5626 NCU höjdpunkt S
+5627 NCN insulin S
+5628 NCU integration S
+5629 V steka C, H
+5630 AP bindande S
+5631 RG förrän S
+5632 NCN kompani S
+5634 MC sexton H
+5635 NCU bindning S
+5636 AQ civiliserad C
+5637 NCU varg D
+5638 AQ samhällsvetenskaplig S
+5639 NCU klassiker H
+5640 NCU introduktion D
+5641 NCU depression D
+5642 AQ förhistorisk S
+5643 NCU omtanke D
+5644 AQ kreativ K
+5645 RG konsekvent S
+5646 AQ skär S
+5647 AQ förfärlig S
+5648 V klassa S
+5649 RG diskret S
+5651 V dämpa S
+5652 NCU pott S
+5653_1 V tillta S
+5653_2 NCU klunga S
+5654 NCU tablett D
+5655 AQ små S
+5656 NCU knopp S
+5657 NCU britt S
+5658 RG raskt S
+5659 NCU intervjuare S
+5660 NCU rådgivning S
+5661 NCU färja D
+5662 NCU dynamik K
+5663 V applådera H
+5664 NCU klädsel D
+5665 AQ etisk K
+5666 RG nämnvärt S
+5667 AF upplagd S
+5668 NCU tillhörighet S
+5670 NCU profet S
+5671 NCU mellanhand S
+5672 AQ konstruktiv K
+5673 V framhäva S
+5674 NCU häll S
+5675 RG si S
+5676 NCU böter H
+5677 RG säkerligen S
+5678 NCU hanne S
+5679 AQ desperat K
+5680 V dirigera S
+5682 AQ flat S
+5683 AQ heroisk S
+5684 AF formulerad K
+5685 V piska S
+5686 NCU blankett S
+5687 NCN arbetsliv S
+5688 AQ schweizisk C
+5689 V muttra D
+5691 NUN glans H
+5692 AQ nominell S
+5693 NCN bortfall S
+5694 NCN fokus S
+5695 NCN knippe H
+5696 AQ vedertagen S
+5697 NCU värdighet H
+5698 AQ journalistisk K
+5699 AF formad C
+5701 NCN massmedium S
+5704 V antaga S
+5705 RG överhuvud S
+5707 NCN motsvarande S
+5708 RG en S
+5709 NCU omprövning S
+5710 RG omgående S
+5711 NCN komplement S
+5712 V sluka D
+5713 AQ giftig H
+5714 NC0 h S
+5715 AQ ovan S
+5716 NCU underleverantör S
+5717 NCN husdjur S
+5718 NCU reservation S
+5719 AQ fientlig C
+5720 NCU hyllning H
+5721 AF förbunden C
+5724 V läcka D
+5725 AQ raffinerad H
+5727 NCU ambassad D
+5728 NCU propaganda H
+5729 NCU jungfru H
+5730 V dofta S
+5731 AF överraskad C
+5732 NCU örn D, H
+5733 NCU grädde D
+5734 NCU välsignelse H
+5735 NCU kaka D
+5736 NCU aktion C
+5737 V förhandla S
+5738 D intet S
+5739 NCU fil D
+5740 V mala D, H
+5741 P envar S
+5742 V disponera S
+5743 V kontakta K
+5744 NCN femtiotal S
+5745 AQ bräcklig D
+5746 AF löst C
+5747 AQ hopplös S
+5749 NCN spörsmål S
+5750 V efterträda S
+5751 V rasera S
+5752 NCU kompetensutveckling S
+5753 AQ giltig H
+5754 NCN konstaterande S
+5755 AQ pigg S
+5756 AQ biblisk S
+5759 AP motstående S
+5760 AF inspirerad H
+5761 NCN förlag S
+5762 AF utebliven C
+5763 AF betingad S
+5764 AF avbruten C
+5765 NCU flagga C
+5767 AF producerad C
+5768 NCU indikation K
+5769 NCU retur S
+5770 AF odlad H
+5772 S inpå S
+5773_1 NCN kasern H
+5773_2 NCU blixt H
+5774 NCU optimism S
+5775 NCN tomrum S
+5776 AF rustad S
+5777 AQ persisk S
+5778 RG medicinskt S
+5779 NCN temperament H
+5780 NCN TV-program S
+5781 AQ problematisk K
+5782 NCU tron H
+5784 NCU talare D, H
+5785 AF anmäld C
+5786 AQ ensamstående S
+5787 AQ fördelaktig D
+5788 NCU distinktion H
+5789 NCU molekyl S
+5790 NCN föredrag S
+5791 AQ mytisk S
+5792 NCU finess S
+5793 NCU passion C
+5794 AQ sällsam S
+5795 NCU monolog S
+5796 V virvla S
+5798 NCU träff C
+5799 AQ klumpig S
+5800 NCU duva D, H
+5801 NCN spannmål D, H
+5802 NCN daghem S
+5803 NCU hane S
+5804 RG rikligt S
+5805 NCU dåre S
+5806 AQ delaktig S
+5807 NCU fläkt D, H
+5808 RG vilt S
+5809 RG extremt K
+5810 AQ operativ K
+5813 NCN värdepapper S
+5814 V livnära S
+5815 AQ tvärvetenskaplig S
+5816 NCN bagage H
+5817_1 Q stilla S
+5817_2 V stelna S
+5818 AQ säregen S
+5819 NCU inramning S
+5820 NCU betoning S
+5821 NCU vånda S
+5822 AF importerad C
+5823 NCU pärla D
+5825 NCN kollektiv H
+5826_1 NCU psalm S
+5826_2 NCU lina S
+5827 AQ sofistikerad S
+5828 AF bekymrad C
+5829 AF avklarad S
+5830_1 RG inomhus S
+5830_2 V frakta S
+5831 NCU mobiltelefon K
+5832 V värja S
+5834 NCU bosättning H
+5835_1 NCU lyx C
+5835_2 RG lyckligt S
+5836 NCN fyrtiotal S
+5837 NCU kåk S
+5838 AF accepterad C
+5839 V förutsäga H
+5840 NCN försöksdjur S
+5841 NCN dagis S
+5842 NCU förskjutning S
+5843 NCU tunnelbana D
+5844 NCN inbrott S
+5845 AQ fruktbar H
+5846 AF renodlad S
+5847 NCU självklarhet S
+5849 V utbyta S
+5850 AQ genial S
+5851 AQ entydig S
+5852 NCN uttrycksmedel S
+5853 V återkalla C
+5854 NCN förstånd S
+5855 V gagna S
+5857 NCU ödmjukhet H
+5858 NCU torka S
+5859 NCU mikrofon H
+5860 NCU lax D
+5861 NCU släktskap S
+5862_1 V kränga D, H
+5862_2 NCU bergvägg S
+5863 NCU ryggsäck S
+5864 AQ hållbar K
+5865 AP springande S
+5867 NCU medalj H
+5868 NCN frågetecken S
+5869 AQ experimentell S
+5870 V betjäna C
+5871 NCU naturvetenskap S
+5874 V berömma S
+5876 AQ kroppslig S
+5877 NCN varsel S
+5878_1 V marschera D, H
+5878_2 AQ fyrkantig S
+5879 AQ oregelbunden H
+5880 NCN utgångsläge S
+5881 NCN under S
+5882 AF gripen C
+5883 NCN mode H
+5885 NCU livförsäkring S
+5886 AF uppställd S
+5887 V smita C
+5889 NCU pinne H
+5890 V mogna H
+5891 RG häromdagen S
+5892 RG primärt S
+5894 V utröna S
+5895 AQ representativ K
+5896 NCU italienare C
+5897_1 NCU timma S
+5897_2 NCN arbetslag S
+5898 RG ingalunda S
+5899 NCU förtvivlan C
+5900 NCU utblick S
+5901 NCU mossa D
+5902 NCU prestanda S
+5903 AQ genuin D
+5904 V bifalla S
+5905 AF bortsedd S
+5906 V stifta S
+5907 AQ suddig S
+5908 V förnimma S
+5910 NCU nåd C
+5911 AQ stram S
+5912_1 NCU studentkår S
+5912_2 RG brant S
+5913 NCU vårdcentral S
+5914 V sy H
+5915_1 V förkunna S
+5915_2 V döpa H
+5916 NCU förkunnelse S
+5917 NCU tiondel S
+5918 AF befolkad H
+5919 NCU renovering K
+5920 NCU ironi H
+5921 NCU galenskap H
+5922 NCU skepsis S
+5923 NCU neger H
+5924 V avteckna S
+5925 NCU mystik S
+5926 AQ emotionell S
+5927 V strama S
+5928 AQ förtryckt D
+5929 AQ förnämlig S
+5930 RG uteslutande S
+5931 NCU kommunism S
+5933 AP slående S
+5934 RG korrekt K
+5935 D vardera S
+5937 NCU bråkdel S
+5938 V tävla S
+5939 V flöda C
+5940 NCU vändning H
+5941 NCN mottagande H
+5942 NCU rangordning S
+5943 NCU fokusering S
+5944 NCN forskningsområde S
+5945_1 V utestänga S
+5945_2 V uppskjuta S
+5946 AP avvikande S
+5947_1 RG nedanför S
+5947_2 V nappa S
+5947_3 NCU motorcykel C
+5948 NCU marknadsplats S
+5949 NCU lockelse S
+5950_1 AP skärande S
+5950_2 NCU havre D
+5951 NCU pyramid H
+5952 RG förgäves H
+5953 NCU huvudfråga S
+5954 V uppbära S
+5955 NCU fors H
+5956 NCU mognad D
+5957 NCU kastrull S
+5958 V instämma S
+5959 NCN medlemskap S
+5960 V tona S
+5961 V dikta S
+5962 AF lutad D
+5963 AQ mångårig S
+5964 AQ förnuftig H
+5965 NCU bärare D, H
+5966 NCU final S
+5967 NCU beundran H
+5968 AQ festlig H
+5969 NCU hjälm D
+5970 NCN blodtryck S
+5971 NCU begynnelse S
+5972 AF inställd S
+5973_1 NCU stockholmare S
+5973_2 NCU biltrafik S
+5974 AF krossad D
+5975 AQ skygg S
+5976 NCU planet H
+5977 NCU självkänsla S
+5978 NCU nick S
+5979 NCU memoar S
+5980 NCN sekretariat S
+5981 AF tecknad H
+5982 NCN kreatur S
+5983 NCU charm S
+5984 NCU flotta H
+5985 AQ terapeutisk S
+5986 NCN boende D
+5987 V separera S
+5988 NCU befogenhet S
+5989 NCU kallelse H
+5991 V rista S
+5992 NCN filter D
+5993 NCU bastu S
+5994 AQ västlig C, H
+5995 AF märkt H
+5996 AQ frän S
+5997 AQ rask C
+5998 AF lastad H
+5999 AQ synnerlig S
+6000 I oj S
+6001 V utlova S
+6002 AQ avlång S
+6003 NCU läroplan S
+6004 AF specialiserad H
+6005 NCU subvention S
+6006 NCU dos H
+6007 RG härmed S
+6008 AF utnyttjad C
+6009 RG otroligt S
+6011 NCU indian S
+6012 V reta S
+6014 RG märkbart S
+6015 RG drastiskt S
+6016 AQ tillförlitlig S
+6017 V knäcka H
+6018 AQ benägen S
+6019 NCN monster C
+6020 AQ vidgad H
+6021 NCU kakelugn S
+6022 AQ likgiltig C
+6023 NCU grekiska D
+6024 AP konkurrerande S
+6025 RG ytligt S
+6026 NCU mandatperiod S
+6028 V frambringa S
+6029 NCN avdrag D
+6030 NCU gröt S
+6031 RG baklänges S
+6033_2 NCU frost D
+6034 AF deprimerad D
+6035 NCN nederlag H
+6036 AF lämnad C
+6037 AQ otäck S
+6038 V återinföra S
+6039 NCU skiss S
+6040 NCU midnatt H
+6041 V småprata H
+6042 NCU äldreomsorg S
+6043 NC0 g S
+6044 NCN moderbolag S
+6045 NCU stämpel H
+6046 AQ stökig S
+6047 NCU tidsperiod S
+6050 NCU kommunist C
+6051 RG stundom S
+6052 AP slingrande S
+6054 RG sparsamt S
+6055 NCU hands S
+6056 NCU förenkling S
+6057 V förkasta H
+6058 NCN andetag C, H
+6059 V mobilisera K
+6060 NCU boplats S
+6062 AF privilegierad S
+6063 NCU skolklass S
+6064 NCU tänkare S
+6065 AF berättad C
+6066 NCU trea S
+6067_1 NCN uppehåll D
+6067_2 AQ högljudd H
+6068 NCU innevånare S
+6070 NCU inspektion S
+6071 NCU beställare S
+6072_1 V kyla H
+6072_2 V flamma S
+6072_3 NCN dagsljus S
+6073 NCU repetition D
+6074 V underhålla C
+6077 NCN kanslihus S
+6078 NCU historieskrivning S
+6080 AQ stelnad H
+6081 AQ anonym H
+6082 NCU anstalt S
+6083 AQ retorisk S
+6084 NCU kreativitet K
+6085 AF publicerad H
+6086 AF fastlagd C
+6087 NCU bevakning S
+6088 V härstamma H
+6089 AF lagrad S
+6090 V dyrka C
+6091_1 AQ orientalisk H
+6091_2 NCN klockslag S
+6092 NCU omställning K
+6094 NCU telefax S
+6095 NCN utbrott S
+6096 AP drivande S
+6097 V kapa S
+6098 NCN hormon S
+6099 AQ massiv H
+6100 RG skickligt S
+6102 NCU återhållsamhet S
+6103 NCN underläge S
+6104 AP svepande S
+6105 AQ federal S
+6107 NCN bakben S
+6108 RG vetenskapligt S
+6109 V vackla D
+6111 NCU decentralisering S
+6112 AF undanskymd S
+6114 AQ motsvarande S
+6115 NCU valrörelse S
+6116 NCU graviditet D
+6117 NCU kyss C
+6119 NCU marsch C
+6120 NCU spanjor H
+6121 NCU hylla S
+6123 NCU klan H
+6124 NCU prototyp S
+6125 P vilkas S
+6126 NCU arbetarklass S
+6127 AQ kronisk S
+6129 RG dito S
+6130 NCU relevans S
+6131 NCU hierarki K
+6132 NCN examensarbete S
+6133 NCU rörlighet S
+6134 NCU finansminister S
+6135 NCU arbetskläder S
+6136 RG överraskande S
+6137 NCU misstänksamhet H
+6139 V ösa S
+6140_1 NCU båge C
+6140_2 NCU honung H
+6141 AQ universell D, H
+6143_1 AQ marginell S
+6144 NCU klump S
+6145 AF reglerad C
+6146 V motsäga H
+6147 NCU boskapsskötsel S
+6148 NCN välstånd S
+6149 NCN inbördeskrig S
+6150 NCU inblick S
+6151 NCU stadga H
+6152 AQ påfallande S
+6153 NCU marginal H
+6155 AF tänd C
+6156 NCN stift D
+6157 NC0 x S
+6158 V bekänna C
+6159 AQ katolsk C
+6161 NCN övergrepp H
+6162 NCU skrivare K
+6163 AF uppfunnen C
+6165 AF begravd C
+6166 NCU säd D
+6167 NCN dricksvatten S
+6169 AF uppdelad S
+6170 NCU liberal H
+6171 NCU trafikolycka S
+6172 NCU insändare S
+6173 NCU jordbruksmark S
+6174 V stava S
+6175 AF utslagen S
+6176 NCU åtskillnad S
+6177 NCU jordbrukare H
+6178 AF oskriven S
+6179 AP angående S
+6180 NCU uppoffring S
+6182 AF sargad C
+6183 AQ harmonisk S
+6184 AF påmind C
+6185 NCN konto C
+6186 V förespråka D
+6187 NCU avsky S
+6188 NCU behållning H
+6189 NCN bokslut S
+6190 NCU förfader S
+6191 AQ framstående S
+6192 NCN gift H
+6193 AF nedsatt S
+6195 AQ handfull S
+6196 AQ hederlig C
+6197 V lindra S
+6198 NCU sekvens K
+6199 NCU episod C
+6200 NCN genomslag K
+6201 V omnämna S
+6202 NCU diagnostik S
+6203 V avlasta S
+6204 RG uppriktigt S
+6205 AQ dödlig H
+6206 NCU upphetsning S
+6207 V skiljas D
+6208 AQ ovanstående S
+6209 RG förtjust S
+6210 AQ ödslig S
+6211 NCN författarskap S
+6212 NCN bagageutrymme S
+6213 NCU svängning K
+6214 NCU p D
+6215 NCU abort D
+6216 RG lämpligen S
+6217 V fullborda D
+6218 V stamma H
+6219 NCN hyreshus S
+6220 NCN naturvårdsverk S
+6221 RG avsiktligt S
+6222 NCN flerbostadshus S
+6223 NCU byggnadsarbetare S
+6224 RG hett S
+6226 V glädja H
+6227 AQ styv S
+6228 AP stillastående S
+6229 NCU grundlag H
+6230 V förelägga S
+6231 RG bortsett S
+6232 NCU integritet K
+6233 NCN lantbruk S
+6234 NCU intrig D
+6235 NCU ryggrad D
+6236 AF differentierad S
+6237 NCU kalv D
+6238 RG sant S
+6239 NCU anklagelse H
+6240 V efterfråga S
+6241 AQ evolutionär S
+6243 RG brett S
+6244 NCU rökning S
+6245 AF eftertraktad S
+6249 RG jämförelsevis S
+6250 AF föreskriven S
+6251 NCN slit S
+6252 NCU nål D
+6253 NCU fångenskap S
+6254 AP skapande S
+6256 V missförstå S
+6257 NCU pianist S
+6258 AQ dåtida S
+6259_1 RG oavbrutet S
+6259_2 NCU glöd S
+6260 AF upptäckt S
+6261 NCU förorening K
+6262 NCU halvtid S
+6263 S undan C
+6264 AQ ostörd S
+6265 RG varsamt S
+6266 AF jagad S
+6267 AQ kosmisk S
+6268 AQ suggestiv S
+6269 AF förberedd S
+6270 NCU heder C, H
+6271 NCN kungapar S
+6272 V undandra H
+6273 NCU lump S
+6274 V bevista S
+6275 AQ institutionell S
+6277 NCU underhållning S
+6278 NCU utväg D, H
+6279 AQ bister S
+6281 NCU adjunkt S
+6282 AQ samstämmig S
+6283 V undertrycka H
+6284 V slunga H
+6285 AQ oacceptabel K
+6286 NCU dumhet C, H
+6288 AQ drastisk S
+6289 NCU fosfor S
+6291 NCN utspel S
+6292 NCU lördagskväll S
+6294 V anslå S
+6295 V modernisera S
+6296 NCN beaktande S
+6297 RG orimligt S
+6298 AQ ovetande S
+6299 V stabilisera H
+6300 AQ anständig S
+6301 AF utsökt S
+6302 NCU familjemedlem H
+6303 NCN x D
+6304 RG enormt S
+6305 NCU otur S
+6307 NCU drog H
+6308 NCN industriområde S
+6310 RG oupphörligt S
+6311 AF förfinad S
+6312 V tåga S
+6313 NCU infektion S
+6314 AF välsignad S
+6315 NCU design K
+6316 AF garanterad S
+6317 NCU avvägning S
+6318 AQ rostig S
+6319 V nalkas H
+6320 AQ intrikat S
+6321 AQ precis C
+6322 NCN fog S
+6323 NCU skepnad C
+6325 NCN gödsel H
+6326 NCN ackord S
+6327 V belägga S
+6328 NCU obalans S
+6329 NCN rättsväsende S
+6330 NCU stormakt S
+6333 I adjö S
+6334 NCU vall S
+6335_1 AQ salig S
+6335_2 NCU kärring S
+6336 NCN skär S
+6337 RG lyckligtvis S
+6338 NCU fackförening D
+6340 AF framtagen S
+6341 NCN gram H
+6342 RG tillika S
+6343 AF väpnad S
+6344 AQ omtyckt S
+6345 AF avskuren S
+6346 NCU formel C
+6347 AQ onaturlig S
+6348 RG utförligt S
+6349 NCU mytologi S
+6350 V förkorta D
+6351 NCU gräsmatta S
+6352 NCU berättare S
+6353 NCU hage S
+6354 NCU logik H
+6355 NCU talesman K
+6358 V bekymra C
+6359 AP tilltalande S
+6360 NCU önskning S
+6361 NCU avvaktan S
+6362 V haka S
+6363 NCU saknad H
+6364 AQ uråldrig S
+6365_1 NCU helhetssyn S
+6365_2 V effektivisera S
+6366 V mildra S
+6367 AQ informell K
+6368 AQ mytologisk S
+6369 NCU förmedling H
+6370 AQ hetsig S
+6371 NCN ont S
+6372 V komponera C
+6373 NCU drake D
+6374 NCN monopol K
+6375 NCU körning S
+6377 NCU parkeringsplats S
+6378 PS någons S
+6379 NCU justitieminister S
+6381 AP skyddande S
+6382 NCU belastning S
+6383 NCU världsmästare S
+6384 AQ förtjust S
+6385 V offra H
+6387 AQ marknadsmässig S
+6388 NCU utläggning S
+6389 NCU håg S
+6390 AQ tilltagande S
+6391 RG rött S
+6392 V skåda S
+6393 NCU tätort S
+6394 NCU tillåtelse C
+6395 RG konkret S
+6396 AQ vidsträckt C
+6397 NCU skötsel S
+6398 NCU avgång S
+6399 NCU aptit C
+6401 AQ rituell S
+6402 RG väsentligen S
+6403 AQ upprorisk S
+6404 AQ statisk S
+6406 AP stimulerande S
+6408 AQ fascinerande S
+6409 RG ironiskt S
+6410 AF förstärkt S
+6411 V efterlikna S
+6414 NCN minimum C
+6415 NCU löntagare S
+6416 NCU ovilja S
+6417 AQ oemotståndlig S
+6418 NCN talesätt S
+6419_1 NCU runsten S
+6419_2 AQ allmängiltig S
+6420 V tynga H
+6421 V befara S
+6422 AQ vansklig S
+6423 NCU avund H
+6424 NCU karensdag S
+6425_1 AP trevande S
+6425_2 NCN åratal S
+6426 NCU producent D, H
+6427 NCU förvaltare S
+6428 NCU åtrå S
+6429 V slopa S
+6430 AQ ofullständig D
+6431 AQ påfrestande S
+6433 V ogilla S
+6434 V tillgripa S
+6435 AP utmanande S
+6436 AQ upplyst S
+6437 NCU lyster S
+6438 NCU studieresa S
+6439 V skrota S
+6440_1 NCU älskare C
+6440_2 NCU trängsel D
+6441 NCU geografi H
+6442 AF respekterad S
+6443 NCU anställningstid S
+6445 NCU borgmästare C
+6446 NCU bedrift S
+6447 V tillgå S
+6449 NCN porslin D
+6450 AQ inflytelserik S
+6452 V uppenbara S
+6454 V dunka C
+6455 AP frågande S
+6456 AF framförd S
+6457 V utnämna C
+6458 AQ överflödig H
+6459 V exploatera S
+6460 AQ förebyggande H
+6461 AQ instabil S
+6462 NCU försäkringskassa S
+6463 AQ teknologisk S
+6464_1 NCU ledningsgrupp S
+6464_2 NCU kundkrets S
+6465 AQ österrikisk D
+6466 AQ medvetslös S
+6467 NCU mission H
+6469 NCU huvudbyggnad S
+6470 RG tålmodigt S
+6471 AP förestående S
+6472 V förbliva S
+6473 RG villigt S
+6474 AF glömd S
+6475_1 V viga S
+6475_2 AQ jättestor S
+6476 AQ oskadd S
+6477 NCN lasarett S
+6478 V ignorera H
+6479 V insjukna C
+6480 NCN handtag H
+6481 NCU födelse C
+6482 V utsträcka S
+6483 AQ karaktäristisk S
+6484 V bredda S
+6485 NCU markering S
+6486 NCN hugg S
+6487 V klänga S
+6488 NCU onödan S
+6489 AF utdragen S
+6490 NCU uppsägningstid S
+6491 V isolera C
+6492 V färdigställa S
+6493 NCU tidsrymd S
+6494 V avslå D
+6495 NCU neddragning S
+6496 AQ värdelös S
+6497 NCU attraktion H
+6498 AQ underjordisk H
+6499 RG intimt S
+6500 NCU bakgård S
+6501 NCU överhand S
+6502 NCN torp S
+6504 V omgiva S
+6505 NCU för S
+6507 V tänja S
+6508 V försätta S
+6509_1 V varva S
+6509_2 NCU högkonjunktur S
+6510 V bedra C, D
+6511 NCU femtedel S
+6512 NCU byråkrati D
+6513 NCU grotta H
+6514 NCU tank S
+6515 RG förtvivlat S
+6516 NCU samarbetspartner S
+6518 AP bakomliggande S
+6519 AQ prydlig S
+6520 NCU särställning S
+6521 NCU gränd S
+6522 V likställa S
+6523 AF utmattad S
+6524 NCU åsna D
+6525 NCN evenemang S
+6526 NCU femma S
+6528 V grundlägga S
+6529 NCU sänkning S
+6530 AF orsakad S
+6531 AQ misstänksam H
+6532 NCU påminnelse S
+6533 NCN ingripande S
+6534 NCU gnista D
+6535_1 AP kännetecknande S
+6535_2 AF åtskild S
+6536 V trotsa D
+6537 NCN arbetsutskott S
+6538 AQ oansenlig S
+6539_1 AF värderad S
+6539_2 NCU omvändelse S
+6540 NCU runda S
+6541 AF föråldrad S
+6544 V samtycka C
+6545 AQ diplomatisk H
+6546 AQ brokig S
+6547 NCU medkänsla D
+6548 V åtgärda H
+6550 V emigrera H
+6552 V förbruka S
+6554 AQ slarvig S
+6555 V fnissa S
+6556 AF säkrad S
+6557 NCN motto H
+6559 NCU komposition S
+6560 NCN forskningsprojekt S
+6561 AQ elementär S
+6562 AQ tam H
+6563 NCN dilemma S
+6564 NCN svek H
+6565 AQ kommunistisk C
+6566 RG intellektuellt S
+6567 V förvärra S
+6568 AQ asiatisk D
+6569 NCU elegans H
+6570 V utelämna C
+6571 AF förklädd S
+6572 AF uttagen S
+6573 V bottna S
+6574 AF kluven S
+6575 AF bruten S
+6576 NCU segrare S
+6577 NCU skrivelse S
+6578 RG stegvis S
+6579 NCU budgetproposition S
+6580 NCU grammatik S
+6581 V efterlämna S
+6582 NCN framförande S
+6583 V slutföra C, H
+6584 NCU växling S
+6585 V stämpla H
+6586 AQ snarlik S
+6587 NCN skifte S
+6588 AQ varaktig S
+6589 AQ oumbärlig H
+6590 NCU kapsel S
+6591 NCN solljus S
+6593 AF presenterad S
+6594 V hedra H
+6595 Q från S
+6596 NCN omfång S
+6597 AF utbytt S
+6598 NCN kärnvapen S
+6599 V tillfråga S
+6601 AQ hjälplös S
+6602 NCU vikingatid S
+6603 NCU rättfärdighet S
+6605 NCU upphovsman D, H
+6606 NCU passivitet S
+6607 AQ fåtalig S
+6608 NCU omorganisation S
+6610 V komplicera C
+6611 AQ motstridig S
+6612 V frångå S
+6614 AF inskränkt S
+6615 V uppfostra S
+6616 NCN statsbidrag S
+6617 AQ kärleksfull C, H
+6618 AQ heltäckande S
+6619 AQ optimal S
+6620 NCU sovjet D, H
+6621 NCU bräda S
+6622 NCU efterlevande S
+6623 AQ opassande S
+6624 NCU skorsten H
+6625 AQ dekorativ D
+6626 NCN sextiotal S
+6628 NCU referens S
+6629 V tillvarata S
+6630 NCU fruktan C
+6631 NCU borgare C
+6632 AP växlande S
+6633 NCN studiebesök S
+6634 NCN missnöje S
+6635 NCU kupp S
+6637_1 AQ idelig S
+6637_2 NCU fingervisning S
+6638 AQ originell H
+6639_1 V väva S
+6639_2 RG underbart S
+6640 RG ihåg S
+6641 NCU kulm S
+6642 AP inneboende S
+6643 RG likaledes S
+6644 NCN foster S
+6645 NCU stillhet S
+6646 V antända H
+6647 NCN format K
+6648 V frita S
+6649 NCU elektricitet D
+6650 NCN rockband S
+6651 AQ fiktiv S
+6652 NCU biverkning S
+6653 NCU lätthet H
+6654 NCU jämvikt H
+6656 NCU skärpa S
+6657 NCU minister C
+6659 AQ närliggande S
+6660 NCU ledighet S
+6661 AF inbäddad S
+6662 NCN stationshus S
+6663 NCN kommunistparti S
+6664 NCN rampljus S
+6665 NCU vårflod S
+6666 NCU nedskärning S
+6667 NCU vidareutveckling S
+6668 AP tidsödande S
+6669 AQ kvitt S
+6670 NCU förälskelse S
+6671 AQ subjektiv K
+6672 AF uppgiven S
+6673 NCN avslöjande H
+6674 NCU doktorsexamen S
+6675 NCU kvot S
+6676 NCU fjäril H
+6677 RG ömsesidigt S
+6678 V förenkla D
+6679 NCN klot H
+6680 V bekanta S
+6681 AP chockerande S
+6682 RG skymundan S
+6683 NCU sjukskrivning S
+6684 NCU pensel H
+6685 NCU notering S
+6686 NCN rön S
+6687 NCU dekor S
+6688 NCU livstid S
+6689 RG ändock S
+6690 NCU gissning S
+6691 RG rimligt S
+6692 V mana S
+6693 NCU revision K
+6694 AQ antropologisk S
+6696 NCU arkeolog S
+6697 NCU barnfamilj S
+6698 NCU omvälvning S
+6699 NCU missbrukare S
+6700 V utrusta H
+6701 NC0 övers S
+6703 NCN slagfält S
+6704 NCN fängelsestraff S
+6705 V återföra C, H
+6706 V funka S
+6707 V korrigera S
+6708 AQ riskabel S
+6709 V kröna D
+6710 NCU fjäder H
+6711 NCU spelregel S
+6712 AQ krånglig S
+6713 V tillkännage C
+6715 V utrota D
+6716 AQ nationalistisk S
+6718 V vibrera D
+6720 AQ hälsosam S
+6721 AQ överst S
+6722 NCN huvudkontor S
+6723 V skala D
+6724 AF upprörd S
+6725 AQ mån S
+6726 V välta C
+6729 NCU hembygd S
+6730 NCU kull S
+6732 AF renad S
+6733 RG uppmärksamt S
+6734 V spekulera H
+6735 NCU infart S
+6736 NCU oskuld C, H
+6738 AQ komisk D
+6739 NCU upphandling S
+6740 AF indragen S
+6742 AQ irrelevant S
+6743 NCU sakfråga S
+6744 NCN riksintresse S
+6745 V attackera C
+6746 NCN smycke H
+6748 NCU förlorare S
+6751 NCU teoretiker S
+6752 V utebli C
+6753 NCU småföretagare S
+6754 NCU kontrollgrupp S
+6755 RG markant S
+6756 NCU prosa D
+6757 V tangera S
+6758 NCU folkgrupp D
+6759 RG psykiskt S
+6759 RG psykisk S
+6761 NCU splittring S
+6764 NCN välbefinnande H
+6765 NCN fotspår D
+6766 NCN leverne S
+6767 NCN team S
+6768 NCU almanacka S
+6769 NCU nisch S
+6770 NCU distribution S
+6771 NCN vansinne S
+6772 AQ etnisk K
+6773 NCN jordklot S
+6774 NCU arabvärld S
+6776 NCU ruin H
+6777_1 AQ olöslig S
+6777_2 RG livligt S
+6778 NCU klyfta H
+6779 NCU japan D
+6780 NCN företräde D
+6782 RG förbluffande S
+6783 AF åtföljd S
+6784 V manövrera H
+6785 NCN närmande S
+6786 AQ luftig S
+6787 NCU flexibilitet K
+6789 V respektera C
+6791 AP brådskande S
+6792 NCU fusion S
+6793_1 NCU samhällsdebatt S
+6793_2 AQ civilrättslig S
+6794 NCU omstrukturering S
+6795 NCN bett D
+6796_1 NCU strandkant S
+6796_2 NCU riddare S
+6796_3 AP brännande S
+6797 AP styrande S
+6798 NCU urin S
+6799 V stupa S
+6800 NCU indignation H
+6801 NCU debut S
+6802 AF reserverad S
+6804 NCU grundare K
+6805 NCU bukt D
+6806_1 NCU uppsikt H
+6806_2 RG emot C
+6807 RG tveksamt S
+6808 AF invecklad S
+6809 NCU påfrestning S
+6810 AP svällande S
+6811 AQ kringliggande S
+6812 NCU eftergift S
+6813 AQ lärorik S
+6814_1 NCU spaning S
+6814_2 V avsäga S
+6815 V länka S
+6816 NCU symbios S
+6817 NCU referensgrupp S
+6818 AQ nämnvärd S
+6821 V sammanställa S
+6822 AQ komfortabel D
+6823 NCU gås D
+6824 NCU åhörare S
+6825 NCU löneökning S
+6827 V återse C
+6828 NCU videofilm S
+6829 NCU barock S
+6830 NCN barnbarn S
+6832 NCU intressent S
+6833 NCU upprepning D
+6834 NCU framtidsfråga S
+6835 V forcera S
+6837 AP skrivande S
+6838 NCU stagnation S
+6839 NCU palm D
+6840 AQ spektakulär S
+6842 AQ orange S
+6843 NCU uppskattning H
+6844 AF tränad S
+6845 NCN eftertryck S
+6846 NCN symtom S
+6847 NCU åldring D, H
+6848 AQ obekväm D, H
+6850 NCU journalistik S
+6851 NCU väntetid S
+6852 V stilla S
+6853 NCU känslighet H
+6854 AQ behövlig S
+6855 NCU förgrund S
+6856 V övervintra S
+6858 AP avgående S
+6859 AQ symmetrisk S
+6862 NCU kugge S
+6863 V konsultera H
+6864 NCN utkast S
+6865 V anknyta S
+6866 NCN magasin S
+6867 V missuppfatta S
+6868 AQ saftig S
+6869_1 AP uppfordrande S
+6869_2 AP underhållande S
+6869_3 AQ kladdig S
+6870 NCU förkortning D
+6871 AQ spröd D
+6872 V återta H
+6873 AQ intakt H
+6874 AQ miljövänlig S
+6875 AP innevarande S
+6876 NCU grymhet H
+6877 AQ manuell S
+6878 AQ lättillgänglig S
+6879 NCU pol D
+6880 V jämna S
+6882 AF förutbestämd S
+6883 NCU vokabulär D
+6885 V avgiva S
+6887 NCU tonsättare S
+6888 AQ egyptisk D
+6889 NCU huvudpart S
+6891 NCU profetia S
+6892 NCN libretto S
+6893 NCU furste S
+6894 NCU manifestation H
+6895 RG måttligt S
+6896 RG känslomässigt S
+6897 NCU idealbild S
+6898 NCU vädjan S
+6899 NCU misär S
+6900 NCU realism S
+6901 V undanta S
+6902 AQ östtysk S
+6903 NCN scenario K
+6904 NCU skandal H
+6905 AP fallande S
+6908 AQ ordinär S
+6909 NCU prestige H
+6910 RG tidvis S
+6911 AF utsliten S
+6912 AQ godtycklig S
+6914 AP förbryllande S
+6916 NCN mandat K
+6917 NCU groda D
+6918 NCU delägare S
+6919 V infria S
+6920 AQ innerst S
+6921 AQ döv H
+6922 V åtfölja S
+6924_1 V underkänna S
+6924_2 NCU äganderätt S
+6925 NCU spänst S
+6926_1 PI varannan S
+6926_2 NCU reception S
+6926_3 NCN minnesmärke S
+6926_4 AQ förväntansfull S
+6927 AF road S
+6928 AQ overklig S
+6929 NCU livsstil S
+6930 NCU resignation D
+6931 V fängsla D
+6932 V halvera D
+6933 NCU nedbrytning S
+6934 V befrämja S
+6935 AQ yrkesverksam S
+6936 AQ förträfflig S
+6937 NCU vetenskapsman D, H
+6938 NCU dansbana S
+6939 V äventyra S
+6940 AF stationerad S
+6941 RG tveklöst S
+6942 AF inbjuden S
+6943 V avstanna S
+6944 NCU månadslön S
+6945 NCU konversation H
+6946 NCU hydda D, H
+6947 V avböja S
+6948 V hämma H
+6949 NCU vitalitet S
+6950 NCU imperialism S
+6952 AQ lantlig H
+6953 NCN rådhus H
+6955 AF anvisad S
+6956 NCN sammanbrott S
+6957 NCU bedömare S
+6958 NCU inflyttning S
+6959 RG hellre S
+6960 RG entydigt S
+6962 AQ fåfäng D, H
+6963 NCU stomme H
+6964 NCU sammanhållning S
+6965 Q tillvara S
+6966 AQ olaglig S
+6967 AQ ljuv H
+6968 AF genomtänkt S
+6969 NCU opinion S
+6970_1 V prisa S
+6970_2 V missta S
+6973 NCU sockerbit S
+6974 RG underligt S
+6975 NCU fyra S
+6976 AQ generös C
+6977 AQ välutbildad S
+6979 AQ bärbar S
+6980 NCN tjänstefolk S
+6981 NCU kalori S
+6982 NCU areal S
+6983 AF beryktad S
+6984 NCN stilleben S
+6985 NCU uppvaktning S
+6986 V justera C
+6987 NCN centerparti S
+6988 RG omvänt H
+6989 RG däremellan S
+6991 NCU lirare S
+6992 V härma S
+6993 AQ karismatisk S
+6994 V fostra S
+6995 NCN föräldrahem S
+6996 NCN ackompanjemang S
+6997 AF förbrukad S
+6998 V krångla S
+6999 AF undersökt S
+7000_1 V varsla S
+7000_2 NCU utpost S
+7001 NCN grundval S
+7002 AF genomarbetad S
+7004 AF kontrollerad S
+7005 NCU vederbörande S
+7007 V serva S
+7008 NCU försorg S
+7009 MO tjugonde S
+7011 NC0 somras S
+7012 V försälja S
+7013 AF fångad S
+7014 AQ högteknologisk S
+7015 NCU tvål H
+7016 V tillgodogöra S
+7018 V fördriva S
+7019 NCU stenålder S
+7020_1 RG metodiskt S
+7020_2 NCU dragning S
+7023 NCU länd S
+7025 NCU kartläggning S
+7026 AF otillåten S
+7027 S uppemot S
+7028 NCU mässing D
+7029 V utdela S
+7030 NCU följeslagare S
+7031 AQ föraktfull H
+7033 NCU andedräkt D
+7034 NCU modifikation S
+7035 AQ produktiv K
+7036 NCU folkmusik S
+7037_1 AF redovisad S
+7037_2 RG frivilligt S
+7037_3 NCU direktkontakt S
+7038 V underteckna C, H
+7039 NCN ja S
+7040 AQ parisisk D
+7041 NCN socialbidrag S
+7042 AQ rostfri S
+7043 NCU privatperson S
+7044 NCN livsvillkor S
+7045 AF behärskad S
+7048 RG internt S
+7049 V tillmäta S
+7050 V specialisera H
+7051_1 AF uppslagen S
+7051_2 AF ansträngd S
+7052 AF spelad S
+7053 AQ visuell S
+7054 AQ tropisk S
+7056 AQ expressiv S
+7057_1 V töras S
+7057_2 AF förfallen S
+7058 V behaga S
+7059 NCU kompositör S
+7060 NCU kommunalpolitiker S
+7062 NCN följe S
+7063 RG maximalt S
+7064 AQ tredimensionell S
+7065 AF likartad S
+7067 AQ oval D
+7068 NCN ätande S
+7069 RG isär S
+7070 NCN grannland S
+7071 AQ idyllisk S
+7073 NCU balansräkning S
+7074 RG glest S
+7075 AQ omistlig S
+7076 AQ nostalgisk S
+7077 AF omvänd S
+7078 NCU förmodan D
+7079 V revidera S
+7080 AQ botanisk S
+7081 AQ uttrycklig H
+7082 V bistå D
+7083 NCU aggression H
+7084 AQ banal H
+7085 NCU huvudman S
+7086_1 RG nogsamt S
+7086_2 RG månne S
+7087_1 AQ slagkraftig S
+7087_2 NCN facit S
+7089 NCN anseende H
+7090 NCU förbifart S
+7091 AF arrangerad S
+7092 AQ vilsen S
+7093 NCU livsform S
+7094 RG underifrån S
+7095 V återuppstå H
+7096 NCU entusiast H
+7097 AP träffande S
+7098 AF angripen S
+7099 V konfiskera S
+7100 NCU glänta H
+7101 AQ sannolik S
+7102_1 V ikläda S
+7102_2 V härbärgera S
+7103 AQ försumbar H
+7105 V omfördela S
+7106 AF försämrad S
+7107 NCU regim H
+7108 AQ paradoxal S
+7109_1 AQ idiotisk H
+7109_2 NCU förvandling H
+7109_3 AQ sensuell S
+7109_4 NCU tillgivenhet S
+7110 RG jämsides S
+7111 NCU högskoleutbildning S
+7112 NCU levnadsstandard S
+7113 AQ mustig S
+7115 NCU elefant H
+7117_1 AQ syrlig S
+7117_2 NCU bankdirektör S
+7118 AQ livsfarlig S
+7119 NCU fördjupning S
+7120 AQ okunnig H
+7121 AQ sydlig C, H
+7122 AQ västtysk S
+7123_1 AQ tvivelaktig S
+7123_2 V foga S
+7124 NCU uthållighet H
+7125 AQ otrevlig H
+7126 AQ envis H
+7127 NCU lönekostnad S
+7129_1 NCU mötesplats S
+7129_2 NCU efterträdare S
+7130_1 MO nionde S
+7130_2 NCN dopp S
+7132 RG härtill S
+7133_1 NCU vanmakt S
+7133_2 NCU hörsel S
+7134 NCU ceremoni C
+7135 NCN stenkast S
+7136 NCU telekommunikation S
+7138 NCU otakt S
+7139 NCU nypa H
+7140 NCN arvode D
+7141 V vässa D
+7142 V avkräva S
+7143 AQ bisarr H
+7144_1 NCU uppladdning S
+7144_2 AF oroad S
+7145 NCU tjocktarm S
+7146 AF underförstådd S
+7147 NCU korthet S
+7148_1 NCU orolighet S
+7148_2 AF långdragen S
+7148_3 RG hopplöst S
+7148_4 RG generat S
+7149 NCU massaker D
+7150 AQ reaktionär S
+7152 AP hisnande S
+7153 NCN omslag H
+7154 NCU förbannelse H
+7156 RG språkligt S
+7158 RG rimligtvis S
+7159 NCN vattenfall S
+7160 NCN slutmål S
+7161 AF skärpt S
+7163 RG undantagsvis S
+7164 AQ olöst S
+7165_1 NCN yrkesliv S
+7165_2 AQ valfri S
+7165_3 V gränsa S
+7167 RG abrupt S
+7168 AP bidragande S
+7169 V förtäta S
+7170_1 NCU sjukgymnast S
+7170_2 NCU gymnasieutbildning S
+7171 V ackompanjera S
+7172 AQ bortglömd S
+7173 V sammanträda S
+7174 NCU exponering S
+7175 NCU publicitet S
+7176 NCU ämbetsman S
+7178 AP befriande S
+7180 NCU nyans H
+7181_1 V pryda S
+7181_2 AF inlämnad S
+7181_3 AQ införstådd S
+7183 NCU preferens H
+7184 AF nyfödd S
+7185 AQ akustisk S
+7186 AQ småskalig S
+7187 NCU regeringschef S
+7189 NCU promille S
+7190 V inspirera H
+7191 NCU vinnare D, H
+7192 NCU kirurg D, H
+7193 NCN spöke H
+7194 NCU brottsling C
+7195 AQ summarisk S
+7196 V återupprätta S
+7197 NCN dussin H
+7198 NCU konsultation S
+7199 AQ osannolik H
+7200 AQ okonventionell S
+7201 NCU arbetstagare S
+7202 RG kommersiellt S
+7203 NCU vändpunkt S
+7204_1 NCU norrsida S
+7204_2 V kapitulera S
+7204_3 NCU fördröjning S
+7204_4 RG artigt S
+7205 V skräddarsy S
+7206 NCU centralstation S
+7207 NCU överläkare S
+7208 NCU försening C
+7209 NCU diktatur K
+7210 NCU katedral S
+7211 NCN västerland S
+7212_1 RG trevligt S
+7212_2 V hetta S
+7212_3 AQ arbetsam S
+7213 V offentliggöra S
+7214_1 V stjälpa S
+7214_2 NCU miss S
+7214_3 Q framåt S
+7215 AF förd S
+7217_1 NCU tilldragelse S
+7217_2 NCU samklang S
+7218_1 AQ mirakulös H
+7218_2 NCN stick D
+7218_3 NCU visdom H
+7218_4 V posera S
+7219 AF uppnådd S
+7220 NCU genomslagskraft S
+7222 NCU utvidgning S
+7223 NCU procedur D, H
+7224 AQ fräck D, H
+7225 V medgiva S
+7226 AF räddad S
+7227 NCU etikett D
+7228 V avfärda S
+7229 NCU årgång S
+7230_1 AQ handfast S
+7230_2 NCN hålrum S
+7231 RG tråkigt S
+7232 AF slutförd S
+7233_1 V uppsöka S
+7233_2 NCU fräckhet S
+7234 NCU reträtt H
+7236 AF ansedd S
+7237 NCN kulturlandskap S
+7238 AQ avdragsgill S
+7239 AQ förutsägbar H
+7240 RG logiskt K
+7241 NCU applåd D
+7243 NCN jordbruksdepartement S
+7244 AQ färggrann S
+7246 NCU farkost S
+7247 Q kring S
+7248 AF fördelad S
+7249 V pumpa S
+7250_1 NCU sektion C
+7250_2 NCU sylt H
+7250_3 AF stärkt S
+7251 NCU aura S
+7252 NCU aktieägare K
+7253 RG ensidigt S
+7254 NCU särklass S
+7255 V vakta C, H
+7256 NCN psyke S
+7257 AQ portugisisk D
+7258 NCU scenbild S
+7259 AQ mätbar S
+7260 NCU mäklare S
+7261 AP spirande S
+7262_1 AP skällande S
+7262_2 V köa S
+7263 NCN dagblad S
+7264_1 AQ stilig S
+7264_2 V avhålla S
+7265 V korta S
+7266 NCU försurning S
+7267 NCN kliv S
+7268 NCU skridsko D
+7269 AQ sysslolös S
+7270 NCU installation K
+7271 NCU vårdpersonal S
+7272_1 NCU vandringsled S
+7272_2 NCU servering S
+7272_3 AF noterad S
+7273 AQ chanslös S
+7274 V proklamera H
+7275 NC0 ägo S
+7277 NCU idol H
+7278_1 AP ringlande S
+7278_2 RG däromkring S
+7278_3 V besätta S
+7279 RG utpräglat S
+7280 AQ kortsiktig S
+7281 PF desamma S
+7282 AQ hektisk S
+7283 NCN apotek H
+7284 NCN måste S
+7285 NCN penseldrag S
+7286 AQ oinvigd S
+7287 NCU fascination H
+7288_1 RG miljontals S
+7288_2 NCU mall S
+7289 NCN missfall D
+7290 AQ skotsk H
+7291 V subventionera S
+7292 RG fantastiskt S
+7293 V damma D
+7294_1 V smida S
+7294_2 NCN kitt S
+7295 AF utsänd S
+7296 NCU riksdagsman S
+7297 NCU påsk H
+7298_1 NCU fana S
+7298_2 NCU boja S
+7299 NCU anspelning S
+7300 NCN vittnesmål H
+7301 NCU partikongress S
+7302 AQ mästerlig S
+7303_1 AP revolutionerande S
+7303_2 NCU eftervärld S
+7304 NCU sopor D
+7305 AP förberedande S
+7306 NCU genväg S
+7308 RG likaväl S
+7309 NCN dagsläge S
+7310 NCU dagtid S
+7311_1 NCN mästerverk H
+7311_2 NCU prins C
+7312 V glänsa C, H
+7313 AQ befogad S
+7314_1 AP undersökande S
+7314_2 V författa S
+7315 NCU midsommar S
+7316 NCN nonsens S
+7318 V realisera S
+7319 V kväva C, D
+7320 AQ konsekvent K
+7321 RG tvären S
+7322 AP förlamande S
+7323 AQ överfull S
+7325 V frodas S
+7326 NCN knäckebröd S
+7327 V restaurera S
+7328 AQ slapp S
+7329_1 NCN slutresultat S
+7329_2 RG sällsynt S
+7330 AQ snäv S
+7331 V rotera H
+7332 AQ expansiv S
+7334 NCU borgerlighet D
+7335 AQ finländsk D
+7336 V utmynna S
+7337_1 AQ uppåtgående S
+7337_2 NCU sammanslutning S
+7337_3 V bemöda S
+7338 RG emotionellt S
+7339 NCU motvind S
+7340 NCU scenograf S
+7341 V skramla S
+7342 NCN uppvaknande S
+7344 RG troligtvis S
+7346 RG sinsemellan S
+7347 V debutera S
+7348 V befästa S
+7349 AP tidskrävande S
+7350 AQ existentiell S
+7351_1 RG symboliskt S
+7351_2 AQ högklassig S
+7352_1 NCU övergivenhet S
+7352_2 AQ lyckosam S
+7355 NCU efterkrigstid S
+7356 AQ rättfärdig S
+7357 NCU medelklass S
+7358_1 AP spelande S
+7358_2 AF fullsatt S
+7359 AQ sinnrik S
+7360 AQ laglig H
+7361 NCU bekvämlighet C
+7362 AQ praktfull S
+7363 AF förgiftad S
+7365 AF informerad S
+7366 V renodla S
+7367_1 CS såvida S
+7367_2 AQ pliktskyldig S
+7367_3 AF kvarlämnad S
+7367_4 AF dödad S
+7367_5 AP åldrande S
+7368 NCU realskola S
+7369 AQ färgstark S
+7370 NCN utlopp H
+7371 V anamma S
+7372 NCU paroll K
+7373 NCU anställningstrygghet S
+7374 AQ skev S
+7375 V förfäkta S
+7376 NCU hämning S
+7377 AQ makalös S
+7379 NCU visning S
+7381_1 V spå S
+7381_2 AQ nitisk S
+7381_3 AQ hånfull S
+7381_4 V gjuta S
+7382 V legitimera K
+7383 AP näraliggande S
+7384 AQ dynamisk K
+7385 AP inspirerande S
+7386 NCU samhällsekonomi S
+7388 NCU pedagog S
+7389 NCU kravall S
+7390 NCU grundsten S
+7391 V ompröva S
+7392 NCU ambulansförare S
+7393 V gratulera H
+7395_1 NCU uppfyllelse S
+7395_2 NCU samlevnad S
+7395_3 V klandra S
+7395_4 RG hyggligt S
+7395_5 Q åter S
+7396 RG idel S
+7397 NCU konsthistoria S
+7398 NCU utgrävning D
+7399 RG oupplösligt S
+7400 AQ definitiv S
+7401_1 NCU tristess C
+7401_2 V gnälla D
+7401_3 NCU papperskorg S
+7402 AF inlagd S
+7403_1 V urholka S
+7403_2 V jogga S
+7404 NCU västvärld S
+7405 NCU flytt D
+7406 AF inspelad S
+7407_1 NCU instinkt H
+7407_2 NCU klagan H
+7408_1 V återlämna H
+7408_2 V undergå C
+7408_3 AQ diger S
+7409 NCU dammsugare D
+7410 NCU diktning S
+7411 NCN studieår S
+7412 NCU portfölj S
+7413 NCU prakt H
+7414 NCN ankare D
+7415 NCU öststat S
+7416_1 NCU stadsbo S
+7416_2 NCU radie S
+7417 NCU banan D
+7418 AF utredd S
+7419_1 V undanröja S
+7419_2 NCU inskränkning S
+7420 V avbilda S
+7421 RG slumpvis S
+7422_1 AP sammanhållande S
+7422_2 AF orienterad S
+7422_3 NCU kalkyl S
+7423 AQ ansenlig S
+7424_1 V utverka S
+7424_2 AQ frodig S
+7426 V skämma S
+7427 NCU affärsidé S
+7428 NCU skattesänkning S
+7430 V förevisa S
+7431_1 NCU födsel S
+7431_2 AQ artistisk S
+7432 NCU kolonisering S
+7433 RG värt S
+7435 NCU människosyn S
+7436 AQ stenhård S
+7438 AP överväldigande S
+7439_1 NCU påve C, H
+7439_2 V bemöta C, H
+7440 NCU pusselbit S
+7441 NCU statsman S
+7442 NCU försörjning S
+7443 NCU policy S
+7444 NCN alster S
+7445_1 AF utklädd S
+7445_2 AF möblerad S
+7446_1 RG möjligtvis K
+7446_2 V befolka H
+7446_3 NCU uppstigning S
+7446_4 NCU sittplats S
+7446_5 NCN rovdjur S
+7446_6 V programmera S
+7447 AQ destruktiv S
+7448 NCU jämställdhet K
+7449_1 AP vilande S
+7449_2 NCU företagsamhet S
+7450 V titulera S
+7451 V utbreda S
+7452 AQ mellerst S
+7453 V mynna D
+7455_1 AF rörd S
+7455_2 AP klingande S
+7455_3 AF ärvd S
+7456 V spärra H
+7457 NCU offensiv K
+7458 NCU stöld H
+7459 NCU tidsplan S
+7460 NCU funktionär S
+7461 NCU bevisning S
+7462 V explodera H
+7463 V dala C
+7464 AF fälld S
+7465 NCN vinterhalvår S
+7466_1 NCN experimenterande S
+7466_2 AQ autonom S
+7467 NCU tillsats S
+7468 AQ metafysisk S
+7469 NCU rapportering S
+7470 RG likafullt S
+7471 V iscensätta S
+7472 NCU stimulans H
+7473_1 V vikariera S
+7473_2 NCU centralbyrå S
+7474_1 RG tomt S
+7474_2 I grattis S
+7475_1 V påkalla S
+7475_2 AF decentraliserad S
+7476 AQ minimal C
+7477 RG förslagsvis S
+7478 NCU gruppering H
+7479 NCU verkning S
+7480_1 NCN manuskript S
+7480_2 NCN ämbete S
+7481 NCU samhällsutveckling S
+7483 NCU skärpning S
+7485 V favorisera S
+7486 NCU oklarhet S
+7487 AQ etnografisk S
+7488 NCN föredöme S
+7489 AQ psykiatrisk S
+7490 NCU överdrift D
+7491 NCU onsdagkväll S
+7492_1 NCU verktygslåda S
+7492_2 NCU bekämpning S
+7493 NCU ocean H
+7494 NCU tveksamhet S
+7495 V orientera S
+7496_1 AQ missvisande S
+7496_2 NCN klagomål S
+7497_1 AQ okomplicerad S
+7497_2 V förbehålla S
+7497_3 NCU ansamling S
+7499_1 NCU terapeut S
+7499_2 AF blekt S
+7500 V regera H
+7501 NCN klarspråk S
+7502_1 AQ nådig S
+7502_2 RG målmedvetet S
+7502_3 NCU like S
+7502_4 RG inombords S
+7503 AF utvidgad S
+7504 NCN sommarhus S
+7506_1 AQ uppländsk S
+7506_2 NCU feminist S
+7507 AQ bördig S
+7508 V lägra S
+7509 AQ publik C
+7511 AQ digital K
+7512 V översvämma H
+7513 AQ isländsk D
+7514_1 AF uppgjord S
+7514_2 NCU förförelse S
+7515 V genomsyra S
+7516 NCN uppsving S
+7517 AF nedlagd S
+7518 V nödga S
+7519 RG avgjort S
+7521 V införliva K
+7522 NCN penningvärde S
+7524 NCU triumf H
+7526_1 AQ spänstig S
+7526_2 Q emellan S
+7528 AQ läsvärd S
+7530 NCU fröjd S
+7531 AP vägledande S
+7532 CS alltmedan S
+7533 NCN åtal S
+7534_1 NCU skolbänk S
+7534_2 AQ sexårig S
+7534_3 AP annalkande S
+7535 NCN i-land S
+7536 V uppfinna C
+7537 NCU doktorand S
+7538 AQ nordöstra S
+7539 AQ gränslös S
+7540 NCU utbildningsnivå S
+7541 NCU dagordning S
+7542 NCU tillit S
+7543_1 V sjuda S
+7543_2 V kanta S
+7544 RG slutgiltigt S
+7546 AF varierad S
+7548 AF börsnoterad S
+7549_1 AQ lögnaktig H
+7549_2 NCU besvärjelse D
+7549_3 V uppväcka S
+7549_4 RG oförtrutet S
+7550 AP nyskapande S
+7551 NCU strålkastare D
+7552 AF bortkastad S
+7553 NCU kommunikationsminister S
+7556 AQ hedervärd S
+7557_1 AF inredd S
+7557_2 V borga S
+7557_3 RG bekvämt S
+7558 V återuppliva S
+7559_1 RG sakligt S
+7559_2 NCU lovsång S
+7559_3 AF återgiven S
+7560 RG innehållsligt S
+7561 AQ ointresserad H
+7564_1 NCN småbarn S
+7564_2 AF aktad S
+7565 V avrunda S
+7567 NCN handlingsprogram S
+7569 AQ massmedial S
+7571 V splittra C, H
+7572 NCN privatliv S
+7573 NCU framtidsvision S
+7574_1 RG underförstått S
+7574_2 RG härför S
+7575 AF hyrd S
+7576 NCU återgivning S
+7577 V förföra H
+7579_1 NCU ungdomsorganisation S
+7579_2 AQ kontant S
+7579_3 AF förlängd S
+7580 AF läst S
+7581 AQ indisk H
+7583_1 NCU dragningskraft S
+7583_2 NCU cellbiologi S
+7584 AF ockuperad S
+7586_1 NCU redaktör S
+7586_2 NCN fördömande S
+7587 AQ skeptisk K
+7588 V tillfoga H
+7589 RG parlamentariskt S
+7590 NCU exploatering S
+7591 V drista S
+7592 NCU inlevelse S
+7593 NCN fackförbund S
+7594 RG ideologiskt S
+7595_1 AF inristad S
+7595_2 NCN armeringsjärn S
+7595_3 NCU affisch S
+7596 NCU förlåtelse H
+7597 V dunsta D
+7599_1 NCU ingrediens K
+7599_2 V åldras C
+7599_3 NCU meditation S
+7601 RG garanterat S
+7602 RG privat S
+7603 NCU judendom S
+7604_1 AQ fanatisk H
+7604_2 NCU flöjt D
+7604_3 V puffa C, H
+7604_4 NCN huvudansvar S
+7604_5 V genljuda S
+7604_6 V förlöjliga S
+7604_7 NCU fars S
+7605 AQ maktlös H
+7606 V beröva D, H
+7608_1 NCU tillförsikt S
+7608_2 NCU sedvänja S
+7608_3 NCU filmjölk S
+7608_4 NCU bjässe S
+7609 NCU golfbana S
+7610_1 NCU omskrivning S
+7610_2 AQ hörbar S
+7610_3 AQ givande S
+7611 AF utpekad S
+7612 RG besvärligt S
+7613 NCU rationalitet S
+7614 NCU utfrågning S
+7615 RG fysiskt K
+7616 NCU galning C, D
+7617_1 NCN trettiotal S
+7617_2 NCU international S
+7617_3 AQ handfallen S
+7618 NCU uppvisning S
+7620 AF rotad S
+7622 NCU opinionsmätning S
+7623 NCN telegram H
+7624 NCU humanist S
+7625 NCN departementsråd S
+7628 NCU garant S
+7629 V stävja S
+7630 V underskatta K
+7631 V omöjliggöra S
+7633_1 AQ varsam S
+7633_2 NCU prick S
+7633_3 NCN ozonlager S
+7633_4 AP lönande S
+7634_1 NCU universitetsutbildning S
+7634_2 AF struken S
+7635 AP ställföreträdande S
+7636_1 AF putsad S
+7636_2 NCU djungel S
+7637_1 NCU formgivning S
+7637_2 V avvärja S
+7638 NCU robot S
+7639 NCU repris H
+7640 AQ radioaktiv S
+7642 RG moraliskt S
+7647 RG energiskt S
+7648 NCU skolbyggnad S
+7649 NCU frälsning S
+7650 AQ rätlinjig D, H
+7651 NCU spindel D
+7652 V omge C
+7653 V sabotera D
+7654 NCU åkomma S
+7655 NCN industriland S
+7656 NCU gungning S
+7657 RG fd S
+7658_1 NCU era H
+7658_2 NCU exakthet H
+7658 NCU orgie S
+7659 AQ solid S
+7660 NCU avgas D
+7661_1 AF korrumperad S
+7661_2 NCU dödsdom S
+7663 NCN utbildningssystem S
+7664 AF besatt S
+7665_1 NCU högteknologi S
+7665_2 NCU försummelse S
+7665_3 NCU anförvant S
+7666 NCN resmål S
+7667_1 AQ orealistisk S
+7667_2 AF exponerad S
+7668 NCU liberalisering S
+7670_1 AQ lojal H
+7670_2 NCN stänk D
+7670_3 RG stillsamt S
+7670_4 NCU skådeplats S
+7670_5 V regissera S
+7670_6 V banda S
+7671 AF förkrympt S
+7672 NCU utgivning S
+7673 NCN lönesystem S
+7674_1 AQ öm C
+7674_2 NCU korrespondens H
+7674_3 RG rättvist S
+7674_4 NCU manlighet S
+7674_5 AQ antisemitisk S
+7675 NCU granskog S
+7677_1 V pussla S
+7677_2 AQ ofrivillig S
+7677_3 AF hemmagjord S
+7678 NCU doktrin K
+7679 NCU förkärlek S
+7680 AQ multinationell S
+7681 NCU syren S
+7682 NCU signalsubstans S
+7683 NCU slentrian S
+7685 AQ fascistisk C
+7686 NCU järnridå S
+7687 NCU livskvalitet S
+7688_1 AQ uthållig S
+7688_2 NCN förehavande S
+7689 AQ livrädd S
+7690 AF avspänd S
+7691 NCU förväxling S
+7692 V förlita S
+7693 AQ vital H
+7694 NCU procession H
+7695 RG materiellt S
+7696 NCU köpkraft S
+7697_1 AQ steril S
+7697_2 V angiva S
+7698 NCN skolsystem S
+7699 NCN sammanträffande D
+7701 NCU hörna S
+7703_1 NCU småstad S
+7703_2 NCU inkomstkälla S
+7704 AQ vinglig S
+7705 NCN händelseförlopp S
+7708_1 RG muntligt S
+7708_2 AF balanserad S
+7709 NCN objektivitet S
+7710 NCN flyktingläger S
+7711 AQ diskutabel S
+7713 NCU perestrojka S
+7714 AQ utopisk S
+7715 NCU revy H
+7716_1 NCU monark S
+7716_2 NCN förebud S
+7716_3 RG avslutningsvis S
+7717 NCN kommunistland S
+7718_1 AQ synbar S
+7718_2 NCU ljudnivå S
+7718_3 NCU inventering S
+7718_4 V examinera S
+7719 NCU utslagning S
+7720_1 AF tryggad S
+7720_2 RG härom S
+7721 AP beslutande S
+7722 NCU doktorsavhandling S
+7723 RG blixtsnabbt S
+7724 NCU försäkringspremie S
+7725_1 AQ nioårig S
+7725_2 AP ångande S
+7726_1 NCU sammanblandning S
+7726_2 AQ gammalmodig S
+7727 NCU bevekelsegrund S
+7728 NCU utjämning S
+7729_1 AF uppfattad S
+7729_2 AP jämförande S
+7731 V skissa H
+7732 NCU miljöförstöring S
+7733 AQ framsynt S
+7734 AF signerad S
+7735 NCU ärlighet S
+7736 AQ mållös S
+7737 NCU oförskämdhet S
+7738 NCU styrelseordförande S
+7739 NCU argumentation K
+7740 NCN enande S
+7741_1 AQ outtröttlig S
+7741_2 RH hurdan S
+7742 AQ kontinental H
+7743 NCN avskaffande K
+7744_1 NCU paradox S
+7744_2 NCN nedslag S
+7745 NCN konststycke S
+7746 V cirkulera H
+7747_1 NCN media S
+7747_2 NCN bekämpningsmedel S
+7748 AQ blott S
+7749_1 V nyansera S
+7749_2 RG nattetid S
+7749_3 NCN gränsfall S
+7750 V manifestera S
+7751 NCU kommunalskatt S
+7752_1 RG obehindrat S
+7752_2 AQ humoristisk S
+7752_3 NCU friare S
+7752_4 AQ återhållen S
+7753_1 NCU medicinare S
+7753_2 AP hittillsvarande S
+7754 AQ konstitutionell S
+7755 AQ ömtålig H
+7756 NCU höjdare S
+7757 NCU anekdot S
+7758 V utlysa S
+7759_1 NCN obestånd S
+7759_2 AF fullbordad S
+7759_3 V försitta S
+7759_4 V dryga S
+7760 V propagera S
+7762_1 AQ tänkvärd S
+7762_2 NCU räntenivå S
+7762_3 NCN mellanstadium S
+7763 V beordra C
+7764 V genomdriva S
+7765 RG bitvis S
+7766 NCU antydning D
+7767 AF underrättad S
+7768 NCU innovation K
+7769 NCN bifall S
+7770 NCU upprinnelse S
+7771 NCU förhandlare S
+7772_1 NCU konfrontation S
+7772_2 NCN drivmedel S
+7772_3 V debattera S
+7773 NCU media S
+7774 RG snävt S
+7775 AF införd S
+7776 NCU kultursida S
+7777 V bestraffa S
+7778_1 NCU vänlighet S
+7778_2 NCU container S
+7779 NCN motargument S
+7780 V underordna S
+7781 RG slätt S
+7782 V underminera S
+7783 NCU kompletteringsproposition S
+7784 AF efterfrågad S
+7785_1 NCN skattetryck S
+7785_2 NCN nuläge S
+7785_3 NCN löneavtal S
+7785_4 NCU äldrevård S
+7786 AF körd S
+7787 NCU tolerans H
+7788 V dubblera S
+7789 AF bebodd S
+7790_1 AQ omtvistad S
+7790_2 NCU instabilitet S
+7790_3 NCN förord S
+7791 NCN honnörsord S
+7792 V förvarna C
+7793_1 RG paradoxalt S
+7793_2 NCU kantor S
+7794 NCU tongång S
+7795 RG tidsmässigt S
+7796 AQ vulgär C
+7797 AQ hårdhänt S
+7798 AQ närbesläktad S
+7800 NCN majestät H
+7801 RG verbalt S
+7802_1 AF omskriven S
+7802_2 AP landsomfattande S
+7803 AQ okänslig S
+7804_1 V frammana S
+7804_2 AF framlagd S
+7805_1 AQ storskalig S
+7805_2 NCU regression S
+7806 V mynta S
+7807 RH varstans S
+7808 AQ oviss S
+7809 RG professionellt S
+7811 RG passivt S
+7812 NCU uppväxtmiljö S
+7813 NCU kommentator S
+7814 NCU terror S
+7815 RG grundligt S
+7816 AP berikande S
diff --git a/scream2/SweVoc/swevoc.py b/scream2/SweVoc/swevoc.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..a026b2521804d105ff261f2992cf32d0db6ab0fe
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/swevoc.py
@@ -0,0 +1,105 @@
+import json
+import os
+
+SWE_VOC_FILE = "SweVoc_final.txt"
+ENCODING = "utf-8"
+
+PAROLE_TO_SUC_CONVERTION = {
+ "PF": "PN",
+ "S": "PP",
+ "DT": "DT",
+ "PE": "HS",
+ "NUN": "NN",
+ "PH": "HP",
+ "DI": "DT",
+ "Q": "PL",
+ "NN": "NN",
+ "AP": "PC",
+ "HS": "PN",
+ "NCU": "NN",
+ "MC": "RG",
+ "AF": "PC",
+ "P": "PN",
+ "V": "VB",
+ "RG": "AB",
+ "CC": "KN",
+ "CI": "IE",
+ "DH": "HD",
+ "PI": "PN",
+ "CS": "SN",
+ "AQ": "JJ",
+ "I": "IN",
+ "RH": "HA",
+ "NC0": "NN",
+ "PS": "PS",
+ "MO": "RO",
+ "D": "DT",
+ "NCN": "NN",
+}
+
+
+def parse_swe_voc():
+ """
+ Load SweVoc from a tab-separated file. The PAROLE-tags are converted
+ into SUC.
+ Format: <SBVP rank>\t<POS tag>\t<lemma>\t<category1, category2, ... categoryn>
+ NOTE: The original article contained 7572 tokens, this updated file contains 7408.
+
+ Saves the resulting dictionary to a file named "swevoc_cache.json" in the current directory.
+ """
+ # NOTE: As we already know what categories exist, we omit sending back the categories from
+ # this helper function. We'll assume that no new categories have been added.
+ swevoc = {}
+ swevoc_categories = set()
+
+ path = os.path.join(os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", SWE_VOC_FILE)
+
+ try:
+ with open(path, "r", encoding=ENCODING) as f:
+ for line in f.readlines():
+ split_line = line.strip().split("\t")
+ tag = PAROLE_TO_SUC_CONVERTION[split_line[1]]
+ word = split_line[2]
+ categories = [category.strip() for category in split_line[3].split(",")]
+
+ if word not in swevoc.keys():
+ swevoc[word] = {}
+ if tag not in swevoc[word]:
+ swevoc[word][tag] = categories
+
+ # Reset path for cache file
+ path = os.path.join(
+ os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", "swevoc_cache.json"
+ )
+
+ with open(path, "w", encoding="utf-8") as cache_file:
+ json.dump(
+ swevoc,
+ cache_file,
+ )
+
+ return swevoc
+
+ except FileNotFoundError:
+ raise FileNotFoundError(f"SweVoc file not found. Path: {path}")
+
+
+def load_swe_voc():
+ """
+ Load the cached SweVoc data if it exists.
+ :return: A 2-tuple with a dictionary of SweVoc and a set of categories.
+ """
+
+ path = os.path.join(
+ os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", "swevoc_cache.json"
+ )
+
+ if os.path.exists(path):
+ with open(path, "r", encoding="utf-8") as cache_file:
+ return json.load(cache_file)
+ else:
+ return parse_swe_voc()
+
+
+if __name__ == "__main__":
+ parse_swe_voc()
diff --git a/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json b/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..b429fb5a5ec46ee9c6386bb6e62335a282e816bb
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json
@@ -0,0 +1 @@
+{"och": {"KN": ["C"]}, "i": {"PP": ["C", "H"], "PL": ["C"]}, "en": {"DT": ["C"], "PN": ["C"], "AB": ["S"]}, "ett": {"DT": ["C"], "RG": ["C"], "PN": ["C"]}, "vara": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "den": {"DT": ["C"], "PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "det": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "p\u00e5": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "av": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["S"]}, "ha": {"VB": ["C"]}, "att": {"IE": ["S"], "SN": ["C"]}, "som": {"HP": ["C"], "SN": ["C"], "KN": ["C"], "HA": ["C"], "AB": ["C"]}, "f\u00f6r": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "KN": ["C"], "PL": ["S"], "SN": ["S"], "NN": ["S"]}, "med": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "till": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "inte": {"AB": ["C"]}, "han": {"PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "honom": {"PN": ["C"]}, "kunna": {"VB": ["C"]}, "jag": {"PN": ["C"], "NN": ["S"]}, "mig": {"PN": ["C"]}, "sig": {"PN": ["C"]}, "ska": {"VB": ["S"]}, "skola": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "de": {"PN": ["D"]}, "dem": {"PN": ["C"]}, "dom": {"PN": ["C"], "NN": ["K"]}, "men": {"KN": ["C"], "NN": ["S"]}, "om": {"AB": ["C"], "SN": ["C"], "PL": ["C"], "PP": ["C"]}, "vi": {"PN": ["C"]}, "f\u00e5": {"VB": ["C"], "JJ": ["C"], "PN": ["S"]}, "man": {"PN": ["C"], "NN": ["C"]}, "sin": {"PS": ["C"]}, "fr\u00e5n": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "eller": {"KN": ["C"]}, "s\u00e5": {"AB": ["C"], "KN": ["C"], "SN": ["C"]}, "komma": {"VB": ["C"]}, "hon": {"PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "n\u00e4r": {"KN": ["C"], "AB": ["S"], "HA": ["S"]}, "bli": {"VB": ["C"]}, "stor": {"JJ": ["C"]}, "finnas": {"VB": ["C"]}, "g\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "andra": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"], "RO": ["C"]}, "andras": {"JJ": ["C"], "PS": ["S"]}, "annan": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "annat": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "denna": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "denne": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "dessa": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "detta": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "n\u00e5gon": {"DT": ["S"], "PN": ["C"]}, "ocks\u00e5": {"AB": ["C"]}, "vid": {"PP": ["C"], "AB": ["S"], "JJ": ["C"], "PL": ["S"]}, "s\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "under": {"PP": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "\u00e5r": {"NN": ["C", "H"]}, "se": {"VB": ["C", "H"]}, "g\u00e5": {"VB": ["C", "D"]}, "mycket": {"AB": ["C"], "PN": ["C"]}, "ta": {"VB": ["C"]}, "h\u00e4r": {"AB": ["C"]}, "nu": {"AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "vad": {"HP": ["C"], "HA": ["C"]}, "hur": {"KN": ["C"], "AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "mot": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "efter": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["S"]}, "dig": {"PN": ["C"]}, "du": {"PN": ["C"]}, "ny": {"JJ": ["C"]}, "bara": {"AB": ["C"], "SN": ["S"]}, "genom": {"PP": ["C", "H"]}, "\u00e4n": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "SN": ["C"]}, "all": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "ut": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "vilja": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "\u00e4ven": {"AB": ["C"]}, "tid": {"NN": ["C"]}, "liten": {"JJ": ["C", "H"]}, "tv\u00e5": {"RG": ["C"]}, "\u00f6ver": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "d\u00e5": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "ge": {"VB": ["C", "H"]}, "upp": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "mellan": {"PP": ["C"], "AB": ["S"]}, "d\u00e4r": {"HA": ["C"], "AB": ["C", "H"]}, "sj\u00e4lv": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5ste": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "del": {"NN": ["C"]}, "dag": {"NN": ["C"]}, "hans": {"PS": ["C"]}, "allt": {"PN": ["C"], "JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "alla": {"PN": ["C"]}, "inom": {"PP": ["C"]}, "in": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "b\u00e4ttre": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "god": {"JJ": ["C"]}, "gammal": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rsta": {"RG": ["C"]}, "hel": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "olik": {"JJ": ["C", "H"]}, "st\u00e5": {"VB": ["C"]}, "min": {"PS": ["C"], "NN": ["H"]}, "v\u00e5r": {"PS": ["C"], "NN": ["C"]}, "s\u00e4tt": {"NN": ["C"]}, "g\u00e5ng": {"NN": ["C"]}, "s\u00e5dan": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "egen": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5nga": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "m\u00e5ngen": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "k\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "ingen": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "vilken": {"HP": ["C"], "JJ": ["C"], "HD": ["C"]}, "vilket": {"HP": ["C"]}, "vilka": {"HP": ["C"]}, "fr\u00e5ga": {"NN": ["C"], "VB": ["C"]}, "g\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "ligga": {"VB": ["C", "H"]}, "visa": {"VB": ["C"], "NN": ["D"]}, "veta": {"VB": ["C"]}, "b\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "samma": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"]}, "b\u00f6rja": {"VB": ["C"]}, "sedan": {"AB": ["C"], "PP": ["S"], "SN": ["C"]}, "utan": {"PP": ["C"], "KN": ["C"], "SN": ["C"]}, "h\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "m\u00e4nniska": {"NN": ["C"]}, "kanske": {"AB": ["C"]}, "viss": {"JJ": ["C"]}, "svensk": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "ju": {"AB": ["C"], "KN": ["S"]}, "ofta": {"AB": ["C"]}, "h\u00f6g": {"JJ": ["C"], "NN": ["C", "D"]}, "hos": {"PP": ["C"]}, "t\u00e4nka": {"VB": ["C"]}, "litet": {"AB": ["C"]}, "barn": {"NN": ["C"]}, "redan": {"AB": ["C"]}, "land": {"NN": ["C"]}, "fall": {"NN": ["C", "H"]}, "tre": {"RG": ["C"]}, "helt": {"AB": ["C"]}, "v\u00e4l": {"AB": ["C"]}, "anv\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "enligt": {"PP": ["C"]}, "varje": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"]}, "beh\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "beh\u00f6vas": {"VB": ["C"]}, "ur": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "b\u00e5de": {"KN": ["C"]}, "viktig": {"JJ": ["C"]}, "arbete": {"NN": ["C", "H"]}, "liv": {"NN": ["C"]}, "fram": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "h\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4nge": {"AB": ["C"]}, "l\u00e5ng": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "hand": {"NN": ["C"]}, "mer": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "mycken": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "mest": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "l\u00e4gga": {"VB": ["C", "H"]}, "dock": {"AB": ["C"], "KN": ["C"]}, "v\u00e4g": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "tro": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "D"]}, "bland": {"PP": ["C"]}, "just": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "tala": {"VB": ["C"]}, "aldrig": {"AB": ["C"]}, "\u00e5t": {"PP": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "allts\u00e5": {"AB": ["C"]}, "alltid": {"AB": ["C"]}, "deras": {"PS": ["C"]}, "sida": {"NN": ["C"]}, "kvinna": {"NN": ["C", "H"]}, "eftersom": {"SN": ["C"]}, "s\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "person": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "flera": {"JJ": ["C"], "PN": ["S"]}, "inneb\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "\u00e4nnu": {"AB": ["C", "D"]}, "dessutom": {"AB": ["C"]}, "sen": {"JJ": ["H"], "AB": ["C"], "PP": ["S"], "SN": ["S"]}, "l\u00e4mna": {"VB": ["C", "H"]}, "fler": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "flesta": {"JJ": ["C"]}, "flest": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6retag": {"NN": ["C", "D"]}, "ord": {"NN": ["C"]}, "dra": {"VB": ["C", "H"]}, "samtidigt": {"AB": ["K"]}, "exempel": {"NN": ["C"]}, "ske": {"VB": ["C"]}, "hennes": {"PS": ["C"]}, "\u00e4nd\u00e5": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6lja": {"VB": ["C"]}, "ber\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rst": {"AB": ["C"]}, "tycka": {"VB": ["C"]}, "bra": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "d\u00e4rf\u00f6r": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "v\u00e4rld": {"NN": ["C"]}, "sitta": {"VB": ["C"]}, "ung": {"JJ": ["C"]}, "medan": {"SN": ["C"]}, "l\u00e5ngt": {"AB": ["C"]}, "arbeta": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6jlighet": {"NN": ["H"]}, "skriva": {"VB": ["C"]}, "form": {"NN": ["C", "D"]}, "bliva": {"VB": ["C"]}, "anse": {"VB": ["C"]}, "problem": {"NN": ["C"]}, "plats": {"NN": ["C"]}, "inget": {"PN": ["C"]}, "lika": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "ni": {"PN": ["C", "H"]}, "vanlig": {"JJ": ["C"]}, "omr\u00e5de": {"NN": ["C", "H"]}, "bygga": {"VB": ["C"]}, "st\u00e4lle": {"NN": ["C"]}, "st\u00e4lla": {"VB": ["C", "H"]}, "sl\u00e5": {"VB": ["C", "D"]}, "f\u00f6rst\u00e5": {"VB": ["C"]}, "kalla": {"VB": ["C"]}, "samt": {"KN": ["C"], "AB": ["S"]}, "stark": {"JJ": ["C"]}, "nog": {"AB": ["C"]}, "innan": {"SN": ["S"], "PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "procent": {"NN": ["S"]}, "finna": {"VB": ["C"]}, "uppgift": {"NN": ["C"]}, "leda": {"VB": ["C"]}, "forts\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "enda": {"JJ": ["C"]}, "ende": {"JJ": ["C"]}, "antal": {"NN": ["C"]}, "trots": {"PP": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "sak": {"NN": ["C", "H"]}, "kr\u00e4va": {"VB": ["C"]}, "fyra": {"RG": ["C"], "NN": ["S"]}, "dess": {"PS": ["C"], "AB": ["S"]}, "m\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "verksamhet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4stan": {"AB": ["C"]}, "\u00f6ka": {"VB": ["C", "H"]}, "leva": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4ra": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "s\u00e4rskilt": {"AB": ["K"]}, "sv\u00e5r": {"JJ": ["C"]}, "vatten": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4lja": {"VB": ["C"]}, "framf\u00f6r": {"PP": ["C"]}, "spela": {"VB": ["C"]}, "ibland": {"AB": ["H"], "PP": ["S"]}, "slag": {"NN": ["C", "D"]}, "grupp": {"NN": ["C", "H"]}, "varf\u00f6r": {"HA": ["C"]}, "slut": {"NN": ["C"], "PL": ["S"], "JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "varandra": {"PN": ["S"]}, "l\u00e4sa": {"VB": ["C"]}, "endast": {"AB": ["C"]}, "mena": {"VB": ["C"]}, "folk": {"NN": ["C"]}, "g\u00e4rna": {"AB": ["C"]}, "krona": {"NN": ["H"]}, "d\u00e5lig": {"JJ": ["C", "H"]}, "v\u00e4rre": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["C"]}, "f\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "par": {"NN": ["C", "H"]}, "utveckling": {"NN": ["C", "D"]}, "grund": {"NN": ["C", "D", "H"], "JJ": ["D"]}, "b\u00f6rjan": {"NN": ["C"]}, "svara": {"VB": ["C"]}, "bild": {"NN": ["C"]}, "heller": {"AB": ["C"]}, "ja": {"AB": ["C"], "IN": ["C"], "NN": ["S"]}, "rum": {"NN": ["C"]}, "tillsammans": {"AB": ["C", "H"]}, "stad": {"NN": ["C"]}, "sista": {"JJ": ["H"]}, "sist": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "ner": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "hus": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5g": {"JJ": ["C"]}, "hj\u00e4lp": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "tanke": {"NN": ["C"]}, "namn": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6ka": {"VB": ["C", "H"]}, "kommun": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rmed": {"AB": ["C"]}, "bruka": {"VB": ["C"]}, "bil": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nda": {"VB": ["C", "H"]}, "igen": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "resultat": {"NN": ["C", "D"]}, "fortfarande": {"AB": ["C"]}, "tidigt": {"AB": ["C"]}, "tidig": {"AB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "inf\u00f6r": {"PP": ["C"]}, "handla": {"VB": ["C"]}, "\u00f6vrig": {"JJ": ["C"]}, "skapa": {"VB": ["C"]}, "m\u00e5nad": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4nta": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4xa": {"VB": ["C"]}, "snart": {"AB": ["C"]}, "utbildning": {"NN": ["C", "H"]}, "kring": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "utveckla": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00e5llande": {"NN": ["C"]}, "betydelse": {"NN": ["C", "H"]}, "fem": {"RG": ["C"]}, "egentligen": {"AB": ["K"]}, "intresse": {"NN": ["C"]}, "bok": {"NN": ["C"]}, "samh\u00e4lle": {"NN": ["C", "D"]}, "verka": {"VB": ["C"]}, "r\u00f6ra": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "b\u00e5da": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "f\u00f6re": {"PP": ["S"], "AB": ["H"]}, "regering": {"NN": ["C"]}, "bort": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "ganska": {"AB": ["C"]}, "ena": {"JJ": ["C"]}, "ene": {"JJ": ["C"]}, "kort": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "skillnad": {"NN": ["C"]}, "vecka": {"NN": ["C"]}, "peng": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4remot": {"AB": ["C"]}, "bakom": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "klara": {"VB": ["C"]}, "beslut": {"NN": ["C"]}, "vem": {"HP": ["C"]}, "lyckas": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rslag": {"NN": ["C", "D"]}, "s\u00e4rskild": {"JJ": ["C"]}, "n\u00e4mligen": {"KN": ["C"]}, "titta": {"VB": ["C"]}, "lite": {"AB": ["C"]}, "historia": {"NN": ["C"]}, "huvud": {"NN": ["C"]}, "politisk": {"JJ": ["C"]}, "naturligtvis": {"AB": ["K"]}, "bo": {"VB": ["C"]}, "\u00f6ga": {"NN": ["C"]}, "utanf\u00f6r": {"PP": ["C"], "AB": ["S"]}, "roll": {"NN": ["C", "H"]}, "best\u00e4mma": {"VB": ["C", "H"]}, "r\u00e4tt": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["C"], "AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "r\u00e4kna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6r\u00e4ndring": {"NN": ["C", "H"]}, "dels": {"KN": ["C"]}, "kvar": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "din": {"PS": ["C"]}, "lag": {"NN": ["C"]}, "kropp": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4ra": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"], "PP": ["S"]}, "kunskap": {"NN": ["C"]}, "utg\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "betala": {"VB": ["C", "D"]}, "f\u00f6rklara": {"VB": ["C"]}, "snabb": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "snabbt": {"AB": ["K"]}, "ekonomisk": {"JJ": ["C"]}, "hitta": {"VB": ["C"]}, "samband": {"NN": ["S"]}, "typ": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "timme": {"NN": ["C"]}, "tyckas": {"VB": ["C"]}, "m\u00e5l": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "enkel": {"JJ": ["C", "H"]}, "organisation": {"NN": ["H"]}, "giva": {"VB": ["C", "H"]}, "nej": {"IN": ["C"], "AB": ["C"]}, "k\u00f6pa": {"VB": ["C"]}, "b\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "betyda": {"VB": ["C"]}, "klar": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "sent": {"AB": ["C"]}, "steg": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4tt": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["K"]}, "tio": {"RG": ["C"]}, "myndighet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4sta": {"JJ": ["C"]}, "s\u00e4lja": {"VB": ["C"]}, "bero": {"VB": ["C", "H"]}, "n\u00e5": {"VB": ["C"], "IN": ["S"]}, "behov": {"NN": ["C"]}, "studie": {"NN": ["C"]}, "p\u00e5verka": {"VB": ["C", "H"]}, "ens": {"AB": ["C", "H"], "PN": ["S"], "PS": ["S"]}, "risk": {"NN": ["C"]}, "falla": {"VB": ["C", "H"]}, "flytta": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "system": {"NN": ["C"]}, "tillbaka": {"AB": ["C"], "PL": ["C"]}, "mening": {"NN": ["C", "H"]}, "projekt": {"NN": ["C"]}, "fungera": {"VB": ["C"]}, "stat": {"NN": ["C"]}, "familj": {"NN": ["C"]}, "ute": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "direkt": {"AB": ["K"], "JJ": ["H"]}, "sluta": {"VB": ["C"]}, "\u00e4mne": {"NN": ["C"]}, "inneh\u00e5lla": {"VB": ["C", "H"]}, "krav": {"NN": ["H"]}, "gemensam": {"JJ": ["C"]}, "sk\u00e4l": {"NN": ["C"]}, "k\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "spr\u00e5k": {"NN": ["C", "H"]}, "studera": {"VB": ["C"]}, "hj\u00e4lpa": {"VB": ["C", "D"]}, "allm\u00e4n": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4nda": {"VB": ["C", "H"]}, "situation": {"NN": ["C"]}, "i_dag": {"AB": ["C"]}, "idag": {"AB": ["C"]}, "\u00f6ppna": {"VB": ["C"]}, "faktiskt": {"AB": ["C", "H"]}, "beskriva": {"VB": ["C"]}, "betrakta": {"VB": ["C"]}, "vidare": {"AB": ["C"]}, "emellertid": {"AB": ["C"]}, "st\u00f6d": {"NN": ["D", "H"]}, "alls": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rsvinna": {"VB": ["C", "H"]}, "heta": {"VB": ["C"]}, "k\u00e4nsla": {"NN": ["C"]}, "sakna": {"VB": ["C", "H"]}, "var": {"HA": ["C"], "PN": ["C"], "DT": ["S"], "AB": ["C"]}, "tvinga": {"VB": ["C"]}, "best\u00e5": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6ruts\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "ing\u00e5": {"VB": ["S"]}, "verk": {"NN": ["C"]}, "framtid": {"NN": ["C"]}, "\u00f6ppen": {"JJ": ["K"]}, "per": {"PP": ["C"]}, "mark": {"NN": ["H"]}, "bilda": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6ta": {"VB": ["C"]}, "ingenting": {"PN": ["C"]}, "verkligen": {"AB": ["C"]}, "regel": {"NN": ["C", "D"]}, "ihop": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "uttryck": {"NN": ["C"]}, "fr\u00e4mst": {"AB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "id\u00e9": {"NN": ["C", "D"]}, "fri": {"JJ": ["C"]}, "minne": {"NN": ["C"]}, "kyrka": {"NN": ["C"]}, "ungef\u00e4r": {"AB": ["C"]}, "alldeles": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "vit": {"JJ": ["C", "H"]}, "svar": {"NN": ["C"]}, "vinna": {"VB": ["C"]}, "djur": {"NN": ["C"]}, "sex": {"RG": ["C"], "NN": ["H"]}, "riktigt": {"AB": ["C"]}, "riktig": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "resa": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["C"]}, "jobb": {"NN": ["C"]}, "kraft": {"NN": ["C", "H"]}, "liksom": {"PP": ["S"], "AB": ["S"], "SN": ["S"]}, "ljus": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["C"]}, "effekt": {"NN": ["C"]}, "musik": {"NN": ["C"]}, "minska": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4rde": {"NN": ["C"]}, "hinna": {"VB": ["C"]}, "pris": {"NN": ["C"]}, "d\u00f6d": {"NN": ["C", "D"], "JJ": ["D"]}, "stanna": {"VB": ["C"]}, "information": {"NN": ["C"]}, "rad": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "d\u00f6": {"VB": ["C"]}, "natt": {"NN": ["C"]}, "verklighet": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rekomma": {"VB": ["C"]}, "vitt": {"AB": ["S"]}, "anledning": {"NN": ["C"]}, "\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "minut": {"NN": ["C"]}, "tredje": {"RG": ["C"]}, "tj\u00e4nst": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4rare": {"NN": ["C", "D"]}, "svart": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e4ngd": {"NN": ["C"]}, "social": {"JJ": ["C"]}, "kontakt": {"NN": ["C"]}, "intressant": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "s\u00e4kert": {"AB": ["K"]}, "halv": {"JJ": ["C"]}, "enkelt": {"AB": ["K"]}, "h\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "erfarenhet": {"NN": ["C"]}, "milj\u00f6": {"NN": ["C"]}, "sammanhang": {"NN": ["S"]}, "modern": {"JJ": ["C"]}, "niv\u00e5": {"NN": ["H"]}, "samtal": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4llning": {"NN": ["C"]}, "dela": {"VB": ["C", "H"]}, "enskild": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5tminstone": {"AB": ["C"]}, "fin": {"JJ": ["H"]}, "speciell": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rra": {"JJ": ["C"]}, "n\u00e4mna": {"VB": ["K"]}, "tidigare": {"AB": ["S"]}, "annars": {"AB": ["C", "H"]}, "n\u00e5gonting": {"PN": ["C"]}, "h\u00e5ll": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6resl\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "tr\u00e4ffa": {"VB": ["C"]}, "kultur": {"NN": ["C", "H"]}, "kv\u00e4ll": {"NN": ["C"]}, "sv\u00e5rt": {"AB": ["K"]}, "syfte": {"NN": ["C"]}, "sedd": {"PC": ["C"]}, "forskare": {"NN": ["D"]}, "medlem": {"NN": ["C"]}, "besluta": {"VB": ["C"]}, "r\u00f6st": {"NN": ["C"]}, "uppt\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "central": {"JJ": ["C"]}, "full": {"JJ": ["C", "D"]}, "k\u00e4nd": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "driva": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "h\u00e5rd": {"JJ": ["C"]}, "pl\u00f6tsligt": {"AB": ["K"]}, "emot": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "tidning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6r\u00e4lder": {"NN": ["C", "D"]}, "marknad": {"NN": ["C"]}, "knappt": {"AB": ["C"]}, "knapp": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"], "NN": ["D", "H"]}, "elev": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ungdom": {"NN": ["C", "H"]}, "teknik": {"NN": ["H"]}, "via": {"PP": ["S"]}, "minnas": {"VB": ["C"]}, "s\u00e5v\u00e4l": {"KN": ["S"]}, "bryta": {"VB": ["C"]}, "genomf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "period": {"NN": ["C"]}, "visserligen": {"KN": ["H"], "AB": ["H"]}, "konstatera": {"VB": ["C", "H"]}, "brev": {"NN": ["C"]}, "miljon": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nga": {"VB": ["D", "H"]}, "ej": {"AB": ["C"]}, "anta": {"VB": ["C"]}, "\u00f6kad": {"PC": ["C"]}, "kostnad": {"NN": ["C"]}, "tung": {"JJ": ["K"], "AB": ["S"]}, "orsak": {"NN": ["C"]}, "tillh\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "teknisk": {"JJ": ["C"]}, "exempelvis": {"AB": ["S"]}, "utnyttja": {"VB": ["C", "H"]}, "runt": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "r\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "ordning": {"NN": ["C", "H"]}, "hemma": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "fylla": {"VB": ["C"]}, "precis": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "ensam": {"JJ": ["C", "H"]}, "internationell": {"JJ": ["C"]}, "text": {"NN": ["H"]}, "gr\u00e4ns": {"NN": ["C", "H"]}, "jord": {"NN": ["C"]}, "tillf\u00e4lle": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4st": {"NN": ["C"]}, "sommar": {"NN": ["C"]}, "blick": {"NN": ["C"]}, "skilja": {"VB": ["C"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndig": {"JJ": ["C", "H"]}, "\u00e4ta": {"VB": ["C"]}, "uppst\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "d\u00e4refter": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rest\u00e4llning": {"NN": ["C", "D"]}, "ren": {"JJ": ["C"], "NN": ["S"]}, "patient": {"NN": ["C", "D"]}, "amerikansk": {"JJ": ["C", "D"]}, "unders\u00f6kning": {"NN": ["C", "H"]}, "h\u00e4ndelse": {"NN": ["C"]}, "diskutera": {"VB": ["C"]}, "skog": {"NN": ["C", "D"]}, "utf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "vars": {"HS": ["C"], "PN": ["C"]}, "m\u00f6te": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "luft": {"NN": ["C"]}, "utredning": {"NN": ["H"]}, "stycke": {"NN": ["C"]}, "pojke": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "d\u00f6rr": {"NN": ["C", "H"]}, "tillst\u00e5nd": {"NN": ["C"]}, "ange": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6ljd": {"NN": ["C", "H"], "PC": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e5s": {"AB": ["K"]}, "produkt": {"NN": ["C"]}, "metod": {"NN": ["H"]}, "tur": {"NN": ["C", "H"]}, "forskning": {"NN": ["C"]}, "avse": {"VB": ["C"]}, "uppleva": {"VB": ["C"]}, "fast": {"JJ": ["C", "H"], "PL": ["S"], "KN": ["C"], "SN": ["S"], "AB": ["S"]}, "vacker": {"JJ": ["C"]}, "naturlig": {"JJ": ["C"]}, "behandla": {"VB": ["C"]}, "n\u00e5got": {"JJ": ["C"]}, "l\u00f6sa": {"VB": ["C", "H"]}, "numera": {"AB": ["S"]}, "styra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "uppfattning": {"NN": ["C", "H"]}, "sl\u00e4ppa": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rlora": {"VB": ["C"]}, "ansvar": {"NN": ["C"]}, "medf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "mamma": {"NN": ["C"]}, "punkt": {"NN": ["C"]}, "r\u00f6relse": {"NN": ["C", "H"]}, "inneh\u00e5ll": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6ljande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "mitt": {"AB": ["S"], "NN": ["C"]}, "v\u00e4n": {"NN": ["C"]}, "centrum": {"NN": ["C"]}, "dit": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "klart": {"AB": ["C"]}, "m\u00e4rka": {"VB": ["C", "H"]}, "s\u00e4llan": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rutom": {"PP": ["H"]}, "material": {"NN": ["C"]}, "makt": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rklaring": {"NN": ["C"]}, "enbart": {"AB": ["C"]}, "\u00e5ka": {"VB": ["C"]}, "skatt": {"NN": ["C", "H"]}, "program": {"NN": ["C"]}, "ansikte": {"NN": ["C"]}, "universitet": {"NN": ["C"]}, "beroende": {"PC": ["S"], "NN": ["H"]}, "\u00e5ter": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "lyssna": {"VB": ["C"]}, "linje": {"NN": ["C"]}, "mat": {"NN": ["C"]}, "sort": {"NN": ["C"]}, "starta": {"VB": ["C"]}, "hoppas": {"VB": ["C"]}, "s\u00e4ker": {"JJ": ["C"]}, "grad": {"NN": ["C", "H"]}, "tag": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00e4gna": {"VB": ["C"]}, "byta": {"VB": ["C", "H"]}, "by": {"NN": ["C"]}, "stund": {"NN": ["C"]}, "tillg\u00e5ng": {"NN": ["H"]}, "bakgrund": {"NN": ["C"]}, "bidra": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4lft": {"NN": ["C"]}, "val": {"NN": ["C"]}, "inne": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "fot": {"NN": ["C"]}, "uppfatta": {"VB": ["C"]}, "omkring": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "h\u00e4vda": {"VB": ["C"]}, "hund": {"NN": ["C", "H"]}, "analys": {"NN": ["D"]}, "svag": {"JJ": ["C"]}, "hamna": {"VB": ["C", "D"]}, "lik": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "uttrycka": {"VB": ["C"]}, "alltf\u00f6r": {"AB": ["C"]}, "jobba": {"VB": ["C"]}, "rent": {"AB": ["S"]}, "drygt": {"AB": ["S"]}, "speciellt": {"AB": ["K"]}, "bit": {"NN": ["C"]}, "krig": {"NN": ["C"]}, "hem": {"NN": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "senare": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gt": {"AB": ["S"]}, "ekonomi": {"NN": ["H"]}, "prata": {"VB": ["C"]}, "begrepp": {"NN": ["C", "H"]}, "lyfta": {"VB": ["C", "H"]}, "kasta": {"VB": ["C", "H"]}, "brist": {"NN": ["C"]}, "presentera": {"VB": ["C"]}, "flicka": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rfattare": {"NN": ["D", "H"]}, "undra": {"VB": ["C"]}, "bjuda": {"VB": ["C"]}, "l\u00f6sning": {"NN": ["C", "D"]}, "ned": {"PL": ["S"], "AB": ["C"]}, "tal": {"NN": ["C"]}, "tydlig": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "morgon": {"NN": ["C", "D"]}, "hit": {"AB": ["C"]}, "s\u00e5ledes": {"AB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rm\u00e5ga": {"NN": ["H"]}, "tagen": {"PC": ["C"]}, "drabba": {"VB": ["C"]}, "princip": {"NN": ["C"]}, "sjukdom": {"NN": ["C", "H"]}, "modell": {"NN": ["C", "D"]}, "ca": {"AB": ["C"]}, "erbjuda": {"VB": ["C"]}, "yta": {"NN": ["C"]}, "egenskap": {"NN": ["C", "H"]}, "starkt": {"AB": ["K"]}, "gud": {"NN": ["C"]}, "h\u00f6ja": {"VB": ["C", "H"]}, "funktion": {"NN": ["C", "H"]}, "drag": {"NN": ["C"]}, "konsekvens": {"NN": ["C"]}, "process": {"NN": ["C"]}, "tysk": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "allm\u00e4nhet": {"NN": ["C", "H"]}, "spel": {"NN": ["C"]}, "f\u00e4rg": {"NN": ["C", "H"]}, "polis": {"NN": ["C", "D"]}, "aktuell": {"JJ": ["H"]}, "gl\u00f6mma": {"VB": ["C", "H"]}, "ytterlig": {"JJ": ["H"]}, "ist\u00e4llet": {"AB": ["C"]}, "syn": {"NN": ["C", "H"]}, "ringa": {"VB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "kallad": {"PC": ["C"]}, "\u00e4nda": {"AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "befinna": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4gg": {"NN": ["C"]}, "delta": {"VB": ["C"]}, "parti": {"NN": ["C"]}, "samman": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "inse": {"VB": ["C"]}, "insats": {"NN": ["C"]}, "kund": {"NN": ["C"]}, "scen": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "rik": {"JJ": ["C"]}, "djup": {"JJ": ["C"], "NN": ["H"]}, "allra": {"AB": ["C"]}, "varken": {"KN": ["C"]}, "bred": {"JJ": ["C"]}, "avdelning": {"NN": ["C", "D"]}, "h\u00e4mta": {"VB": ["C"]}, "respektive": {"AB": ["K"]}, "skaffa": {"VB": ["C"]}, "skjuta": {"VB": ["C", "H"]}, "liknande": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "riktning": {"NN": ["C"]}, "ljud": {"NN": ["C"]}, "helst": {"AB": ["K"]}, "v\u00e5ga": {"VB": ["C"]}, "skicka": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00e5": {"PP": ["C"], "NN": ["S"]}, "synas": {"VB": ["C"]}, "dator": {"NN": ["D"]}, "pr\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "satsa": {"VB": ["C"]}, "omfatta": {"VB": ["C"]}, "plan": {"NN": ["C"]}, "\u00e5lder": {"NN": ["C"]}, "handling": {"NN": ["C"]}, "be": {"VB": ["C"]}, "samarbete": {"NN": ["H"]}, "ers\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "kapitel": {"NN": ["K"]}, "meter": {"NN": ["C"]}, "natur": {"NN": ["C"]}, "individ": {"NN": ["H"]}, "best\u00e4md": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "h\u00e5rt": {"AB": ["K"]}, "bord": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "passa": {"VB": ["C", "H"]}, "sten": {"NN": ["C"]}, "igenom": {"PL": ["C", "H"], "PP": ["C", "H"]}, "student": {"NN": ["C"]}, "uppdrag": {"NN": ["C", "H"]}, "personlig": {"JJ": ["C"]}, "gr\u00f6n": {"JJ": ["C"]}, "relativt": {"AB": ["K"]}, "betydlig": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "bedriva": {"VB": ["C"]}, "stiga": {"VB": ["C"]}, "historisk": {"JJ": ["C"]}, "likna": {"VB": ["C", "H"]}, "sju": {"RG": ["C"]}, "kvalitet": {"NN": ["C"]}, "positiv": {"JJ": ["H"]}, "chef": {"NN": ["C"]}, "produktion": {"NN": ["C"]}, "j\u00e4mf\u00f6ra": {"VB": ["D"]}, "samla": {"VB": ["C", "H"]}, "fransk": {"JJ": ["C"]}, "klocka": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00e5tg\u00e4rd": {"NN": ["C", "H"]}, "personal": {"NN": ["D"]}, "sol": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e4rende": {"NN": ["C", "H"]}, "unders\u00f6ka": {"VB": ["H"]}, "m\u00e4nsklig": {"JJ": ["C"]}, "r\u00e5da": {"VB": ["C"]}, "utg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "massa": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rening": {"NN": ["H"]}, "r\u00f6d": {"JJ": ["C"]}, "sjuk": {"JJ": ["C"]}, "kurs": {"NN": ["K"]}, "\u00e4ndra": {"VB": ["C", "H"]}, "kontroll": {"NN": ["H"]}, "klass": {"NN": ["C"]}, "praktisk": {"JJ": ["C"]}, "tyv\u00e4rr": {"AB": ["C"]}, "medel": {"NN": ["C", "D"]}, "total": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "avtal": {"NN": ["C"]}, "offentlig": {"JJ": ["C"]}, "tradition": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rdel": {"NN": ["C"]}, "redovisa": {"VB": ["C"]}, "bes\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "intresserad": {"PC": ["C"]}, "kristen": {"JJ": ["C"]}, "allvarlig": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "sagd": {"PC": ["C"]}, "peka": {"VB": ["C"]}, "ledning": {"NN": ["C"]}, "undvika": {"VB": ["C", "D"]}, "illa": {"AB": ["C"]}, "gata": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00e4ge": {"NN": ["C"]}, "m\u00f6rk": {"JJ": ["C", "H"]}, "rest": {"NN": ["H"]}, "enhet": {"NN": ["H"]}, "relation": {"NN": ["C"]}, "kosta": {"VB": ["C"]}, "pappa": {"NN": ["C"]}, "s": {"NN": ["D"]}, "ytterligt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rem\u00e5l": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rr": {"AB": ["C"]}, "m\u00f6nster": {"NN": ["C"]}, "taga": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4ngs": {"AB": ["C"]}, "resurs": {"NN": ["H"]}, "placera": {"VB": ["C", "H"]}, "avg\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "kraftig": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["K"]}, "framg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "strax": {"AB": ["S"]}, "hittills": {"AB": ["C"]}, "faktum": {"NN": ["C"]}, "bed\u00f6ma": {"VB": ["C"]}, "s\u00f6der": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "s\u00f6dra": {"JJ": ["C"]}, "villkor": {"NN": ["C"]}, "behandling": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4cka": {"VB": ["C", "H"]}, "aktiv": {"JJ": ["C"]}, "far": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rhet": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5g\u00e5": {"VB": ["C"]}, "intryck": {"NN": ["C", "H"]}, "h\u00e4nsyn": {"NN": ["H"]}, "knappast": {"AB": ["C"]}, "mor": {"NN": ["C"]}, "institution": {"NN": ["H"]}, "levande": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "pr\u00e4st": {"NN": ["C", "H"]}, "fatta": {"VB": ["C"]}, "g\u00e5rd": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "privat": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "kall": {"JJ": ["C"]}, "ledare": {"NN": ["C"]}, "inleda": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "sp\u00e5r": {"NN": ["D", "H"]}, "sjukhus": {"NN": ["C"]}, "vinter": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rmodligen": {"AB": ["K"]}, "tr\u00e4d": {"NN": ["C"]}, "sm\u00e5ningom": {"AB": ["S"]}, "arbetare": {"NN": ["C"]}, "plocka": {"VB": ["C", "D"]}, "\u00f6nska": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6da": {"VB": ["D", "H"], "NN": ["H"]}, "f\u00f6das": {"VB": ["C"]}, "sj\u00f6": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "tecken": {"NN": ["C", "D"]}, "f\u00f6r\u00e4ndra": {"VB": ["C", "H"]}, "publik": {"NN": ["H"], "JJ": ["C"]}, "f\u00f6nster": {"NN": ["C", "H"]}, "andel": {"NN": ["C"]}, "traditionell": {"JJ": ["H"]}, "bl\u00e5": {"JJ": ["C"]}, "dotter": {"NN": ["C"]}, "visst": {"AB": ["C"], "IN": ["S"]}, "ordna": {"VB": ["C", "H"]}, "l\u00e4mplig": {"JJ": ["C", "H"]}, "rygg": {"NN": ["C", "H"]}, "chans": {"NN": ["C"]}, "landskap": {"NN": ["H"]}, "icke": {"AB": ["C"]}, "tj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "varm": {"JJ": ["C"]}, "kraftigt": {"AB": ["K"]}, "arm": {"NN": ["C"]}, "juni": {"NN": ["C"]}, "utl\u00e4ndsk": {"JJ": ["C"]}, "artikel": {"NN": ["C"]}, "tillverka": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "undantag": {"NN": ["H"]}, "tillr\u00e4ckligt": {"AB": ["C"]}, "glad": {"JJ": ["C"]}, "generation": {"NN": ["C"]}, "hj\u00e4rta": {"NN": ["C"]}, "\u00f6gonblick": {"NN": ["C"]}, "son": {"NN": ["C"]}, "lokal": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "beg\u00e4ra": {"VB": ["C", "H"]}, "meddela": {"VB": ["C"]}, "sann": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5": {"VB": ["S"]}, "stort": {"AB": ["S"]}, "bolag": {"NN": ["C"]}, "tills": {"SN": ["C"], "PP": ["D"]}, "verklig": {"JJ": ["C"]}, "hav": {"NN": ["C"]}, "effektiv": {"JJ": ["H"]}, "omfattande": {"PC": ["S"]}, "l\u00e4kare": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "diskussion": {"NN": ["H"]}, "kamp": {"NN": ["C"]}, "beh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "cirka": {"AB": ["C"]}, "r\u00e4dd": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rlek": {"NN": ["C"]}, "acceptera": {"VB": ["C"]}, "normal": {"JJ": ["C"]}, "rolig": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "samtlig": {"JJ": ["C"]}, "l\u00f6n": {"NN": ["D", "H"]}, "kung": {"NN": ["C"]}, "inre": {"JJ": ["C", "H"], "NN": ["C"]}, "storlek": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "uppe": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "avg\u00f6rande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "bostad": {"NN": ["H"]}, "vind": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rs\u00e4ljning": {"NN": ["D", "H"]}, "styrka": {"NN": ["C"], "VB": ["S"]}, "st\u00e4nga": {"VB": ["C"]}, "fram\u00e5t": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "fort": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rsamling": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "totalt": {"AB": ["S"]}, "statlig": {"JJ": ["H"]}, "v\u00e4sentlig": {"JJ": ["C"]}, "trycka": {"VB": ["H"]}, "sekund": {"NN": ["D"]}, "planera": {"VB": ["H"]}, "delvis": {"AB": ["S"]}, "ber\u00e4ttelse": {"NN": ["H"]}, "slippa": {"VB": ["C"]}, "b\u00e5t": {"NN": ["D", "H"]}, "givetvis": {"AB": ["K"]}, "fel": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["S"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "dominera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6refalla": {"VB": ["C"]}, "till\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "professor": {"NN": ["C", "D"]}, "sjunka": {"VB": ["C", "H"]}, "dr\u00f6m": {"NN": ["C"]}, "nuvarande": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "politiker": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttra": {"VB": ["H"]}, "inslag": {"NN": ["C", "D"]}, "hundra": {"RG": ["C"]}, "avsluta": {"VB": ["C", "H"]}, "kvinnlig": {"JJ": ["H"]}, "avst\u00e5nd": {"NN": ["C", "H"]}, "konst": {"NN": ["C"]}, "perspektiv": {"NN": ["H"]}, "kritik": {"NN": ["H"]}, "passera": {"VB": ["C", "D"]}, "inf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "vis": {"NN": ["C"]}, "utstr\u00e4ckning": {"NN": ["D", "H"]}, "grov": {"JJ": ["H"]}, "etc": {"AB": ["C"]}, "frihet": {"NN": ["C"]}, "ordf\u00f6rande": {"NN": ["C", "D"]}, "slutligen": {"AB": ["C"]}, "antingen": {"KN": ["C"]}, "konflikt": {"NN": ["H"]}, "flertal": {"NN": ["S"]}, "hoppa": {"VB": ["C", "D"]}, "industri": {"NN": ["C"]}, "gott": {"AB": ["C"]}, "producera": {"VB": ["C", "D"]}, "tolka": {"VB": ["H"]}, "st\u00e4mma": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "ram": {"NN": ["D", "H"]}, "str\u00e4cka": {"VB": ["C"], "NN": ["C"]}, "skada": {"NN": ["C", "H"], "VB": ["C", "H"]}, "\u00e5tta": {"RG": ["C"]}, "vetenskaplig": {"JJ": ["H"]}, "bes\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "gl\u00e4dje": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "framg\u00e5ng": {"NN": ["C"]}, "dricka": {"VB": ["C"]}, "energi": {"NN": ["C"]}, "utifr\u00e5n": {"PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "\u00e4gare": {"NN": ["D", "H"]}, "s\u00e4nka": {"VB": ["H"]}, "m\u00f6jligen": {"AB": ["K"]}, "motsvara": {"VB": ["H"]}, "vuxen": {"JJ": ["S"]}, "motst\u00e5nd": {"NN": ["C"]}, "film": {"NN": ["C"]}, "ytterst": {"AB": ["S"], "JJ": ["C", "H"]}, "berg": {"NN": ["C"]}, "mun": {"NN": ["C", "H"]}, "sjunga": {"VB": ["C"]}, "s\u00e4ng": {"NN": ["C"]}, "djupt": {"AB": ["K"]}, "hindra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "nyligen": {"AB": ["K"]}, "allvar": {"NN": ["D"]}, "riksdag": {"NN": ["S"]}, "ben": {"NN": ["C", "H"]}, "omst\u00e4ndighet": {"NN": ["C"]}, "kulturell": {"JJ": ["H"]}, "detsamma": {"PN": ["S"]}, "fullt": {"AB": ["S"]}, "om\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "TV": {"NN": ["H"]}, "maj": {"NN": ["C"]}, "avgift": {"NN": ["D"]}, "konkurrens": {"NN": ["D"]}, "p\u00e5peka": {"VB": ["H"]}, "sprida": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "utrymme": {"NN": ["C"]}, "styrelse": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e5righet": {"NN": ["C", "H"]}, "m\u00e5la": {"VB": ["C"]}, "motsvarande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "sj\u00e4lvklar": {"JJ": ["H"]}, "sk\u00f6ta": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4n": {"NN": ["H"]}, "vikt": {"NN": ["C"]}, "kollega": {"NN": ["C"]}, "avseende": {"NN": ["C"], "PC": ["C"]}, "hustru": {"NN": ["C"]}, "papper": {"NN": ["C"]}, "utg\u00e5ngspunkt": {"NN": ["S"]}, "tak": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "alternativ": {"NN": ["K"], "JJ": ["K"]}, "intr\u00e4ffa": {"VB": ["C", "H"]}, "undervisning": {"NN": ["S"]}, "kontrollera": {"VB": ["C"]}, "anv\u00e4ndning": {"NN": ["C", "H"]}, "snarare": {"AB": ["C"]}, "europeisk": {"JJ": ["C"]}, "golv": {"NN": ["H"]}, "v\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "nummer": {"NN": ["C"]}, "april": {"NN": ["C"]}, "faktor": {"NN": ["H"]}, "figur": {"NN": ["C"]}, "farlig": {"JJ": ["C"]}, "ok\u00e4nd": {"JJ": ["C", "H"]}, "fader": {"NN": ["C"]}, "debatt": {"NN": ["K"]}, "\u00e5terv\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "begr\u00e4nsad": {"PC": ["C"]}, "po\u00e4ng": {"NN": ["S"]}, "a": {"NN": ["S"]}, "r\u00e5ka": {"VB": ["S"]}, "post": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4nda": {"VB": ["C", "D"]}, "aktivitet": {"NN": ["C"]}, "dyka": {"VB": ["D"]}, "\u00e4lska": {"VB": ["C"]}, "sanning": {"NN": ["C"]}, "t\u00e5g": {"NN": ["C"]}, "handel": {"NN": ["C"]}, "sova": {"VB": ["C"]}, "norr": {"JJ": ["S"], "NN": ["C", "D"], "AB": ["S"]}, "norra": {"JJ": ["S"]}, "best\u00e4mmelse": {"NN": ["S"]}, "stil": {"NN": ["H"]}, "torde": {"VB": ["S"]}, "undan": {"PL": ["S"], "AB": ["C"], "PP": ["C"]}, "politik": {"NN": ["C"]}, "aff\u00e4r": {"NN": ["C", "D"]}, "iv\u00e4g": {"PL": ["S"], "AB": ["C"]}, "rakt": {"AB": ["S"]}, "fundera": {"VB": ["C"]}, "upph\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "minst": {"AB": ["S"]}, "karakt\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvandla": {"VB": ["C"]}, "frisk": {"JJ": ["C"]}, "k\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "d\u00f6ma": {"VB": ["S"]}, "anst\u00e4lld": {"NN": ["D", "H"], "PC": ["H"]}, "kaffe": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4der": {"NN": ["C"]}, "detalj": {"NN": ["H"]}, "fr\u00e4mmande": {"JJ": ["C"]}, "tyst": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "p\u00e5minna": {"VB": ["S"]}, "likhet": {"NN": ["D", "H"]}, "blod": {"NN": ["C"]}, "utom": {"PP": ["S"], "KN": ["S"]}, "m\u00e5n": {"NN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "nationell": {"JJ": ["C"]}, "s\u00e4llskap": {"NN": ["C"]}, "instrument": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4lsa": {"NN": ["C"], "VB": ["C"]}, "framg\u00e5ngsrik": {"JJ": ["S"]}, "avsnitt": {"NN": ["C"]}, "himmel": {"NN": ["C"]}, "ifr\u00e5n": {"PP": ["S"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "botten": {"NN": ["S"]}, "juli": {"NN": ["C"]}, "normalt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6ruts\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "teori": {"NN": ["H"]}, "rike": {"NN": ["C"]}, "s\u00e5ng": {"NN": ["C", "H"]}, "byggnad": {"NN": ["D", "H"]}, "skull": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "tillf\u00e4llig": {"JJ": ["D"]}, "analysera": {"VB": ["K"]}, "part": {"NN": ["S"]}, "miljard": {"NN": ["C"]}, "olja": {"NN": ["C"]}, "tr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "n\u00e4rma": {"VB": ["S"]}, "p\u00e5st\u00e5": {"VB": ["S"]}, "billig": {"JJ": ["S"]}, "tyda": {"VB": ["S"]}, "g\u00e4st": {"NN": ["C"]}, "mjuk": {"JJ": ["C", "H"]}, "medveten": {"JJ": ["D", "H"]}, "grundl\u00e4ggande": {"PC": ["S"]}, "h\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "intill": {"PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "september": {"NN": ["C"]}, "besked": {"NN": ["S"]}, "tj\u00e4nsteman": {"NN": ["D", "H"]}, "alltmer": {"AB": ["S"]}, "jo": {"AB": ["C"], "IN": ["C"]}, "borta": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "gripa": {"VB": ["C"]}, "springa": {"VB": ["C"]}, "sn\u00f6": {"NN": ["C"]}, "dygn": {"NN": ["S"]}, "takt": {"NN": ["D"]}, "\u00e4ntligen": {"AB": ["K"]}, "ers\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "litteratur": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4dda": {"VB": ["C", "H"]}, "variera": {"VB": ["K"]}, "uppm\u00e4rksamhet": {"NN": ["C"]}, "ber\u00e4kna": {"VB": ["H"]}, "uts\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "desto": {"AB": ["S"]}, "le": {"VB": ["C"]}, "kritisk": {"JJ": ["H"]}, "art": {"NN": ["S"]}, "radio": {"NN": ["C"]}, "telefon": {"NN": ["C"]}, "locka": {"VB": ["H"]}, "f\u00e5nga": {"VB": ["H"]}, "negativ": {"JJ": ["D"]}, "bidrag": {"NN": ["H"]}, "tolv": {"RG": ["C"]}, "n\u00e5gonsin": {"AB": ["S"]}, "fortsatt": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "genast": {"AB": ["C"]}, "beredd": {"PC": ["C"]}, "strand": {"NN": ["C", "H"]}, "dyr": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4xt": {"NN": ["C", "D"]}, "tydligt": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4rdering": {"NN": ["K"]}, "s\u00f6ndag": {"NN": ["C"]}, "duktig": {"JJ": ["C", "H"]}, "till\u00e4mpa": {"VB": ["C"]}, "beskrivning": {"NN": ["K"]}, "kl\u00e4der": {"NN": ["C"]}, "mera": {"AB": ["S"]}, "stol": {"NN": ["C", "H"]}, "given": {"PC": ["C"]}, "ond": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "praktik": {"NN": ["C", "H"]}, "tr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "fisk": {"NN": ["C"]}, "h\u00f6jd": {"NN": ["C"], "PC": ["C", "H"]}, "tunn": {"JJ": ["C", "H"]}, "omedelbart": {"AB": ["K"]}, "ting": {"NN": ["S"]}, "fart": {"NN": ["S"]}, "skydda": {"VB": ["C"]}, "spara": {"VB": ["C"]}, "blanda": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rbund": {"NN": ["H"]}, "statsr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rd": {"PC": ["D"]}, "f\u00e4rdig": {"JJ": ["C"]}, "broder": {"NN": ["S"]}, "omgivning": {"NN": ["S"]}, "reda": {"PL": ["S"], "VB": ["S"], "NN": ["S"]}, "v\u00e4ldigt": {"AB": ["S"]}, "nytta": {"NN": ["D", "H"]}, "befolkning": {"NN": ["H"]}, "bruk": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "fara": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "upplevelse": {"NN": ["S"]}, "bry": {"VB": ["S"]}, "uppn\u00e5": {"VB": ["H"]}, "ort": {"NN": ["C"]}, "make": {"NN": ["C", "H"]}, "fylld": {"PC": ["C"]}, "gr\u00e5": {"JJ": ["C"]}, "notera": {"VB": ["C", "H"]}, "betona": {"VB": ["S"]}, "framtida": {"JJ": ["C"]}, "tappa": {"VB": ["S"]}, "slutsats": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rr\u00e4n": {"SN": ["S"], "PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "bonde": {"NN": ["C", "H"]}, "uppf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "kommunal": {"JJ": ["H"]}, "axel": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5terst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "kommande": {"PC": ["S"]}, "variant": {"NN": ["K"]}, "sikt": {"NN": ["C"]}, "k\u00e4lla": {"NN": ["H"]}, "vapen": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00e5ngsamt": {"AB": ["H"]}, "lova": {"VB": ["C"]}, "ber\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rut": {"AB": ["C"]}, "s\u00e4kerhet": {"NN": ["C", "H"]}, "glas": {"NN": ["C"]}, "upptr\u00e4da": {"VB": ["H"]}, "hot": {"NN": ["H"]}, "inst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "argument": {"NN": ["C"]}, "eventuell": {"JJ": ["H"]}, "augusti": {"NN": ["C"]}, "sl\u00e4kt": {"NN": ["H"]}, "yttre": {"JJ": ["C"]}, "fattig": {"JJ": ["C"]}, "nio": {"RG": ["C"]}, "framst\u00e4llning": {"NN": ["D"]}, "klassisk": {"JJ": ["H"]}, "oktober": {"NN": ["C"]}, "decennium": {"NN": ["K"]}, "studium": {"NN": ["S"]}, "troligen": {"AB": ["K"]}, "oro": {"NN": ["S"]}, "rikta": {"VB": ["H"]}, "n\u00e5gonstans": {"AB": ["S"]}, "nere": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "skild": {"PC": ["C", "D"]}, "syssla": {"VB": ["S"]}, "synpunkt": {"NN": ["S"]}, "jordbruk": {"NN": ["C", "H"]}, "lagstiftning": {"NN": ["K"]}, "tolkning": {"NN": ["H"]}, "br\u00f6d": {"NN": ["C"]}, "kommentar": {"NN": ["D"]}, "syfta": {"VB": ["S"]}, "grepp": {"NN": ["S"]}, "gul": {"JJ": ["C"]}, "skratta": {"VB": ["C"]}, "struktur": {"NN": ["H"]}, "avsl\u00f6ja": {"VB": ["C"]}, "sk\u00f6n": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4ngd": {"NN": ["H"]}, "typisk": {"JJ": ["H"]}, "ig\u00e5ng": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "extra": {"JJ": ["D"], "AB": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6relse": {"NN": ["C"]}, "medborgare": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5stadkomma": {"VB": ["S"]}, "forts\u00e4ttning": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00f6rvaltning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rmedla": {"VB": ["S"]}, "tredjedel": {"NN": ["S"]}, "os\u00e4ker": {"JJ": ["C"]}, "t\u00e4mligen": {"AB": ["S"]}, "skrift": {"NN": ["C", "H"]}, "representera": {"VB": ["C"]}, "ut\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "beteende": {"NN": ["H"]}, "tillg\u00e4nglig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rbereda": {"VB": ["C", "H"]}, "egentlig": {"JJ": ["S"]}, "bed\u00f6mning": {"NN": ["S"]}, "insikt": {"NN": ["S"]}, "ana": {"VB": ["H"]}, "riskera": {"VB": ["C", "H"]}, "ytterligare": {"AB": ["C"]}, "ovanlig": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "motor": {"NN": ["C"]}, "vare": {"KN": ["S"]}, "gas": {"NN": ["C", "D"]}, "konstn\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "enstaka": {"JJ": ["H"]}, "t\u00e4nkbar": {"JJ": ["S"]}, "hj\u00e4rna": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rm\u00e5": {"VB": ["S"]}, "leta": {"VB": ["S"]}, "svenska": {"NN": ["S"]}, "\u00f6": {"NN": ["C"]}, "nordisk": {"JJ": ["S"]}, "jakt": {"NN": ["C", "H"]}, "fru": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verallt": {"AB": ["C"]}, "summa": {"NN": ["C"]}, "helhet": {"NN": ["C"]}, "tom": {"JJ": ["C"]}, "d\u00e4rifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "n\u00e4rmare": {"AB": ["S"]}, "vakna": {"VB": ["S"]}, "mars": {"NN": ["C"]}, "skriven": {"PC": ["C"]}, "\u00f6verens": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "framh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "rot": {"NN": ["H"]}, "anpassa": {"VB": ["H"]}, "kapital": {"NN": ["H"]}, "omv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "medicinsk": {"JJ": ["C"]}, "\u00f6vrigt": {"AB": ["S"]}, "milit\u00e4r": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "dags": {"NN": ["S"]}, "utomlands": {"AB": ["S"]}, "\u00e4gg": {"NN": ["C"]}, "bransch": {"NN": ["S"]}, "skaka": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "position": {"NN": ["C"]}, "budskap": {"NN": ["S"]}, "maskin": {"NN": ["C"]}, "vila": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["C", "H"]}, "praktiskt": {"AB": ["S"]}, "ih\u00e5g": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "ty": {"KN": ["S"]}, "sticka": {"VB": ["C", "D"]}, "konkret": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "gr\u00e4s": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rbi": {"PL": ["S"], "PP": ["S"]}, "samlad": {"PC": ["C"]}, "m\u00f6rker": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "v\u00e4rme": {"NN": ["C", "H"]}, "rapport": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ordentligt": {"AB": ["S"]}, "k\u00f6p": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rsiktigt": {"AB": ["H"]}, "fysisk": {"JJ": ["C"]}, "betydande": {"PC": ["S"]}, "rimlig": {"JJ": ["S"]}, "identifiera": {"VB": ["K"]}, "stoppa": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "m\u00e4rklig": {"JJ": ["S"]}, "antagligen": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4ndras": {"VB": ["S"]}, "hota": {"VB": ["C"]}, "hantera": {"VB": ["C", "H"]}, "aktie": {"NN": ["S"]}, "gubbe": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6religga": {"VB": ["S"]}, "meddelande": {"NN": ["H"]}, "lugn": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "strid": {"NN": ["C", "H"]}, "planering": {"NN": ["K"]}, "teater": {"NN": ["C"]}, "tr\u00f6tt": {"JJ": ["C"]}, "bro": {"NN": ["C"]}, "bevis": {"NN": ["H"]}, "d\u00e4rtill": {"AB": ["S"]}, "objekt": {"NN": ["S"]}, "avsikt": {"NN": ["C"]}, "pressa": {"VB": ["D", "H"]}, "st\u00f6ta": {"VB": ["H"]}, "religi\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "mindre": {"AB": ["C", "H"]}, "bank": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "h\u00f6gskola": {"NN": ["S"]}, "bekant": {"JJ": ["H"]}, "unik": {"JJ": ["C"]}, "upp\u00e5t": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "\u00f6ra": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "erk\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "motsatt": {"JJ": ["C", "D"], "PC": ["C", "D"]}, "identitet": {"NN": ["K"]}, "t\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "tillkomma": {"VB": ["S"]}, "fly": {"VB": ["C"]}, "granska": {"VB": ["H"]}, "orka": {"VB": ["S"]}, "f\u00e4lt": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "existera": {"VB": ["C"]}, "\u00e5terkomma": {"VB": ["C", "H"]}, "komplicerad": {"PC": ["C"]}, "motiv": {"NN": ["C", "D"]}, "order": {"NN": ["S"]}, "inflytande": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4nta": {"NN": ["S"]}, "tryck": {"NN": ["C", "H"]}, "m\u00e4ta": {"VB": ["C"]}, "lager": {"NN": ["D", "H"]}, "n\u00e4ringsliv": {"NN": ["S"]}, "deltagare": {"NN": ["K"]}, "kn\u00e4": {"NN": ["C", "H"]}, "dr\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "tvungen": {"PC": ["C"]}, "tr\u00e4ffas": {"VB": ["S"]}, "trevlig": {"JJ": ["H"]}, "h\u00f6ger": {"JJ": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "synnerhet": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6pare": {"NN": ["S"]}, "st\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00e5else": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4rka": {"VB": ["S"]}, "karta": {"NN": ["K"]}, "bredvid": {"PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "\u00f6de": {"NN": ["C"]}, "f\u00e4ngelse": {"NN": ["C", "H"]}, "j\u00e4mn": {"JJ": ["C"]}, "ut\u00f6ver": {"PP": ["S"]}, "nyhet": {"NN": ["C", "H"]}, "kap": {"NN": ["S"]}, "f\u00e5gel": {"NN": ["C"]}, "skugga": {"NN": ["C"]}, "sk\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "sj\u00e4l": {"NN": ["C"]}, "kris": {"NN": ["C"]}, "tacka": {"VB": ["C"]}, "dans": {"NN": ["C", "D"]}, "manlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "formulera": {"VB": ["K"]}, "st\u00f6ra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "brott": {"NN": ["C", "H"]}, "organ": {"NN": ["D"]}, "bevara": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6redra": {"VB": ["H"]}, "gren": {"NN": ["C"]}, "orolig": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "satsning": {"NN": ["S"]}, "siffra": {"NN": ["C"]}, "individuell": {"JJ": ["H"]}, "arbetsplats": {"NN": ["S"]}, "band": {"NN": ["H"]}, "avl\u00e4gsen": {"JJ": ["C", "H"]}, "sl\u00e4kting": {"NN": ["C"]}, "underl\u00e4tta": {"VB": ["D", "H"]}, "dokument": {"NN": ["C"]}, "uppskatta": {"VB": ["C", "H"]}, "ton": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verleva": {"VB": ["C"]}, "koppla": {"VB": ["H"]}, "j\u00e4mf\u00f6rt": {"AB": ["S"]}, "ko": {"NN": ["D", "H"]}, "norsk": {"JJ": ["D"]}, "v\u00e4rdefull": {"JJ": ["D"]}, "kombination": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4t": {"JJ": ["H"]}, "domstol": {"NN": ["H"]}, "framf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "lysa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsvara": {"VB": ["C"]}, "fabrik": {"NN": ["C", "D"]}, "regional": {"JJ": ["H"]}, "motsats": {"NN": ["C", "D"]}, "r\u00e4kning": {"NN": ["D"]}, "annorlunda": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "ledande": {"PC": ["S"]}, "tillr\u00e4cklig": {"JJ": ["C"]}, "allm\u00e4nt": {"AB": ["S"]}, "ursprunglig": {"JJ": ["H"]}, "nyss": {"AB": ["S"]}, "sp\u00e4nning": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6gst": {"AB": ["S"]}, "dansk": {"JJ": ["D"], "NN": ["D"]}, "markera": {"VB": ["H"]}, "finger": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ngsam": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "lida": {"VB": ["C", "D"]}, "h\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "fj\u00e4rde": {"RG": ["C"]}, "led": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rsk": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4ldig": {"JJ": ["S"]}, "tystnad": {"NN": ["C", "H"]}, "register": {"NN": ["H"]}, "ropa": {"VB": ["C"]}, "intervju": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4xande": {"PC": ["S"]}, "sp\u00e4nnande": {"JJ": ["S"]}, "vandra": {"VB": ["S"]}, "vanligt": {"AB": ["S"]}, "bl\u00e5sa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6dd": {"PC": ["C"]}, "inkomst": {"NN": ["D", "H"]}, "slita": {"VB": ["H"]}, "noga": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "gr\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "p\u00e5taglig": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e4rke": {"NN": ["H"]}, "herre": {"NN": ["C"]}, "tidpunkt": {"NN": ["H"]}, "moder": {"NN": ["S"]}, "vetenskap": {"NN": ["C"]}, "n\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "anslutning": {"NN": ["S"]}, "ovanf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "underlag": {"NN": ["S"]}, "utrustning": {"NN": ["D", "H"]}, "avsedd": {"PC": ["C"]}, "oerh\u00f6rt": {"AB": ["S"]}, "l\u00e5n": {"NN": ["C"]}, "spr\u00e5klig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rsvar": {"NN": ["C"]}, "landsbygd": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rena": {"VB": ["C", "H"]}, "tv\u00e4rtom": {"AB": ["S"]}, "tjugo": {"RG": ["C"]}, "yrke": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rest\u00e4lla": {"VB": ["H"]}, "trakt": {"NN": ["C"]}, "mil": {"NN": ["H"]}, "reaktion": {"NN": ["H"]}, "februari": {"NN": ["H"]}, "inneb\u00f6rd": {"NN": ["H"]}, "koncern": {"NN": ["S"]}, "vagn": {"NN": ["C", "H"]}, "huvudsakligen": {"AB": ["K"]}, "pr\u00e4gla": {"VB": ["S"]}, "till\u00e4mpning": {"NN": ["H"]}, "tjock": {"JJ": ["S"]}, "kust": {"NN": ["C"]}, "investering": {"NN": ["K"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "topp": {"NN": ["C", "H"]}, "demokrati": {"NN": ["H"]}, "l\u00f6rdag": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4nsstyrelse": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4gra": {"VB": ["C"]}, "fred": {"NN": ["C"]}, "utsatt": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rlust": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "medge": {"VB": ["S"]}, "januari": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4nster": {"JJ": ["H"], "NN": ["S"]}, "ambition": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5tt": {"NN": ["C"]}, "initiativ": {"NN": ["H"]}, "br\u00f6st": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ovanligt": {"AB": ["S"]}, "bekr\u00e4fta": {"VB": ["C", "H"]}, "gifta": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4sare": {"NN": ["D"]}, "skrika": {"VB": ["C", "D"]}, "teckna": {"VB": ["S"]}, "region": {"NN": ["H"]}, "rak": {"JJ": ["S"]}, "tendens": {"NN": ["H"]}, "granne": {"NN": ["C", "D"]}, "utm\u00e4rkt": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "ring": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00f6pa": {"VB": ["S"]}, "erh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "samling": {"NN": ["D", "H"]}, "brittisk": {"JJ": ["D"]}, "h\u00f6rn": {"NN": ["C", "D"]}, "kategori": {"NN": ["H"]}, "lycka": {"NN": ["C"]}, "tillvaro": {"NN": ["C"]}, "hush\u00e5ll": {"NN": ["S"]}, "koncentrera": {"VB": ["H"]}, "\u00e5sikt": {"NN": ["C", "H"]}, "t\u00e4tt": {"AB": ["S"]}, "flyga": {"VB": ["C"]}, "l\u00e5na": {"VB": ["C"]}, "hinder": {"NN": ["D", "H"]}, "orsaka": {"VB": ["H"]}, "engelsk": {"JJ": ["C", "D"]}, "oberoende": {"PC": ["S"]}, "syster": {"NN": ["C"]}, "butik": {"NN": ["D"]}, "vidta": {"VB": ["S"]}, "smal": {"JJ": ["S"]}, "hemlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "sjukv\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "kliva": {"VB": ["S"]}, "skyldig": {"JJ": ["H"]}, "landsting": {"NN": ["S"]}, "trappa": {"NN": ["C", "D"]}, "gentemot": {"PP": ["S"]}, "stabil": {"JJ": ["K"]}, "k\u00f6n": {"NN": ["H"]}, "knyta": {"VB": ["C", "D"]}, "lyda": {"VB": ["C"]}, "upphov": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5ld": {"NN": ["C"]}, "konstruktion": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rmast": {"AB": ["S"]}, "trafik": {"NN": ["H"]}, "utseende": {"NN": ["C"]}, "ifr\u00e5gas\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verhuvudtaget": {"AB": ["S"]}, "rulla": {"VB": ["S"]}, "anv\u00e4ndare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbli": {"VB": ["S"]}, "november": {"NN": ["C"]}, "fond": {"NN": ["C"]}, "er": {"PS": ["C"]}, "halv\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "\u00f6ster": {"JJ": ["S"], "NN": ["H"]}, "\u00f6stra": {"JJ": ["S"]}, "arbetsgivare": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6tt": {"NN": ["C"]}, "konstig": {"JJ": ["C"]}, "leende": {"NN": ["C"], "PC": ["S"]}, "\u00f6vertygad": {"PC": ["C"]}, "flyta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6reskrift": {"NN": ["S"]}, "hotell": {"NN": ["C"]}, "religion": {"NN": ["H"]}, "d\u00f6da": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5b\u00f6rja": {"VB": ["S"]}, "absolut": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "k\u00e4mpa": {"VB": ["C"]}, "version": {"NN": ["K"]}, "kommitt\u00e9": {"NN": ["K"]}, "stuga": {"NN": ["S"]}, "medarbetare": {"NN": ["D", "H"]}, "intensiv": {"JJ": ["H"]}, "uppenbar": {"JJ": ["H"]}, "\u00e4lg": {"NN": ["S"]}, "nackdel": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhandling": {"NN": ["D"]}, "ledig": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "skydd": {"NN": ["H"]}, "lycklig": {"JJ": ["C"]}, "respekt": {"NN": ["C", "H"]}, "reagera": {"VB": ["H"]}, "representant": {"NN": ["C"]}, "eftermiddag": {"NN": ["C"]}, "biologisk": {"JJ": ["K"]}, "omfattning": {"NN": ["S"]}, "testamente": {"NN": ["H"]}, "varav": {"AB": ["S"], "HA": ["S"]}, "etablera": {"VB": ["H"]}, "officiell": {"JJ": ["C"]}, "rymma": {"VB": ["S"]}, "uppvisa": {"VB": ["S"]}, "exakt": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "\u00f6verta": {"VB": ["S"]}, "bibliotek": {"NN": ["H"]}, "tjej": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4ggning": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5som": {"KN": ["S"], "AB": ["S"]}, "gjord": {"PC": ["C"]}, "existens": {"NN": ["S"]}, "tack": {"NN": ["H"], "IN": ["S"]}, "fritt": {"AB": ["K"]}, "uppfylla": {"VB": ["K"]}, "sakta": {"AB": ["S"]}, "spegla": {"VB": ["S"]}, "r\u00e4ttighet": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nvisa": {"VB": ["C"]}, "enorm": {"JJ": ["C"]}, "journalist": {"NN": ["H"]}, "allting": {"PN": ["C"]}, "popul\u00e4r": {"JJ": ["H"]}, "femton": {"RG": ["C"]}, "n\u00e4rvarande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "aning": {"NN": ["S"]}, "resultera": {"VB": ["C"]}, "temperatur": {"NN": ["C"]}, "bas": {"NN": ["C"]}, "sorg": {"NN": ["H"]}, "blomma": {"NN": ["C"], "VB": ["H"]}, "vinst": {"NN": ["D", "H"]}, "rinna": {"VB": ["C"]}, "st\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "drift": {"NN": ["S"]}, "beteckna": {"VB": ["S"]}, "kompetens": {"NN": ["K"]}, "service": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e4rka": {"VB": ["H"]}, "arv": {"NN": ["D"]}, "tr\u00e4ning": {"NN": ["H"]}, "binda": {"VB": ["C"]}, "klaga": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rdela": {"VB": ["S"]}, "gemensamt": {"AB": ["S"]}, "medverka": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kring": {"NN": ["H"]}, "ledamot": {"NN": ["S"]}, "eld": {"NN": ["C"]}, "lopp": {"NN": ["D"]}, "upprepa": {"VB": ["C"]}, "planerad": {"PC": ["H"]}, "anknytning": {"NN": ["S"]}, "kontor": {"NN": ["H"]}, "kilometer": {"NN": ["C"]}, "signal": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4nslig": {"JJ": ["C"]}, "blandning": {"NN": ["D"]}, "betr\u00e4ffande": {"PP": ["S"]}, "efterfr\u00e5gan": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6jd": {"PC": ["S"]}, "december": {"NN": ["H"]}, "stryka": {"VB": ["D", "H"]}, "reglera": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rbindelse": {"NN": ["S"]}, "avancerad": {"PC": ["C"]}, "kille": {"NN": ["C"]}, "upplysning": {"NN": ["S"]}, "uppm\u00e4rksamma": {"VB": ["C"]}, "synnerligen": {"AB": ["S"]}, "hopp": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rigenom": {"AB": ["S"]}, "tydligen": {"AB": ["K"]}, "mj\u00f6lk": {"NN": ["C"]}, "informera": {"VB": ["C"]}, "anh\u00f6rig": {"JJ": ["S"]}, "annans": {"PS": ["S"]}, "sannolikt": {"AB": ["S"]}, "smak": {"NN": ["C", "D"]}, "an": {"PL": ["S"]}, "utformning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4nta": {"VB": ["S"]}, "mage": {"NN": ["C", "H"]}, "urskilja": {"VB": ["C"]}, "gemenskap": {"NN": ["H"]}, "fastst\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "juridisk": {"JJ": ["K"]}, "fantastisk": {"JJ": ["C", "H"]}, "tvekan": {"NN": ["H"]}, "balans": {"NN": ["S"]}, "fenomen": {"NN": ["C"]}, "glida": {"VB": ["S"]}, "expert": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00e5terigen": {"AB": ["S"]}, "uppg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "b": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e4rta": {"NN": ["C"]}, "advokat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "verktyg": {"NN": ["S"]}, "vrida": {"VB": ["C", "D"]}, "jaga": {"VB": ["C"]}, "\u00e5rhundrade": {"NN": ["S"]}, "nyckel": {"NN": ["C"]}, "rubrik": {"NN": ["D"]}, "utst\u00e4llning": {"NN": ["C", "H"]}, "leka": {"VB": ["S"]}, "lukta": {"VB": ["D"]}, "aska": {"NN": ["H"]}, "atmosf\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "fullst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "kamrat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "efter\u00e5t": {"AB": ["C"]}, "tr\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "gr\u00e5ta": {"VB": ["C", "D"]}, "skuld": {"NN": ["C"]}, "till_och_med": {"AB": ["C", "D"]}, "antyda": {"VB": ["H"]}, "resonemang": {"NN": ["H"]}, "serie": {"NN": ["C"]}, "m\u00e5ls\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "hamn": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00f6kning": {"NN": ["D"]}, "dam": {"NN": ["H"]}, "facklig": {"JJ": ["S"]}, "egendom": {"NN": ["D", "H"]}, "pension": {"NN": ["C"]}, "fest": {"NN": ["C", "D"]}, "gilla": {"VB": ["S"]}, "pass": {"NN": ["H"]}, "angel\u00e4gen": {"JJ": ["D"]}, "medicin": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4llsynt": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "f\u00f6rse": {"VB": ["C"]}, "prov": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rp\u00e5": {"AB": ["S"]}, "inriktad": {"PC": ["H"]}, "belopp": {"NN": ["S"]}, "daglig": {"JJ": ["C", "H"]}, "st\u00f6da": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5lunda": {"AB": ["S"]}, "arbetsuppgift": {"NN": ["S"]}, "brun": {"JJ": ["C", "H"]}, "d\u00e4rvid": {"AB": ["S"]}, "\u00f6vre": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4rldskrig": {"NN": ["S"]}, "skratt": {"NN": ["D"]}, "tr\u00e4dg\u00e5rd": {"NN": ["C"]}, "karl": {"NN": ["S"]}, "vald": {"PC": ["C"]}, "fiende": {"NN": ["C", "D"]}, "krets": {"NN": ["H"]}, "konsert": {"NN": ["H"]}, "avbryta": {"VB": ["C"]}, "framtr\u00e4da": {"VB": ["C"]}, "seger": {"NN": ["C"]}, "socialdemokrat": {"NN": ["D"]}, "utg\u00e5ng": {"NN": ["D", "H"]}, "v\u00e5ning": {"NN": ["S"]}, "japansk": {"JJ": ["D"]}, "station": {"NN": ["C"]}, "utforma": {"VB": ["S"]}, "engagemang": {"NN": ["S"]}, "senast": {"AB": ["S"]}, "st\u00f6rning": {"NN": ["C"]}, "t\u00e5la": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4ga": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rbjuda": {"VB": ["C"]}, "katt": {"NN": ["C", "D"]}, "stam": {"NN": ["D", "H"]}, "n\u00e4ring": {"NN": ["H"]}, "genomsnitt": {"NN": ["H"]}, "guld": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6retr\u00e4dare": {"NN": ["S"]}, "restaurang": {"NN": ["C"]}, "president": {"NN": ["C", "D"]}, "rutin": {"NN": ["S"]}, "betald": {"PC": ["C"]}, "besv\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "nicka": {"VB": ["S"]}, "start": {"NN": ["D"]}, "teoretisk": {"JJ": ["K"]}, "trygghet": {"NN": ["S"]}, "organisera": {"VB": ["C"]}, "on\u00f6dig": {"JJ": ["C"]}, "klimat": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4ntan": {"NN": ["C"]}, "unge": {"NN": ["S"]}, "attityd": {"NN": ["C"]}, "rycka": {"VB": ["S"]}, "konkurrent": {"NN": ["D"]}, "till\u00e4gga": {"VB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rtroende": {"NN": ["C", "H"]}, "titel": {"NN": ["C"]}, "lunch": {"NN": ["C"]}, "uppr\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "administrativ": {"JJ": ["H"]}, "operation": {"NN": ["C"]}, "grekisk": {"JJ": ["C"]}, "brinna": {"VB": ["S"]}, "term": {"NN": ["S"]}, "nation": {"NN": ["C"]}, "data": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rresten": {"AB": ["S"]}, "skala": {"NN": ["S"], "VB": ["D"]}, "politiskt": {"AB": ["K"]}, "begr\u00e4nsa": {"VB": ["C"]}, "klok": {"JJ": ["S"]}, "sats": {"NN": ["H"]}, "park": {"NN": ["C"]}, "utreda": {"VB": ["S"]}, "vanligen": {"AB": ["S"]}, "grunda": {"VB": ["C", "H"]}, "likas\u00e5": {"AB": ["S"]}, "dansa": {"VB": ["C", "H"]}, "l\u00e5ngsiktig": {"JJ": ["S"]}, "utl\u00e4nning": {"NN": ["C", "D"]}, "hyra": {"NN": ["D", "H"], "VB": ["D"]}, "sp\u00e5ra": {"VB": ["D"]}, "ordinarie": {"JJ": ["H"]}, "felaktig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e4ndring": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vers\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rlorad": {"PC": ["C"]}, "turist": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rdelning": {"NN": ["H"]}, "nytt": {"AB": ["S"]}, "sl\u00e4nga": {"VB": ["C"]}, "agera": {"VB": ["C"]}, "v\u00e5ldsam": {"JJ": ["C"]}, "sj\u00e4lvklart": {"AB": ["S"]}, "perfekt": {"JJ": ["C"], "AB": ["K"]}, "torg": {"NN": ["C", "D"]}, "sport": {"NN": ["C"]}, "elva": {"RG": ["C"]}, "definiera": {"VB": ["H"]}, "begripa": {"VB": ["S"]}, "trivas": {"VB": ["S"]}, "l\u00e5gt": {"AB": ["S"]}, "inriktning": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5ligt": {"AB": ["S"]}, "sluten": {"PC": ["C"]}, "uttala": {"VB": ["C"]}, "generell": {"JJ": ["H"]}, "lugnt": {"AB": ["S"]}, "ursprung": {"NN": ["H"]}, "rysk": {"JJ": ["C"]}, "iaktta": {"VB": ["S"]}, "pj\u00e4s": {"NN": ["S"]}, "publicera": {"VB": ["H"]}, "ber\u00f6md": {"JJ": ["C", "H"]}, "sand": {"NN": ["C"]}, "begr\u00e4nsning": {"NN": ["K"]}, "m\u00e4tning": {"NN": ["D"]}, "fastighet": {"NN": ["S"]}, "strategi": {"NN": ["K"]}, "slott": {"NN": ["H"]}, "revolution": {"NN": ["C"]}, "uppge": {"VB": ["S"]}, "uttalande": {"NN": ["S"]}, "g\u00e5r": {"AB": ["S"]}, "smula": {"NN": ["S"]}, "varelse": {"NN": ["H"]}, "garantera": {"VB": ["C"]}, "fantasi": {"NN": ["C"]}, "m\u00f6tas": {"VB": ["S"]}, "filosofi": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rdera": {"VB": ["H"]}, "sv\u00e4nga": {"VB": ["H"]}, "doft": {"NN": ["C"]}, "v\u00e5g": {"NN": ["C", "H"]}, "dikt": {"NN": ["C"]}, "helg": {"NN": ["S"]}, "skicklig": {"JJ": ["H"]}, "akademisk": {"JJ": ["S"]}, "uppta": {"VB": ["S"]}, "st\u00e4ngd": {"PC": ["C"]}, "lyckad": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "bud": {"NN": ["S"]}, "museum": {"NN": ["C"]}, "sko": {"NN": ["C"]}, "engagera": {"VB": ["H"]}, "k\u00e4rna": {"NN": ["K"]}, "dialog": {"NN": ["D"]}, "g\u00f6mma": {"VB": ["C"]}, "str\u00f6m": {"NN": ["C", "H"]}, "lita": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rebild": {"NN": ["S"]}, "borgerlig": {"JJ": ["C"]}, "sl\u00e5ss": {"VB": ["S"]}, "akt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "fredag": {"NN": ["H"]}, "psykisk": {"JJ": ["K"], "AB": ["S"]}, "uppenbarligen": {"AB": ["S"]}, "dum": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rordning": {"NN": ["K"]}, "tema": {"NN": ["H"]}, "mots\u00e4ttning": {"NN": ["H"]}, "uppr\u00e4tth\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "inklusive": {"PP": ["S"]}, "vana": {"NN": ["C"]}, "t\u00e4nkt": {"PC": ["C"]}, "cell": {"NN": ["C", "D"]}, "mus": {"NN": ["H"]}, "rykte": {"NN": ["S"]}, "emellan": {"PP": ["S"], "PL": ["S"]}, "utse": {"VB": ["C"]}, "sekelskifte": {"NN": ["S"]}, "ansvarig": {"JJ": ["C"]}, "matta": {"NN": ["H"]}, "element": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvisso": {"AB": ["S"]}, "misst\u00e4nka": {"VB": ["C"]}, "kommentera": {"VB": ["H"]}, "d\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "dimension": {"NN": ["S"]}, "symbol": {"NN": ["H"]}, "jfr": {"VB": ["S"]}, "odla": {"VB": ["H"]}, "varv": {"NN": ["C"]}, "skiva": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00e4lla": {"VB": ["H"], "NN": ["D", "H"]}, "spets": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "avst\u00e5": {"VB": ["C"]}, "ovan": {"AB": ["S"], "PP": ["S"], "JJ": ["S"]}, "tills\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "middag": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00e4kra": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4ster": {"JJ": ["S"], "NN": ["C", "H"]}, "v\u00e4stra": {"JJ": ["S"]}, "intern": {"JJ": ["S"]}, "rej\u00e4l": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttring": {"NN": ["K"]}, "anm\u00e4la": {"VB": ["C"]}, "kommersiell": {"JJ": ["C"]}, "verkstad": {"NN": ["S"]}, "utsikt": {"NN": ["C", "H"]}, "riktad": {"PC": ["H"]}, "\u00e4kta": {"JJ": ["S"]}, "sekreterare": {"NN": ["H"]}, "vild": {"JJ": ["H"]}, "lista": {"NN": ["C", "H"]}, "synlig": {"JJ": ["H"]}, "\u00e4ng": {"NN": ["C", "H"]}, "torr": {"JJ": ["C", "H"]}, "myt": {"NN": ["K"]}, "varna": {"VB": ["C", "H"]}, "oms\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4gga": {"VB": ["H"]}, "bak\u00e5t": {"AB": ["C"]}, "exemplar": {"NN": ["S"]}, "intellektuell": {"JJ": ["H"]}, "anspr\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6retagare": {"NN": ["S"]}, "misstag": {"NN": ["D"]}, "is": {"NN": ["C", "D"]}, "bel\u00e4gen": {"JJ": ["S"]}, "olika": {"AB": ["S"]}, "cm": {"NN": ["S"]}, "intressera": {"VB": ["C"]}, "knuten": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "\u00e4nde": {"NN": ["S"]}, "dominerande": {"PC": ["S"]}, "genomg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "match": {"NN": ["C"]}, "vin": {"NN": ["C"]}, "huvudsak": {"NN": ["S"]}, "kostym": {"NN": ["C"]}, "str\u00e4van": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4na": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4xla": {"VB": ["C"]}, "samspel": {"NN": ["S"]}, "understryka": {"VB": ["H"]}, "bebyggelse": {"NN": ["S"]}, "lust": {"NN": ["C"]}, "torka": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "ansluta": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4lk\u00e4nd": {"JJ": ["H"]}, "medeltid": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rnuft": {"NN": ["S"]}, "omedelbar": {"JJ": ["D"]}, "samlas": {"VB": ["S"]}, "belysa": {"VB": ["C"]}, "paus": {"NN": ["H"]}, "dyster": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6r\u00e4ndrad": {"PC": ["C", "H"]}, "arbetstid": {"NN": ["S"]}, "hall": {"NN": ["S"]}, "koncentration": {"NN": ["K"]}, "bevisa": {"VB": ["S"]}, "portr\u00e4tt": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6mn": {"NN": ["C"]}, "statsminister": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6ga": {"AB": ["S"]}, "st\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "s\u00e4song": {"NN": ["C"]}, "hundratal": {"NN": ["C"]}, "trampa": {"VB": ["H"]}, "placerad": {"PC": ["C", "H"]}, "van": {"JJ": ["S"]}, "femte": {"RO": ["S"]}, "arbetsl\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5ker": {"NN": ["S"]}, "trogen": {"JJ": ["C"]}, "ideologi": {"NN": ["K"]}, "umg\u00e5s": {"VB": ["S"]}, "utmaning": {"NN": ["H"]}, "njuta": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5st\u00e5ende": {"NN": ["S"]}, "trygg": {"JJ": ["S"]}, "blott": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "t\u00e4nkande": {"NN": ["S"]}, "kommunikation": {"NN": ["C"]}, "naken": {"JJ": ["C"]}, "dryck": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00f6verskott": {"NN": ["K"]}, "arbetsmarknad": {"NN": ["S"]}, "arbetsl\u00f6shet": {"NN": ["D"]}, "framme": {"AB": ["S"]}, "utvecklad": {"PC": ["C"]}, "beh\u00e4rska": {"VB": ["S"]}, "barndom": {"NN": ["C"]}, "stycken": {"NN": ["S"]}, "vart": {"HA": ["C"], "PN": ["S"]}, "katastrof": {"NN": ["H"]}, "tv\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "kongress": {"NN": ["H"]}, "inta": {"VB": ["S"]}, "besv\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "suga": {"VB": ["D", "H"]}, "huruvida": {"SN": ["S"]}, "offer": {"NN": ["C"]}, "elektrisk": {"JJ": ["C"]}, "press": {"NN": ["C", "H"]}, "panna": {"NN": ["C", "D"]}, "sn\u00e4ll": {"JJ": ["C"]}, "vision": {"NN": ["H"]}, "kolla": {"VB": ["S"]}, "bror": {"NN": ["C"]}, "sl\u00e4pa": {"VB": ["H"]}, "tr\u00e5kig": {"JJ": ["C"]}, "dold": {"PC": ["C"]}, "f\u00e4sta": {"VB": ["C"]}, "best\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "ber\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "majoritet": {"NN": ["H"]}, "pl\u00f6tslig": {"JJ": ["C"]}, "drama": {"NN": ["H"]}, "anslag": {"NN": ["S"]}, "sammanfatta": {"VB": ["H"]}, "port": {"NN": ["H"]}, "f\u00e5r": {"NN": ["D", "H"]}, "dr\u00f6mma": {"VB": ["C"]}, "huvudstad": {"NN": ["H"]}, "musikalisk": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e4lta": {"VB": ["S"]}, "t\u00f6mma": {"VB": ["D", "H"]}, "krypa": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4rifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "bristande": {"PC": ["S"]}, "k\u00e4nnedom": {"NN": ["S"]}, "skildra": {"VB": ["H"]}, "genomg\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "sektor": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rsiktig": {"JJ": ["H"]}, "tillv\u00e4xt": {"NN": ["D"]}, "testa": {"VB": ["S"]}, "forma": {"VB": ["C"]}, "kniv": {"NN": ["C"]}, "folklig": {"JJ": ["H"]}, "regn": {"NN": ["C"]}, "st\u00f6dja": {"VB": ["C", "H"]}, "komponent": {"NN": ["D"]}, "judisk": {"JJ": ["H"]}, "tillverkning": {"NN": ["H"]}, "inledning": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4lt": {"NN": ["S"]}, "domare": {"NN": ["D", "H"]}, "hysa": {"VB": ["S"]}, "akut": {"JJ": ["H"]}, "geografisk": {"JJ": ["H"]}, "riktlinje": {"NN": ["S"]}, "omsorg": {"NN": ["C"]}, "fast\u00e4n": {"SN": ["S"]}, "l\u00e4ngta": {"VB": ["S"]}, "verksam": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "oklar": {"JJ": ["D"]}, "vardag": {"NN": ["S"]}, "fynd": {"NN": ["H"]}, "best\u00e5ende": {"PC": ["S"], "JJ": ["S"]}, "m\u00e4ktig": {"JJ": ["C"]}, "l\u00e5gkonjunktur": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tskillig": {"JJ": ["S"]}, "konstn\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "n\u00e4rvaro": {"NN": ["C"]}, "cirkel": {"NN": ["H"]}, "r\u00f6ka": {"VB": ["C", "D"]}, "ryss": {"NN": ["C"]}, "olycka": {"NN": ["C", "H"]}, "ideal": {"NN": ["C"]}, "m\u00e5ndag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rvara": {"VB": ["C", "H"]}, "bevaka": {"VB": ["S"]}, "stilla": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"], "PL": ["S"], "VB": ["S"]}, "ans\u00f6kan": {"NN": ["S"]}, "regi": {"NN": ["K"]}, "servera": {"VB": ["C"]}, "sekel": {"NN": ["C"]}, "riva": {"VB": ["D", "H"]}, "prognos": {"NN": ["H"]}, "skinn": {"NN": ["C"]}, "karri\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "bakterie": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntning": {"NN": ["S"]}, "uppmana": {"VB": ["H"]}, "andas": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "bygd": {"NN": ["S"]}, "str\u00e4ng": {"JJ": ["H"]}, "blivande": {"PC": ["S"]}, "avvisa": {"VB": ["C"]}, "gestalt": {"NN": ["S"]}, "bana": {"NN": ["H"]}, "\u00f6ppet": {"AB": ["S"]}, "ov\u00e4ntad": {"JJ": ["D"]}, "r\u00e4tta": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "\u00e5rskurs": {"NN": ["S"]}, "te": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "skr\u00e4mma": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "fullst\u00e4ndigt": {"AB": ["K"]}, "statistik": {"NN": ["K"]}, "rymd": {"NN": ["S"]}, "formell": {"JJ": ["K"]}, "f\u00f6rs\u00f6rja": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6jligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e4nka": {"VB": ["H"]}, "koka": {"VB": ["C", "H"]}, "kritiker": {"NN": ["S"]}, "moralisk": {"JJ": ["C"]}, "besvara": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6re_detta": {"JJ": ["D"]}, "ber\u00e4kning": {"NN": ["H"]}, "rapportera": {"VB": ["S"]}, "tillbringa": {"VB": ["C"]}, "industriell": {"JJ": ["C"]}, "soldat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "civil": {"JJ": ["C"]}, "stig": {"NN": ["H"]}, "synes": {"NN": ["S"]}, "volym": {"NN": ["H"]}, "gruva": {"NN": ["H"]}, "kunglig": {"JJ": ["S"]}, "moln": {"NN": ["C"]}, "utbyte": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "bj\u00f6rn": {"NN": ["S"]}, "smidig": {"JJ": ["S"]}, "kl\u00e4dd": {"PC": ["C"]}, "mord": {"NN": ["D"]}, "onsdag": {"NN": ["D"]}, "lidande": {"NN": ["C"], "PC": ["S"]}, "dollar": {"NN": ["K"]}, "sinne": {"NN": ["C"]}, "budget": {"NN": ["H"]}, "roman": {"NN": ["H"]}, "opera": {"NN": ["S"]}, "skylt": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4": {"NN": ["C", "D"]}, "vakt": {"NN": ["C", "H"]}, "genre": {"NN": ["S"]}, "medeltida": {"JJ": ["S"]}, "komplettera": {"VB": ["C"]}, "m": {"NN": ["S"]}, "spegel": {"NN": ["C"]}, "kul": {"JJ": ["S"]}, "anf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "etta": {"NN": ["S"]}, "slump": {"NN": ["S"]}, "byte": {"NN": ["H"]}, "stopp": {"NN": ["H"]}, "utesluta": {"VB": ["C"]}, "formulering": {"NN": ["K"]}, "kontrakt": {"NN": ["C"]}, "skyldighet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4mnd": {"PC": ["K"], "NN": ["H"]}, "kant": {"NN": ["C", "D"]}, "utredare": {"NN": ["S"]}, "administration": {"NN": ["C"]}, "\u00f6ken": {"NN": ["H"]}, "tidskrift": {"NN": ["H"]}, "flaska": {"NN": ["C"]}, "ved": {"NN": ["S"]}, "frid": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpa": {"VB": ["S"], "NN": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00f6r": {"NN": ["D", "H"]}, "grav": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6renad": {"PC": ["C"]}, "standard": {"NN": ["K"]}, "kl\u00e4ttra": {"VB": ["H"]}, "aspekt": {"NN": ["S"]}, "direkt\u00f6r": {"NN": ["C", "D"]}, "eventuellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6reg\u00e5ende": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "artist": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4ljare": {"NN": ["S"]}, "underbar": {"JJ": ["C", "H"]}, "syssels\u00e4ttning": {"NN": ["C"]}, "norm": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verg\u00e5ng": {"NN": ["H"]}, "s\u00f6nder": {"PL": ["S"]}, "tillf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4ngtan": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verraskning": {"NN": ["C"]}, "variation": {"NN": ["D"]}, "d\u00e5varande": {"JJ": ["S"]}, "kemisk": {"JJ": ["H"]}, "uppbyggd": {"PC": ["C"]}, "citera": {"VB": ["H"]}, "stj\u00e4rna": {"NN": ["C"]}, "inv\u00e5nare": {"NN": ["H"]}, "naturligt": {"AB": ["S"]}, "oavsett": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "fastna": {"VB": ["D"]}, "universum": {"NN": ["H"]}, "personlighet": {"NN": ["C", "H"]}, "anst\u00e4lla": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "frukt": {"NN": ["C"]}, "internationellt": {"AB": ["S"]}, "sammantr\u00e4de": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ttslig": {"JJ": ["S"]}, "vissa": {"PN": ["C"]}, "dramatisk": {"JJ": ["H"]}, "bevilja": {"VB": ["C"]}, "arrangemang": {"NN": ["S"]}, "auktoritet": {"NN": ["C"]}, "blad": {"NN": ["C", "H"]}, "motsvarighet": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verenskommelse": {"NN": ["C"]}, "obduktion": {"NN": ["S"]}, "registrera": {"VB": ["D"]}, "skildring": {"NN": ["S"]}, "reform": {"NN": ["D"]}, "n\u00e4sa": {"NN": ["C", "D"]}, "fartyg": {"NN": ["H"]}, "tveka": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rhoppningsvis": {"AB": ["S"]}, "kors": {"NN": ["C"]}, "specifik": {"JJ": ["K"]}, "oerh\u00f6rd": {"JJ": ["C", "H"]}, "duga": {"VB": ["S"]}, "tand": {"NN": ["C"]}, "redskap": {"NN": ["S"]}, "evig": {"JJ": ["C"]}, "litter\u00e4r": {"JJ": ["H"]}, "fungerande": {"PC": ["S"]}, "vika": {"VB": ["C"]}, "flykt": {"NN": ["C", "H"]}, "stolt": {"JJ": ["D", "H"]}, "anst\u00e4llning": {"NN": ["H"]}, "n\u00e4st": {"AB": ["S"]}, "transport": {"NN": ["H"]}, "tvivel": {"NN": ["C"]}, "ruta": {"NN": ["S"]}, "helig": {"JJ": ["C"]}, "bevarad": {"PC": ["C"]}, "inneha": {"VB": ["S"]}, "sj\u00e4tte": {"RO": ["S"]}, "c": {"NN": ["D"]}, "matematik": {"NN": ["D"]}, "backe": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ndam\u00e5l": {"NN": ["C"]}, "anpassad": {"PC": ["H"]}, "experiment": {"NN": ["H"]}, "nybygge": {"NN": ["S"]}, "finsk": {"JJ": ["S"]}, "j\u00e4rnv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "andlig": {"JJ": ["H"]}, "mogen": {"JJ": ["H"]}, "tillfredsst\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "straff": {"NN": ["C", "H"]}, "v\u00e4st": {"NN": ["D"]}, "bem\u00e4rkelse": {"NN": ["S"]}, "ensamhet": {"NN": ["C"]}, "k\u00f6": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rfluten": {"JJ": ["C"]}, "tv\u00e4rs": {"AB": ["S"]}, "mottagare": {"NN": ["K"]}, "solidaritet": {"NN": ["H"]}, "skott": {"NN": ["H"]}, "sill": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4t": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rd": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "fas": {"NN": ["H"]}, "kanal": {"NN": ["C"]}, "avlida": {"VB": ["S"]}, "finansiera": {"VB": ["K"]}, "oroa": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00f6kande": {"PC": ["S"]}, "sj\u00e4lvf\u00f6rtroende": {"NN": ["S"]}, "tr\u00e5ng": {"JJ": ["D"]}, "tacksam": {"JJ": ["S"]}, "dubbel": {"JJ": ["C"]}, "intensivt": {"AB": ["S"]}, "ekonomiskt": {"AB": ["K"]}, "efterhand": {"AB": ["S"]}, "krympa": {"VB": ["S"]}, "rusa": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4sning": {"NN": ["H"]}, "paket": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e5na": {"VB": ["H"]}, "fett": {"NN": ["H"]}, "flytande": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "byggd": {"PC": ["C"]}, "herr": {"NN": ["H"]}, "utvald": {"PC": ["C"]}, "hastigt": {"AB": ["S"]}, "ansvara": {"VB": ["S"]}, "reducera": {"VB": ["C"]}, "uppkomma": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4rlig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5rlig": {"JJ": ["D"]}, "sk\u00f6nhet": {"NN": ["C"]}, "fritid": {"NN": ["S"]}, "vittna": {"VB": ["D"]}, "rekommendera": {"VB": ["C"]}, "fr\u00e5nvaro": {"NN": ["H"]}, "jul": {"NN": ["C"]}, "luta": {"VB": ["H"]}, "stel": {"JJ": ["H"]}, "kollektiv": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "breda": {"VB": ["S"]}, "obligatorisk": {"JJ": ["H"]}, "upplaga": {"NN": ["S"]}, "observera": {"VB": ["C"]}, "storm": {"NN": ["D", "H"]}, "anstr\u00e4ngning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6reteelse": {"NN": ["S"]}, "rund": {"JJ": ["H"]}, "magisk": {"JJ": ["D"]}, "organiserad": {"PC": ["C"]}, "\u00f6vergripande": {"PC": ["S"]}, "kvarter": {"NN": ["D"]}, "fira": {"VB": ["H"]}, "het": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00e5n": {"NN": ["S"]}, "betyg": {"NN": ["S"]}, "psykologi": {"NN": ["H"]}, "vattendrag": {"NN": ["S"]}, "inverkan": {"NN": ["S"]}, "personligen": {"AB": ["K"]}, "kampanj": {"NN": ["S"]}, "framf\u00f6rallt": {"AB": ["H"]}, "l\u00e4ger": {"NN": ["S"]}, "backa": {"VB": ["S"]}, "tavla": {"NN": ["C"]}, "dyrbar": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "svagt": {"AB": ["S"]}, "g\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "principiell": {"JJ": ["S"]}, "fordra": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6reg\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "leverera": {"VB": ["S"]}, "sammanlagd": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "befattning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhoppning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rda": {"VB": ["S"]}, "ande": {"NN": ["C"]}, "noggrant": {"AB": ["S"]}, "avhandling": {"NN": ["H"]}, "faktisk": {"JJ": ["S"]}, "koncentrerad": {"PC": ["H"]}, "helvete": {"NN": ["C"]}, "skynda": {"VB": ["C"]}, "syskon": {"NN": ["S"]}, "varannan": {"DT": ["S"], "PN": ["S"]}, "l\u00e4pp": {"NN": ["C"]}, "olycklig": {"JJ": ["C", "D", "H"]}, "m\u00e5lare": {"NN": ["C", "D"]}, "kind": {"NN": ["H"]}, "mekanisk": {"JJ": ["H"]}, "kilo": {"NN": ["C", "D"]}, "effektivt": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4nvisning": {"NN": ["S"]}, "brant": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "framkomma": {"VB": ["S"]}, "uppt\u00e4ckt": {"NN": ["H"], "PC": ["S"]}, "skymta": {"VB": ["S"]}, "sistn\u00e4mnd": {"JJ": ["H"]}, "tempo": {"NN": ["S"]}, "antagande": {"NN": ["H"]}, "somna": {"VB": ["C"]}, "avliden": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "m\u00e4stare": {"NN": ["C", "D"]}, "arrangera": {"VB": ["H"]}, "motverka": {"VB": ["S"]}, "konstverk": {"NN": ["S"]}, "psykologisk": {"JJ": ["H"]}, "genombrott": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rlopp": {"NN": ["H"]}, "\u00e4ktenskap": {"NN": ["C"]}, "tillgodose": {"VB": ["S"]}, "densamma": {"PN": ["S"]}, "semester": {"NN": ["C", "D"]}, "br\u00e4nna": {"VB": ["D", "H"]}, "o\u00e4ndlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "konstruera": {"VB": ["S"]}, "dj\u00e4rv": {"JJ": ["S"]}, "hj\u00e4lpmedel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e5nad": {"PC": ["H"]}, "lansera": {"VB": ["S"]}, "\u00e5terg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "socken": {"NN": ["S"]}, "konferens": {"NN": ["H"]}, "f\u00e5tal": {"NN": ["S"]}, "kula": {"NN": ["D"]}, "varifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "tisdag": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "mental": {"JJ": ["H"]}, "vinkel": {"NN": ["S"]}, "misslyckas": {"VB": ["H"]}, "samverkan": {"NN": ["S"]}, "nedan": {"AB": ["D"]}, "km": {"NN": ["S"]}, "regelbundet": {"AB": ["S"]}, "\u00f6l": {"NN": ["H"]}, "regelbunden": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "k\u00e4r": {"JJ": ["C"]}, "laboratorium": {"NN": ["C"]}, "rita": {"VB": ["H"]}, "el\u00e4nde": {"NN": ["C"]}, "str\u00f6mma": {"VB": ["S"]}, "imponerande": {"PC": ["S"]}, "v\u00e4lkommen": {"JJ": ["S"]}, "varenda": {"DT": ["S"]}, "sk\u00e5despelare": {"NN": ["C", "H"]}, "definitivt": {"AB": ["S"]}, "stadium": {"NN": ["H"]}, "tusentals": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rbud": {"NN": ["K"]}, "tiga": {"VB": ["C"]}, "kontinent": {"NN": ["C"]}, "symbolisk": {"JJ": ["K"]}, "lukt": {"NN": ["C", "H"]}, "fack": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4nsle": {"NN": ["D"]}, "dotterbolag": {"NN": ["S"]}, "avvika": {"VB": ["S"]}, "halvtimme": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terfinna": {"VB": ["C"]}, "misstanke": {"NN": ["C", "H"]}, "varierande": {"PC": ["S"]}, "b\u00f6rs": {"NN": ["S"]}, "materiell": {"JJ": ["H"]}, "befria": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "alkohol": {"NN": ["H"]}, "hud": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rneka": {"VB": ["C", "D"]}, "utm\u00e4rka": {"VB": ["S"]}, "flykting": {"NN": ["D", "H"]}, "anpassning": {"NN": ["K"]}, "b\u00e4gge": {"DT": ["S"], "PN": ["S"]}, "f\u00f6rberedelse": {"NN": ["H"]}, "radikal": {"JJ": ["D"]}, "motivera": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5ne": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4kemedel": {"NN": ["S"]}, "tabell": {"NN": ["D"]}, "frukost": {"NN": ["C"]}, "kurva": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6retr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "leverant\u00f6r": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4sentligt": {"AB": ["S"]}, "forn": {"JJ": ["S"]}, "attraktiv": {"JJ": ["S"]}, "avsev\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "bekymmer": {"NN": ["C"]}, "hyresg\u00e4st": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00f6nskan": {"NN": ["C", "H"]}, "export": {"NN": ["H"]}, "varandras": {"PN": ["S"], "PS": ["S"]}, "missa": {"VB": ["S"]}, "best\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "motst\u00e5ndare": {"NN": ["C", "D"]}, "fr\u00f6ken": {"NN": ["D"]}, "biskop": {"NN": ["H"]}, "avslutad": {"PC": ["C"]}, "metafor": {"NN": ["K"]}, "anda": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndighet": {"NN": ["K"]}, "liter": {"NN": ["H"]}, "toalett": {"NN": ["D", "H"]}, "VD": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4nga": {"VB": ["C", "H"]}, "bada": {"VB": ["C"]}, "gest": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00f6re": {"NN": ["H"]}, "utf\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "institut": {"NN": ["H"]}, "skarp": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "gratis": {"AB": ["S"]}, "noggrann": {"JJ": ["S"]}, "\u00e4del": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4ck": {"NN": ["S"]}, "arbetsgrupp": {"NN": ["S"]}, "bokstav": {"NN": ["C"]}, "mild": {"JJ": ["H"]}, "kombinera": {"VB": ["C"]}, "fj\u00e4ll": {"NN": ["D"]}, "tiotal": {"NN": ["C"]}, "tilldela": {"VB": ["H"]}, "tveksam": {"JJ": ["S"]}, "rasa": {"VB": ["H"]}, "etablerad": {"PC": ["H"]}, "storstad": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4dsla": {"NN": ["C", "H"]}, "p\u00e5tr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "fiske": {"NN": ["H"]}, "komplikation": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5lad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "omd\u00f6me": {"NN": ["C"]}, "professionell": {"JJ": ["K"]}, "hals": {"NN": ["C"]}, "piano": {"NN": ["C", "H"]}, "doktor": {"NN": ["C", "D"]}, "klubb": {"NN": ["K"]}, "villa": {"NN": ["C"]}, "nedre": {"JJ": ["C"]}, "d\u00f6md": {"PC": ["C"]}, "femtio": {"RG": ["C"]}, "enhetlig": {"JJ": ["H"]}, "enlighet": {"NN": ["S"]}, "begravning": {"NN": ["C"]}, "proposition": {"NN": ["D"]}, "hemlighet": {"NN": ["C"]}, "anordna": {"VB": ["S"]}, "\u00f6vers\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndigtvis": {"AB": ["K"]}, "bege": {"VB": ["S"]}, "ont": {"AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "dal": {"NN": ["C"]}, "foto": {"NN": ["K"]}, "rekommendation": {"NN": ["D"]}, "representerad": {"PC": ["C"]}, "officer": {"NN": ["C"]}, "sammanlagt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rtj\u00e4nst": {"NN": ["C", "H"]}, "fl\u00f6de": {"NN": ["S"]}, "instruktion": {"NN": ["S"]}, "vistas": {"VB": ["C"]}, "g\u00e5va": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4llare": {"NN": ["H"]}, "s\u00e4te": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "kompis": {"NN": ["S"]}, "beg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "rida": {"VB": ["D"]}, "v\u00e4sterl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "l\u00f6fte": {"NN": ["C"]}, "aktivt": {"AB": ["K"]}, "enas": {"VB": ["D"]}, "effektivitet": {"NN": ["H"]}, "erinra": {"VB": ["H"]}, "lektion": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5": {"JJ": ["H"], "VB": ["S"]}, "stimulera": {"VB": ["K"]}, "same": {"NN": ["S"]}, "uppkomst": {"NN": ["S"]}, "utbilda": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6reslagen": {"PC": ["C"]}, "bark": {"NN": ["D"]}, "hj\u00e4lte": {"NN": ["C"]}, "lysande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6nskem\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttrad": {"PC": ["H"]}, "bortom": {"PP": ["S"]}, "protest": {"NN": ["D", "H"]}, "sp\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "r\u00e4ttvisa": {"NN": ["C"]}, "spansk": {"JJ": ["H"]}, "skriftlig": {"JJ": ["S"]}, "framtr\u00e4dande": {"PC": ["S"], "NN": ["H"]}, "m\u00e5lning": {"NN": ["D"]}, "sj\u00e4lvfallet": {"AB": ["S"]}, "besviken": {"JJ": ["S"]}, "undervisa": {"VB": ["C"]}, "illustrera": {"VB": ["H"]}, "inr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "g\u00e5ngen": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdjupa": {"VB": ["D"]}, "dubbelt": {"AB": ["S"]}, "r\u00e4ttvis": {"JJ": ["S"]}, "int\u00e4kt": {"NN": ["S"]}, "smaka": {"VB": ["S"]}, "beteckning": {"NN": ["S"]}, "tjuv": {"NN": ["C", "D"]}, "garanti": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rma": {"VB": ["H"]}, "sammans\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "ankomst": {"NN": ["D", "H"]}, "motion": {"NN": ["S"]}, "ficka": {"NN": ["C"]}, "seri\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "hjul": {"NN": ["C", "D"]}, "tunga": {"NN": ["C"]}, "association": {"NN": ["S"]}, "underlig": {"JJ": ["H"]}, "elak": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4rst": {"JJ": ["C"]}, "oms\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "laga": {"VB": ["C", "H"]}, "frig\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "resonera": {"VB": ["H"]}, "gynna": {"VB": ["C"]}, "tvist": {"NN": ["S"]}, "seminarium": {"NN": ["K"]}, "granskning": {"NN": ["H"]}, "\u00e4ra": {"NN": ["C"]}, "lagra": {"VB": ["S"]}, "strategisk": {"JJ": ["K"]}, "likadan": {"JJ": ["S"]}, "vidga": {"VB": ["S"]}, "p\u00e5g\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "marknadsf\u00f6ring": {"NN": ["K"]}, "mask": {"NN": ["H"]}, "sluttning": {"NN": ["H"]}, "godta": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "arbetskraft": {"NN": ["D"]}, "angripa": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "brunn": {"NN": ["H"]}, "rationell": {"JJ": ["H"]}, "sal": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "\u00f6verraskande": {"PC": ["S"], "AB": ["S"]}, "utskott": {"NN": ["S"]}, "bete": {"VB": ["S"], "NN": ["D"]}, "d\u00e4rav": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4xel": {"NN": ["C", "H"]}, "utsl\u00e4pp": {"NN": ["S"]}, "likartad": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "\u00f6verklaga": {"VB": ["S"]}, "potatis": {"NN": ["H"]}, "definition": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rverkliga": {"VB": ["S"]}, "livsmedel": {"NN": ["H"]}, "kritisera": {"VB": ["H"]}, "lek": {"NN": ["S"]}, "adress": {"NN": ["C"]}, "samarbeta": {"VB": ["D"]}, "betydelsefull": {"JJ": ["S"]}, "utarbeta": {"VB": ["S"]}, "epok": {"NN": ["C"]}, "koppling": {"NN": ["S"]}, "mm": {"NN": ["S"]}, "framkalla": {"VB": ["S"]}, "klarg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4kra": {"VB": ["S"]}, "substans": {"NN": ["C"]}, "konsult": {"NN": ["K"]}, "onekligen": {"AB": ["S"]}, "bibeh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "frist\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "motiverad": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rknippa": {"VB": ["H"]}, "automatiskt": {"AB": ["K"]}, "r\u00f6rlig": {"JJ": ["C"]}, "torsdag": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rdigt": {"AB": ["S"]}, "utvidga": {"VB": ["S"]}, "nacke": {"NN": ["H"]}, "l\u00f6nsam": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e4vling": {"NN": ["C", "D"]}, "successivt": {"AB": ["S"]}, "kapacitet": {"NN": ["S"]}, "dennas": {"PS": ["S"]}, "dennes": {"PS": ["S"]}, "insyn": {"NN": ["S"]}, "klippa": {"VB": ["C", "D"], "NN": ["D", "H"]}, "lura": {"VB": ["H"]}, "osynlig": {"JJ": ["H"]}, "r\u00f6rande": {"PP": ["S"]}, "gudstj\u00e4nst": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rdas": {"VB": ["S"]}, "realistisk": {"JJ": ["K"]}, "pr\u00f6vning": {"NN": ["S"]}, "intervjua": {"VB": ["K"]}, "tungt": {"AB": ["S"]}, "skifta": {"VB": ["S"]}, "tes": {"NN": ["S"]}, "norrut": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6reg\u00e5ngare": {"NN": ["K"]}, "demokratisk": {"JJ": ["H"]}, "ursprungligen": {"AB": ["K"]}, "kyrklig": {"JJ": ["S"]}, "innefatta": {"VB": ["S"]}, "slutlig": {"JJ": ["H"]}, "stiftelse": {"NN": ["K"]}, "fransman": {"NN": ["C"]}, "larm": {"NN": ["H"]}, "behandlad": {"PC": ["C"]}, "svaghet": {"NN": ["H"]}, "ledsen": {"JJ": ["H"]}, "rentav": {"AB": ["S"]}, "stirra": {"VB": ["S"]}, "svepa": {"VB": ["S"]}, "konservativ": {"JJ": ["S"]}, "fint": {"AB": ["S"]}, "befintlig": {"JJ": ["S"]}, "datum": {"NN": ["H"]}, "italiensk": {"JJ": ["C"]}, "utvecklingsarbete": {"NN": ["S"]}, "reglering": {"NN": ["K"]}, "tyngd": {"NN": ["H"]}, "spridd": {"JJ": ["S"]}, "skjorta": {"NN": ["C"]}, "\u00e5rligen": {"AB": ["K"]}, "inblandad": {"PC": ["H"]}, "tant": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verensst\u00e4mmelse": {"NN": ["S"]}, "ras": {"NN": ["C"]}, "vanligtvis": {"AB": ["K"]}, "partikel": {"NN": ["S"]}, "organisatorisk": {"JJ": ["S"]}, "kontur": {"NN": ["S"]}, "invandrare": {"NN": ["K"]}, "kopia": {"NN": ["H"]}, "protestera": {"VB": ["H"]}, "tyg": {"NN": ["C", "H"]}, "nyttja": {"VB": ["S"]}, "flygplan": {"NN": ["C", "H"]}, "minskad": {"PC": ["C", "H"]}, "gynnsam": {"JJ": ["H"]}, "beg\u00e4ran": {"NN": ["H"]}, "recept": {"NN": ["D"]}, "fuktig": {"JJ": ["H"]}, "j\u00e4mte": {"PP": ["S"]}, "citat": {"NN": ["S"]}, "atelj\u00e9": {"NN": ["S"]}, "skara": {"NN": ["S"]}, "vackert": {"AB": ["S"]}, "b\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "fullf\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "ris": {"NN": ["H"]}, "bereda": {"VB": ["S"]}, "allvarligt": {"AB": ["S"]}, "moral": {"NN": ["D"]}, "abstrakt": {"JJ": ["K"]}, "stj\u00e4la": {"VB": ["C"]}, "sm\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5ngare": {"NN": ["D"]}, "vinge": {"NN": ["C"]}, "egendomlig": {"JJ": ["S"]}, "arena": {"NN": ["K"]}, "matsal": {"NN": ["S"]}, "omg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "beundra": {"VB": ["H"]}, "fet": {"JJ": ["H"]}, "ig\u00e5r": {"AB": ["C"]}, "tendera": {"VB": ["S"]}, "os\u00e4kerhet": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00f6rknippad": {"PC": ["H"]}, "entr\u00e9": {"NN": ["S"]}, "utv\u00e4rdering": {"NN": ["S"]}, "kopplad": {"PC": ["H"]}, "skal": {"NN": ["D", "H"]}, "likt": {"AB": ["S"]}, "storf\u00f6retag": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6da": {"NN": ["C"]}, "kommunstyrelse": {"NN": ["S"]}, "termin": {"NN": ["D"]}, "skede": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6ranleda": {"VB": ["S"]}, "organism": {"NN": ["H"]}, "pr\u00e4glad": {"PC": ["K"]}, "relevant": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rekommande": {"PC": ["S"]}, "matematisk": {"JJ": ["H"]}, "kontroversiell": {"JJ": ["S"]}, "mellanrum": {"NN": ["S"]}, "konventionell": {"JJ": ["S"]}, "blek": {"JJ": ["C", "D"]}, "begriplig": {"JJ": ["S"]}, "status": {"NN": ["K"]}, "utbildad": {"PC": ["C"]}, "frysa": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringsbolag": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4nneteckna": {"VB": ["K"]}, "statistisk": {"JJ": ["K"]}, "relatera": {"VB": ["S"]}, "demonstrera": {"VB": ["C"]}, "massmedia": {"NN": ["S"]}, "platt": {"JJ": ["H"]}, "m\u00e5ngfald": {"NN": ["H"]}, "snitt": {"NN": ["S"]}, "utformad": {"PC": ["H"]}, "grabb": {"NN": ["S"]}, "skam": {"NN": ["C"]}, "buske": {"NN": ["H"]}, "stolthet": {"NN": ["H"]}, "inflation": {"NN": ["K"]}, "tuff": {"JJ": ["S"]}, "undg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "bunden": {"PC": ["C"]}, "dessf\u00f6rinnan": {"AB": ["S"]}, "specialitet": {"NN": ["S"]}, "bj\u00f6rk": {"NN": ["S"]}, "blank": {"JJ": ["C"]}, "hastighet": {"NN": ["H"]}, "livlig": {"JJ": ["H"]}, "tekniker": {"NN": ["C"]}, "uppror": {"NN": ["H"]}, "nr": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5ltid": {"NN": ["H"]}, "liggande": {"PC": ["S"]}, "lagom": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "trettio": {"RG": ["C"]}, "framsteg": {"NN": ["H"]}, "rubba": {"VB": ["S"]}, "utflykt": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vertyga": {"VB": ["C"]}, "ordentlig": {"JJ": ["S"]}, "relativ": {"JJ": ["H"]}, "fotboll": {"NN": ["S"]}, "vida": {"AB": ["S"]}, "fotografi": {"NN": ["C"]}, "introducera": {"VB": ["C"]}, "\u00e5rtionde": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4ftig": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "mur": {"NN": ["S"]}, "st\u00f6rande": {"PC": ["S"]}, "d\u00e4rut\u00f6ver": {"AB": ["S"]}, "kommando": {"NN": ["C"]}, "obehag": {"NN": ["H"]}, "kompensera": {"VB": ["D", "H"]}, "sm\u00e5tt": {"AB": ["S"]}, "r\u00e5dgivare": {"NN": ["H"]}, "l\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "l\u00e5sa": {"VB": ["S"]}, "avs\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "likv\u00e4l": {"AB": ["S"]}, "representation": {"NN": ["H"]}, "konjunktur": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rbinda": {"VB": ["C"]}, "tystna": {"VB": ["S"]}, "korridor": {"NN": ["H"]}, "tionde": {"RO": ["S"]}, "f\u00f6rfarande": {"NN": ["S"]}, "ljuga": {"VB": ["C", "D"]}, "besegra": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsv\u00e5ra": {"VB": ["S"]}, "r\u00e5tta": {"NN": ["S"]}, "ballong": {"NN": ["S"]}, "innanf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "tillkomst": {"NN": ["S"]}, "samh\u00f6righet": {"NN": ["S"]}, "sovrum": {"NN": ["S"]}, "precision": {"NN": ["H"]}, "hantverkare": {"NN": ["D", "H"]}, "beskriven": {"PC": ["C"]}, "socialistisk": {"JJ": ["C"]}, "konkurrera": {"VB": ["H"]}, "konung": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5tsas": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00f6verl\u00e5ta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rhindra": {"VB": ["S"]}, "engagerad": {"PC": ["C", "H"]}, "juridik": {"NN": ["S"]}, "dylik": {"JJ": ["S"]}, "annons": {"NN": ["K"]}, "soffa": {"NN": ["D", "H"]}, "diagnos": {"NN": ["K"]}, "\u00f6verge": {"VB": ["C", "H"]}, "markerad": {"PC": ["H"]}, "kr\u00e4vande": {"PC": ["S"]}, "kraftfull": {"JJ": ["S"]}, "urval": {"NN": ["H"]}, "poesi": {"NN": ["S"]}, "tekniskt": {"AB": ["K"]}, "beredskap": {"NN": ["S"]}, "placering": {"NN": ["K"]}, "cancer": {"NN": ["H"]}, "mod": {"NN": ["C"]}, "skilsm\u00e4ssa": {"NN": ["H"]}, "utnyttjande": {"NN": ["D", "H"]}, "promenad": {"NN": ["H"]}, "gymnasium": {"NN": ["H"]}, "utspela": {"VB": ["S"]}, "neutral": {"JJ": ["H"]}, "vittne": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verl\u00e4gsen": {"JJ": ["S"]}, "spinna": {"VB": ["S"]}, "synd": {"NN": ["C"], "AB": ["S"]}, "hejda": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4nlig": {"JJ": ["H"]}, "strida": {"VB": ["S"]}, "sopa": {"VB": ["D", "H"]}, "f\u00f6rh\u00e5llandevis": {"AB": ["K"]}, "fjol": {"NN": ["S"]}, "sammanh\u00e4ngande": {"PC": ["S"]}, "acceptabel": {"JJ": ["K"]}, "detaljerad": {"PC": ["S"]}, "sund": {"JJ": ["S"]}, "utbud": {"NN": ["S"]}, "fruktansv\u00e4rd": {"JJ": ["C"]}, "l\u00e5da": {"NN": ["H"]}, "obegriplig": {"JJ": ["D"]}, "f\u00f6rmiddag": {"NN": ["C"]}, "grej": {"NN": ["S"]}, "betraktare": {"NN": ["S"]}, "sk\u00f6rd": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4sterut": {"AB": ["S"]}, "kamera": {"NN": ["S"]}, "tyska": {"NN": ["D"]}, "musiker": {"NN": ["H"]}, "finansiell": {"JJ": ["H"]}, "alltihop": {"PN": ["S"]}, "of\u00f6r\u00e4ndrad": {"JJ": ["S"]}, "tj\u00e4nstg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "ull": {"NN": ["H"]}, "tillkalla": {"VB": ["S"]}, "gestalta": {"VB": ["S"]}, "erfara": {"VB": ["S"]}, "r\u00e5vara": {"NN": ["S"]}, "disciplin": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5fallande": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00e4nka": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "haka": {"NN": ["H"], "VB": ["S"]}, "tum\u00f6r": {"NN": ["D"]}, "godk\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rankring": {"NN": ["S"]}, "krossa": {"VB": ["D", "H"]}, "f\u00f6rbjuden": {"PC": ["C"]}, "utrustad": {"PC": ["H"]}, "\u00e4lskad": {"PC": ["C"]}, "funktionell": {"JJ": ["S"]}, "ofr\u00e5nkomlig": {"JJ": ["S"]}, "st\u00e4da": {"VB": ["C", "D"]}, "tragedi": {"NN": ["H"]}, "arbetskamrat": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verblick": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6n": {"NN": ["H"]}, "is\u00e4r": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "snurra": {"VB": ["S"]}, "meningsfull": {"JJ": ["S"]}, "fyrtio": {"RG": ["C"]}, "trupp": {"NN": ["C"]}, "indelning": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4ttelik": {"JJ": ["S"]}, "filosof": {"NN": ["K"]}, "smutsig": {"JJ": ["C", "D"]}, "\u00f6ppenhet": {"NN": ["S"]}, "basera": {"VB": ["S"]}, "ut\u00f6ka": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4tska": {"NN": ["H"]}, "till\u00e5ten": {"PC": ["C"], "AB": ["C"]}, "firma": {"NN": ["C", "H"]}, "anteckning": {"NN": ["S"]}, "avslutning": {"NN": ["S"]}, "jude": {"NN": ["H"]}, "disk": {"NN": ["S"]}, "ingripa": {"VB": ["C"]}, "blandad": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "sparka": {"VB": ["D"]}, "bitter": {"JJ": ["H"]}, "s\u00e4nkt": {"PC": ["H"]}, "gran": {"NN": ["D"]}, "vag": {"JJ": ["H"]}, "vik": {"NN": ["D"]}, "somlig": {"PN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "somliga": {"PN": ["S"]}, "varvid": {"AB": ["S"]}, "stall": {"NN": ["C"]}, "brista": {"VB": ["S"]}, "inifr\u00e5n": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "f\u00f6reta": {"VB": ["S"]}, "genomg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "genomf\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "skikt": {"NN": ["H"]}, "arm\u00e9": {"NN": ["C"]}, "ugn": {"NN": ["D", "H"]}, "kg": {"NN": ["S"]}, "skick": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ventyr": {"NN": ["C"]}, "j\u00e4rn": {"NN": ["C"]}, "statsmakt": {"NN": ["S"]}, "gigantisk": {"JJ": ["H"]}, "socker": {"NN": ["H"]}, "arkitektur": {"NN": ["H"]}, "\u00f6ppning": {"NN": ["D", "H"]}, "kammare": {"NN": ["S"]}, "tjur": {"NN": ["H"]}, "mager": {"JJ": ["C", "H"]}, "horisont": {"NN": ["H"]}, "nerv\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "best\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6pande": {"PC": ["S"]}, "ointressant": {"JJ": ["S"]}, "sprit": {"NN": ["S"]}, "utslag": {"NN": ["S"]}, "pr\u00e4stg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "anstr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "lampa": {"NN": ["H"]}, "garn": {"NN": ["D"]}, "fordon": {"NN": ["H"]}, "smyga": {"VB": ["S"]}, "romantisk": {"JJ": ["S"]}, "handikapp": {"NN": ["S"]}, "konkurs": {"NN": ["S"]}, "redog\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "uppf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "pension\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "formellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rvalta": {"VB": ["K"]}, "m\u00e4nsklighet": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4nja": {"VB": ["C"]}, "ing\u00e5ende": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "arbetss\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verstiga": {"VB": ["D"]}, "klo": {"NN": ["D"]}, "anlita": {"VB": ["H"]}, "sucka": {"VB": ["H"]}, "arbetarr\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "bearbeta": {"VB": ["S"]}, "socialdemokratisk": {"JJ": ["D"]}, "uppfylld": {"PC": ["K"]}, "meningsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "m\u00f6jligt": {"AB": ["S"]}, "anvisning": {"NN": ["S"]}, "tyngdpunkt": {"NN": ["S"]}, "mj\u00f6l": {"NN": ["H"]}, "periferi": {"NN": ["D"]}, "r\u00e4tteg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "till\u00e4gg": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rekomst": {"NN": ["S"]}, "utr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "fotograf": {"NN": ["D", "H"]}, "blyg": {"JJ": ["H"]}, "nationalism": {"NN": ["S"]}, "staty": {"NN": ["C"]}, "dusch": {"NN": ["H"]}, "tillf\u00e4llighet": {"NN": ["S"]}, "\u00e5ttiotal": {"NN": ["S"]}, "medel\u00e5lder": {"NN": ["S"]}, "expandera": {"VB": ["S"]}, "pendla": {"VB": ["D"]}, "evangelium": {"NN": ["D"]}, "storhet": {"NN": ["C", "H"]}, "anklaga": {"VB": ["C"]}, "bekostnad": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkommande": {"PC": ["S"]}, "grundskola": {"NN": ["S"]}, "medium": {"NN": ["D"]}, "transportera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsedd": {"PC": ["C"]}, "avta": {"VB": ["S"]}, "frivillig": {"JJ": ["H"]}, "lov": {"NN": ["S"]}, "alltj\u00e4mt": {"AB": ["C", "D"]}, "sken": {"NN": ["S"]}, "godk\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "ekonom": {"NN": ["S"]}, "befrielse": {"NN": ["S"]}, "upprepad": {"PC": ["C"]}, "spis": {"NN": ["H"]}, "tillverkare": {"NN": ["S"]}, "ifall": {"SN": ["S"]}, "tilltr\u00e4de": {"NN": ["K"]}, "televerk": {"NN": ["S"]}, "pr\u00e4gel": {"NN": ["S"]}, "inledande": {"PC": ["S"]}, "fasad": {"NN": ["C"]}, "hemifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "upps\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "partner": {"NN": ["K"]}, "mynt": {"NN": ["H"]}, "kyla": {"NN": ["S"], "VB": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e5ning": {"NN": ["C", "H"]}, "skruva": {"VB": ["D"]}, "uppenbarelse": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6bel": {"NN": ["C"]}, "mekanism": {"NN": ["H"]}, "kopp": {"NN": ["H"]}, "ihj\u00e4l": {"PL": ["S"]}, "sittande": {"PC": ["S"]}, "l\u00f6na": {"VB": ["S"]}, "ned\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "\u00e4rva": {"VB": ["H"]}, "existerande": {"PC": ["S"]}, "kontrast": {"NN": ["H"]}, "tr\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "uppm\u00e4rksam": {"JJ": ["C"]}, "liberal": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "anv\u00e4ndbar": {"JJ": ["K"]}, "bromsa": {"VB": ["H"]}, "typiskt": {"AB": ["S"]}, "aktiebolag": {"NN": ["S"]}, "tillhandah\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "intet": {"PN": ["S"], "DT": ["S"]}, "stadig": {"JJ": ["S"]}, "samtliga": {"PN": ["S"]}, "skattemyndighet": {"NN": ["S"]}, "underh\u00e5ll": {"NN": ["H"]}, "schema": {"NN": ["H"]}, "snar": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "utmed": {"PP": ["S"]}, "kaf\u00e9": {"NN": ["S"]}, "uppmuntra": {"VB": ["H"]}, "assistent": {"NN": ["H"]}, "fiskare": {"NN": ["D"]}, "arbetsf\u00f6rmedling": {"NN": ["S"]}, "jurist": {"NN": ["K"]}, "tillf\u00e4lligt": {"AB": ["S"]}, "bita": {"VB": ["H"]}, "rikedom": {"NN": ["H"]}, "dagligen": {"AB": ["K"]}, "besvikelse": {"NN": ["H"]}, "automatisk": {"JJ": ["H"]}, "persondator": {"NN": ["S"]}, "styrning": {"NN": ["H"]}, "gr\u00f6da": {"NN": ["D"]}, "sk\u00e4rm": {"NN": ["H"]}, "sn\u00e5l": {"JJ": ["D"]}, "m\u00e4rkv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "n\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "motivering": {"NN": ["S"]}, "d\u00f6dsfall": {"NN": ["S"]}, "angiven": {"PC": ["C"]}, "satt": {"PC": ["C"]}, "\u00e5rsskifte": {"NN": ["S"]}, "systematisk": {"JJ": ["K"]}, "f\u00f6rflytta": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e5nsk": {"JJ": ["S"]}, "omvandla": {"VB": ["K"]}, "test": {"NN": ["S"]}, "komedi": {"NN": ["H"]}, "valuta": {"NN": ["S"]}, "stabilitet": {"NN": ["K"]}, "avl\u00e4gsna": {"VB": ["C", "H"]}, "flod": {"NN": ["C"]}, "medvetande": {"NN": ["S"]}, "plast": {"NN": ["D"]}, "kl\u00e4": {"VB": ["C"]}, "vardagsrum": {"NN": ["H"]}, "sl\u00e4kte": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4mtad": {"PC": ["C"]}, "riklig": {"JJ": ["H"]}, "kuliss": {"NN": ["S"]}, "kvart": {"NN": ["S"]}, "vass": {"JJ": ["S"]}, "halva": {"NN": ["C"]}, "plus": {"AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "sammansatt": {"PC": ["C"]}, "historiskt": {"AB": ["K"]}, "loss": {"PL": ["S"]}, "nedanf\u00f6r": {"PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "silver": {"NN": ["H"]}, "kvarst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "expansion": {"NN": ["H"]}, "kaos": {"NN": ["H"]}, "tillskriva": {"VB": ["C"]}, "fj\u00e4rdedel": {"NN": ["S"]}, "grafisk": {"JJ": ["K"]}, "hemland": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6ljaktligen": {"AB": ["H"]}, "m\u00f6rdare": {"NN": ["C", "D"]}, "str\u00e5lande": {"PC": ["S"]}, "tr\u00f6ja": {"NN": ["C", "D"]}, "ombud": {"NN": ["S"]}, "bes\u00f6kare": {"NN": ["D", "H"]}, "lugna": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "s\u00e5gverk": {"NN": ["D"]}, "logisk": {"JJ": ["H"]}, "merit": {"NN": ["S"]}, "handskas": {"VB": ["S"]}, "uppeh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "agerande": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rdig": {"JJ": ["C"]}, "st\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "rock": {"NN": ["D", "H"]}, "l\u00e4rjunge": {"NN": ["D"]}, "parallell": {"JJ": ["D"]}, "primitiv": {"JJ": ["H"]}, "po\u00e4ngtera": {"VB": ["S"]}, "estetisk": {"JJ": ["K"]}, "st\u00f6rta": {"VB": ["H"]}, "utsaga": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4lja": {"VB": ["D", "H"]}, "r\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "avbrott": {"NN": ["D"]}, "ekvation": {"NN": ["S"]}, "uppbyggnad": {"NN": ["S"]}, "tv\u00e5a": {"NN": ["S"]}, "odling": {"NN": ["D"]}, "ideologisk": {"JJ": ["K"]}, "inv\u00e4ndning": {"NN": ["K"]}, "sammanh\u00e5llen": {"PC": ["S"]}, "uppm\u00e4rksammad": {"PC": ["C"]}, "snygg": {"JJ": ["S"]}, "uppsats": {"NN": ["H"]}, "magnetisk": {"JJ": ["S"]}, "plikt": {"NN": ["C", "H"]}, "ingenj\u00f6r": {"NN": ["C", "D"]}, "fysik": {"NN": ["D"]}, "kjol": {"NN": ["H"]}, "ansats": {"NN": ["S"]}, "avkastning": {"NN": ["H"]}, "samordning": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4ste": {"NN": ["S"]}, "\u00f6va": {"VB": ["S"]}, "bar": {"NN": ["C"], "JJ": ["S"]}, "beg\u00e5vning": {"NN": ["S"]}, "flitigt": {"AB": ["S"]}, "minskning": {"NN": ["K"]}, "u-land": {"NN": ["S"]}, "upptagen": {"JJ": ["D"], "PC": ["D"]}, "tunnel": {"NN": ["D", "H"]}, "svans": {"NN": ["C"]}, "avskaffa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rel\u00e4sning": {"NN": ["S"]}, "bygge": {"NN": ["S"]}, "vettig": {"JJ": ["S"]}, "usel": {"JJ": ["H"]}, "produktivitet": {"NN": ["K"]}, "landsv\u00e4g": {"NN": ["S"]}, "afton": {"NN": ["H"]}, "socialt": {"AB": ["S"]}, "n\u00f6je": {"NN": ["C", "H"]}, "tr\u00f6tthet": {"NN": ["H"]}, "\u00e4gnad": {"PC": ["C"]}, "recension": {"NN": ["K"]}, "marknadsekonomi": {"NN": ["S"]}, "redovisning": {"NN": ["S"]}, "arbetsmilj\u00f6": {"NN": ["S"]}, "st\u00e5ndpunkt": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5visa": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e4mmas": {"VB": ["C"]}, "syns\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "rektor": {"NN": ["D"]}, "stigande": {"PC": ["S"]}, "itu": {"PL": ["S"]}, "vice": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e5g": {"NN": ["C"]}, "kusin": {"NN": ["H"]}, "spridning": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rst\u00e4rkning": {"NN": ["D"]}, "beslag": {"NN": ["H"]}, "\u00f6versikt": {"NN": ["S"]}, "uppg\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "lock": {"NN": ["D"]}, "protokoll": {"NN": ["H"]}, "\u00f6nskv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "sannolikhet": {"NN": ["H"]}, "d\u00e4rinne": {"AB": ["S"]}, "syssels\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "ovanp\u00e5": {"PP": ["S"]}, "\u00f6vertygelse": {"NN": ["H"]}, "kommunicera": {"VB": ["C"]}, "nyttig": {"JJ": ["C", "H"]}, "ing\u00e5ng": {"NN": ["C", "H"]}, "uttryckt": {"PC": ["C"]}, "br\u00e5k": {"NN": ["D", "H"]}, "hantering": {"NN": ["S"]}, "oskyldig": {"JJ": ["H"]}, "bokstavligen": {"AB": ["K"]}, "str\u00e5": {"NN": ["S"]}, "prioritera": {"VB": ["S"]}, "segra": {"VB": ["S"]}, "yttra": {"VB": ["S"]}, "grop": {"NN": ["D", "H"]}, "gen": {"NN": ["S"]}, "filosofisk": {"JJ": ["K"]}, "blockera": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rl\u00e4ngning": {"NN": ["D"]}, "kartl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "orkester": {"NN": ["H"]}, "hotad": {"PC": ["C"]}, "uppskattad": {"PC": ["C", "H"]}, "v\u00e4sen": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4mra": {"VB": ["D"]}, "uttalad": {"PC": ["C"]}, "kl\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "skr\u00e4ck": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "proportion": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4ska": {"NN": ["C"]}, "importera": {"VB": ["C"]}, "ot\u00e4nkbar": {"JJ": ["S"]}, "etapp": {"NN": ["H"]}, "praxis": {"NN": ["K"]}, "reflektera": {"VB": ["C"]}, "muskel": {"NN": ["D"]}, "journal": {"NN": ["S"]}, "argumentera": {"VB": ["S"]}, "skadad": {"PC": ["C", "H"]}, "om\u00f6jligt": {"AB": ["S"]}, "trist": {"JJ": ["S"]}, "klinisk": {"JJ": ["K"]}, "n\u00e4tverk": {"NN": ["K"]}, "kriterium": {"NN": ["K"]}, "undertecknad": {"PC": ["C", "H"]}, "utge": {"VB": ["S"]}, "block": {"NN": ["H"]}, "umg\u00e4nge": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terge": {"VB": ["C"]}, "best\u00e4llning": {"NN": ["K"]}, "blodig": {"JJ": ["H"]}, "operera": {"VB": ["C"]}, "gammaldags": {"JJ": ["S"]}, "elektronisk": {"JJ": ["H"]}, "gift": {"PC": ["C"], "JJ": ["D"], "NN": ["H"]}, "komplex": {"JJ": ["H"]}, "reell": {"JJ": ["S"]}, "nybildad": {"PC": ["S"]}, "byxa": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "lever": {"NN": ["H"]}, "fattigdom": {"NN": ["K"]}, "till\u00e4mplig": {"JJ": ["S"]}, "kanon": {"NN": ["H"]}, "ritning": {"NN": ["C"]}, "hatt": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rakt": {"NN": ["H"]}, "sk\u00e5l": {"NN": ["D", "H"]}, "salong": {"NN": ["D", "H"]}, "l\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "allas": {"PN": ["S"]}, "snett": {"AB": ["S"]}, "grus": {"NN": ["S"]}, "avspegla": {"VB": ["S"]}, "b\u00e4dda": {"VB": ["S"]}, "bel\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "verkan": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6genhet": {"NN": ["H"]}, "kandidat": {"NN": ["D", "H"]}, "belysning": {"NN": ["H"]}, "konstant": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e5f\u00f6retag": {"NN": ["S"]}, "hygglig": {"JJ": ["D"]}, "akt": {"NN": ["C"]}, "sudda": {"VB": ["S"]}, "falsk": {"JJ": ["C", "H"]}, "ombord": {"AB": ["S"]}, "st": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6rda": {"VB": ["H"]}, "bosatt": {"JJ": ["S"]}, "genomf\u00f6rande": {"NN": ["K"]}, "ov\u00e4ntat": {"AB": ["S"]}, "centralt": {"AB": ["S"]}, "misst\u00e4nkt": {"JJ": ["H"]}, "subjekt": {"NN": ["S"]}, "huvudv\u00e4rk": {"NN": ["S"]}, "hiss": {"NN": ["H"]}, "registrerad": {"PC": ["D"]}, "blinka": {"VB": ["S"]}, "bredd": {"NN": ["S"]}, "olikhet": {"NN": ["S"]}, "ytlig": {"JJ": ["H"]}, "kristendom": {"NN": ["K"]}, "borra": {"VB": ["S"]}, "\u00e5terfinnas": {"VB": ["S"]}, "hugga": {"VB": ["S"]}, "\u00e5lderdomlig": {"JJ": ["S"]}, "buss": {"NN": ["D", "H"]}, "profil": {"NN": ["H"]}, "saga": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rskjuta": {"VB": ["S"]}, "pil": {"NN": ["D", "H"]}, "kompakt": {"JJ": ["H"]}, "kretsa": {"VB": ["H"]}, "knacka": {"VB": ["S"]}, "precisera": {"VB": ["H"]}, "ordnad": {"PC": ["S"]}, "intervall": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5dande": {"PC": ["S"]}, "tankeg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "sedvanlig": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5tagligt": {"AB": ["S"]}, "anfall": {"NN": ["H"]}, "inbyggd": {"PC": ["K"]}, "organisk": {"JJ": ["H"]}, "r\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "import": {"NN": ["K"]}, "k\u00e4nnetecken": {"NN": ["K"]}, "bildning": {"NN": ["S"]}, "tv\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "arab": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6nsamhet": {"NN": ["S"]}, "original": {"NN": ["H"]}, "generellt": {"AB": ["S"]}, "ishockey": {"NN": ["S"]}, "engelsman": {"NN": ["C"]}, "prim\u00e4r": {"JJ": ["K"]}, "specialist": {"NN": ["H"]}, "begrava": {"VB": ["C"]}, "sannerligen": {"AB": ["C"]}, "sommartid": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "anv\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "duk": {"NN": ["H"]}, "korsa": {"VB": ["C", "H"]}, "avl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "str\u00e5le": {"NN": ["C"]}, "kvalificerad": {"PC": ["H"]}, "kv\u00e4ve": {"NN": ["S"]}, "p\u00e4ls": {"NN": ["H"]}, "deltagande": {"NN": ["H"]}, "\u00e4rlig": {"JJ": ["C"]}, "brygga": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttigad": {"PC": ["C"]}, "mission\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "tj\u00e4nare": {"NN": ["C"]}, "strikt": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "minoritet": {"NN": ["H"]}, "st\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4ckt": {"PC": ["C"]}, "skrapa": {"VB": ["H"]}, "konstgjord": {"JJ": ["H"]}, "konstigt": {"AB": ["S"]}, "jod\u00e5": {"IN": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rbar": {"JJ": ["S"]}, "tr\u00f6ttna": {"VB": ["C"]}, "not": {"NN": ["H"]}, "utkant": {"NN": ["S"]}, "nybyggd": {"PC": ["S"]}, "vistelse": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00e4gd": {"PC": ["C"]}, "splittrad": {"PC": ["C"]}, "\u00e5beropa": {"VB": ["H"]}, "uppenbart": {"AB": ["S"]}, "materia": {"NN": ["S"]}, "ingrepp": {"NN": ["H"]}, "upptr\u00e4dande": {"NN": ["S"]}, "inl\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "boll": {"NN": ["C", "H"]}, "jobbig": {"JJ": ["S"]}, "komplett": {"JJ": ["C"]}, "dr\u00e4kt": {"NN": ["C", "H"]}, "chauff\u00f6r": {"NN": ["D", "H"]}, "ofarlig": {"JJ": ["H"]}, "diverse": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4ljare": {"NN": ["D"]}, "konfrontera": {"VB": ["S"]}, "positivt": {"AB": ["S"]}, "lada": {"NN": ["D"]}, "batteri": {"NN": ["D"]}, "uppl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "nazist": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rn\u00e4m": {"JJ": ["S"]}, "bortse": {"VB": ["S"]}, "teknologi": {"NN": ["K"]}, "inhemsk": {"JJ": ["S"]}, "utland": {"NN": ["C"]}, "norrl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "rytm": {"NN": ["H"]}, "brand": {"NN": ["H"]}, "tarm": {"NN": ["D"]}, "vandring": {"NN": ["S"]}, "flock": {"NN": ["S"]}, "sammanfattning": {"NN": ["S"]}, "morfar": {"NN": ["H"]}, "s\u00f6derut": {"AB": ["S"]}, "oj\u00e4mn": {"JJ": ["S"]}, "dryg": {"JJ": ["S"]}, "last": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vervakning": {"NN": ["H"]}, "anm\u00e4rkningsv\u00e4rd": {"JJ": ["C"]}, "motta": {"VB": ["C"]}, "nutida": {"JJ": ["C"]}, "diffus": {"JJ": ["H"]}, "farh\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "atom": {"NN": ["H"]}, "kapell": {"NN": ["H"]}, "engelska": {"NN": ["S"]}, "innehavare": {"NN": ["S"]}, "anv\u00e4ndningsomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "foder": {"NN": ["D"]}, "ny\u00e5r": {"NN": ["H"]}, "erbjudande": {"NN": ["H"]}, "skapelse": {"NN": ["H"]}, "puls": {"NN": ["S"]}, "merpart": {"NN": ["S"]}, "vrede": {"NN": ["D", "H"]}, "r\u00e5djur": {"NN": ["S"]}, "sexuell": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rfalla": {"VB": ["H"]}, "baserad": {"PC": ["C", "H"]}, "ro": {"NN": ["S"]}, "hum\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "grundtanke": {"NN": ["S"]}, "sovjetisk": {"JJ": ["H"]}, "klang": {"NN": ["S"]}, "center": {"NN": ["S"]}, "moment": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5t": {"JJ": ["H"]}, "er\u00f6vra": {"VB": ["C"]}, "trolig": {"JJ": ["H"]}, "utefter": {"PP": ["S"]}, "allteftersom": {"SN": ["S"]}, "galen": {"JJ": ["C", "D", "H"]}, "kloster": {"NN": ["C", "H"]}, "gissa": {"VB": ["H"]}, "landa": {"VB": ["H"]}, "avg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "korg": {"NN": ["D", "H"]}, "ilska": {"NN": ["C"]}, "administrera": {"VB": ["H"]}, "glas\u00f6gon": {"NN": ["H"]}, "sv\u00e4lt": {"NN": ["H"]}, "hypotes": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ckvidd": {"NN": ["H"]}, "dagstidning": {"NN": ["D"]}, "sp\u00e4dbarn": {"NN": ["S"]}, "kista": {"NN": ["H"]}, "mormor": {"NN": ["C"]}, "tr\u00f6skel": {"NN": ["H"]}, "upph\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "misslyckande": {"NN": ["D"]}, "cigarett": {"NN": ["C"]}, "forska": {"VB": ["S"]}, "skylla": {"VB": ["S"]}, "rimligen": {"AB": ["S"]}, "skicklighet": {"NN": ["H"]}, "intervjuad": {"PC": ["K"]}, "socialstyrelse": {"NN": ["S"]}, "inverka": {"VB": ["S"]}, "skattereform": {"NN": ["S"]}, "likadant": {"AB": ["S"]}, "bist\u00e5nd": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4ntad": {"PC": ["C"]}, "manus": {"NN": ["S"]}, "ang\u00e5ende": {"PP": ["S"], "PC": ["S"]}, "m\u00e5leri": {"NN": ["S"]}, "plattform": {"NN": ["K"]}, "eliminera": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4nk": {"NN": ["S"]}, "finne": {"NN": ["S"]}, "uthus": {"NN": ["S"]}, "upph\u00f6jd": {"PC": ["H"]}, "samvete": {"NN": ["C"]}, "smitta": {"VB": ["D"]}, "konsument": {"NN": ["K"]}, "fr\u00e4mre": {"JJ": ["D"]}, "m\u00e4rkligt": {"AB": ["S"]}, "utropa": {"VB": ["H"]}, "uppmaning": {"NN": ["S"]}, "fastsl\u00e5": {"VB": ["S"]}, "penna": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4ljare": {"NN": ["K"]}, "uniform": {"NN": ["D"]}, "skadlig": {"JJ": ["S"]}, "psykiatri": {"NN": ["S"]}, "infrastruktur": {"NN": ["K"]}, "glimt": {"NN": ["S"]}, "halka": {"VB": ["C"]}, "bod": {"NN": ["D"]}, "sikte": {"NN": ["S"]}, "departement": {"NN": ["S"]}, "kvist": {"NN": ["S"]}, "passiv": {"JJ": ["H"]}, "torn": {"NN": ["C"]}, "ben\u00e4mna": {"VB": ["K"]}, "r\u00e4knad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e4rva": {"VB": ["S"]}, "attack": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rfattning": {"NN": ["S"]}, "ivrig": {"JJ": ["D"]}, "\u00f6verensst\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "premi\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5ngvarig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4s\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "AB": {"NN": ["S"]}, "talad": {"PC": ["C"]}, "varp\u00e5": {"AB": ["S"]}, "lojalitet": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5vitt": {"SN": ["S"]}, "dramatik": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rnya": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4ck": {"NN": ["H"]}, "landsh\u00f6vding": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4gande": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4rarinna": {"NN": ["H"]}, "bomb": {"NN": ["C"]}, "upps\u00e4gning": {"NN": ["D"]}, "stum": {"JJ": ["H"]}, "kemi": {"NN": ["H"]}, "nordlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "cykel": {"NN": ["C"]}, "infinna": {"VB": ["S"]}, "kvadratmeter": {"NN": ["S"]}, "fluga": {"NN": ["H"]}, "amerikan": {"NN": ["C", "D"]}, "synvinkel": {"NN": ["S"]}, "distrikt": {"NN": ["K"]}, "b\u00e4ck": {"NN": ["H"]}, "gradvis": {"AB": ["S"]}, "skyddad": {"PC": ["C"]}, "aktivera": {"VB": ["K"]}, "efterf\u00f6ljande": {"JJ": ["S"]}, "fokusera": {"VB": ["S"]}, "indirekt": {"AB": ["K"], "JJ": ["D"]}, "gles": {"JJ": ["H"]}, "passage": {"NN": ["C", "H"]}, "utpeka": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5ld": {"PC": ["C"]}, "sikta": {"VB": ["S"]}, "annanstans": {"AB": ["S"]}, "k\u00e4nslom\u00e4ssig": {"JJ": ["H"]}, "samf\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["H"]}, "j\u00e4rnv\u00e4gsstation": {"NN": ["S"]}, "hunger": {"NN": ["C"]}, "humor": {"NN": ["D"]}, "rymmas": {"VB": ["S"]}, "utbredning": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terstod": {"NN": ["S"]}, "naturvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "famn": {"NN": ["S"]}, "klinik": {"NN": ["H"]}, "uppfostran": {"NN": ["C"]}, "bevittna": {"VB": ["S"]}, "civilisation": {"NN": ["C"]}, "omedveten": {"JJ": ["H"]}, "handikappad": {"JJ": ["H"]}, "vardera": {"PN": ["S"], "DT": ["S"]}, "torkad": {"PC": ["C"]}, "offentligt": {"AB": ["S"]}, "hungrig": {"JJ": ["S"]}, "lokalt": {"AB": ["S"]}, "dominans": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rna": {"VB": ["S"]}, "afrikansk": {"JJ": ["H"]}, "kassa": {"NN": ["H"]}, "replik": {"NN": ["K"]}, "f\u00e4rgad": {"PC": ["H"]}, "utsedd": {"PC": ["C"]}, "slant": {"NN": ["S"]}, "irritation": {"NN": ["S"]}, "verkst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "entrepren\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "likv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6r\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "anlag": {"NN": ["S"]}, "nerv": {"NN": ["C"]}, "annonsera": {"VB": ["S"]}, "styrd": {"PC": ["C", "H"]}, "\u00f6vervaka": {"VB": ["H"]}, "ritual": {"NN": ["S"]}, "prova": {"VB": ["C"]}, "tall": {"NN": ["S"]}, "bet\u00e4nkande": {"NN": ["S"]}, "utf\u00e4rda": {"VB": ["S"]}, "bot": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "verkligt": {"AB": ["S"]}, "get": {"NN": ["D"]}, "rehabilitering": {"NN": ["K"]}, "koloni": {"NN": ["H"]}, "sval": {"JJ": ["S"]}, "grym": {"JJ": ["C"]}, "elektron": {"NN": ["S"]}, "horn": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rfall": {"NN": ["H"]}, "kamel": {"NN": ["D"]}, "h\u00e5llet": {"AB": ["S"]}, "trasig": {"JJ": ["D", "H"]}, "f\u00f6rmoda": {"VB": ["S"]}, "tragisk": {"JJ": ["H"]}, "storslagen": {"JJ": ["C", "H"]}, "tryckt": {"PC": ["H"]}, "heltid": {"NN": ["S"]}, "pedagogisk": {"JJ": ["S"]}, "upplysa": {"VB": ["S"]}, "mystisk": {"JJ": ["C"]}, "samverka": {"VB": ["S"]}, "kunnande": {"NN": ["S"]}, "prestera": {"VB": ["S"]}, "salt": {"NN": ["C"]}, "beta": {"VB": ["H"]}, "gyllene": {"JJ": ["S"]}, "diskret": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "lera": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verlevnad": {"NN": ["K"]}, "kinesisk": {"JJ": ["H"]}, "bekantskap": {"NN": ["S"]}, "bad": {"NN": ["C"]}, "blygsam": {"JJ": ["C"]}, "bekr\u00e4ftelse": {"NN": ["D", "H"]}, "sk\u00f6nja": {"VB": ["S"]}, "\u00e5sk\u00e5dare": {"NN": ["K"]}, "arbetande": {"PC": ["S"]}, "parallellt": {"AB": ["S"]}, "barnomsorg": {"NN": ["S"]}, "lapp": {"NN": ["D", "H"]}, "division": {"NN": ["C"]}, "hantverk": {"NN": ["D"]}, "referera": {"VB": ["S"]}, "st\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "fr\u00e5gest\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "uppdelning": {"NN": ["S"]}, "rymlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "g\u00e4ngse": {"JJ": ["S"]}, "sjunde": {"RO": ["S"]}, "hastig": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5verkan": {"NN": ["S"]}, "samtida": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "klient": {"NN": ["S"]}, "skr\u00e4mmande": {"PC": ["S"]}, "inrikta": {"VB": ["H"]}, "misslyckad": {"PC": ["H"]}, "pionj\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "vinka": {"VB": ["S"]}, "huvudsaklig": {"JJ": ["C"]}, "instans": {"NN": ["S"]}, "arabisk": {"JJ": ["C"]}, "nedg\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "damm": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rutse": {"VB": ["C"]}, "samordna": {"VB": ["K"]}, "f\u00e5nge": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5ta": {"VB": ["S"]}, "ek": {"NN": ["D"]}, "fullkomligt": {"AB": ["S"]}, "integrerad": {"PC": ["K"]}, "arg": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4rd": {"PC": ["C"]}, "ingenstans": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4nvisad": {"PC": ["C"]}, "svika": {"VB": ["S"]}, "\u00f6msesidig": {"JJ": ["H"]}, "korrekt": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "brutal": {"JJ": ["D"]}, "brottslighet": {"NN": ["S"]}, "bota": {"VB": ["S"]}, "varsin": {"PN": ["S"]}, "korn": {"NN": ["D"]}, "intensitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rga": {"VB": ["H"]}, "buk": {"NN": ["H"]}, "mista": {"VB": ["S"]}, "gudomlig": {"JJ": ["H"]}, "konsumtion": {"NN": ["D", "H"]}, "offentlighet": {"NN": ["S"]}, "brinnande": {"PC": ["S"]}, "herrg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4dning": {"NN": ["H"]}, "vardaglig": {"JJ": ["H"]}, "betalning": {"NN": ["H"]}, "utbyggnad": {"NN": ["S"]}, "\u00e5klagare": {"NN": ["S"]}, "belagd": {"PC": ["S"]}, "show": {"NN": ["S"]}, "dr": {"NN": ["S"]}, "gravid": {"JJ": ["H"]}, "inb\u00f6rdes": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "rena": {"VB": ["S"]}, "flyg": {"NN": ["S"]}, "historiker": {"NN": ["C", "D"]}, "spetsig": {"JJ": ["S"]}, "sk\u00e5despel": {"NN": ["S"]}, "mottagning": {"NN": ["D"]}, "tillfredsst\u00e4lla": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "kulle": {"NN": ["C", "H"]}, "blunda": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "o\u00e4ndligt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rvirrad": {"PC": ["C"]}, "sl\u00e4t": {"JJ": ["H"]}, "isolering": {"NN": ["H"]}, "centimeter": {"NN": ["H"]}, "ros": {"NN": ["C"]}, "klarhet": {"NN": ["C"]}, "kol": {"NN": ["C"]}, "gryning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvirring": {"NN": ["H"]}, "godk\u00e4nnande": {"NN": ["K"]}, "impuls": {"NN": ["H"]}, "utl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "inspiration": {"NN": ["H"]}, "ratt": {"NN": ["S"]}, "obehaglig": {"JJ": ["H"]}, "energisk": {"JJ": ["S"]}, "utdelning": {"NN": ["K"]}, "laddad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e5nande": {"PC": ["S"]}, "fras": {"NN": ["C"]}, "soppa": {"NN": ["D", "H"]}, "lucka": {"NN": ["D"]}, "tillfredsst\u00e4llelse": {"NN": ["C"]}, "rep": {"NN": ["C", "D"]}, "hona": {"NN": ["H"]}, "t\u00e5": {"NN": ["S"]}, "fr\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "orimlig": {"JJ": ["S"]}, "efterl\u00e4ngtad": {"PC": ["C"]}, "flitig": {"JJ": ["S"]}, "ifr\u00e5ga": {"AB": ["S"]}, "ivrigt": {"AB": ["S"]}, "hare": {"NN": ["D"]}, "alltsammans": {"PN": ["S"]}, "g\u00e5tfull": {"JJ": ["S"]}, "tillt\u00e4nkt": {"JJ": ["S"]}, "kompetent": {"JJ": ["D"]}, "poet": {"NN": ["C", "D"]}, "uttryckligen": {"AB": ["K"]}, "angel\u00e4genhet": {"NN": ["S"]}, "extern": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5ngest": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vervinna": {"VB": ["C"]}, "best\u00e5ndsdel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6renklad": {"PC": ["D"]}, "alternativt": {"AB": ["S"]}, "diktare": {"NN": ["S"]}, "udda": {"JJ": ["D"]}, "n\u00e5gorlunda": {"AB": ["S"]}, "entusiastisk": {"JJ": ["H"]}, "flexibel": {"JJ": ["K"]}, "tillg\u00e4nglighet": {"NN": ["H"]}, "arkeologisk": {"JJ": ["S"]}, "samtala": {"VB": ["S"]}, "medvetet": {"AB": ["S"]}, "registrering": {"NN": ["D"]}, "idyll": {"NN": ["S"]}, "spr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "uppst\u00e5ndelse": {"NN": ["S"]}, "potentiell": {"JJ": ["S"]}, "insida": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbr\u00e4nning": {"NN": ["S"]}, "demonstration": {"NN": ["H"]}, "byggande": {"NN": ["S"]}, "skapande": {"NN": ["S"], "PC": ["S"]}, "konstruerad": {"PC": ["C"]}, "opposition": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4rv": {"JJ": ["D"]}, "bek\u00e4nnelse": {"NN": ["C"]}, "tilltr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "kombinerad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rfogande": {"NN": ["S"]}, "ensidig": {"JJ": ["S"]}, "sortera": {"VB": ["S"]}, "oundviklig": {"JJ": ["H"]}, "mysterium": {"NN": ["C"]}, "sammantagen": {"PC": ["S"]}, "st\u00f6tta": {"VB": ["S"]}, "kokt": {"PC": ["C", "H"]}, "fakultet": {"NN": ["S"]}, "tillverkad": {"PC": ["C"]}, "j\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4rute": {"AB": ["S"]}, "befriad": {"PC": ["C"]}, "vetande": {"NN": ["S"]}, "elektronik": {"NN": ["S"]}, "tillflykt": {"NN": ["S"]}, "summera": {"VB": ["H"]}, "br\u00e4nnvin": {"NN": ["D"]}, "misstro": {"NN": ["D"]}, "trov\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "d\u00e4ribland": {"AB": ["S"]}, "dokumentation": {"NN": ["K"]}, "\u00e4gande": {"NN": ["H"]}, "korv": {"NN": ["D"]}, "arton": {"RG": ["H"]}, "skymning": {"NN": ["S"]}, "fjorton": {"RG": ["H"]}, "milj\u00f6problem": {"NN": ["S"]}, "humanistisk": {"JJ": ["S"]}, "dike": {"NN": ["D"]}, "s\u00f6kande": {"NN": ["S"]}, "imponera": {"VB": ["H"]}, "dimma": {"NN": ["C"]}, "chock": {"NN": ["S"]}, "urs\u00e4kt": {"NN": ["C"]}, "geometri": {"NN": ["D"]}, "avge": {"VB": ["S"]}, "intr\u00e4de": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4nskap": {"NN": ["C"]}, "lamm": {"NN": ["D"]}, "\u00e4pple": {"NN": ["C", "D"]}, "skapad": {"PC": ["C"]}, "taktik": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rr\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "sammanst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "blind": {"JJ": ["C"]}, "nyfikenhet": {"NN": ["C"]}, "bl\u00e4ddra": {"VB": ["S"]}, "ut\u00f6vare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlad": {"JJ": ["K"]}, "utforska": {"VB": ["K"]}, "f\u00f6rnyelse": {"NN": ["H"]}, "besynnerlig": {"JJ": ["S"]}, "spricka": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["D"]}, "uppl\u00f6sning": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvmord": {"NN": ["H"]}, "parlament": {"NN": ["H"]}, "omgivande": {"PC": ["S"]}, "reparation": {"NN": ["H"]}, "fattas": {"VB": ["S"]}, "bibel": {"NN": ["H"]}, "tull": {"NN": ["D"]}, "stackars": {"JJ": ["S"]}, "l\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "sv\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "intelligent": {"JJ": ["C"]}, "exklusiv": {"JJ": ["H"]}, "svett": {"NN": ["H"]}, "karakteristisk": {"JJ": ["C"]}, "legend": {"NN": ["K"]}, "l\u00f6gn": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "kvantitet": {"NN": ["C"]}, "metall": {"NN": ["H"]}, "akademiker": {"NN": ["S"]}, "bef\u00e4l": {"NN": ["S"]}, "sextio": {"RG": ["H"]}, "duka": {"VB": ["D"]}, "f\u00f6rh\u00f6ra": {"VB": ["H"]}, "intention": {"NN": ["S"]}, "bos\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "ut\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "lastbil": {"NN": ["D", "H"]}, "union": {"NN": ["D"]}, "sed": {"NN": ["S"]}, "kontinuerlig": {"JJ": ["S"]}, "mumla": {"VB": ["H"]}, "utpr\u00e4glad": {"JJ": ["S"]}, "trend": {"NN": ["S"]}, "kavaj": {"NN": ["S"]}, "p\u00e4rm": {"NN": ["S"]}, "intr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "\u00f6msom": {"KN": ["S"]}, "hemskt": {"AB": ["S"]}, "sl\u00e4tt": {"NN": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "farbror": {"NN": ["C"]}, "ber\u00e4knad": {"PC": ["H"]}, "sk\u00e4mt": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "examen": {"NN": ["C", "H"]}, "drottning": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4gledning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt": {"NN": ["K"]}, "v\u00e4rd": {"NN": ["C", "D"]}, "pl\u00e5ga": {"VB": ["H"]}, "handl\u00e4ggare": {"NN": ["S"]}, "polisman": {"NN": ["S"]}, "associera": {"VB": ["S"]}, "kortfattat": {"AB": ["S"]}, "sur": {"JJ": ["H"]}, "hotfull": {"JJ": ["H"]}, "kunnig": {"JJ": ["H"]}, "stadsdel": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e4lv": {"NN": ["S"]}, "investera": {"VB": ["H"]}, "torftig": {"JJ": ["S"]}, "pressad": {"PC": ["H"]}, "kyrkoherde": {"NN": ["S"]}, "stillsam": {"JJ": ["S"]}, "utomhus": {"AB": ["S"]}, "absurd": {"JJ": ["C"]}, "minsann": {"AB": ["S"]}, "p\u00e5litlig": {"JJ": ["S"]}, "avsked": {"NN": ["D"]}, "fr\u00e4sch": {"JJ": ["S"]}, "alltsedan": {"PP": ["S"]}, "garderob": {"NN": ["D"]}, "fat": {"NN": ["C", "D"]}, "spr\u00e5kbruk": {"NN": ["S"]}, "krog": {"NN": ["D"]}, "\u00f6verdriva": {"VB": ["C"]}, "\u00f6verskrida": {"VB": ["S"]}, "ol\u00e4mplig": {"JJ": ["S"]}, "anteckna": {"VB": ["S"]}, "elegant": {"AB": ["S"], "JJ": ["C"]}, "g\u00e4rning": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vergiva": {"VB": ["S"]}, "invid": {"PP": ["S"]}, "marknadsf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "hylla": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "afrikan": {"NN": ["D", "H"]}, "gymnasieskola": {"NN": ["S"]}, "tretton": {"RG": ["C"]}, "grovt": {"AB": ["S"]}, "inredning": {"NN": ["S"]}, "inbjuda": {"VB": ["C"]}, "l\u00f6st": {"AB": ["S"], "PC": ["C"]}, "svep": {"NN": ["S"]}, "otrolig": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "skita": {"VB": ["S"]}, "konsumera": {"VB": ["C"]}, "upplyst": {"PC": ["C"], "JJ": ["S"]}, "kommen": {"PC": ["C"]}, "jazz": {"NN": ["S"]}, "flygplats": {"NN": ["H"]}, "geni": {"NN": ["H"]}, "\u00e5rstid": {"NN": ["C"]}, "flyktig": {"JJ": ["S"]}, "kapitalism": {"NN": ["S"]}, "brytning": {"NN": ["D"]}, "bringa": {"VB": ["S"]}, "stoft": {"NN": ["S"]}, "huvudregel": {"NN": ["S"]}, "himmelsk": {"JJ": ["H"]}, "favorit": {"NN": ["S"]}, "lyrik": {"NN": ["S"]}, "uppvakta": {"VB": ["D"]}, "muntlig": {"JJ": ["K"]}, "lasta": {"VB": ["H"]}, "or\u00f6rd": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5terst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rest\u00e5ndare": {"NN": ["H"]}, "frukta": {"VB": ["C"]}, "socialism": {"NN": ["K"]}, "tingsr\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "filial": {"NN": ["S"]}, "utbredd": {"PC": ["C"]}, "studietid": {"NN": ["S"]}, "strukturell": {"JJ": ["S"]}, "projektledare": {"NN": ["S"]}, "elda": {"VB": ["S"]}, "d": {"NN": ["D"]}, "j\u00e4mn\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "varmt": {"AB": ["S"]}, "utf\u00f6rande": {"NN": ["H"]}, "klinga": {"VB": ["S"]}, "marknadsandel": {"NN": ["S"]}, "uppfinning": {"NN": ["H"]}, "bel\u00f6na": {"VB": ["H"]}, "sk\u00f6rda": {"VB": ["D"]}, "sk\u00f6nt": {"AB": ["S"]}, "lovande": {"PC": ["S"]}, "nyfiken": {"JJ": ["C"]}, "rasande": {"JJ": ["H"]}, "galler": {"NN": ["D"]}, "morgondag": {"NN": ["C", "H"]}, "vertikal": {"JJ": ["H"]}, "spontant": {"AB": ["S"]}, "skymma": {"VB": ["D"]}, "utbrista": {"VB": ["S"]}, "sv\u00e4ra": {"VB": ["C", "H"]}, "verkstadsindustri": {"NN": ["S"]}, "framtoning": {"NN": ["S"]}, "besv\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "baltisk": {"JJ": ["S"]}, "br\u00f6llop": {"NN": ["H"]}, "socialdemokrati": {"NN": ["S"]}, "latin": {"NN": ["C"]}, "ben\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "samfund": {"NN": ["S"]}, "erk\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "samh\u00e4llelig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4vnad": {"NN": ["D"]}, "bearbetning": {"NN": ["S"]}, "sistone": {"AB": ["S"]}, "tomhet": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mnt": {"AB": ["S"]}, "teoretiskt": {"AB": ["S"]}, "livsl\u00e4ngd": {"NN": ["S"]}, "ren\u00e4ssans": {"NN": ["S"]}, "vibration": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4ftigt": {"AB": ["S"]}, "s\u00e5rbar": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rra": {"NN": ["H"]}, "kompensation": {"NN": ["C", "D"]}, "kollidera": {"VB": ["S"]}, "naiv": {"JJ": ["S"]}, "saklig": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6vernatta": {"VB": ["S"]}, "arkitekt": {"NN": ["C"]}, "vykort": {"NN": ["H"]}, "vifta": {"VB": ["S"]}, "koncept": {"NN": ["H"]}, "ramla": {"VB": ["H"]}, "avslutande": {"PC": ["S"]}, "yngling": {"NN": ["S"]}, "kredit": {"NN": ["H"]}, "gris": {"NN": ["H"]}, "fl\u00e4mta": {"VB": ["S"]}, "modifiera": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4lsning": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4v": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rorda": {"VB": ["S"]}, "javisst": {"IN": ["S"]}, "v\u00e4nligt": {"AB": ["S"]}, "varefter": {"AB": ["S"]}, "telefonnummer": {"NN": ["S"]}, "besitta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verklass": {"NN": ["S"]}, "avveckla": {"VB": ["S"]}, "uppbrott": {"NN": ["S"]}, "ink\u00f6p": {"NN": ["C", "H"]}, "besparing": {"NN": ["S"]}, "kritiskt": {"AB": ["S"]}, "utpl\u00e5na": {"VB": ["S"]}, "dokumentera": {"VB": ["K"]}, "sympati": {"NN": ["C"]}, "diameter": {"NN": ["S"]}, "tillr\u00e4tta": {"PL": ["S"]}, "apparat": {"NN": ["C"]}, "underordnad": {"JJ": ["C"]}, "bokstavligt": {"AB": ["S"]}, "objektiv": {"JJ": ["H"]}, "gemen": {"JJ": ["H"]}, "entusiasm": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ngtg\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "medvetenhet": {"NN": ["K"]}, "sanktion": {"NN": ["K"]}, "suver\u00e4n": {"JJ": ["S"]}, "roligt": {"AB": ["S"]}, "sned": {"JJ": ["H"]}, "bilindustri": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00f6ksperson": {"NN": ["S"]}, "trumma": {"NN": ["D"]}, "bekv\u00e4m": {"JJ": ["C"]}, "civilingenj\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "of\u00f6rm\u00f6gen": {"JJ": ["H"]}, "holl\u00e4ndare": {"NN": ["H"]}, "fredlig": {"JJ": ["H"]}, "omsorgsfullt": {"AB": ["S"]}, "koldioxid": {"NN": ["S"]}, "tillst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "global": {"JJ": ["K"]}, "kr\u00f6nika": {"NN": ["H"]}, "utbetalning": {"NN": ["S"]}, "horisontell": {"JJ": ["D"]}, "gitarr": {"NN": ["D"]}, "l\u00e4robok": {"NN": ["S"]}, "g\u00e4ng": {"NN": ["H"]}, "presentation": {"NN": ["H"]}, "brasa": {"NN": ["S"]}, "extrem": {"JJ": ["C"]}, "EG-land": {"NN": ["S"]}, "karakterisera": {"VB": ["S"]}, "ringla": {"VB": ["S"]}, "tapper": {"JJ": ["S"]}, "deklarera": {"VB": ["S"]}, "television": {"NN": ["H"]}, "grundad": {"PC": ["C"]}, "fortg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6retagsledning": {"NN": ["S"]}, "utkomma": {"VB": ["S"]}, "docent": {"NN": ["S"]}, "kontinuerligt": {"AB": ["S"]}, "fundamental": {"JJ": ["S"]}, "segla": {"VB": ["H"]}, "fruktansv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "sp\u00e5rvagn": {"NN": ["H"]}, "solsken": {"NN": ["S"]}, "baksida": {"NN": ["S"]}, "\u00e5kermark": {"NN": ["S"]}, "spontan": {"JJ": ["D"]}, "obetydlig": {"JJ": ["S"]}, "h\u00f6jning": {"NN": ["S"]}, "if\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "utmana": {"VB": ["H"]}, "tr\u00f6ghet": {"NN": ["S"]}, "tumme": {"NN": ["D"]}, "lyssnare": {"NN": ["S"]}, "intagen": {"PC": ["H"]}, "problematik": {"NN": ["S"]}, "snabbhet": {"NN": ["H"]}, "orgel": {"NN": ["D"]}, "anm\u00e4rkning": {"NN": ["S"]}, "handlande": {"NN": ["S"]}, "inkludera": {"VB": ["H"]}, "\u00e5terst\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "talang": {"NN": ["H"]}, "extraordin\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rd\u00f6ma": {"VB": ["S"]}, "utgift": {"NN": ["C"]}, "verkst\u00e4llande": {"JJ": ["K"]}, "strumpa": {"NN": ["C"]}, "anbud": {"NN": ["S"]}, "succ\u00e9": {"NN": ["C"]}, "sammanfattande": {"PC": ["S"]}, "integrera": {"VB": ["K"]}, "sv\u00e4ng": {"NN": ["S"]}, "avgr\u00e4nsad": {"PC": ["H"]}, "oroande": {"PC": ["S"]}, "m\u00e5ttlig": {"JJ": ["S"]}, "tv\u00e4tt": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rstn\u00e4mnd": {"JJ": ["S"]}, "skiftande": {"PC": ["S"]}, "ans\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4ninna": {"NN": ["C", "H"]}, "spruta": {"VB": ["S"]}, "b\u00f6rda": {"NN": ["S"]}, "muslim": {"NN": ["S"]}, "uppf\u00f6rande": {"NN": ["D", "H"]}, "kvarvarande": {"JJ": ["S"]}, "avvakta": {"VB": ["S"]}, "bitr\u00e4de": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lbekant": {"JJ": ["S"]}, "allmoge": {"NN": ["S"]}, "rasism": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4rvara": {"VB": ["S"]}, "promemoria": {"NN": ["S"]}, "frestelse": {"NN": ["H"]}, "strunta": {"VB": ["S"]}, "barnslig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rpliktelse": {"NN": ["S"]}, "g\u00f6md": {"PC": ["C"]}, "katalysator": {"NN": ["S"]}, "homogen": {"JJ": ["S"]}, "folkparti": {"NN": ["S"]}, "rensa": {"VB": ["S"]}, "gedigen": {"JJ": ["S"]}, "ber\u00f6m": {"NN": ["C"]}, "reservera": {"VB": ["C"]}, "antik": {"JJ": ["C"], "NN": ["S"]}, "lagd": {"PC": ["C"]}, "republik": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rnyad": {"PC": ["H"]}, "pastor": {"NN": ["S"]}, "indela": {"VB": ["S"]}, "anh\u00e4ngare": {"NN": ["K"]}, "irriterad": {"PC": ["H"]}, "C": {"NN": ["S"]}, "distans": {"NN": ["S"]}, "helikopter": {"NN": ["D"]}, "korsning": {"NN": ["H"]}, "enighet": {"NN": ["S"]}, "inge": {"VB": ["S"]}, "j\u00e4mst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "vaktm\u00e4stare": {"NN": ["D"]}, "tvivla": {"VB": ["H"]}, "snarast": {"AB": ["S"]}, "skandinavisk": {"JJ": ["S"]}, "adekvat": {"JJ": ["S"]}, "berusad": {"JJ": ["H"]}, "l\u00e4mpad": {"JJ": ["C"]}, "vetskap": {"NN": ["S"]}, "harmoni": {"NN": ["H"]}, "isolerad": {"PC": ["C"]}, "d\u00e4rh\u00e4n": {"AB": ["S"]}, "systematik": {"NN": ["S"]}, "glatt": {"AB": ["S"]}, "bunt": {"NN": ["S"]}, "moderat": {"NN": ["S"]}, "str\u00e5la": {"VB": ["H"]}, "insatt": {"PC": ["S"]}, "general": {"NN": ["C"]}, "tunna": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "promenera": {"VB": ["H"]}, "st\u00f6t": {"NN": ["D", "H"]}, "yttrande": {"NN": ["S"]}, "utfall": {"NN": ["D"]}, "huvudroll": {"NN": ["S"]}, "redog\u00f6relse": {"NN": ["D"]}, "sekretess": {"NN": ["S"]}, "erk\u00e4nnande": {"NN": ["D", "H"]}, "anv\u00e4ndande": {"NN": ["S"]}, "principiellt": {"AB": ["S"]}, "utomordentligt": {"AB": ["S"]}, "optisk": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4kerst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "framg\u00e5ngsrikt": {"AB": ["S"]}, "bilaga": {"NN": ["K"]}, "legendarisk": {"JJ": ["S"]}, "etik": {"NN": ["K"]}, "\u00f6vertr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "\u00e4ngel": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verraska": {"VB": ["C"]}, "otillr\u00e4cklig": {"JJ": ["H"]}, "mots\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "notis": {"NN": ["S"]}, "inuti": {"PP": ["S"]}, "knut": {"NN": ["H"]}, "panik": {"NN": ["S"]}, "dragspel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtjusning": {"NN": ["S"]}, "kal": {"JJ": ["S"]}, "medm\u00e4nniska": {"NN": ["S"]}, "terapi": {"NN": ["K"]}, "enig": {"JJ": ["S"]}, "handduk": {"NN": ["S"]}, "regelm\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "urgammal": {"JJ": ["S"]}, "sentida": {"JJ": ["S"]}, "prestation": {"NN": ["K"]}, "tjugotal": {"NN": ["S"]}, "exportera": {"VB": ["H"]}, "uppv\u00e4xt": {"NN": ["S"]}, "gr\u00f6nsaker": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntad": {"PC": ["C"]}, "v\u00e4lf\u00e4rd": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llen": {"PC": ["C"]}, "fastst\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rsigg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4rldsber\u00f6md": {"PC": ["S"]}, "or\u00e4ttvis": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rest\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rankra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt": {"NN": ["S"]}, "identisk": {"JJ": ["H"]}, "virke": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5b\u00f6rjad": {"PC": ["C"]}, "p\u00e5skynda": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verf\u00f6ring": {"NN": ["H"]}, "bio": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6nderfall": {"NN": ["S"]}, "alltifr\u00e5n": {"PP": ["S"]}, "kommunalr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsiktighet": {"NN": ["H"]}, "fyllig": {"JJ": ["H"]}, "installera": {"VB": ["K"]}, "utv\u00e4rdera": {"VB": ["S"]}, "signalera": {"VB": ["H"]}, "sjuksk\u00f6terska": {"NN": ["D", "H"]}, "broschyr": {"NN": ["S"]}, "troende": {"PC": ["S"]}, "ledarskap": {"NN": ["S"]}, "utomst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6rkort": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4xthus": {"NN": ["S"]}, "otalig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rfoga": {"VB": ["S"]}, "grotesk": {"JJ": ["H"]}, "\u00f6sterut": {"AB": ["S"]}, "professur": {"NN": ["S"]}, "dittills": {"AB": ["S"]}, "biljett": {"NN": ["C"]}, "folkskola": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00e5nlig": {"JJ": ["D"]}, "makthavare": {"NN": ["S"]}, "rumslig": {"JJ": ["S"]}, "halt": {"NN": ["H"]}, "pall": {"NN": ["S"]}, "kost": {"NN": ["S"]}, "solig": {"JJ": ["S"]}, "jordisk": {"JJ": ["D", "H"]}, "hektar": {"NN": ["S"]}, "roterande": {"PC": ["S"]}, "allihop": {"PN": ["S"]}, "dagbok": {"NN": ["D"]}, "revisor": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mlikhet": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtroendefull": {"JJ": ["D"]}, "grubbla": {"VB": ["S"]}, "aff\u00e4rsman": {"NN": ["S"]}, "angen\u00e4m": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e4mnd": {"NN": ["C"]}, "experimentera": {"VB": ["H"]}, "sammanf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "sammanslagning": {"NN": ["S"]}, "kompromiss": {"NN": ["H"]}, "prinsessa": {"NN": ["C"]}, "drabbad": {"PC": ["C"]}, "medhj\u00e4lpare": {"NN": ["H"]}, "illusion": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5g": {"NN": ["S"]}, "p\u00e5kostad": {"JJ": ["H"]}, "g\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "avvikelse": {"NN": ["S"]}, "vattenyta": {"NN": ["S"]}, "antagen": {"PC": ["C"]}, "of\u00f6rm\u00e5ga": {"NN": ["H"]}, "polismyndighet": {"NN": ["S"]}, "inspelning": {"NN": ["H"]}, "avlopp": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rskott": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkomst": {"NN": ["C"]}, "\u00e5terh\u00e4mta": {"VB": ["H"]}, "uppg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "utf\u00f6rlig": {"JJ": ["S"]}, "sp\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "inviga": {"VB": ["H"]}, "kostnads\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "officiellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rtrogen": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4l": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rdubbla": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4mring": {"NN": ["D"]}, "maka": {"NN": ["D"]}, "underg\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6retr\u00e4dd": {"PC": ["C"]}, "slarva": {"VB": ["S"]}, "blond": {"JJ": ["C"]}, "inrymma": {"VB": ["S"]}, "varigenom": {"AB": ["S"]}, "utm\u00e4rkande": {"PC": ["S"]}, "arkiv": {"NN": ["K"]}, "redo": {"JJ": ["S"]}, "omgiven": {"PC": ["C"]}, "omv\u00e4xlande": {"PC": ["S"]}, "underr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "potential": {"NN": ["K"]}, "grek": {"NN": ["C"]}, "arbetsledare": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "rinnande": {"PC": ["S"]}, "panel": {"NN": ["K"]}, "finansdepartement": {"NN": ["S"]}, "sjuttiotal": {"NN": ["S"]}, "angrepp": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndighet": {"NN": ["C", "D"]}, "streck": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e4ll": {"NN": ["H"]}, "milt": {"AB": ["S"]}, "medlemsland": {"NN": ["S"]}, "skrivmaskin": {"NN": ["S"]}, "elit": {"NN": ["S"]}, "svamp": {"NN": ["H"]}, "uppsatt": {"PC": ["S"]}, "avgr\u00e4nsa": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4rldsbild": {"NN": ["S"]}, "erfaren": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntan": {"NN": ["S"]}, "reporter": {"NN": ["S"]}, "skina": {"VB": ["S"]}, "fiskel\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "bensin": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "uppifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "malm": {"NN": ["S"]}, "klassificera": {"VB": ["S"]}, "strejk": {"NN": ["H"]}, "ladug\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "borg": {"NN": ["S"]}, "utvinna": {"VB": ["S"]}, "relaterad": {"PC": ["C"]}, "ans\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "skribent": {"NN": ["S"]}, "holl\u00e4ndsk": {"JJ": ["H"]}, "vikariat": {"NN": ["S"]}, "obest\u00e4md": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rorsaka": {"VB": ["S"]}, "\u00f6vertygande": {"PC": ["S"]}, "efterlysa": {"VB": ["S"]}, "iakttagelse": {"NN": ["S"]}, "mirakel": {"NN": ["C"]}, "vildmark": {"NN": ["S"]}, "or\u00e4ttvisa": {"NN": ["K"]}, "sympatisk": {"JJ": ["C"]}, "spik": {"NN": ["H"]}, "samsas": {"VB": ["S"]}, "negativt": {"AB": ["S"]}, "alltfler": {"JJ": ["S"]}, "forskargrupp": {"NN": ["S"]}, "kl": {"AB": ["S"]}, "klen": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e5lamod": {"NN": ["C", "H"]}, "emellan\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "regelsystem": {"NN": ["S"]}, "saft": {"NN": ["D", "H"]}, "upprustning": {"NN": ["C"]}, "kyrkog\u00e5rd": {"NN": ["D"]}, "privilegium": {"NN": ["H"]}, "vittnesb\u00f6rd": {"NN": ["S"]}, "stress": {"NN": ["K"]}, "s\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "avancera": {"VB": ["C"]}, "h\u00f6gtidlig": {"JJ": ["H"]}, "d\u00f6dsorsak": {"NN": ["S"]}, "samtycke": {"NN": ["C"]}, "lunga": {"NN": ["D"]}, "bev\u00e4pnad": {"PC": ["C"]}, "st\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "hov": {"NN": ["C"]}, "gr\u00f6nska": {"NN": ["S"]}, "basis": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsvunnen": {"PC": ["C"]}, "utspridd": {"PC": ["H"]}, "skald": {"NN": ["S"]}, "kedja": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4rvid": {"AB": ["S"]}, "omv\u00e5rdnad": {"NN": ["S"]}, "rekrytera": {"VB": ["S"]}, "anspr\u00e5ksl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "definierad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rhand": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4rst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "inv\u00e4nta": {"VB": ["S"]}, "fjol\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6kt": {"PC": ["C", "D"]}, "l\u00e4cker": {"JJ": ["S"]}, "sakkunnig": {"JJ": ["S"]}, "telefonsamtal": {"NN": ["D", "H"]}, "balansera": {"VB": ["S"]}, "pl\u00e5gsam": {"JJ": ["S"]}, "r\u00e4t": {"JJ": ["S"]}, "beklaga": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5lgrupp": {"NN": ["S"]}, "vr\u00e4ka": {"VB": ["H"]}, "spola": {"VB": ["S"]}, "pinsam": {"JJ": ["H"]}, "b\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "radikalt": {"AB": ["K"]}, "v\u00e4xtlighet": {"NN": ["H"]}, "gl\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "inordna": {"VB": ["S"]}, "intim": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rdjupad": {"PC": ["D"]}, "resterande": {"PC": ["S"]}, "bevarande": {"NN": ["H"]}, "nazistisk": {"JJ": ["S"]}, "motorv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "frusen": {"PC": ["D"]}, "genomgripande": {"JJ": ["S"]}, "byr\u00e5krat": {"NN": ["S"]}, "gripande": {"PC": ["S"]}, "mjukt": {"AB": ["S"]}, "lotsa": {"VB": ["S"]}, "sm\u00e4rtsam": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e4vande": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4lskad": {"PC": ["C"]}, "aktualisera": {"VB": ["S"]}, "montera": {"VB": ["C"]}, "lass": {"NN": ["S"]}, "bildande": {"NN": ["S"]}, "geng\u00e4ld": {"NN": ["S"]}, "bitterhet": {"NN": ["H"]}, "nordamerikansk": {"JJ": ["D"]}, "predika": {"VB": ["H"]}, "tokig": {"JJ": ["H"]}, "viktigt": {"AB": ["S"]}, "dessv\u00e4rre": {"AB": ["S"]}, "\u00f6mhet": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rsenad": {"PC": ["H"]}, "inv\u00e4nda": {"VB": ["S"]}, "skeende": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5lmedveten": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "godo": {"NN": ["S"]}, "packning": {"NN": ["S"]}, "urs\u00e4kta": {"VB": ["C"]}, "klistra": {"VB": ["D"]}, "genomskinlig": {"JJ": ["D"]}, "sv\u00e4lta": {"VB": ["D"]}, "efterstr\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "tass": {"NN": ["H"]}, "lossa": {"VB": ["H"]}, "g\u00e5ta": {"NN": ["D"]}, "ansluten": {"PC": ["H"]}, "utl\u00e4mnad": {"PC": ["C"]}, "kast": {"NN": ["H"]}, "initiera": {"VB": ["S"]}, "psykolog": {"NN": ["D"]}, "\u00f6vergiven": {"PC": ["C"]}, "tr\u00f6sta": {"VB": ["C", "D"]}, "imponerad": {"PC": ["H"]}, "underkasta": {"VB": ["H"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "lokalisera": {"VB": ["S"]}, "aggressiv": {"JJ": ["K"]}, "gr\u00e4la": {"VB": ["C", "D"]}, "bristf\u00e4llig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4dja": {"VB": ["S"]}, "observation": {"NN": ["H"]}, "fj\u00e4rran": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00e4tbar": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4luppfostrad": {"PC": ["S"]}, "gl\u00e4djas": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nka": {"VB": ["S"]}, "front": {"NN": ["S"]}, "balkong": {"NN": ["C"]}, "klack": {"NN": ["H"]}, "tillfr\u00e5gad": {"PC": ["S"]}, "arrang\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare": {"NN": ["S"]}, "exotisk": {"JJ": ["S"]}, "lyft": {"NN": ["S"]}, "sammanfattningsvis": {"AB": ["S"]}, "sf\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "ol\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "hotande": {"PC": ["S"]}, "resande": {"PC": ["S"]}, "parkera": {"VB": ["D"]}, "m\u00e5h\u00e4nda": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gstadium": {"NN": ["S"]}, "koppar": {"NN": ["H"]}, "misshandel": {"NN": ["D"]}, "matte": {"NN": ["S"]}, "trov\u00e4rdighet": {"NN": ["K"]}, "handledning": {"NN": ["S"]}, "tomt": {"NN": ["S"], "AB": ["S"]}, "tilltala": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4ri": {"AB": ["S"]}, "missbruk": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6gtalare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5teruppta": {"VB": ["C"]}, "enzym": {"NN": ["S"]}, "missn\u00f6jd": {"JJ": ["H"]}, "gods": {"NN": ["H"]}, "fiol": {"NN": ["D"]}, "eldsj\u00e4l": {"NN": ["S"]}, "akademi": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rfattarinna": {"NN": ["D"]}, "anf\u00f6rtro": {"VB": ["C", "H"]}, "framst\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "h\u00f6ns": {"NN": ["D"]}, "h\u00e4rigenom": {"AB": ["S"]}, "mentalt": {"AB": ["S"]}, "br\u00e5ka": {"VB": ["S"]}, "optimistisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6versk\u00e5dlig": {"JJ": ["S"]}, "individuellt": {"AB": ["S"]}, "avsev\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "beskattning": {"NN": ["S"]}, "missf\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["D"]}, "samtidig": {"JJ": ["S"]}, "fotografera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rort": {"NN": ["S"]}, "auktion": {"NN": ["H"]}, "fundering": {"NN": ["S"]}, "protein": {"NN": ["S"]}, "ers\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "gosse": {"NN": ["S"]}, "avvisande": {"PC": ["S"]}, "on\u00f6digt": {"AB": ["S"]}, "syre": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rtryck": {"NN": ["D", "H"]}, "underskott": {"NN": ["K"]}, "lockande": {"PC": ["S"]}, "orientering": {"NN": ["H"]}, "statssekreterare": {"NN": ["S"]}, "meny": {"NN": ["K"]}, "p\u00e5verkad": {"PC": ["H"]}, "betraktad": {"PC": ["C"]}, "sk\u00e4mta": {"VB": ["C"]}, "beg\u00e5vad": {"PC": ["C"]}, "omvandling": {"NN": ["S"]}, "d\u00e4rom": {"AB": ["S"]}, "provins": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rankrad": {"PC": ["S"]}, "nervsystem": {"NN": ["S"]}, "\u00f6nskad": {"PC": ["C"]}, "arbetsdag": {"NN": ["S"]}, "preparat": {"NN": ["S"]}, "vers": {"NN": ["S"]}, "huvuddel": {"NN": ["S"]}, "romantik": {"NN": ["S"]}, "arbetsf\u00f6rdelning": {"NN": ["S"]}, "huvuduppgift": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4rl": {"NN": ["C", "D"]}, "undre": {"JJ": ["S"]}, "adel": {"NN": ["S"]}, "stege": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5tid": {"NN": ["S"]}, "slips": {"NN": ["H"]}, "\u00f6rt": {"NN": ["S"]}, "efternamn": {"NN": ["C"]}, "leksak": {"NN": ["H"]}, "uppkommen": {"PC": ["H"]}, "snegla": {"VB": ["S"]}, "traditionellt": {"AB": ["S"]}, "geografiskt": {"AB": ["S"]}, "tegel": {"NN": ["S"]}, "sammankomst": {"NN": ["D"]}, "mata": {"VB": ["H"]}, "praktisera": {"VB": ["H"]}, "fram\u00f6ver": {"AB": ["S"]}, "r\u00f6sta": {"VB": ["C"]}, "fresta": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verfl\u00f6d": {"NN": ["H"]}, "vidd": {"NN": ["S"]}, "nittiotal": {"NN": ["S"]}, "fotf\u00e4ste": {"NN": ["D"]}, "g\u00e5rdag": {"NN": ["S"]}, "eljest": {"AB": ["S"]}, "grann": {"NN": ["S"]}, "b\u00e4lte": {"NN": ["D", "H"]}, "roa": {"VB": ["C", "H"]}, "beslutad": {"JJ": ["C"]}, "festival": {"NN": ["D"]}, "rationalisera": {"VB": ["S"]}, "ineffektiv": {"JJ": ["D"]}, "betingelse": {"NN": ["S"]}, "rej\u00e4lt": {"AB": ["S"]}, "l\u00e4rdom": {"NN": ["S"]}, "komfort": {"NN": ["H"]}, "sambo": {"NN": ["K"]}, "betr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "uteslutande": {"PC": ["S"], "AB": ["S"]}, "f\u00e5ngst": {"NN": ["S"]}, "fixera": {"VB": ["S"]}, "separat": {"JJ": ["S"]}, "kopiera": {"VB": ["D"]}, "ut\u00e5triktad": {"JJ": ["S"]}, "utrikesminister": {"NN": ["S"]}, "delegera": {"VB": ["H"]}, "gev\u00e4r": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5ra": {"VB": ["C"]}, "skulptur": {"NN": ["D"]}, "\u00e5tervinna": {"VB": ["S"]}, "deklaration": {"NN": ["H"]}, "liknelse": {"NN": ["H"]}, "skolad": {"PC": ["H"]}, "sk\u00e4mtsamt": {"AB": ["S"]}, "miste": {"AB": ["S"]}, "eko": {"NN": ["H"]}, "\u00e4mnesomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "laddning": {"NN": ["C"]}, "genomsnittlig": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4rpr\u00e4glad": {"PC": ["S"]}, "sysselsatt": {"PC": ["C"]}, "nutid": {"NN": ["C"]}, "lejon": {"NN": ["H"]}, "riksf\u00f6rbund": {"NN": ["S"]}, "galopp": {"NN": ["S"]}, "ful": {"JJ": ["C"]}, "gl\u00f6mska": {"NN": ["S"]}, "sn\u00e4cka": {"NN": ["D", "H"]}, "seg": {"JJ": ["S"]}, "bass\u00e4ng": {"NN": ["D"]}, "delstat": {"NN": ["S"]}, "spekulation": {"NN": ["H"]}, "expedition": {"NN": ["S"]}, "flina": {"VB": ["S"]}, "systematiskt": {"AB": ["S"]}, "katastrofal": {"JJ": ["S"]}, "insekt": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6gen": {"JJ": ["S"]}, "sparsam": {"JJ": ["S"]}, "kanin": {"NN": ["D"]}, "flack": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rsvarsmakt": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6pman": {"NN": ["S"]}, "smart": {"JJ": ["S"]}, "plantera": {"VB": ["C"]}, "stadigt": {"AB": ["S"]}, "kemikalie": {"NN": ["H"]}, "utesluten": {"PC": ["C"]}, "morgontidning": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6ptid": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4derska": {"NN": ["S"]}, "giltighet": {"NN": ["S"]}, "samvaro": {"NN": ["S"]}, "grundlig": {"JJ": ["S"]}, "slagen": {"PC": ["C"]}, "assistans": {"NN": ["H"]}, "utl\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "repertoar": {"NN": ["S"]}, "handl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "ryttm\u00e4stare": {"NN": ["S"]}, "rationalisering": {"NN": ["S"]}, "skida": {"NN": ["H"]}, "medverkan": {"NN": ["S"]}, "flora": {"NN": ["S"]}, "landsman": {"NN": ["D", "H"]}, "reserv": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verdriven": {"PC": ["C"]}, "utbyggd": {"PC": ["S"]}, "fackligt": {"AB": ["S"]}, "ogynnsam": {"JJ": ["S"]}, "handha": {"VB": ["S"]}, "v\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "loge": {"NN": ["S"]}, "g\u00e5rdsplan": {"NN": ["S"]}, "strupe": {"NN": ["S"]}, "behaglig": {"JJ": ["H"]}, "fullv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "identifikation": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "belyst": {"PC": ["C"]}, "iskall": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6rs\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "turn\u00e9": {"NN": ["S"]}, "realitet": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lkomna": {"VB": ["S"]}, "tilltro": {"NN": ["D"]}, "studsa": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4ktare": {"NN": ["S"]}, "inledningsvis": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rv\u00e4xla": {"VB": ["C"]}, "till\u00e4gna": {"VB": ["C"]}, "barnkammare": {"NN": ["S"]}, "galleri": {"NN": ["H"]}, "betvivla": {"VB": ["S"]}, "reflektion": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6jdpunkt": {"NN": ["S"]}, "insulin": {"NN": ["S"]}, "integration": {"NN": ["S"]}, "steka": {"VB": ["C", "H"]}, "bindande": {"PC": ["S"]}, "kompani": {"NN": ["S"]}, "sexton": {"RG": ["H"]}, "bindning": {"NN": ["S"]}, "civiliserad": {"JJ": ["C"]}, "varg": {"NN": ["D"]}, "samh\u00e4llsvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "klassiker": {"NN": ["H"]}, "introduktion": {"NN": ["D"]}, "depression": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rhistorisk": {"JJ": ["S"]}, "omtanke": {"NN": ["D"]}, "kreativ": {"JJ": ["K"]}, "konsekvent": {"AB": ["S"], "JJ": ["K"]}, "sk\u00e4r": {"JJ": ["S"], "NN": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00e4rlig": {"JJ": ["S"]}, "klassa": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "pott": {"NN": ["S"]}, "tillta": {"VB": ["S"]}, "klunga": {"NN": ["S"]}, "tablett": {"NN": ["D"]}, "sm\u00e5": {"JJ": ["S"]}, "knopp": {"NN": ["S"]}, "britt": {"NN": ["S"]}, "raskt": {"AB": ["S"]}, "intervjuare": {"NN": ["S"]}, "r\u00e5dgivning": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rja": {"NN": ["D"]}, "dynamik": {"NN": ["K"]}, "appl\u00e5dera": {"VB": ["H"]}, "kl\u00e4dsel": {"NN": ["D"]}, "etisk": {"JJ": ["K"]}, "n\u00e4mnv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "upplagd": {"PC": ["S"]}, "tillh\u00f6righet": {"NN": ["S"]}, "profet": {"NN": ["S"]}, "mellanhand": {"NN": ["S"]}, "konstruktiv": {"JJ": ["K"]}, "framh\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "si": {"AB": ["S"]}, "b\u00f6ter": {"NN": ["H"]}, "s\u00e4kerligen": {"AB": ["S"]}, "hanne": {"NN": ["S"]}, "desperat": {"JJ": ["K"]}, "dirigera": {"VB": ["S"]}, "flat": {"JJ": ["S"]}, "heroisk": {"JJ": ["S"]}, "formulerad": {"PC": ["K"]}, "piska": {"VB": ["S"]}, "blankett": {"NN": ["S"]}, "arbetsliv": {"NN": ["S"]}, "schweizisk": {"JJ": ["C"]}, "muttra": {"VB": ["D"]}, "glans": {"NN": ["H"]}, "nominell": {"JJ": ["S"]}, "bortfall": {"NN": ["S"]}, "fokus": {"NN": ["S"]}, "knippe": {"NN": ["H"]}, "vedertagen": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4rdighet": {"NN": ["H"]}, "journalistisk": {"JJ": ["K"]}, "formad": {"PC": ["C"]}, "massmedium": {"NN": ["S"]}, "antaga": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verhuvud": {"AB": ["S"]}, "ompr\u00f6vning": {"NN": ["S"]}, "omg\u00e5ende": {"AB": ["S"]}, "komplement": {"NN": ["S"]}, "sluka": {"VB": ["D"]}, "giftig": {"JJ": ["H"]}, "h": {"NN": ["S"]}, "underleverant\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "husdjur": {"NN": ["S"]}, "reservation": {"NN": ["S"]}, "fientlig": {"JJ": ["C"]}, "hyllning": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbunden": {"PC": ["C"]}, "l\u00e4cka": {"VB": ["D"]}, "raffinerad": {"JJ": ["H"]}, "ambassad": {"NN": ["D"]}, "propaganda": {"NN": ["H"]}, "jungfru": {"NN": ["H"]}, "dofta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verraskad": {"PC": ["C"]}, "\u00f6rn": {"NN": ["D", "H"]}, "gr\u00e4dde": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4lsignelse": {"NN": ["H"]}, "kaka": {"NN": ["D"]}, "aktion": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rhandla": {"VB": ["S"]}, "fil": {"NN": ["D"]}, "mala": {"VB": ["D", "H"]}, "envar": {"PN": ["S"]}, "disponera": {"VB": ["S"]}, "kontakta": {"VB": ["K"]}, "femtiotal": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4cklig": {"JJ": ["D"]}, "hoppl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "sp\u00f6rsm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "eftertr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "rasera": {"VB": ["S"]}, "kompetensutveckling": {"NN": ["S"]}, "giltig": {"JJ": ["H"]}, "konstaterande": {"NN": ["S"]}, "pigg": {"JJ": ["S"]}, "biblisk": {"JJ": ["S"]}, "motst\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "inspirerad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rlag": {"NN": ["S"]}, "utebliven": {"PC": ["C"]}, "betingad": {"PC": ["S"]}, "avbruten": {"PC": ["C"]}, "flagga": {"NN": ["C"]}, "producerad": {"PC": ["C"]}, "indikation": {"NN": ["K"]}, "retur": {"NN": ["S"]}, "odlad": {"PC": ["H"]}, "inp\u00e5": {"PP": ["S"]}, "kasern": {"NN": ["H"]}, "blixt": {"NN": ["H"]}, "optimism": {"NN": ["S"]}, "tomrum": {"NN": ["S"]}, "rustad": {"PC": ["S"]}, "persisk": {"JJ": ["S"]}, "medicinskt": {"AB": ["S"]}, "temperament": {"NN": ["H"]}, "TV-program": {"NN": ["S"]}, "problematisk": {"JJ": ["K"]}, "tron": {"NN": ["H"]}, "talare": {"NN": ["D", "H"]}, "anm\u00e4ld": {"PC": ["C"]}, "ensamst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdelaktig": {"JJ": ["D"]}, "distinktion": {"NN": ["H"]}, "molekyl": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6redrag": {"NN": ["S"]}, "mytisk": {"JJ": ["S"]}, "finess": {"NN": ["S"]}, "passion": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4llsam": {"JJ": ["S"]}, "monolog": {"NN": ["S"]}, "virvla": {"VB": ["S"]}, "tr\u00e4ff": {"NN": ["C"]}, "klumpig": {"JJ": ["S"]}, "duva": {"NN": ["D", "H"]}, "spannm\u00e5l": {"NN": ["D", "H"]}, "daghem": {"NN": ["S"]}, "hane": {"NN": ["S"]}, "rikligt": {"AB": ["S"]}, "d\u00e5re": {"NN": ["S"]}, "delaktig": {"JJ": ["S"]}, "fl\u00e4kt": {"NN": ["D", "H"]}, "vilt": {"AB": ["S"]}, "extremt": {"AB": ["K"]}, "operativ": {"JJ": ["K"]}, "v\u00e4rdepapper": {"NN": ["S"]}, "livn\u00e4ra": {"VB": ["S"]}, "tv\u00e4rvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "bagage": {"NN": ["H"]}, "stelna": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4regen": {"JJ": ["S"]}, "inramning": {"NN": ["S"]}, "betoning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5nda": {"NN": ["S"]}, "importerad": {"PC": ["C"]}, "p\u00e4rla": {"NN": ["D"]}, "psalm": {"NN": ["S"]}, "lina": {"NN": ["S"]}, "sofistikerad": {"JJ": ["S"]}, "bekymrad": {"PC": ["C"]}, "avklarad": {"PC": ["S"]}, "inomhus": {"AB": ["S"]}, "frakta": {"VB": ["S"]}, "mobiltelefon": {"NN": ["K"]}, "v\u00e4rja": {"VB": ["S"]}, "bos\u00e4ttning": {"NN": ["H"]}, "lyx": {"NN": ["C"]}, "lyckligt": {"AB": ["S"]}, "fyrtiotal": {"NN": ["S"]}, "k\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "accepterad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6ruts\u00e4ga": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00f6ksdjur": {"NN": ["S"]}, "dagis": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rskjutning": {"NN": ["S"]}, "tunnelbana": {"NN": ["D"]}, "inbrott": {"NN": ["S"]}, "fruktbar": {"JJ": ["H"]}, "renodlad": {"PC": ["S"]}, "sj\u00e4lvklarhet": {"NN": ["S"]}, "utbyta": {"VB": ["S"]}, "genial": {"JJ": ["S"]}, "entydig": {"JJ": ["S"]}, "uttrycksmedel": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkalla": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "gagna": {"VB": ["S"]}, "\u00f6dmjukhet": {"NN": ["H"]}, "mikrofon": {"NN": ["H"]}, "lax": {"NN": ["D"]}, "sl\u00e4ktskap": {"NN": ["S"]}, "kr\u00e4nga": {"VB": ["D", "H"]}, "bergv\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "ryggs\u00e4ck": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llbar": {"JJ": ["K"]}, "springande": {"PC": ["S"]}, "medalj": {"NN": ["H"]}, "fr\u00e5getecken": {"NN": ["S"]}, "experimentell": {"JJ": ["S"]}, "betj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "naturvetenskap": {"NN": ["S"]}, "ber\u00f6mma": {"VB": ["S"]}, "kroppslig": {"JJ": ["S"]}, "varsel": {"NN": ["S"]}, "marschera": {"VB": ["D", "H"]}, "fyrkantig": {"JJ": ["S"]}, "oregelbunden": {"JJ": ["H"]}, "utg\u00e5ngsl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "gripen": {"PC": ["C"]}, "mode": {"NN": ["H"]}, "livf\u00f6rs\u00e4kring": {"NN": ["S"]}, "uppst\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "smita": {"VB": ["C"]}, "pinne": {"NN": ["H"]}, "mogna": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4romdagen": {"AB": ["S"]}, "prim\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "utr\u00f6na": {"VB": ["S"]}, "representativ": {"JJ": ["K"]}, "italienare": {"NN": ["C"]}, "timma": {"NN": ["S"]}, "arbetslag": {"NN": ["S"]}, "ingalunda": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlan": {"NN": ["C"]}, "utblick": {"NN": ["S"]}, "mossa": {"NN": ["D"]}, "prestanda": {"NN": ["S"]}, "genuin": {"JJ": ["D"]}, "bifalla": {"VB": ["S"]}, "bortsedd": {"PC": ["S"]}, "stifta": {"VB": ["S"]}, "suddig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rnimma": {"VB": ["S"]}, "n\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "stram": {"JJ": ["S"]}, "studentk\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rdcentral": {"NN": ["S"]}, "sy": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rkunna": {"VB": ["S"]}, "d\u00f6pa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rkunnelse": {"NN": ["S"]}, "tiondel": {"NN": ["S"]}, "befolkad": {"PC": ["H"]}, "renovering": {"NN": ["K"]}, "ironi": {"NN": ["H"]}, "galenskap": {"NN": ["H"]}, "skepsis": {"NN": ["S"]}, "neger": {"NN": ["H"]}, "avteckna": {"VB": ["S"]}, "mystik": {"NN": ["S"]}, "emotionell": {"JJ": ["S"]}, "strama": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rtryckt": {"JJ": ["D"]}, "f\u00f6rn\u00e4mlig": {"JJ": ["S"]}, "kommunism": {"NN": ["S"]}, "sl\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "br\u00e5kdel": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4vla": {"VB": ["S"]}, "fl\u00f6da": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4ndning": {"NN": ["H"]}, "mottagande": {"NN": ["H"]}, "rangordning": {"NN": ["S"]}, "fokusering": {"NN": ["S"]}, "forskningsomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "utest\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "uppskjuta": {"VB": ["S"]}, "avvikande": {"PC": ["S"]}, "nappa": {"VB": ["S"]}, "motorcykel": {"NN": ["C"]}, "marknadsplats": {"NN": ["S"]}, "lockelse": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "havre": {"NN": ["D"]}, "pyramid": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rg\u00e4ves": {"AB": ["H"]}, "huvudfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "uppb\u00e4ra": {"VB": ["S"]}, "fors": {"NN": ["H"]}, "mognad": {"NN": ["D"]}, "kastrull": {"NN": ["S"]}, "inst\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "medlemskap": {"NN": ["S"]}, "tona": {"VB": ["S"]}, "dikta": {"VB": ["S"]}, "lutad": {"PC": ["D"]}, "m\u00e5ng\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rnuftig": {"JJ": ["H"]}, "b\u00e4rare": {"NN": ["D", "H"]}, "final": {"NN": ["S"]}, "beundran": {"NN": ["H"]}, "festlig": {"JJ": ["H"]}, "hj\u00e4lm": {"NN": ["D"]}, "blodtryck": {"NN": ["S"]}, "begynnelse": {"NN": ["S"]}, "inst\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "stockholmare": {"NN": ["S"]}, "biltrafik": {"NN": ["S"]}, "krossad": {"PC": ["D"]}, "skygg": {"JJ": ["S"]}, "planet": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvk\u00e4nsla": {"NN": ["S"]}, "nick": {"NN": ["S"]}, "memoar": {"NN": ["S"]}, "sekretariat": {"NN": ["S"]}, "tecknad": {"PC": ["H"]}, "kreatur": {"NN": ["S"]}, "charm": {"NN": ["S"]}, "flotta": {"NN": ["H"]}, "terapeutisk": {"JJ": ["S"]}, "boende": {"NN": ["D"]}, "separera": {"VB": ["S"]}, "befogenhet": {"NN": ["S"]}, "kallelse": {"NN": ["H"]}, "rista": {"VB": ["S"]}, "filter": {"NN": ["D"]}, "bastu": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4stlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "m\u00e4rkt": {"PC": ["H"]}, "fr\u00e4n": {"JJ": ["S"]}, "rask": {"JJ": ["C"]}, "lastad": {"PC": ["H"]}, "synnerlig": {"JJ": ["S"]}, "oj": {"IN": ["S"]}, "utlova": {"VB": ["S"]}, "avl\u00e5ng": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4roplan": {"NN": ["S"]}, "specialiserad": {"PC": ["H"]}, "subvention": {"NN": ["S"]}, "dos": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4rmed": {"AB": ["S"]}, "utnyttjad": {"PC": ["C"]}, "otroligt": {"AB": ["S"]}, "indian": {"NN": ["S"]}, "reta": {"VB": ["S"]}, "m\u00e4rkbart": {"AB": ["S"]}, "drastiskt": {"AB": ["S"]}, "tillf\u00f6rlitlig": {"JJ": ["S"]}, "kn\u00e4cka": {"VB": ["H"]}, "ben\u00e4gen": {"JJ": ["S"]}, "monster": {"NN": ["C"]}, "vidgad": {"JJ": ["H"]}, "kakelugn": {"NN": ["S"]}, "likgiltig": {"JJ": ["C"]}, "grekiska": {"NN": ["D"]}, "konkurrerande": {"PC": ["S"]}, "ytligt": {"AB": ["S"]}, "mandatperiod": {"NN": ["S"]}, "frambringa": {"VB": ["S"]}, "avdrag": {"NN": ["D"]}, "gr\u00f6t": {"NN": ["S"]}, "bakl\u00e4nges": {"AB": ["S"]}, "frost": {"NN": ["D"]}, "deprimerad": {"PC": ["D"]}, "nederlag": {"NN": ["H"]}, "l\u00e4mnad": {"PC": ["C"]}, "ot\u00e4ck": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5terinf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "skiss": {"NN": ["S"]}, "midnatt": {"NN": ["H"]}, "sm\u00e5prata": {"VB": ["H"]}, "\u00e4ldreomsorg": {"NN": ["S"]}, "g": {"NN": ["S"]}, "moderbolag": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mpel": {"NN": ["H"]}, "st\u00f6kig": {"JJ": ["S"]}, "tidsperiod": {"NN": ["S"]}, "kommunist": {"NN": ["C"]}, "stundom": {"AB": ["S"]}, "slingrande": {"PC": ["S"]}, "sparsamt": {"AB": ["S"]}, "hands": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6renkling": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rkasta": {"VB": ["H"]}, "andetag": {"NN": ["C", "H"]}, "mobilisera": {"VB": ["K"]}, "boplats": {"NN": ["S"]}, "privilegierad": {"PC": ["S"]}, "skolklass": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4nkare": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttad": {"PC": ["C"]}, "trea": {"NN": ["S"]}, "uppeh\u00e5ll": {"NN": ["D"]}, "h\u00f6gljudd": {"JJ": ["H"]}, "innev\u00e5nare": {"NN": ["S"]}, "inspektion": {"NN": ["S"]}, "best\u00e4llare": {"NN": ["S"]}, "flamma": {"VB": ["S"]}, "dagsljus": {"NN": ["S"]}, "repetition": {"NN": ["D"]}, "underh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "kanslihus": {"NN": ["S"]}, "historieskrivning": {"NN": ["S"]}, "stelnad": {"JJ": ["H"]}, "anonym": {"JJ": ["H"]}, "anstalt": {"NN": ["S"]}, "retorisk": {"JJ": ["S"]}, "kreativitet": {"NN": ["K"]}, "publicerad": {"PC": ["H"]}, "fastlagd": {"PC": ["C"]}, "bevakning": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rstamma": {"VB": ["H"]}, "lagrad": {"PC": ["S"]}, "dyrka": {"VB": ["C"]}, "orientalisk": {"JJ": ["H"]}, "klockslag": {"NN": ["S"]}, "omst\u00e4llning": {"NN": ["K"]}, "telefax": {"NN": ["S"]}, "utbrott": {"NN": ["S"]}, "drivande": {"PC": ["S"]}, "kapa": {"VB": ["S"]}, "hormon": {"NN": ["S"]}, "massiv": {"JJ": ["H"]}, "skickligt": {"AB": ["S"]}, "\u00e5terh\u00e5llsamhet": {"NN": ["S"]}, "underl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "svepande": {"PC": ["S"]}, "federal": {"JJ": ["S"]}, "bakben": {"NN": ["S"]}, "vetenskapligt": {"AB": ["S"]}, "vackla": {"VB": ["D"]}, "decentralisering": {"NN": ["S"]}, "undanskymd": {"PC": ["S"]}, "valr\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "graviditet": {"NN": ["D"]}, "kyss": {"NN": ["C"]}, "marsch": {"NN": ["C"]}, "spanjor": {"NN": ["H"]}, "klan": {"NN": ["H"]}, "prototyp": {"NN": ["S"]}, "vilkas": {"PN": ["S"]}, "arbetarklass": {"NN": ["S"]}, "kronisk": {"JJ": ["S"]}, "dito": {"AB": ["S"]}, "relevans": {"NN": ["S"]}, "hierarki": {"NN": ["K"]}, "examensarbete": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6rlighet": {"NN": ["S"]}, "finansminister": {"NN": ["S"]}, "arbetskl\u00e4der": {"NN": ["S"]}, "misst\u00e4nksamhet": {"NN": ["H"]}, "\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "b\u00e5ge": {"NN": ["C"]}, "honung": {"NN": ["H"]}, "universell": {"JJ": ["D", "H"]}, "marginell": {"JJ": ["S"]}, "klump": {"NN": ["S"]}, "reglerad": {"PC": ["C"]}, "mots\u00e4ga": {"VB": ["H"]}, "boskapssk\u00f6tsel": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lst\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "inb\u00f6rdeskrig": {"NN": ["S"]}, "inblick": {"NN": ["S"]}, "stadga": {"NN": ["H"]}, "marginal": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "stift": {"NN": ["D"]}, "x": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "katolsk": {"JJ": ["C"]}, "\u00f6vergrepp": {"NN": ["H"]}, "skrivare": {"NN": ["K"]}, "uppfunnen": {"PC": ["C"]}, "begravd": {"PC": ["C"]}, "s\u00e4d": {"NN": ["D"]}, "dricksvatten": {"NN": ["S"]}, "uppdelad": {"PC": ["S"]}, "trafikolycka": {"NN": ["S"]}, "ins\u00e4ndare": {"NN": ["S"]}, "jordbruksmark": {"NN": ["S"]}, "stava": {"VB": ["S"]}, "utslagen": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tskillnad": {"NN": ["S"]}, "jordbrukare": {"NN": ["H"]}, "oskriven": {"PC": ["S"]}, "uppoffring": {"NN": ["S"]}, "sargad": {"PC": ["C"]}, "harmonisk": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5mind": {"PC": ["C"]}, "konto": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6respr\u00e5ka": {"VB": ["D"]}, "avsky": {"NN": ["S"]}, "beh\u00e5llning": {"NN": ["H"]}, "bokslut": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rfader": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "nedsatt": {"PC": ["S"]}, "handfull": {"JJ": ["S"]}, "hederlig": {"JJ": ["C"]}, "lindra": {"VB": ["S"]}, "sekvens": {"NN": ["K"]}, "episod": {"NN": ["C"]}, "genomslag": {"NN": ["K"]}, "omn\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "diagnostik": {"NN": ["S"]}, "avlasta": {"VB": ["S"]}, "uppriktigt": {"AB": ["S"]}, "d\u00f6dlig": {"JJ": ["H"]}, "upphetsning": {"NN": ["S"]}, "skiljas": {"VB": ["D"]}, "ovanst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rtjust": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00f6dslig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rfattarskap": {"NN": ["S"]}, "bagageutrymme": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4ngning": {"NN": ["K"]}, "p": {"NN": ["D"]}, "abort": {"NN": ["D"]}, "l\u00e4mpligen": {"AB": ["S"]}, "fullborda": {"VB": ["D"]}, "stamma": {"VB": ["H"]}, "hyreshus": {"NN": ["S"]}, "naturv\u00e5rdsverk": {"NN": ["S"]}, "avsiktligt": {"AB": ["S"]}, "flerbostadshus": {"NN": ["S"]}, "byggnadsarbetare": {"NN": ["S"]}, "hett": {"AB": ["S"]}, "gl\u00e4dja": {"VB": ["H"]}, "styv": {"JJ": ["S"]}, "stillast\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "grundlag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rel\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "bortsett": {"AB": ["S"]}, "integritet": {"NN": ["K"]}, "lantbruk": {"NN": ["S"]}, "intrig": {"NN": ["D"]}, "ryggrad": {"NN": ["D"]}, "differentierad": {"PC": ["S"]}, "kalv": {"NN": ["D"]}, "sant": {"AB": ["S"]}, "anklagelse": {"NN": ["H"]}, "efterfr\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "evolution\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "brett": {"AB": ["S"]}, "r\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "eftertraktad": {"PC": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6relsevis": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6reskriven": {"PC": ["S"]}, "slit": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5l": {"NN": ["D"]}, "f\u00e5ngenskap": {"NN": ["S"]}, "missf\u00f6rst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "pianist": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5tida": {"JJ": ["S"]}, "oavbrutet": {"AB": ["S"]}, "gl\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rorening": {"NN": ["K"]}, "halvtid": {"NN": ["S"]}, "ost\u00f6rd": {"JJ": ["S"]}, "varsamt": {"AB": ["S"]}, "jagad": {"PC": ["S"]}, "kosmisk": {"JJ": ["S"]}, "suggestiv": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rberedd": {"PC": ["S"]}, "heder": {"NN": ["C", "H"]}, "kungapar": {"NN": ["S"]}, "undandra": {"VB": ["H"]}, "lump": {"NN": ["S"]}, "bevista": {"VB": ["S"]}, "institutionell": {"JJ": ["S"]}, "underh\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "utv\u00e4g": {"NN": ["D", "H"]}, "bister": {"JJ": ["S"]}, "adjunkt": {"NN": ["S"]}, "samst\u00e4mmig": {"JJ": ["S"]}, "undertrycka": {"VB": ["H"]}, "slunga": {"VB": ["H"]}, "oacceptabel": {"JJ": ["K"]}, "dumhet": {"NN": ["C", "H"]}, "drastisk": {"JJ": ["S"]}, "fosfor": {"NN": ["S"]}, "utspel": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6rdagskv\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "ansl\u00e5": {"VB": ["S"]}, "modernisera": {"VB": ["S"]}, "beaktande": {"NN": ["S"]}, "orimligt": {"AB": ["S"]}, "ovetande": {"JJ": ["S"]}, "stabilisera": {"VB": ["H"]}, "anst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "uts\u00f6kt": {"PC": ["S"]}, "familjemedlem": {"NN": ["H"]}, "enormt": {"AB": ["S"]}, "otur": {"NN": ["S"]}, "drog": {"NN": ["H"]}, "industriomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "oupph\u00f6rligt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rfinad": {"PC": ["S"]}, "t\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "infektion": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lsignad": {"PC": ["S"]}, "design": {"NN": ["K"]}, "garanterad": {"PC": ["S"]}, "avv\u00e4gning": {"NN": ["S"]}, "rostig": {"JJ": ["S"]}, "nalkas": {"VB": ["H"]}, "intrikat": {"JJ": ["S"]}, "fog": {"NN": ["S"]}, "skepnad": {"NN": ["C"]}, "g\u00f6dsel": {"NN": ["H"]}, "ackord": {"NN": ["S"]}, "bel\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "obalans": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttsv\u00e4sende": {"NN": ["S"]}, "stormakt": {"NN": ["S"]}, "adj\u00f6": {"IN": ["S"]}, "vall": {"NN": ["S"]}, "salig": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rring": {"NN": ["S"]}, "lyckligtvis": {"AB": ["S"]}, "fackf\u00f6rening": {"NN": ["D"]}, "framtagen": {"PC": ["S"]}, "gram": {"NN": ["H"]}, "tillika": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4pnad": {"PC": ["S"]}, "omtyckt": {"JJ": ["S"]}, "avskuren": {"PC": ["S"]}, "formel": {"NN": ["C"]}, "onaturlig": {"JJ": ["S"]}, "utf\u00f6rligt": {"AB": ["S"]}, "mytologi": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rkorta": {"VB": ["D"]}, "gr\u00e4smatta": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "hage": {"NN": ["S"]}, "logik": {"NN": ["H"]}, "talesman": {"NN": ["K"]}, "bekymra": {"VB": ["C"]}, "tilltalande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6nskning": {"NN": ["S"]}, "avvaktan": {"NN": ["S"]}, "saknad": {"NN": ["H"]}, "ur\u00e5ldrig": {"JJ": ["S"]}, "helhetssyn": {"NN": ["S"]}, "effektivisera": {"VB": ["S"]}, "mildra": {"VB": ["S"]}, "informell": {"JJ": ["K"]}, "mytologisk": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rmedling": {"NN": ["H"]}, "hetsig": {"JJ": ["S"]}, "komponera": {"VB": ["C"]}, "drake": {"NN": ["D"]}, "monopol": {"NN": ["K"]}, "k\u00f6rning": {"NN": ["S"]}, "parkeringsplats": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5gons": {"PS": ["S"]}, "justitieminister": {"NN": ["S"]}, "skyddande": {"PC": ["S"]}, "belastning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rldsm\u00e4stare": {"NN": ["S"]}, "offra": {"VB": ["H"]}, "marknadsm\u00e4ssig": {"JJ": ["S"]}, "utl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5g": {"NN": ["S"]}, "tilltagande": {"JJ": ["S"]}, "r\u00f6tt": {"AB": ["S"]}, "sk\u00e5da": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4tort": {"NN": ["S"]}, "till\u00e5telse": {"NN": ["C"]}, "vidstr\u00e4ckt": {"JJ": ["C"]}, "sk\u00f6tsel": {"NN": ["S"]}, "avg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "aptit": {"NN": ["C"]}, "rituell": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4sentligen": {"AB": ["S"]}, "upprorisk": {"JJ": ["S"]}, "statisk": {"JJ": ["S"]}, "stimulerande": {"PC": ["S"]}, "fascinerande": {"JJ": ["S"]}, "ironiskt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00e4rkt": {"PC": ["S"]}, "efterlikna": {"VB": ["S"]}, "minimum": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6ntagare": {"NN": ["S"]}, "ovilja": {"NN": ["S"]}, "oemotst\u00e5ndlig": {"JJ": ["S"]}, "tales\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "runsten": {"NN": ["S"]}, "allm\u00e4ngiltig": {"JJ": ["S"]}, "tynga": {"VB": ["H"]}, "befara": {"VB": ["S"]}, "vansklig": {"JJ": ["S"]}, "avund": {"NN": ["H"]}, "karensdag": {"NN": ["S"]}, "trevande": {"PC": ["S"]}, "\u00e5ratal": {"NN": ["S"]}, "producent": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rvaltare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tr\u00e5": {"NN": ["S"]}, "slopa": {"VB": ["S"]}, "ofullst\u00e4ndig": {"JJ": ["D"]}, "p\u00e5frestande": {"JJ": ["S"]}, "ogilla": {"VB": ["S"]}, "tillgripa": {"VB": ["S"]}, "utmanande": {"PC": ["S"]}, "lyster": {"NN": ["S"]}, "studieresa": {"NN": ["S"]}, "skrota": {"VB": ["S"]}, "\u00e4lskare": {"NN": ["C"]}, "tr\u00e4ngsel": {"NN": ["D"]}, "geografi": {"NN": ["H"]}, "respekterad": {"PC": ["S"]}, "anst\u00e4llningstid": {"NN": ["S"]}, "borgm\u00e4stare": {"NN": ["C"]}, "bedrift": {"NN": ["S"]}, "tillg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "porslin": {"NN": ["D"]}, "inflytelserik": {"JJ": ["S"]}, "uppenbara": {"VB": ["S"]}, "dunka": {"VB": ["C"]}, "fr\u00e5gande": {"PC": ["S"]}, "framf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "utn\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "\u00f6verfl\u00f6dig": {"JJ": ["H"]}, "exploatera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rebyggande": {"JJ": ["H"]}, "instabil": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringskassa": {"NN": ["S"]}, "teknologisk": {"JJ": ["S"]}, "ledningsgrupp": {"NN": ["S"]}, "kundkrets": {"NN": ["S"]}, "\u00f6sterrikisk": {"JJ": ["D"]}, "medvetsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "mission": {"NN": ["H"]}, "huvudbyggnad": {"NN": ["S"]}, "t\u00e5lmodigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rest\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rbliva": {"VB": ["S"]}, "villigt": {"AB": ["S"]}, "gl\u00f6md": {"PC": ["S"]}, "viga": {"VB": ["S"]}, "j\u00e4ttestor": {"JJ": ["S"]}, "oskadd": {"JJ": ["S"]}, "lasarett": {"NN": ["S"]}, "ignorera": {"VB": ["H"]}, "insjukna": {"VB": ["C"]}, "handtag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6delse": {"NN": ["C"]}, "utstr\u00e4cka": {"VB": ["S"]}, "karakt\u00e4ristisk": {"JJ": ["S"]}, "bredda": {"VB": ["S"]}, "markering": {"NN": ["S"]}, "hugg": {"NN": ["S"]}, "kl\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "on\u00f6dan": {"NN": ["S"]}, "utdragen": {"PC": ["S"]}, "upps\u00e4gningstid": {"NN": ["S"]}, "isolera": {"VB": ["C"]}, "f\u00e4rdigst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "tidsrymd": {"NN": ["S"]}, "avsl\u00e5": {"VB": ["D"]}, "neddragning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rdel\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "attraktion": {"NN": ["H"]}, "underjordisk": {"JJ": ["H"]}, "intimt": {"AB": ["S"]}, "bakg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verhand": {"NN": ["S"]}, "torp": {"NN": ["S"]}, "omgiva": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4nja": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "varva": {"VB": ["S"]}, "h\u00f6gkonjunktur": {"NN": ["S"]}, "bedra": {"VB": ["C", "D"]}, "femtedel": {"NN": ["S"]}, "byr\u00e5krati": {"NN": ["D"]}, "grotta": {"NN": ["H"]}, "tank": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlat": {"AB": ["S"]}, "samarbetspartner": {"NN": ["S"]}, "bakomliggande": {"PC": ["S"]}, "prydlig": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4rst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "gr\u00e4nd": {"NN": ["S"]}, "likst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "utmattad": {"PC": ["S"]}, "\u00e5sna": {"NN": ["D"]}, "evenemang": {"NN": ["S"]}, "femma": {"NN": ["S"]}, "grundl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "orsakad": {"PC": ["S"]}, "misst\u00e4nksam": {"JJ": ["H"]}, "p\u00e5minnelse": {"NN": ["S"]}, "ingripande": {"NN": ["S"]}, "gnista": {"NN": ["D"]}, "k\u00e4nnetecknande": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tskild": {"PC": ["S"]}, "trotsa": {"VB": ["D"]}, "arbetsutskott": {"NN": ["S"]}, "oansenlig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4rderad": {"PC": ["S"]}, "omv\u00e4ndelse": {"NN": ["S"]}, "runda": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e5ldrad": {"PC": ["S"]}, "samtycka": {"VB": ["C"]}, "diplomatisk": {"JJ": ["H"]}, "brokig": {"JJ": ["S"]}, "medk\u00e4nsla": {"NN": ["D"]}, "\u00e5tg\u00e4rda": {"VB": ["H"]}, "emigrera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rbruka": {"VB": ["S"]}, "slarvig": {"JJ": ["S"]}, "fnissa": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4krad": {"PC": ["S"]}, "motto": {"NN": ["H"]}, "komposition": {"NN": ["S"]}, "forskningsprojekt": {"NN": ["S"]}, "element\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "tam": {"JJ": ["H"]}, "dilemma": {"NN": ["S"]}, "svek": {"NN": ["H"]}, "kommunistisk": {"JJ": ["C"]}, "intellektuellt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4rra": {"VB": ["S"]}, "asiatisk": {"JJ": ["D"]}, "elegans": {"NN": ["H"]}, "utel\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rkl\u00e4dd": {"PC": ["S"]}, "uttagen": {"PC": ["S"]}, "bottna": {"VB": ["S"]}, "kluven": {"PC": ["S"]}, "bruten": {"PC": ["S"]}, "segrare": {"NN": ["S"]}, "skrivelse": {"NN": ["S"]}, "stegvis": {"AB": ["S"]}, "budgetproposition": {"NN": ["S"]}, "grammatik": {"NN": ["S"]}, "efterl\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "framf\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "slutf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4xling": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mpla": {"VB": ["H"]}, "snarlik": {"JJ": ["S"]}, "skifte": {"NN": ["S"]}, "varaktig": {"JJ": ["S"]}, "oumb\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "kapsel": {"NN": ["S"]}, "solljus": {"NN": ["S"]}, "presenterad": {"PC": ["S"]}, "hedra": {"VB": ["H"]}, "omf\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "utbytt": {"PC": ["S"]}, "k\u00e4rnvapen": {"NN": ["S"]}, "tillfr\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "hj\u00e4lpl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "vikingatid": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttf\u00e4rdighet": {"NN": ["S"]}, "upphovsman": {"NN": ["D", "H"]}, "passivitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00e5talig": {"JJ": ["S"]}, "omorganisation": {"NN": ["S"]}, "komplicera": {"VB": ["C"]}, "motstridig": {"JJ": ["S"]}, "fr\u00e5ng\u00e5": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nkt": {"PC": ["S"]}, "uppfostra": {"VB": ["S"]}, "statsbidrag": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4rleksfull": {"JJ": ["C", "H"]}, "helt\u00e4ckande": {"JJ": ["S"]}, "optimal": {"JJ": ["S"]}, "sovjet": {"NN": ["D", "H"]}, "br\u00e4da": {"NN": ["S"]}, "efterlevande": {"NN": ["S"]}, "opassande": {"JJ": ["S"]}, "skorsten": {"NN": ["H"]}, "dekorativ": {"JJ": ["D"]}, "sextiotal": {"NN": ["S"]}, "referens": {"NN": ["S"]}, "tillvarata": {"VB": ["S"]}, "fruktan": {"NN": ["C"]}, "borgare": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4xlande": {"PC": ["S"]}, "studiebes\u00f6k": {"NN": ["S"]}, "missn\u00f6je": {"NN": ["S"]}, "kupp": {"NN": ["S"]}, "idelig": {"JJ": ["S"]}, "fingervisning": {"NN": ["S"]}, "originell": {"JJ": ["H"]}, "v\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "underbart": {"AB": ["S"]}, "kulm": {"NN": ["S"]}, "inneboende": {"PC": ["S"]}, "likaledes": {"AB": ["S"]}, "foster": {"NN": ["S"]}, "stillhet": {"NN": ["S"]}, "ant\u00e4nda": {"VB": ["H"]}, "format": {"NN": ["K"]}, "frita": {"VB": ["S"]}, "elektricitet": {"NN": ["D"]}, "rockband": {"NN": ["S"]}, "fiktiv": {"JJ": ["S"]}, "biverkning": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4tthet": {"NN": ["H"]}, "j\u00e4mvikt": {"NN": ["H"]}, "minister": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rliggande": {"JJ": ["S"]}, "ledighet": {"NN": ["S"]}, "inb\u00e4ddad": {"PC": ["S"]}, "stationshus": {"NN": ["S"]}, "kommunistparti": {"NN": ["S"]}, "rampljus": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rflod": {"NN": ["S"]}, "nedsk\u00e4rning": {"NN": ["S"]}, "vidareutveckling": {"NN": ["S"]}, "tids\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "kvitt": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4lskelse": {"NN": ["S"]}, "subjektiv": {"JJ": ["K"]}, "uppgiven": {"PC": ["S"]}, "avsl\u00f6jande": {"NN": ["H"]}, "doktorsexamen": {"NN": ["S"]}, "kvot": {"NN": ["S"]}, "fj\u00e4ril": {"NN": ["H"]}, "\u00f6msesidigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6renkla": {"VB": ["D"]}, "klot": {"NN": ["H"]}, "bekanta": {"VB": ["S"]}, "chockerande": {"PC": ["S"]}, "skymundan": {"AB": ["S"]}, "sjukskrivning": {"NN": ["S"]}, "pensel": {"NN": ["H"]}, "notering": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6n": {"NN": ["S"]}, "dekor": {"NN": ["S"]}, "livstid": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ndock": {"AB": ["S"]}, "gissning": {"NN": ["S"]}, "rimligt": {"AB": ["S"]}, "mana": {"VB": ["S"]}, "revision": {"NN": ["K"]}, "antropologisk": {"JJ": ["S"]}, "arkeolog": {"NN": ["S"]}, "barnfamilj": {"NN": ["S"]}, "omv\u00e4lvning": {"NN": ["S"]}, "missbrukare": {"NN": ["S"]}, "utrusta": {"VB": ["H"]}, "\u00f6vers": {"NN": ["S"]}, "slagf\u00e4lt": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4ngelsestraff": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "funka": {"VB": ["S"]}, "korrigera": {"VB": ["S"]}, "riskabel": {"JJ": ["S"]}, "kr\u00f6na": {"VB": ["D"]}, "fj\u00e4der": {"NN": ["H"]}, "spelregel": {"NN": ["S"]}, "kr\u00e5nglig": {"JJ": ["S"]}, "tillk\u00e4nnage": {"VB": ["C"]}, "utrota": {"VB": ["D"]}, "nationalistisk": {"JJ": ["S"]}, "vibrera": {"VB": ["D"]}, "h\u00e4lsosam": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verst": {"JJ": ["S"]}, "huvudkontor": {"NN": ["S"]}, "uppr\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "v\u00e4lta": {"VB": ["C"]}, "hembygd": {"NN": ["S"]}, "kull": {"NN": ["S"]}, "renad": {"PC": ["S"]}, "uppm\u00e4rksamt": {"AB": ["S"]}, "spekulera": {"VB": ["H"]}, "infart": {"NN": ["S"]}, "oskuld": {"NN": ["C", "H"]}, "komisk": {"JJ": ["D"]}, "upphandling": {"NN": ["S"]}, "indragen": {"PC": ["S"]}, "irrelevant": {"JJ": ["S"]}, "sakfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "riksintresse": {"NN": ["S"]}, "attackera": {"VB": ["C"]}, "smycke": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rlorare": {"NN": ["S"]}, "teoretiker": {"NN": ["S"]}, "utebli": {"VB": ["C"]}, "sm\u00e5f\u00f6retagare": {"NN": ["S"]}, "kontrollgrupp": {"NN": ["S"]}, "markant": {"AB": ["S"]}, "prosa": {"NN": ["D"]}, "tangera": {"VB": ["S"]}, "folkgrupp": {"NN": ["D"]}, "psykiskt": {"AB": ["S"]}, "splittring": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lbefinnande": {"NN": ["H"]}, "fotsp\u00e5r": {"NN": ["D"]}, "leverne": {"NN": ["S"]}, "team": {"NN": ["S"]}, "almanacka": {"NN": ["S"]}, "nisch": {"NN": ["S"]}, "distribution": {"NN": ["S"]}, "vansinne": {"NN": ["S"]}, "etnisk": {"JJ": ["K"]}, "jordklot": {"NN": ["S"]}, "arabv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "ruin": {"NN": ["H"]}, "ol\u00f6slig": {"JJ": ["S"]}, "livligt": {"AB": ["S"]}, "klyfta": {"NN": ["H"]}, "japan": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6retr\u00e4de": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rbluffande": {"AB": ["S"]}, "\u00e5tf\u00f6ljd": {"PC": ["S"]}, "man\u00f6vrera": {"VB": ["H"]}, "n\u00e4rmande": {"NN": ["S"]}, "luftig": {"JJ": ["S"]}, "flexibilitet": {"NN": ["K"]}, "respektera": {"VB": ["C"]}, "br\u00e5dskande": {"PC": ["S"]}, "fusion": {"NN": ["S"]}, "samh\u00e4llsdebatt": {"NN": ["S"]}, "civilr\u00e4ttslig": {"JJ": ["S"]}, "omstrukturering": {"NN": ["S"]}, "bett": {"NN": ["D"]}, "strandkant": {"NN": ["S"]}, "riddare": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4nnande": {"PC": ["S"]}, "styrande": {"PC": ["S"]}, "urin": {"NN": ["S"]}, "stupa": {"VB": ["S"]}, "indignation": {"NN": ["H"]}, "debut": {"NN": ["S"]}, "reserverad": {"PC": ["S"]}, "grundare": {"NN": ["K"]}, "bukt": {"NN": ["D"]}, "uppsikt": {"NN": ["H"]}, "tveksamt": {"AB": ["S"]}, "invecklad": {"PC": ["S"]}, "p\u00e5frestning": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "kringliggande": {"JJ": ["S"]}, "eftergift": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4rorik": {"JJ": ["S"]}, "spaning": {"NN": ["S"]}, "avs\u00e4ga": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4nka": {"VB": ["S"]}, "symbios": {"NN": ["S"]}, "referensgrupp": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4mnv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "sammanst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "komfortabel": {"JJ": ["D"]}, "g\u00e5s": {"NN": ["D"]}, "\u00e5h\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6ne\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terse": {"VB": ["C"]}, "videofilm": {"NN": ["S"]}, "barock": {"NN": ["S"]}, "barnbarn": {"NN": ["S"]}, "intressent": {"NN": ["S"]}, "upprepning": {"NN": ["D"]}, "framtidsfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "forcera": {"VB": ["S"]}, "skrivande": {"PC": ["S"]}, "stagnation": {"NN": ["S"]}, "palm": {"NN": ["D"]}, "spektakul\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "orange": {"JJ": ["S"]}, "uppskattning": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4nad": {"PC": ["S"]}, "eftertryck": {"NN": ["S"]}, "symtom": {"NN": ["S"]}, "\u00e5ldring": {"NN": ["D", "H"]}, "obekv\u00e4m": {"JJ": ["D", "H"]}, "journalistik": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4ntetid": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4nslighet": {"NN": ["H"]}, "beh\u00f6vlig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rgrund": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vervintra": {"VB": ["S"]}, "avg\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "symmetrisk": {"JJ": ["S"]}, "kugge": {"NN": ["S"]}, "konsultera": {"VB": ["H"]}, "utkast": {"NN": ["S"]}, "anknyta": {"VB": ["S"]}, "magasin": {"NN": ["S"]}, "missuppfatta": {"VB": ["S"]}, "saftig": {"JJ": ["S"]}, "uppfordrande": {"PC": ["S"]}, "underh\u00e5llande": {"PC": ["S"]}, "kladdig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rkortning": {"NN": ["D"]}, "spr\u00f6d": {"JJ": ["D"]}, "\u00e5terta": {"VB": ["H"]}, "intakt": {"JJ": ["H"]}, "milj\u00f6v\u00e4nlig": {"JJ": ["S"]}, "innevarande": {"PC": ["S"]}, "grymhet": {"NN": ["H"]}, "manuell": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4ttillg\u00e4nglig": {"JJ": ["S"]}, "pol": {"NN": ["D"]}, "j\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rutbest\u00e4md": {"PC": ["S"]}, "vokabul\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "avgiva": {"VB": ["S"]}, "tons\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "egyptisk": {"JJ": ["D"]}, "huvudpart": {"NN": ["S"]}, "profetia": {"NN": ["S"]}, "libretto": {"NN": ["S"]}, "furste": {"NN": ["S"]}, "manifestation": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5ttligt": {"AB": ["S"]}, "k\u00e4nslom\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "idealbild": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4djan": {"NN": ["S"]}, "mis\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "realism": {"NN": ["S"]}, "undanta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6sttysk": {"JJ": ["S"]}, "scenario": {"NN": ["K"]}, "skandal": {"NN": ["H"]}, "fallande": {"PC": ["S"]}, "ordin\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "prestige": {"NN": ["H"]}, "tidvis": {"AB": ["S"]}, "utsliten": {"PC": ["S"]}, "godtycklig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rbryllande": {"PC": ["S"]}, "mandat": {"NN": ["K"]}, "groda": {"NN": ["D"]}, "del\u00e4gare": {"NN": ["S"]}, "infria": {"VB": ["S"]}, "innerst": {"JJ": ["S"]}, "d\u00f6v": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5tf\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "underk\u00e4nna": {"VB": ["S"]}, "\u00e4gander\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "sp\u00e4nst": {"NN": ["S"]}, "reception": {"NN": ["S"]}, "minnesm\u00e4rke": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntansfull": {"JJ": ["S"]}, "road": {"PC": ["S"]}, "overklig": {"JJ": ["S"]}, "livsstil": {"NN": ["S"]}, "resignation": {"NN": ["D"]}, "f\u00e4ngsla": {"VB": ["D"]}, "halvera": {"VB": ["D"]}, "nedbrytning": {"NN": ["S"]}, "befr\u00e4mja": {"VB": ["S"]}, "yrkesverksam": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rtr\u00e4fflig": {"JJ": ["S"]}, "vetenskapsman": {"NN": ["D", "H"]}, "dansbana": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ventyra": {"VB": ["S"]}, "stationerad": {"PC": ["S"]}, "tvekl\u00f6st": {"AB": ["S"]}, "inbjuden": {"PC": ["S"]}, "avstanna": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5nadsl\u00f6n": {"NN": ["S"]}, "konversation": {"NN": ["H"]}, "hydda": {"NN": ["D", "H"]}, "avb\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4mma": {"VB": ["H"]}, "vitalitet": {"NN": ["S"]}, "imperialism": {"NN": ["S"]}, "lantlig": {"JJ": ["H"]}, "r\u00e5dhus": {"NN": ["H"]}, "anvisad": {"PC": ["S"]}, "sammanbrott": {"NN": ["S"]}, "bed\u00f6mare": {"NN": ["S"]}, "inflyttning": {"NN": ["S"]}, "hellre": {"AB": ["S"]}, "entydigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00e5f\u00e4ng": {"JJ": ["D", "H"]}, "stomme": {"NN": ["H"]}, "sammanh\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "tillvara": {"PL": ["S"]}, "olaglig": {"JJ": ["S"]}, "ljuv": {"JJ": ["H"]}, "genomt\u00e4nkt": {"PC": ["S"]}, "opinion": {"NN": ["S"]}, "prisa": {"VB": ["S"]}, "missta": {"VB": ["S"]}, "sockerbit": {"NN": ["S"]}, "underligt": {"AB": ["S"]}, "gener\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4lutbildad": {"JJ": ["S"]}, "b\u00e4rbar": {"JJ": ["S"]}, "tj\u00e4nstefolk": {"NN": ["S"]}, "kalori": {"NN": ["S"]}, "areal": {"NN": ["S"]}, "beryktad": {"PC": ["S"]}, "stilleben": {"NN": ["S"]}, "uppvaktning": {"NN": ["S"]}, "justera": {"VB": ["C"]}, "centerparti": {"NN": ["S"]}, "omv\u00e4nt": {"AB": ["H"]}, "d\u00e4remellan": {"AB": ["S"]}, "lirare": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rma": {"VB": ["S"]}, "karismatisk": {"JJ": ["S"]}, "fostra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4ldrahem": {"NN": ["S"]}, "ackompanjemang": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbrukad": {"PC": ["S"]}, "kr\u00e5ngla": {"VB": ["S"]}, "unders\u00f6kt": {"PC": ["S"]}, "varsla": {"VB": ["S"]}, "utpost": {"NN": ["S"]}, "grundval": {"NN": ["S"]}, "genomarbetad": {"PC": ["S"]}, "kontrollerad": {"PC": ["S"]}, "vederb\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "serva": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsorg": {"NN": ["S"]}, "tjugonde": {"RO": ["S"]}, "somras": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4lja": {"VB": ["S"]}, "f\u00e5ngad": {"PC": ["S"]}, "h\u00f6gteknologisk": {"JJ": ["S"]}, "tv\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "tillgodog\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rdriva": {"VB": ["S"]}, "sten\u00e5lder": {"NN": ["S"]}, "metodiskt": {"AB": ["S"]}, "dragning": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4nd": {"NN": ["S"]}, "kartl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "otill\u00e5ten": {"PC": ["S"]}, "uppemot": {"PP": ["S"]}, "m\u00e4ssing": {"NN": ["D"]}, "utdela": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6ljeslagare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6raktfull": {"JJ": ["H"]}, "andedr\u00e4kt": {"NN": ["D"]}, "modifikation": {"NN": ["S"]}, "produktiv": {"JJ": ["K"]}, "folkmusik": {"NN": ["S"]}, "redovisad": {"PC": ["S"]}, "frivilligt": {"AB": ["S"]}, "direktkontakt": {"NN": ["S"]}, "underteckna": {"VB": ["C", "H"]}, "parisisk": {"JJ": ["D"]}, "socialbidrag": {"NN": ["S"]}, "rostfri": {"JJ": ["S"]}, "privatperson": {"NN": ["S"]}, "livsvillkor": {"NN": ["S"]}, "beh\u00e4rskad": {"PC": ["S"]}, "internt": {"AB": ["S"]}, "tillm\u00e4ta": {"VB": ["S"]}, "specialisera": {"VB": ["H"]}, "uppslagen": {"PC": ["S"]}, "anstr\u00e4ngd": {"PC": ["S"]}, "spelad": {"PC": ["S"]}, "visuell": {"JJ": ["S"]}, "tropisk": {"JJ": ["S"]}, "expressiv": {"JJ": ["S"]}, "t\u00f6ras": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rfallen": {"PC": ["S"]}, "behaga": {"VB": ["S"]}, "komposit\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "kommunalpolitiker": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6lje": {"NN": ["S"]}, "maximalt": {"AB": ["S"]}, "tredimensionell": {"JJ": ["S"]}, "oval": {"JJ": ["D"]}, "\u00e4tande": {"NN": ["S"]}, "grannland": {"NN": ["S"]}, "idyllisk": {"JJ": ["S"]}, "balansr\u00e4kning": {"NN": ["S"]}, "glest": {"AB": ["S"]}, "omistlig": {"JJ": ["S"]}, "nostalgisk": {"JJ": ["S"]}, "omv\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rmodan": {"NN": ["D"]}, "revidera": {"VB": ["S"]}, "botanisk": {"JJ": ["S"]}, "uttrycklig": {"JJ": ["H"]}, "bist\u00e5": {"VB": ["D"]}, "aggression": {"NN": ["H"]}, "banal": {"JJ": ["H"]}, "huvudman": {"NN": ["S"]}, "nogsamt": {"AB": ["S"]}, "m\u00e5nne": {"AB": ["S"]}, "slagkraftig": {"JJ": ["S"]}, "facit": {"NN": ["S"]}, "anseende": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbifart": {"NN": ["S"]}, "arrangerad": {"PC": ["S"]}, "vilsen": {"JJ": ["S"]}, "livsform": {"NN": ["S"]}, "underifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "\u00e5teruppst\u00e5": {"VB": ["H"]}, "entusiast": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4ffande": {"PC": ["S"]}, "angripen": {"PC": ["S"]}, "konfiskera": {"VB": ["S"]}, "gl\u00e4nta": {"NN": ["H"]}, "sannolik": {"JJ": ["S"]}, "ikl\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4rb\u00e4rgera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsumbar": {"JJ": ["H"]}, "omf\u00f6rdela": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4mrad": {"PC": ["S"]}, "regim": {"NN": ["H"]}, "paradoxal": {"JJ": ["S"]}, "idiotisk": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rvandling": {"NN": ["H"]}, "sensuell": {"JJ": ["S"]}, "tillgivenhet": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4msides": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gskoleutbildning": {"NN": ["S"]}, "levnadsstandard": {"NN": ["S"]}, "mustig": {"JJ": ["S"]}, "elefant": {"NN": ["H"]}, "syrlig": {"JJ": ["S"]}, "bankdirekt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "livsfarlig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdjupning": {"NN": ["S"]}, "okunnig": {"JJ": ["H"]}, "sydlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "v\u00e4sttysk": {"JJ": ["S"]}, "tvivelaktig": {"JJ": ["S"]}, "foga": {"VB": ["S"]}, "uth\u00e5llighet": {"NN": ["H"]}, "otrevlig": {"JJ": ["H"]}, "envis": {"JJ": ["H"]}, "l\u00f6nekostnad": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6tesplats": {"NN": ["S"]}, "eftertr\u00e4dare": {"NN": ["S"]}, "nionde": {"RO": ["S"]}, "dopp": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rtill": {"AB": ["S"]}, "vanmakt": {"NN": ["S"]}, "h\u00f6rsel": {"NN": ["S"]}, "ceremoni": {"NN": ["C"]}, "stenkast": {"NN": ["S"]}, "telekommunikation": {"NN": ["S"]}, "otakt": {"NN": ["S"]}, "nypa": {"NN": ["H"]}, "arvode": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4ssa": {"VB": ["D"]}, "avkr\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "bisarr": {"JJ": ["H"]}, "uppladdning": {"NN": ["S"]}, "oroad": {"PC": ["S"]}, "tjocktarm": {"NN": ["S"]}, "underf\u00f6rst\u00e5dd": {"PC": ["S"]}, "korthet": {"NN": ["S"]}, "orolighet": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5ngdragen": {"PC": ["S"]}, "hoppl\u00f6st": {"AB": ["S"]}, "generat": {"AB": ["S"]}, "massaker": {"NN": ["D"]}, "reaktion\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "hisnande": {"PC": ["S"]}, "omslag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbannelse": {"NN": ["H"]}, "spr\u00e5kligt": {"AB": ["S"]}, "rimligtvis": {"AB": ["S"]}, "vattenfall": {"NN": ["S"]}, "slutm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpt": {"PC": ["S"]}, "undantagsvis": {"AB": ["S"]}, "ol\u00f6st": {"JJ": ["S"]}, "yrkesliv": {"NN": ["S"]}, "valfri": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4nsa": {"VB": ["S"]}, "abrupt": {"AB": ["S"]}, "bidragande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rt\u00e4ta": {"VB": ["S"]}, "sjukgymnast": {"NN": ["S"]}, "gymnasieutbildning": {"NN": ["S"]}, "ackompanjera": {"VB": ["S"]}, "bortgl\u00f6md": {"JJ": ["S"]}, "sammantr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "exponering": {"NN": ["S"]}, "publicitet": {"NN": ["S"]}, "\u00e4mbetsman": {"NN": ["S"]}, "befriande": {"PC": ["S"]}, "nyans": {"NN": ["H"]}, "pryda": {"VB": ["S"]}, "inl\u00e4mnad": {"PC": ["S"]}, "inf\u00f6rst\u00e5dd": {"JJ": ["S"]}, "preferens": {"NN": ["H"]}, "nyf\u00f6dd": {"PC": ["S"]}, "akustisk": {"JJ": ["S"]}, "sm\u00e5skalig": {"JJ": ["S"]}, "regeringschef": {"NN": ["S"]}, "promille": {"NN": ["S"]}, "inspirera": {"VB": ["H"]}, "vinnare": {"NN": ["D", "H"]}, "kirurg": {"NN": ["D", "H"]}, "sp\u00f6ke": {"NN": ["H"]}, "brottsling": {"NN": ["C"]}, "summarisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5teruppr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "dussin": {"NN": ["H"]}, "konsultation": {"NN": ["S"]}, "osannolik": {"JJ": ["H"]}, "okonventionell": {"JJ": ["S"]}, "arbetstagare": {"NN": ["S"]}, "kommersiellt": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4ndpunkt": {"NN": ["S"]}, "norrsida": {"NN": ["S"]}, "kapitulera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rdr\u00f6jning": {"NN": ["S"]}, "artigt": {"AB": ["S"]}, "skr\u00e4ddarsy": {"VB": ["S"]}, "centralstation": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4kare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsening": {"NN": ["C"]}, "diktatur": {"NN": ["K"]}, "katedral": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4sterland": {"NN": ["S"]}, "trevligt": {"AB": ["S"]}, "hetta": {"VB": ["S"]}, "arbetsam": {"JJ": ["S"]}, "offentligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "stj\u00e4lpa": {"VB": ["S"]}, "miss": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "tilldragelse": {"NN": ["S"]}, "samklang": {"NN": ["S"]}, "mirakul\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "stick": {"NN": ["D"]}, "visdom": {"NN": ["H"]}, "posera": {"VB": ["S"]}, "uppn\u00e5dd": {"PC": ["S"]}, "genomslagskraft": {"NN": ["S"]}, "utvidgning": {"NN": ["S"]}, "procedur": {"NN": ["D", "H"]}, "fr\u00e4ck": {"JJ": ["D", "H"]}, "medgiva": {"VB": ["S"]}, "r\u00e4ddad": {"PC": ["S"]}, "etikett": {"NN": ["D"]}, "avf\u00e4rda": {"VB": ["S"]}, "\u00e5rg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "handfast": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e5lrum": {"NN": ["S"]}, "tr\u00e5kigt": {"AB": ["S"]}, "slutf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "upps\u00f6ka": {"VB": ["S"]}, "fr\u00e4ckhet": {"NN": ["S"]}, "retr\u00e4tt": {"NN": ["H"]}, "ansedd": {"PC": ["S"]}, "kulturlandskap": {"NN": ["S"]}, "avdragsgill": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6ruts\u00e4gbar": {"JJ": ["H"]}, "logiskt": {"AB": ["K"]}, "appl\u00e5d": {"NN": ["D"]}, "jordbruksdepartement": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rggrann": {"JJ": ["S"]}, "farkost": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rdelad": {"PC": ["S"]}, "pumpa": {"VB": ["S"]}, "sektion": {"NN": ["C"]}, "sylt": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4rkt": {"PC": ["S"]}, "aura": {"NN": ["S"]}, "aktie\u00e4gare": {"NN": ["K"]}, "ensidigt": {"AB": ["S"]}, "s\u00e4rklass": {"NN": ["S"]}, "vakta": {"VB": ["C", "H"]}, "psyke": {"NN": ["S"]}, "portugisisk": {"JJ": ["D"]}, "scenbild": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4tbar": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e4klare": {"NN": ["S"]}, "spirande": {"PC": ["S"]}, "sk\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "k\u00f6a": {"VB": ["S"]}, "dagblad": {"NN": ["S"]}, "stilig": {"JJ": ["S"]}, "avh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "korta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsurning": {"NN": ["S"]}, "kliv": {"NN": ["S"]}, "skridsko": {"NN": ["D"]}, "sysslol\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "installation": {"NN": ["K"]}, "v\u00e5rdpersonal": {"NN": ["S"]}, "vandringsled": {"NN": ["S"]}, "servering": {"NN": ["S"]}, "noterad": {"PC": ["S"]}, "chansl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "proklamera": {"VB": ["H"]}, "\u00e4go": {"NN": ["S"]}, "idol": {"NN": ["H"]}, "ringlande": {"PC": ["S"]}, "d\u00e4romkring": {"AB": ["S"]}, "bes\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "utpr\u00e4glat": {"AB": ["S"]}, "kortsiktig": {"JJ": ["S"]}, "desamma": {"PN": ["S"]}, "hektisk": {"JJ": ["S"]}, "apotek": {"NN": ["H"]}, "penseldrag": {"NN": ["S"]}, "oinvigd": {"JJ": ["S"]}, "fascination": {"NN": ["H"]}, "miljontals": {"AB": ["S"]}, "mall": {"NN": ["S"]}, "missfall": {"NN": ["D"]}, "skotsk": {"JJ": ["H"]}, "subventionera": {"VB": ["S"]}, "fantastiskt": {"AB": ["S"]}, "damma": {"VB": ["D"]}, "smida": {"VB": ["S"]}, "kitt": {"NN": ["S"]}, "uts\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "riksdagsman": {"NN": ["S"]}, "p\u00e5sk": {"NN": ["H"]}, "fana": {"NN": ["S"]}, "boja": {"NN": ["S"]}, "anspelning": {"NN": ["S"]}, "vittnesm\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "partikongress": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4sterlig": {"JJ": ["S"]}, "revolutionerande": {"PC": ["S"]}, "efterv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "sopor": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rberedande": {"PC": ["S"]}, "genv\u00e4g": {"NN": ["S"]}, "likav\u00e4l": {"AB": ["S"]}, "dagsl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "dagtid": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4sterverk": {"NN": ["H"]}, "prins": {"NN": ["C"]}, "gl\u00e4nsa": {"VB": ["C", "H"]}, "befogad": {"JJ": ["S"]}, "unders\u00f6kande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rfatta": {"VB": ["S"]}, "midsommar": {"NN": ["S"]}, "nonsens": {"NN": ["S"]}, "realisera": {"VB": ["S"]}, "kv\u00e4va": {"VB": ["C", "D"]}, "tv\u00e4ren": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rlamande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6verfull": {"JJ": ["S"]}, "frodas": {"VB": ["S"]}, "kn\u00e4ckebr\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "restaurera": {"VB": ["S"]}, "slapp": {"JJ": ["S"]}, "slutresultat": {"NN": ["S"]}, "sn\u00e4v": {"JJ": ["S"]}, "rotera": {"VB": ["H"]}, "expansiv": {"JJ": ["S"]}, "borgerlighet": {"NN": ["D"]}, "finl\u00e4ndsk": {"JJ": ["D"]}, "utmynna": {"VB": ["S"]}, "upp\u00e5tg\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "sammanslutning": {"NN": ["S"]}, "bem\u00f6da": {"VB": ["S"]}, "emotionellt": {"AB": ["S"]}, "motvind": {"NN": ["S"]}, "scenograf": {"NN": ["S"]}, "skramla": {"VB": ["S"]}, "uppvaknande": {"NN": ["S"]}, "troligtvis": {"AB": ["S"]}, "sinsemellan": {"AB": ["S"]}, "debutera": {"VB": ["S"]}, "bef\u00e4sta": {"VB": ["S"]}, "tidskr\u00e4vande": {"PC": ["S"]}, "existentiell": {"JJ": ["S"]}, "symboliskt": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gklassig": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6vergivenhet": {"NN": ["S"]}, "lyckosam": {"JJ": ["S"]}, "efterkrigstid": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttf\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "medelklass": {"NN": ["S"]}, "spelande": {"PC": ["S"]}, "fullsatt": {"PC": ["S"]}, "sinnrik": {"JJ": ["S"]}, "laglig": {"JJ": ["H"]}, "bekv\u00e4mlighet": {"NN": ["C"]}, "praktfull": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rgiftad": {"PC": ["S"]}, "informerad": {"PC": ["S"]}, "renodla": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5vida": {"SN": ["S"]}, "pliktskyldig": {"JJ": ["S"]}, "kvarl\u00e4mnad": {"PC": ["S"]}, "d\u00f6dad": {"PC": ["S"]}, "\u00e5ldrande": {"PC": ["S"]}, "realskola": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rgstark": {"JJ": ["S"]}, "utlopp": {"NN": ["H"]}, "anamma": {"VB": ["S"]}, "paroll": {"NN": ["K"]}, "anst\u00e4llningstrygghet": {"NN": ["S"]}, "skev": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00e4kta": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "makal\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "visning": {"NN": ["S"]}, "sp\u00e5": {"VB": ["S"]}, "nitisk": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e5nfull": {"JJ": ["S"]}, "gjuta": {"VB": ["S"]}, "legitimera": {"VB": ["K"]}, "n\u00e4raliggande": {"PC": ["S"]}, "dynamisk": {"JJ": ["K"]}, "inspirerande": {"PC": ["S"]}, "samh\u00e4llsekonomi": {"NN": ["S"]}, "pedagog": {"NN": ["S"]}, "kravall": {"NN": ["S"]}, "grundsten": {"NN": ["S"]}, "ompr\u00f6va": {"VB": ["S"]}, "ambulansf\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "gratulera": {"VB": ["H"]}, "uppfyllelse": {"NN": ["S"]}, "samlevnad": {"NN": ["S"]}, "klandra": {"VB": ["S"]}, "hyggligt": {"AB": ["S"]}, "idel": {"AB": ["S"]}, "konsthistoria": {"NN": ["S"]}, "utgr\u00e4vning": {"NN": ["D"]}, "ouppl\u00f6sligt": {"AB": ["S"]}, "definitiv": {"JJ": ["S"]}, "tristess": {"NN": ["C"]}, "gn\u00e4lla": {"VB": ["D"]}, "papperskorg": {"NN": ["S"]}, "inlagd": {"PC": ["S"]}, "urholka": {"VB": ["S"]}, "jogga": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4stv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "flytt": {"NN": ["D"]}, "inspelad": {"PC": ["S"]}, "instinkt": {"NN": ["H"]}, "klagan": {"NN": ["H"]}, "\u00e5terl\u00e4mna": {"VB": ["H"]}, "underg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "diger": {"JJ": ["S"]}, "dammsugare": {"NN": ["D"]}, "diktning": {"NN": ["S"]}, "studie\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "portf\u00f6lj": {"NN": ["S"]}, "prakt": {"NN": ["H"]}, "ankare": {"NN": ["D"]}, "\u00f6ststat": {"NN": ["S"]}, "stadsbo": {"NN": ["S"]}, "radie": {"NN": ["S"]}, "banan": {"NN": ["D"]}, "utredd": {"PC": ["S"]}, "undanr\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "avbilda": {"VB": ["S"]}, "slumpvis": {"AB": ["S"]}, "sammanh\u00e5llande": {"PC": ["S"]}, "orienterad": {"PC": ["S"]}, "kalkyl": {"NN": ["S"]}, "ansenlig": {"JJ": ["S"]}, "utverka": {"VB": ["S"]}, "frodig": {"JJ": ["S"]}, "sk\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "aff\u00e4rsid\u00e9": {"NN": ["S"]}, "skattes\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6revisa": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6dsel": {"NN": ["S"]}, "artistisk": {"JJ": ["S"]}, "kolonisering": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "m\u00e4nniskosyn": {"NN": ["S"]}, "stenh\u00e5rd": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4ldigande": {"PC": ["S"]}, "p\u00e5ve": {"NN": ["C", "H"]}, "bem\u00f6ta": {"VB": ["C", "H"]}, "pusselbit": {"NN": ["S"]}, "statsman": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00f6rjning": {"NN": ["S"]}, "policy": {"NN": ["S"]}, "alster": {"NN": ["S"]}, "utkl\u00e4dd": {"PC": ["S"]}, "m\u00f6blerad": {"PC": ["S"]}, "m\u00f6jligtvis": {"AB": ["K"]}, "befolka": {"VB": ["H"]}, "uppstigning": {"NN": ["S"]}, "sittplats": {"NN": ["S"]}, "rovdjur": {"NN": ["S"]}, "programmera": {"VB": ["S"]}, "destruktiv": {"JJ": ["S"]}, "j\u00e4mst\u00e4lldhet": {"NN": ["K"]}, "vilande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6retagsamhet": {"NN": ["S"]}, "titulera": {"VB": ["S"]}, "utbreda": {"VB": ["S"]}, "mellerst": {"JJ": ["S"]}, "mynna": {"VB": ["D"]}, "r\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "klingande": {"PC": ["S"]}, "\u00e4rvd": {"PC": ["S"]}, "sp\u00e4rra": {"VB": ["H"]}, "offensiv": {"NN": ["K"]}, "st\u00f6ld": {"NN": ["H"]}, "tidsplan": {"NN": ["S"]}, "funktion\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "bevisning": {"NN": ["S"]}, "explodera": {"VB": ["H"]}, "dala": {"VB": ["C"]}, "f\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "vinterhalv\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "experimenterande": {"NN": ["S"]}, "autonom": {"JJ": ["S"]}, "tillsats": {"NN": ["S"]}, "metafysisk": {"JJ": ["S"]}, "rapportering": {"NN": ["S"]}, "likafullt": {"AB": ["S"]}, "iscens\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "stimulans": {"NN": ["H"]}, "vikariera": {"VB": ["S"]}, "centralbyr\u00e5": {"NN": ["S"]}, "grattis": {"IN": ["S"]}, "p\u00e5kalla": {"VB": ["S"]}, "decentraliserad": {"PC": ["S"]}, "minimal": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6rslagsvis": {"AB": ["S"]}, "gruppering": {"NN": ["H"]}, "verkning": {"NN": ["S"]}, "manuskript": {"NN": ["S"]}, "\u00e4mbete": {"NN": ["S"]}, "samh\u00e4llsutveckling": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpning": {"NN": ["S"]}, "favorisera": {"VB": ["S"]}, "oklarhet": {"NN": ["S"]}, "etnografisk": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6red\u00f6me": {"NN": ["S"]}, "psykiatrisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verdrift": {"NN": ["D"]}, "onsdagkv\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "verktygsl\u00e5da": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpning": {"NN": ["S"]}, "ocean": {"NN": ["H"]}, "tveksamhet": {"NN": ["S"]}, "orientera": {"VB": ["S"]}, "missvisande": {"JJ": ["S"]}, "klagom\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "okomplicerad": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rbeh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "ansamling": {"NN": ["S"]}, "terapeut": {"NN": ["S"]}, "blekt": {"PC": ["S"]}, "regera": {"VB": ["H"]}, "klarspr\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5dig": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e5lmedvetet": {"AB": ["S"]}, "like": {"NN": ["S"]}, "inombords": {"AB": ["S"]}, "utvidgad": {"PC": ["S"]}, "sommarhus": {"NN": ["S"]}, "uppl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "feminist": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6rdig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4gra": {"VB": ["S"]}, "digital": {"JJ": ["K"]}, "\u00f6versv\u00e4mma": {"VB": ["H"]}, "isl\u00e4ndsk": {"JJ": ["D"]}, "uppgjord": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "genomsyra": {"VB": ["S"]}, "uppsving": {"NN": ["S"]}, "nedlagd": {"PC": ["S"]}, "n\u00f6dga": {"VB": ["S"]}, "avgjort": {"AB": ["S"]}, "inf\u00f6rliva": {"VB": ["K"]}, "penningv\u00e4rde": {"NN": ["S"]}, "triumf": {"NN": ["H"]}, "sp\u00e4nstig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4sv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "fr\u00f6jd": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4gledande": {"PC": ["S"]}, "alltmedan": {"SN": ["S"]}, "\u00e5tal": {"NN": ["S"]}, "skolb\u00e4nk": {"NN": ["S"]}, "sex\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "annalkande": {"PC": ["S"]}, "i-land": {"NN": ["S"]}, "uppfinna": {"VB": ["C"]}, "doktorand": {"NN": ["S"]}, "nord\u00f6stra": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4nsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "utbildningsniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "dagordning": {"NN": ["S"]}, "tillit": {"NN": ["S"]}, "sjuda": {"VB": ["S"]}, "kanta": {"VB": ["S"]}, "slutgiltigt": {"AB": ["S"]}, "varierad": {"PC": ["S"]}, "b\u00f6rsnoterad": {"PC": ["S"]}, "l\u00f6gnaktig": {"JJ": ["H"]}, "besv\u00e4rjelse": {"NN": ["D"]}, "uppv\u00e4cka": {"VB": ["S"]}, "of\u00f6rtrutet": {"AB": ["S"]}, "nyskapande": {"PC": ["S"]}, "str\u00e5lkastare": {"NN": ["D"]}, "bortkastad": {"PC": ["S"]}, "kommunikationsminister": {"NN": ["S"]}, "hederv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "inredd": {"PC": ["S"]}, "borga": {"VB": ["S"]}, "bekv\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "\u00e5teruppliva": {"VB": ["S"]}, "sakligt": {"AB": ["S"]}, "lovs\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tergiven": {"PC": ["S"]}, "inneh\u00e5llsligt": {"AB": ["S"]}, "ointresserad": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e5barn": {"NN": ["S"]}, "aktad": {"PC": ["S"]}, "avrunda": {"VB": ["S"]}, "handlingsprogram": {"NN": ["S"]}, "massmedial": {"JJ": ["S"]}, "splittra": {"VB": ["C", "H"]}, "privatliv": {"NN": ["S"]}, "framtidsvision": {"NN": ["S"]}, "underf\u00f6rst\u00e5tt": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4rf\u00f6r": {"AB": ["S"]}, "hyrd": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tergivning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00f6ra": {"VB": ["H"]}, "ungdomsorganisation": {"NN": ["S"]}, "kontant": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4ngd": {"PC": ["S"]}, "l\u00e4st": {"PC": ["S"]}, "indisk": {"JJ": ["H"]}, "dragningskraft": {"NN": ["S"]}, "cellbiologi": {"NN": ["S"]}, "ockuperad": {"PC": ["S"]}, "redakt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rd\u00f6mande": {"NN": ["S"]}, "skeptisk": {"JJ": ["K"]}, "tillfoga": {"VB": ["H"]}, "parlamentariskt": {"AB": ["S"]}, "exploatering": {"NN": ["S"]}, "drista": {"VB": ["S"]}, "inlevelse": {"NN": ["S"]}, "fackf\u00f6rbund": {"NN": ["S"]}, "ideologiskt": {"AB": ["S"]}, "inristad": {"PC": ["S"]}, "armeringsj\u00e4rn": {"NN": ["S"]}, "affisch": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e5telse": {"NN": ["H"]}, "dunsta": {"VB": ["D"]}, "ingrediens": {"NN": ["K"]}, "\u00e5ldras": {"VB": ["C"]}, "meditation": {"NN": ["S"]}, "garanterat": {"AB": ["S"]}, "judendom": {"NN": ["S"]}, "fanatisk": {"JJ": ["H"]}, "fl\u00f6jt": {"NN": ["D"]}, "puffa": {"VB": ["C", "H"]}, "huvudansvar": {"NN": ["S"]}, "genljuda": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00f6jliga": {"VB": ["S"]}, "fars": {"NN": ["S"]}, "maktl\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "ber\u00f6va": {"VB": ["D", "H"]}, "tillf\u00f6rsikt": {"NN": ["S"]}, "sedv\u00e4nja": {"NN": ["S"]}, "filmj\u00f6lk": {"NN": ["S"]}, "bj\u00e4sse": {"NN": ["S"]}, "golfbana": {"NN": ["S"]}, "omskrivning": {"NN": ["S"]}, "h\u00f6rbar": {"JJ": ["S"]}, "givande": {"JJ": ["S"]}, "utpekad": {"PC": ["S"]}, "besv\u00e4rligt": {"AB": ["S"]}, "rationalitet": {"NN": ["S"]}, "utfr\u00e5gning": {"NN": ["S"]}, "fysiskt": {"AB": ["K"]}, "galning": {"NN": ["C", "D"]}, "trettiotal": {"NN": ["S"]}, "international": {"NN": ["S"]}, "handfallen": {"JJ": ["S"]}, "uppvisning": {"NN": ["S"]}, "rotad": {"PC": ["S"]}, "opinionsm\u00e4tning": {"NN": ["S"]}, "telegram": {"NN": ["H"]}, "humanist": {"NN": ["S"]}, "departementsr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "garant": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4vja": {"VB": ["S"]}, "underskatta": {"VB": ["K"]}, "om\u00f6jligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "varsam": {"JJ": ["S"]}, "prick": {"NN": ["S"]}, "ozonlager": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6nande": {"PC": ["S"]}, "universitetsutbildning": {"NN": ["S"]}, "struken": {"PC": ["S"]}, "st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande": {"PC": ["S"]}, "putsad": {"PC": ["S"]}, "djungel": {"NN": ["S"]}, "formgivning": {"NN": ["S"]}, "avv\u00e4rja": {"VB": ["S"]}, "robot": {"NN": ["S"]}, "repris": {"NN": ["H"]}, "radioaktiv": {"JJ": ["S"]}, "moraliskt": {"AB": ["S"]}, "energiskt": {"AB": ["S"]}, "skolbyggnad": {"NN": ["S"]}, "fr\u00e4lsning": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4tlinjig": {"JJ": ["D", "H"]}, "spindel": {"NN": ["D"]}, "omge": {"VB": ["C"]}, "sabotera": {"VB": ["D"]}, "\u00e5komma": {"NN": ["S"]}, "industriland": {"NN": ["S"]}, "gungning": {"NN": ["S"]}, "fd": {"AB": ["S"]}, "era": {"NN": ["H"]}, "exakthet": {"NN": ["H"]}, "orgie": {"NN": ["S"]}, "solid": {"JJ": ["S"]}, "avgas": {"NN": ["D"]}, "korrumperad": {"PC": ["S"]}, "d\u00f6dsdom": {"NN": ["S"]}, "utbildningssystem": {"NN": ["S"]}, "besatt": {"PC": ["S"]}, "h\u00f6gteknologi": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsummelse": {"NN": ["S"]}, "anf\u00f6rvant": {"NN": ["S"]}, "resm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "orealistisk": {"JJ": ["S"]}, "exponerad": {"PC": ["S"]}, "liberalisering": {"NN": ["S"]}, "lojal": {"JJ": ["H"]}, "st\u00e4nk": {"NN": ["D"]}, "stillsamt": {"AB": ["S"]}, "sk\u00e5deplats": {"NN": ["S"]}, "regissera": {"VB": ["S"]}, "banda": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rkrympt": {"PC": ["S"]}, "utgivning": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6nesystem": {"NN": ["S"]}, "\u00f6m": {"JJ": ["C"]}, "korrespondens": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ttvist": {"AB": ["S"]}, "manlighet": {"NN": ["S"]}, "antisemitisk": {"JJ": ["S"]}, "granskog": {"NN": ["S"]}, "pussla": {"VB": ["S"]}, "ofrivillig": {"JJ": ["S"]}, "hemmagjord": {"PC": ["S"]}, "doktrin": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rk\u00e4rlek": {"NN": ["S"]}, "multinationell": {"JJ": ["S"]}, "syren": {"NN": ["S"]}, "signalsubstans": {"NN": ["S"]}, "slentrian": {"NN": ["S"]}, "fascistisk": {"JJ": ["C"]}, "j\u00e4rnrid\u00e5": {"NN": ["S"]}, "livskvalitet": {"NN": ["S"]}, "uth\u00e5llig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rehavande": {"NN": ["S"]}, "livr\u00e4dd": {"JJ": ["S"]}, "avsp\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4xling": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rlita": {"VB": ["S"]}, "vital": {"JJ": ["H"]}, "procession": {"NN": ["H"]}, "materiellt": {"AB": ["S"]}, "k\u00f6pkraft": {"NN": ["S"]}, "steril": {"JJ": ["S"]}, "angiva": {"VB": ["S"]}, "skolsystem": {"NN": ["S"]}, "sammantr\u00e4ffande": {"NN": ["D"]}, "h\u00f6rna": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e5stad": {"NN": ["S"]}, "inkomstk\u00e4lla": {"NN": ["S"]}, "vinglig": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp": {"NN": ["S"]}, "muntligt": {"AB": ["S"]}, "balanserad": {"PC": ["S"]}, "objektivitet": {"NN": ["S"]}, "flyktingl\u00e4ger": {"NN": ["S"]}, "diskutabel": {"JJ": ["S"]}, "perestrojka": {"NN": ["S"]}, "utopisk": {"JJ": ["S"]}, "revy": {"NN": ["H"]}, "monark": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rebud": {"NN": ["S"]}, "avslutningsvis": {"AB": ["S"]}, "kommunistland": {"NN": ["S"]}, "synbar": {"JJ": ["S"]}, "ljudniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "inventering": {"NN": ["S"]}, "examinera": {"VB": ["S"]}, "utslagning": {"NN": ["S"]}, "tryggad": {"PC": ["S"]}, "h\u00e4rom": {"AB": ["S"]}, "beslutande": {"PC": ["S"]}, "doktorsavhandling": {"NN": ["S"]}, "blixtsnabbt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringspremie": {"NN": ["S"]}, "nio\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5ngande": {"PC": ["S"]}, "sammanblandning": {"NN": ["S"]}, "gammalmodig": {"JJ": ["S"]}, "bevekelsegrund": {"NN": ["S"]}, "utj\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "uppfattad": {"PC": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rande": {"PC": ["S"]}, "skissa": {"VB": ["H"]}, "milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring": {"NN": ["S"]}, "framsynt": {"JJ": ["S"]}, "signerad": {"PC": ["S"]}, "\u00e4rlighet": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5ll\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "of\u00f6rsk\u00e4mdhet": {"NN": ["S"]}, "styrelseordf\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "argumentation": {"NN": ["K"]}, "enande": {"NN": ["S"]}, "outtr\u00f6ttlig": {"JJ": ["S"]}, "hurdan": {"HA": ["S"]}, "kontinental": {"JJ": ["H"]}, "avskaffande": {"NN": ["K"]}, "paradox": {"NN": ["S"]}, "nedslag": {"NN": ["S"]}, "konststycke": {"NN": ["S"]}, "cirkulera": {"VB": ["H"]}, "media": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpningsmedel": {"NN": ["S"]}, "nyansera": {"VB": ["S"]}, "nattetid": {"AB": ["S"]}, "gr\u00e4nsfall": {"NN": ["S"]}, "manifestera": {"VB": ["S"]}, "kommunalskatt": {"NN": ["S"]}, "obehindrat": {"AB": ["S"]}, "humoristisk": {"JJ": ["S"]}, "friare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terh\u00e5llen": {"JJ": ["S"]}, "medicinare": {"NN": ["S"]}, "hittillsvarande": {"PC": ["S"]}, "konstitutionell": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6mt\u00e5lig": {"JJ": ["H"]}, "h\u00f6jdare": {"NN": ["S"]}, "anekdot": {"NN": ["S"]}, "utlysa": {"VB": ["S"]}, "obest\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "fullbordad": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rsitta": {"VB": ["S"]}, "dryga": {"VB": ["S"]}, "propagera": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4nkv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "r\u00e4nteniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "mellanstadium": {"NN": ["S"]}, "beordra": {"VB": ["C"]}, "genomdriva": {"VB": ["S"]}, "bitvis": {"AB": ["S"]}, "antydning": {"NN": ["D"]}, "underr\u00e4ttad": {"PC": ["S"]}, "innovation": {"NN": ["K"]}, "bifall": {"NN": ["S"]}, "upprinnelse": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhandlare": {"NN": ["S"]}, "konfrontation": {"NN": ["S"]}, "drivmedel": {"NN": ["S"]}, "debattera": {"VB": ["S"]}, "sn\u00e4vt": {"AB": ["S"]}, "inf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "kultursida": {"NN": ["S"]}, "bestraffa": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4nlighet": {"NN": ["S"]}, "container": {"NN": ["S"]}, "motargument": {"NN": ["S"]}, "underordna": {"VB": ["S"]}, "underminera": {"VB": ["S"]}, "kompletteringsproposition": {"NN": ["S"]}, "efterfr\u00e5gad": {"PC": ["S"]}, "skattetryck": {"NN": ["S"]}, "nul\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6neavtal": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ldrev\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "tolerans": {"NN": ["H"]}, "dubblera": {"VB": ["S"]}, "bebodd": {"PC": ["S"]}, "omtvistad": {"JJ": ["S"]}, "instabilitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rord": {"NN": ["S"]}, "honn\u00f6rsord": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rvarna": {"VB": ["C"]}, "paradoxalt": {"AB": ["S"]}, "kantor": {"NN": ["S"]}, "tong\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "tidsm\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "vulg\u00e4r": {"JJ": ["C"]}, "h\u00e5rdh\u00e4nt": {"JJ": ["S"]}, "n\u00e4rbesl\u00e4ktad": {"JJ": ["S"]}, "majest\u00e4t": {"NN": ["H"]}, "verbalt": {"AB": ["S"]}, "omskriven": {"PC": ["S"]}, "landsomfattande": {"PC": ["S"]}, "ok\u00e4nslig": {"JJ": ["S"]}, "frammana": {"VB": ["S"]}, "framlagd": {"PC": ["S"]}, "storskalig": {"JJ": ["S"]}, "regression": {"NN": ["S"]}, "mynta": {"VB": ["S"]}, "varstans": {"HA": ["S"]}, "oviss": {"JJ": ["S"]}, "professionellt": {"AB": ["S"]}, "passivt": {"AB": ["S"]}, "uppv\u00e4xtmilj\u00f6": {"NN": ["S"]}, "kommentator": {"NN": ["S"]}, "terror": {"NN": ["S"]}, "grundligt": {"AB": ["S"]}, "berikande": {"PC": ["S"]}}
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/configuration.py b/scream2/configuration.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..0853ed5d799b1e82c027a48e7a2272cc2f8a3c6e
--- /dev/null
+++ b/scream2/configuration.py
@@ -0,0 +1,202 @@
+approved_data_model_types = {"float", "int", "list", "dict"}
+
+# Metrics
+QUOTATION_MARKS = {"'", '"', "“", "”", "‘", "’"}
+VOWELS = set("aeiouyåäöAEIOUYÅÄÖ")
+LIX_LIMIT = 6
+SPECIAL_CHARS = [",", ":", ".", "!", '"', "'"]
+rules = ["svo", "p2a", "prox", "qi", "split_a", "split_r", "split_k"]
+
+# Simple table for conversion from UPOS tags to SUC tags
+UPOS_TO_SUC = {
+ "ADJ": "JJ", # adjective
+ "ADP": "PP", # adposition
+ "ADV": "AB", # adverb
+ "AUX": "VB", # auxiliary
+ "CCONJ": "KN", # coordinating conjunction
+ "DET": "DT", # determiner
+ "INTJ": "IE", # interjection
+ "NOUN": "NN", # noun
+ "NUM": "RG", # numeral
+ "PART": "PC", # particle
+ "PRON": "PN", # pronoun
+ "PROPN": "PM", # proper noun
+ "PUNCT": "MAD", # punctuation
+ "SCONJ": "SN", # subordinating conjunction
+ "SYM": "MAD", # symbol
+ "VERB": "VB", # verb
+ "X": "XX", # other
+}
+
+# Part-of-speech related settings
+POS_TAGS = [
+ "AB",
+ "CITE",
+ "DT",
+ "HA",
+ "HD",
+ "HP",
+ "HS",
+ "IE",
+ "IN",
+ "JJ",
+ "KN",
+ "MAD",
+ "MID",
+ "NN",
+ "PAD",
+ "PC",
+ "PL",
+ "PLQS",
+ "PM",
+ "PN",
+ "PP",
+ "PS",
+ "RG",
+ "RO",
+ "SN",
+ "UO",
+ "VB",
+]
+
+VERB_TAG = "VERB"
+CONTENT_WORD_TAGS = {"NOUN", "ADJ", "ADV"}
+nominal_components = {"NOUN", "ADP", "PART"}
+verb_components = {"PRON", "ADV", "VERB"}
+# punctuation_marks = {"MAD", "MID", "PAD"} Managed by token.is_punct
+# word_pos_tags = {tag for tag in POS_TAGS if tag not in punctuation_marks}
+
+# Dependency related settings
+dep_types = [
+ "++",
+ "+A",
+ "+F",
+ "AA",
+ "AG",
+ "AN",
+ "AT",
+ "CA",
+ "CJ",
+ "DB",
+ "DT",
+ "EF",
+ "EO",
+ "ES",
+ "ET",
+ "FO",
+ "FP",
+ "FS",
+ "FV",
+ "HD",
+ "I?",
+ "IC",
+ "IF",
+ "IG",
+ "IK",
+ "IO",
+ "IP",
+ "IQ",
+ "IR",
+ "IS",
+ "IT",
+ "IU",
+ "IV",
+ "JC",
+ "JG",
+ "JR",
+ "JT",
+ "KA",
+ "MA",
+ "MS",
+ "NA",
+ "OA",
+ "OO",
+ "OP",
+ "PA",
+ "PL",
+ "PT",
+ "RA",
+ "ROOT",
+ "SP",
+ "SS",
+ "TA",
+ "UA",
+ "VA",
+ "VG",
+ "VO",
+ "VS",
+ "XA",
+ "XF",
+ "XT",
+ "XX",
+ "YY",
+]
+
+DEP_REL_TYPES = [
+ "nsubj", # Subject
+ "obj", # Object
+ "iobj", # Indirect Object
+ "obl", # Oblique nominal
+ "amod", # Nominal (adjectival) pre-modifier
+ "det", # Determiner
+ "nmod", # Nominal modifier
+ "cc", # Coordinating conjunction
+ "conj", # Conjunct (in coordinate structure)
+ "advmod", # Adverbial modifier
+ "appos", # Apposition
+ "case", # Preposition
+ "ccomp", # Clausal complement
+ "obj", # Logical object (same as obj?)
+ "nsubj:pass", # Passive subject
+ "parataxis", # Parataxis
+ "punct", # Punctuation
+ "root", # Root
+ "mark", # Marker
+ "advcl", # Adverbial clause modifier
+ "cop", # Copula
+ "csubj", # Clausal subject
+ "expl", # Expletive (Logical subject?)
+ "list", # List
+ "compound", # Compound
+ "dislocated", # Dislocated
+ "vocative", # Vocative
+ "aux", # Auxiliary
+ "discourse", # Discourse
+ "punct", # Punctuation
+ "reparandum", # Overridden disfluency
+ "flat", # Flat multiword expression
+ "cop", # Copula
+ "xcomp", # Open clausal complement
+ "iobj", # Indirect object
+ "fixed", # Fixed multiword expression
+ "orphan", # Orphan
+ "dep", # Unspecified dependency
+ "advmod", # Conjunctional adverbial
+ "cc", # Coordination at main clause level
+ "advmod", # Other adverbial
+ "agent", # Agent
+ "advmod", # Contrastive adverbial
+ "dep", # Doubled function (unspecified)
+ "acl:relcl", # Relative clause in cleft
+ "obj", # Logical object
+ "obj", # Dummy object
+ "xcomp", # Free subjective predicative complement
+ "expl", # Dummy subject
+ "root", # Finite predicate verb
+ "punct", # Question mark
+ "punct", # Quotation mark
+ "intj", # Interjection phrase
+ "root", # Head
+ "xcomp", # Infinitive verb phrase minus infinitive marker
+ "acl", # Subordinate clause minus subordinating conjunction
+ "compound:prt", # Verb group
+]
+
+SUBCLAUSE_DEP = "acl" # UA
+POSTMODIFIER_DEP = "conj" # ET
+PREMODIFIER_DEP = "amod" # AT
+PRECOMP_DEP = "obl" # PA
+ROOT = "ROOT"
+
+# Verb arity related settings
+verb_arities = {0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9}
diff --git a/scream2/scream2.py b/scream2/scream2.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..937e1527d39dae7f2402f78518ae85dc30b85f6c
--- /dev/null
+++ b/scream2/scream2.py
@@ -0,0 +1,379 @@
+"""
+This module defines the scream_metrics component, which calculates SCREAM2
+metrics and adds them to the spaCy Doc object. From nlp.py, use
+add_scream_metrics(nlp) to add this component to your pipeline.
+
+See README.md for an explanation of all SCREAM2 metrics calculated
+in this code. Variable declaration as well as calculations are all separated
+into their own sections for readability and maintainability.
+"""
+
+import spacy
+import spacy.attrs
+from spacy.language import Language
+from spacy.tokens import Doc
+
+from scream2.SweVoc.swevoc import load_swe_voc
+
+import scream2.configuration as config
+
+import numpy as np
+from math import log
+
+
+@Language.component("scream_metrics")
+def scream_metrics(doc: Doc) -> Doc:
+ """
+ Calculate SCREAM2 metrics and add them to the spaCy Doc object.
+ :param doc: The spaCy Doc object.
+ :return: The spaCy Doc object with SCREAM2 metrics added.
+ """
+
+ # ===== Initialization =====
+
+ # -- Surface metrics --
+
+ doc_sents = list(doc.sents)
+
+ n_tokens = 0
+ unique_tokens = set()
+
+ total_token_length = 0
+ total_word_length = 0
+
+ n_words = 0
+ unique_words = set()
+
+ n_syllables = 0.0
+
+ n_unique_tokens = 0
+ n_unique_words = 0
+
+ n_punctuations = 0
+
+ # -- Lexical metrics --
+
+ n_lix_long_words = 0
+
+ # SweVoc keys: C, D; H, S, K, total
+ swevoc = load_swe_voc()
+
+ swevoc_dict = {
+ "total": 0.0,
+ "C": 0.0,
+ "D": 0.0,
+ "H": 0.0,
+ "S": 0.0,
+ "K": 0.0,
+ }
+
+ def lookup(text, pos_tag):
+ """
+ Helper function to look up a word in the SweVoc dictionary.
+ :param text: The word to look up.
+ :param pos_tag: The part-of-speech tag of the word.
+ :return: The SweVoc entry for the word, or None if not found.
+ """
+ try:
+ return swevoc[text][pos_tag]
+ except KeyError:
+ return None
+
+ # -- Structural vars --
+
+ n_content_words = 0
+ n_pos_tags = 0
+ n_verbs = 0
+ n_verbial_root = 0
+ n_syllables = 0
+
+ n_sub_clauses = 0
+ n_right_subclauses = 0
+ n_nominal_subclauses = 0
+ n_nominal_premodifiers = 0
+ n_nominal_postmodifiers = 0
+ n_prep_comp = 0
+ n_right_dependencies = 0
+ total_dep_distance = 0
+ # n_dependencies = 0 NOTE: Seems to equal the amount of tokens in the document
+ # n_dep_tags = 0 NOTE: Seems to equal the amount of tokens in the document
+ sentence_depth = 0
+
+ def get_sentence_depth(token) -> float:
+ """
+ Helper function to calculate the depth of a sentence.
+ :param token: The token to calculate the depth from.
+ :return: The depth of the sentence.
+ """
+ # TODO: if no children exist, return 1.0? Should be covered...
+ max_depth = 0.0
+ for child in token.children:
+ current_depth = get_sentence_depth(child)
+ if current_depth > max_depth:
+ max_depth = current_depth
+ return max_depth + 1.0
+
+ # ----- Word metrics -----
+
+ # Rather than computing these individuallt with list comprehensions for a complexity
+ # of O(m*n) ≈ O(n), we do a single loop where we calculate manually for a little less
+ # overhead, mostly noticable in gigantic texts (where m is the number of metrics)
+ for token in doc:
+ # -- Surface metrics --
+ n_tokens += 1
+ total_token_length += len(token.text)
+ if token not in unique_tokens:
+ n_unique_tokens += 1
+ unique_tokens.add(token)
+
+ if token.is_alpha:
+ n_words += 1
+ total_word_length += len(token.text)
+ n_syllables += sum(1 for char in token.text if char in config.VOWELS)
+ if token.text not in unique_words:
+ n_unique_words += 1
+ unique_words.add(token.text)
+
+ # -- Lexical metrics --
+ swevoc_entry = lookup(token.text.lower(), token.pos_)
+
+ if swevoc_entry:
+ swevoc_dict["total"] += 1
+ for swevoc_category in swevoc_entry:
+ swevoc_dict[swevoc_category] += 1
+
+ if len(token.text) > config.LIX_LIMIT:
+ n_lix_long_words += 1
+
+ # -- Structural vars --
+ n_content_words += token.pos_ in config.CONTENT_WORD_TAGS
+ n_verbs += token.pos_ == config.VERB_TAG
+
+ dep_distance = token.head.i - token.i
+
+ match token.dep_:
+ case config.SUBCLAUSE_DEP:
+ n_sub_clauses += 1
+ if dep_distance > 0:
+ n_right_subclauses += 1
+
+ case config.POSTMODIFIER_DEP:
+ n_nominal_postmodifiers += 1
+
+ case config.PREMODIFIER_DEP:
+ n_nominal_premodifiers += 1
+
+ case config.PRECOMP_DEP:
+ n_prep_comp += 1
+
+ case config.ROOT:
+ sentence_depth = get_sentence_depth(token)
+ if token.pos_ == config.VERB_TAG:
+ n_verbial_root += 1
+
+ if dep_distance > 0:
+ n_right_dependencies += 1
+
+ total_dep_distance += abs(dep_distance)
+
+ # ----- Sentence metrics -----
+
+ n_sentences = 0
+ sentence_lengths = 0 # don't count punctuations
+ sentence_length_list_np = np.zeros(len(doc_sents)) # preallocate array
+ verb_arities = []
+
+ verb_arities_dict = {
+ 1: 0.0,
+ 2: 0.0,
+ 3: 0.0,
+ 4: 0.0,
+ 5: 0.0,
+ 6: 0.0,
+ 7: 0.0,
+ }
+
+ verb_arity_unigram_probs = {
+ 1: 0.0,
+ 2: 0.0,
+ 3: 0.0,
+ 4: 0.0,
+ 5: 0.0,
+ 6: 0.0,
+ 7: 0.0,
+ }
+
+ # Rather than computing length with len() and then iterating over each token
+ # for a complexity of O(2n) ≈ O(n), we do a single loop where we calculate manually
+ # for a little less overhead
+ for i, sent in enumerate(doc_sents):
+ n_sentences += 1
+ current_sentence_length = 0
+
+ # unfortunate double looping, unavoidable if we need to skip punctuation
+ for token in sent:
+ current_sentence_length += not token.is_punct
+
+ if token.pos_ == config.VERB_TAG:
+ current_verb_arities = 0
+ for _ in token.children:
+ current_verb_arities += 1
+ if current_verb_arities in verb_arities_dict:
+ verb_arities_dict[current_verb_arities] += 1
+
+ sentence_lengths += current_sentence_length
+ sentence_length_list_np[i] = current_sentence_length
+ verb_arities.append(current_verb_arities)
+
+ total_verb_arity = np.average(verb_arities)
+
+ for key in verb_arities_dict:
+ verb_arity_unigram_probs[key] = calculate_safe_division(
+ verb_arities_dict[key], n_words
+ )
+
+ # ===== Surface metrics =====
+
+ # -- LIX / OVIX --
+
+ # Hardcoded weights for KIX
+ lix_weight = 4.7
+ lix_sd = 7.6
+ ovix_weight = 7.3
+ ovix_sd = 8.2
+
+ # Precomputed logarithms for OVIX
+ log_words = log(n_words)
+ log_unique_words = log(n_unique_words)
+
+ lix_value = calculate_safe_division(n_words, n_sentences) + calculate_safe_division(
+ n_lix_long_words * 100, n_words
+ )
+ try:
+ ovix_value = calculate_safe_division(
+ log_words, log(2 - calculate_safe_division(log_unique_words, log_words))
+ )
+ except ValueError:
+ ovix_value = float("NaN")
+
+ ovix_value_simple = calculate_safe_division(n_words, n_unique_words)
+
+ kix_value = lix_weight * (lix_value / lix_sd) + (
+ ovix_weight * (ovix_value / ovix_sd)
+ )
+
+ surface_metrics = {
+ "avg_sentence_length": calculate_safe_division(sentence_lengths, n_sentences),
+ "avg_word_length": calculate_safe_division(total_word_length, n_words),
+ "avg_n_syllables": calculate_safe_division(n_syllables, n_words),
+ }
+
+ additional_surface_metrics = {
+ "n_syllables": n_syllables,
+ "total_token_length": total_token_length,
+ "n_unique_tokens": n_unique_tokens,
+ "total_word_length": total_word_length,
+ "n_unique_words": n_unique_words,
+ "mean_sentence_length": np.mean(sentence_length_list_np),
+ "avg_token_length": calculate_safe_division(total_token_length, n_tokens),
+ "n_lix_long_words": n_lix_long_words,
+ "lix_value": lix_value,
+ "ovix_value": ovix_value,
+ "ovix_value_simple": ovix_value_simple,
+ "kix_value": kix_value,
+ "sentence_length_sd": np.std(sentence_length_list_np),
+ }
+
+ # ===== Lexical metrics =====
+
+ lexical_metrics = {
+ "swevoc_total_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["total"], n_words),
+ "swevoc_c_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["C"], n_words),
+ "swevoc_d_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["D"], n_words),
+ "swevoc_h_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["H"], n_words),
+ }
+
+ additional_lexical_metrics = {
+ "n_swevoc_s": swevoc_dict["S"],
+ "n_swevoc_k": swevoc_dict["K"],
+ "n_swevoc_total": swevoc_dict["total"],
+ "n_swevoc_c": swevoc_dict["C"],
+ "n_swevoc_d": swevoc_dict["D"],
+ "n_swevoc_h": swevoc_dict["H"],
+ "swevoc_s_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["S"], n_words),
+ "swevoc_k_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["K"], n_words),
+ }
+
+ # ===== Structural vars =====
+
+ structural_vars = {
+ "avg_dep_distance_dependent": calculate_safe_division(
+ total_dep_distance, n_tokens
+ ),
+ "avg_dep_distance_sentence": calculate_safe_division(
+ total_dep_distance, n_sentences
+ ),
+ "avg_right_dep_ratio": calculate_safe_division(n_right_dependencies, n_tokens),
+ "avg_nominal_premodifiers": calculate_safe_division(
+ n_nominal_premodifiers, n_sentences
+ ),
+ "avg_nominal_postmodifiers": calculate_safe_division(
+ n_nominal_postmodifiers, n_sentences
+ ),
+ "avg_nominal_prep_comp": calculate_safe_division(n_prep_comp, n_sentences),
+ "avg_sentence_depth": calculate_safe_division(sentence_depth, n_sentences),
+ "verbial_root_ratio": calculate_safe_division(n_verbial_root, n_verbs),
+ "avg_verb_arity": calculate_safe_division(total_verb_arity, n_verbs),
+ "verb_arities_unigram_probs": verb_arity_unigram_probs,
+ "lexical_density": calculate_safe_division(n_content_words, n_words),
+ }
+
+ additional_structural_vars = {
+ "n_verbs": n_verbs,
+ "total_verb_arity": total_verb_arity,
+ "total_dep_distance": total_dep_distance,
+ "n_verbial_root": n_verbial_root,
+ "verb_arities_dict": verb_arities_dict,
+ }
+
+ pos_counts = doc.count_by(spacy.attrs.POS)
+
+ dep_counts = sum(values for _, values in doc.count_by(spacy.attrs.DEP).items())
+
+ # ===== Add metrics to doc object =====
+
+ additional_metrics = {
+ "surface_metrics": additional_surface_metrics,
+ "lexical_metrics": additional_lexical_metrics,
+ "structural_vars": additional_structural_vars,
+ }
+
+ doc.user_data["scream_metrics"] = {
+ "surface_metrics": surface_metrics,
+ "lexical_metrics": lexical_metrics,
+ "structural_vars": structural_vars,
+ "additional_metrics": additional_metrics,
+ }
+
+ return doc
+
+
+def add_scream_metrics(nlp):
+ """
+ Add the scream_metrics component to the spaCy pipeline.
+ :param nlp: The spaCy nlp object.
+ """
+ nlp.add_pipe("scream_metrics", last=True)
+
+
+def calculate_safe_division(x, y) -> float:
+ """
+ A helper method to assure no zero division exceptions are raised.
+ :param x: int
+ :param y: int
+ :return: division of x / y
+ """
+ try:
+ return float(x) / float(y)
+ except ZeroDivisionError:
+ return float("NaN")
diff --git a/stilett/ud_text_simplifier.py b/stilett/ud_text_simplifier.py
index 715374024f96c6482486e840b9d09d158c7687b5..79b72afa8fe6435acc0be99d42a35dbcd98784c5 100644
--- a/stilett/ud_text_simplifier.py
+++ b/stilett/ud_text_simplifier.py
@@ -101,6 +101,8 @@ def simplify_text(
text, tree, simplifications=simplifications
)
+ print(statistics)
+
if print_statistics:
print(statistics.general(detailed=True))
diff --git a/testset.csv b/testset.csv
index be6ee0ffde1c8e16dd9af1c812795e74d04ce84c..94becc44d68fcd34277202ebe6a4b01695e9e79f 100644
--- a/testset.csv
+++ b/testset.csv
@@ -1,4 +1,3 @@
-,sentence
0,"Ekorren fanns tidvis i stora mängder, ända upp i fjällbjörkskogen, och betalades bra."
1,Richard Nixon har inga sådana problem.
2,Frågan är om idén till filmen har kommit till av inspiration eller desperation.
diff --git a/testset_results.json b/testset_results.json
index ab89357c7dea5ad860a7f18f54ce70af850b5ff5..f9fcd4addfccb139ca85dfcec0b7c39f176f5e4f 100644
--- a/testset_results.json
+++ b/testset_results.json
@@ -1,259 +1,4 @@
{
- "": [
- {
- "additional_metrics": {
- "lexical": {
- "n_swevoc_total": 0.0,
- "n_swevoc_c": 0.0,
- "n_swevoc_d": 0.0,
- "n_swevoc_h": 0.0,
- "n_swevoc_s": 0.0,
- "n_swevoc_k": 0.0,
- "swevoc_s_ratio": 0.0,
- "swevoc_k_ratio": 0.0
- },
- "structural": {
- "n_verbal_roots": 0.0,
- "n_prep_comp": 0.0
- },
- "surface": {
- "n_unique_tokens": 1.0,
- "total_token_length": 8.0,
- "n_unique_words": 1.0,
- "n_lix_long_words": 1.0,
- "total_word_length": 8.0,
- "n_syllables": 3.0,
- "lix_value": 101.0,
- "ovix_value": null,
- "ovix_value_simple": 1.0,
- "kix_value": null,
- "mean_sentence_length": 1.0,
- "sentence_length_sd": 0.0,
- "avg_token_length": 8.0
- }
- },
- "input": "sentence",
- "stanza": {
- "tokenized": [
- [
- "sentence"
- ]
- ],
- "tagged": [
- [
- [
- "sentence",
- "NN"
- ]
- ]
- ],
- "lemmas": [
- [
- "sentence"
- ]
- ],
- "ner": [
- []
- ],
- "parsed": [
- [
- [
- "1",
- "sentence",
- "sentence",
- "NN",
- "NN",
- "",
- "0",
- "ROOT"
- ]
- ]
- ]
- },
- "scream": {
- "lexical": {
- "swevoc_total_ratio": 0.0,
- "swevoc_c_ratio": 0.0,
- "swevoc_d_ratio": 0.0,
- "swevoc_h_ratio": 0.0
- },
- "structural": {
- "lexical_density": 1.0,
- "avg_dep_distance_dependent": 1.0,
- "avg_dep_distance_sentence": 1.0,
- "right_dependency_ratio": 1.0,
- "avg_sentence_depth": 1.0,
- "avg_nominal_premodifiers": 0.0,
- "avg_nominal_postmodifiers": 0.0,
- "avg_prep_comp": 0.0,
- "verbial_root_ratio": 0.0,
- "avg_verbal_arity": null,
- "pos_unigram_probs": {
- "AB": 0.0,
- "CITE": 0.0,
- "DT": 0.0,
- "HA": 0.0,
- "HD": 0.0,
- "HP": 0.0,
- "HS": 0.0,
- "IE": 0.0,
- "IN": 0.0,
- "JJ": 0.0,
- "KN": 0.0,
- "MAD": 0.0,
- "MID": 0.0,
- "NN": 1.0,
- "PAD": 0.0,
- "PC": 0.0,
- "PL": 0.0,
- "PLQS": 0.0,
- "PM": 0.0,
- "PN": 0.0,
- "PP": 0.0,
- "PS": 0.0,
- "RG": 0.0,
- "RO": 0.0,
- "SN": 0.0,
- "UO": 0.0,
- "VB": 0.0
- },
- "dep_unigram_probs": {
- "++": 0.0,
- "+A": 0.0,
- "+F": 0.0,
- "AA": 0.0,
- "AG": 0.0,
- "AN": 0.0,
- "AT": 0.0,
- "CA": 0.0,
- "CJ": 0.0,
- "DB": 0.0,
- "DT": 0.0,
- "EF": 0.0,
- "EO": 0.0,
- "ES": 0.0,
- "ET": 0.0,
- "FO": 0.0,
- "FP": 0.0,
- "FS": 0.0,
- "FV": 0.0,
- "HD": 0.0,
- "I?": 0.0,
- "IC": 0.0,
- "IF": 0.0,
- "IG": 0.0,
- "IK": 0.0,
- "IO": 0.0,
- "IP": 0.0,
- "IQ": 0.0,
- "IR": 0.0,
- "IS": 0.0,
- "IT": 0.0,
- "IU": 0.0,
- "IV": 0.0,
- "JC": 0.0,
- "JG": 0.0,
- "JR": 0.0,
- "JT": 0.0,
- "KA": 0.0,
- "MA": 0.0,
- "MS": 0.0,
- "NA": 0.0,
- "OA": 0.0,
- "OO": 0.0,
- "OP": 0.0,
- "PA": 0.0,
- "PL": 0.0,
- "PT": 0.0,
- "RA": 0.0,
- "ROOT": 1.0,
- "SP": 0.0,
- "SS": 0.0,
- "TA": 0.0,
- "UA": 0.0,
- "VA": 0.0,
- "VG": 0.0,
- "VO": 0.0,
- "VS": 0.0,
- "XA": 0.0,
- "XF": 0.0,
- "XT": 0.0,
- "XX": 0.0,
- "YY": 0.0
- },
- "verb_arity_unigram_probs": {
- "0": 0.0,
- "1": 0.0,
- "2": 0.0,
- "3": 0.0,
- "4": 0.0,
- "5": 0.0,
- "6": 0.0,
- "7": 0.0,
- "8": 0.0,
- "9": 0.0
- }
- },
- "surface": {
- "avg_sentence_length": 1.0,
- "avg_word_length": 8.0,
- "avg_n_syllables": 3.0
- }
- },
- "stillett": {
- "simplified_text": "sentence",
- "sentence_transformations": "\n*** Statistics ***\n\tTotal: 0\n\tSucceeded: 0\n\tRejected: 0\nSyntactic transformations\n\tTotal: 0\n\tSucceeded: 0\n\tRejected: 0"
- },
- "coh-metrix": {
- "cohesion": {
- "adjacent": {
- "coh-metrix": {
- "nouns": 0,
- "arguments": 0,
- "stems": 0,
- "content words": {
- "ratio": 0,
- "std": "NaN"
- },
- "anaphors": 0
- },
- "other": {}
- },
- "global": {
- "coh-metrix": {
- "nouns": 0,
- "arguments": 0,
- "stems": 0,
- "content words": {
- "ratio": 0,
- "std": "NaN"
- },
- "anaphors": 0
- },
- "other": {}
- }
- },
- "connectives": {
- "CCNCaus": 0.0,
- "CNCADC": 0.0,
- "CNCTemp": 111.1111111111111,
- "CNCAdd": 0.0,
- "CNCAll": 111.1111111111111
- },
- "LSA": null
- }
- },
- {
- "Stanza": 0.050752878189086914,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.2297828197479248,
- "Stilett": 2.6226043701171875e-05,
- "Cohesion": 0.0007479190826416016,
- "Connectives": 0.00226593017578125,
- "Coh-Metrix Total": 0.003015756607055664,
- "Total": 0.2835841178894043
- }
- ],
"0": [
{
"additional_metrics": {
@@ -739,14 +484,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09944891929626465,
+ "stanza": 0.11271214485168457,
+ "SCREAM": 0.006237983703613281,
+ "Stilett": 0.0037021636962890625,
+ "Cohesion": 0.0007810592651367188,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006075859069824219,
- "Stilett": 0.003378152847290039,
- "Cohesion": 0.0001380443572998047,
- "Connectives": 0.00027179718017578125,
- "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
- "Total": 0.10931897163391113
+ "Connectives": 0.0024480819702148438,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0032320022583007812,
+ "Total": 0.1258869171142578
}
],
"1": [
@@ -1119,14 +864,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07741618156433105,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005676746368408203,
- "Stilett": 0.002804994583129883,
- "Cohesion": 0.00013518333435058594,
- "Connectives": 0.00015497207641601562,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002911090850830078,
- "Total": 0.22327804565429688
+ "stanza": 0.07579970359802246,
+ "SCREAM": 0.005995035171508789,
+ "Stilett": 0.0027780532836914062,
+ "Cohesion": 0.00012922286987304688,
+ "LSA": 0.1340327262878418,
+ "Connectives": 0.00017786026000976562,
+ "Coh-Metrix Total": 0.13434195518493652,
+ "Total": 0.2189178466796875
}
],
"2": [
@@ -1582,14 +1327,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09538412094116211,
+ "stanza": 0.09560012817382812,
+ "SCREAM": 0.005808830261230469,
+ "Stilett": 0.02289104461669922,
+ "Cohesion": 0.00014781951904296875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057599544525146484,
- "Stilett": 0.022809743881225586,
- "Cohesion": 0.000141143798828125,
- "Connectives": 0.0002512931823730469,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003943443298339844,
- "Total": 0.12435197830200195
+ "Connectives": 0.0002510547637939453,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00040221214294433594,
+ "Total": 0.12470293045043945
}
],
"3": [
@@ -2221,14 +1966,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.13786005973815918,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006000995635986328,
- "Stilett": 0.00853586196899414,
- "Cohesion": 0.00013780593872070312,
- "Connectives": 0.00030803680419921875,
+ "stanza": 0.14223909378051758,
+ "SCREAM": 0.0059359073638916016,
+ "Stilett": 0.008381128311157227,
+ "Cohesion": 0.00012969970703125,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00031638145446777344,
"Coh-Metrix Total": 0.00044798851013183594,
- "Total": 0.1528489589691162
+ "Total": 0.15700697898864746
}
],
"4": [
@@ -2764,14 +2509,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.14241313934326172,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00573277473449707,
- "Stilett": 0.003814220428466797,
- "Cohesion": 0.00011587142944335938,
- "Connectives": 0.0003159046173095703,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004329681396484375,
- "Total": 0.15239715576171875
+ "stanza": 0.15062594413757324,
+ "SCREAM": 0.005747795104980469,
+ "Stilett": 0.0037729740142822266,
+ "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0003237724304199219,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00045108795166015625,
+ "Total": 0.160599946975708
}
],
"5": [
@@ -3179,14 +2924,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07952189445495605,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005681276321411133,
- "Stilett": 0.0077860355377197266,
- "Cohesion": 0.00012803077697753906,
- "Connectives": 0.0002288818359375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003578662872314453,
- "Total": 0.09334993362426758
+ "stanza": 0.08359336853027344,
+ "SCREAM": 0.005745887756347656,
+ "Stilett": 0.007821798324584961,
+ "Cohesion": 0.00012612342834472656,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.00022912025451660156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003571510314941406,
+ "Total": 0.09752130508422852
}
],
"6": [
@@ -4010,14 +3755,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.24618887901306152,
+ "stanza": 0.24117708206176758,
+ "SCREAM": 0.006014108657836914,
+ "Stilett": 0.016160964965820312,
+ "Cohesion": 0.00013589859008789062,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058879852294921875,
- "Stilett": 0.016208171844482422,
- "Cohesion": 0.00013184547424316406,
- "Connectives": 0.0004582405090332031,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005908012390136719,
- "Total": 0.2688779830932617
+ "Connectives": 0.0004639625549316406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005998611450195312,
+ "Total": 0.26395487785339355
}
],
"7": [
@@ -4377,14 +4122,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06396198272705078,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005825996398925781,
- "Stilett": 9.822845458984375e-05,
- "Cohesion": 0.00010967254638671875,
- "Connectives": 0.00021910667419433594,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
- "Total": 0.07021808624267578
+ "stanza": 0.06423807144165039,
+ "SCREAM": 0.23370695114135742,
+ "Stilett": 9.870529174804688e-05,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00019598007202148438,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00030612945556640625,
+ "Total": 0.2983531951904297
}
],
"8": [
@@ -5032,14 +4777,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1601269245147705,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006194353103637695,
- "Stilett": 0.0011966228485107422,
- "Cohesion": 0.00011229515075683594,
- "Connectives": 0.00035190582275390625,
- "Coh-Metrix Total": 0.00046515464782714844,
- "Total": 0.16798615455627441
+ "stanza": 0.160430908203125,
+ "SCREAM": 0.006370067596435547,
+ "Stilett": 0.001188039779663086,
+ "Cohesion": 0.00011181831359863281,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00034880638122558594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004627704620361328,
+ "Total": 0.16845369338989258
}
],
"9": [
@@ -5463,14 +5208,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0835881233215332,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005751132965087891,
- "Stilett": 0.006041765213012695,
- "Cohesion": 0.0001289844512939453,
- "Connectives": 0.0002429485321044922,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003731250762939453,
- "Total": 0.09575700759887695
+ "stanza": 0.09469914436340332,
+ "SCREAM": 0.005825996398925781,
+ "Stilett": 0.006009817123413086,
+ "Cohesion": 0.00011515617370605469,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00023889541625976562,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003561973571777344,
+ "Total": 0.10689115524291992
}
],
"10": [
@@ -6310,14 +6055,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.2104179859161377,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006021976470947266,
- "Stilett": 0.025621891021728516,
+ "stanza": 0.20858001708984375,
+ "SCREAM": 0.0059278011322021484,
+ "Stilett": 0.02561187744140625,
"Cohesion": 0.00013899803161621094,
- "Connectives": 0.00043201446533203125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005731582641601562,
- "Total": 0.24263668060302734
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.00043082237243652344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005717277526855469,
+ "Total": 0.24069499969482422
}
],
"11": [
@@ -6682,14 +6427,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06893610954284668,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005861759185791016,
- "Stilett": 0.0022270679473876953,
- "Cohesion": 0.00011491775512695312,
- "Connectives": 0.00022125244140625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
- "Total": 0.07736396789550781
+ "stanza": 0.07407617568969727,
+ "SCREAM": 0.00591278076171875,
+ "Stilett": 0.002273082733154297,
+ "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002219676971435547,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003361701965332031,
+ "Total": 0.08260035514831543
}
],
"12": [
@@ -7177,14 +6922,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08597397804260254,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059070587158203125,
- "Stilett": 0.004366874694824219,
- "Cohesion": 0.00011992454528808594,
- "Connectives": 0.0002472400665283203,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
- "Total": 0.09661698341369629
+ "stanza": 0.08446407318115234,
+ "SCREAM": 0.006010770797729492,
+ "Stilett": 0.0042760372161865234,
+ "Cohesion": 0.00011897087097167969,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002498626708984375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
+ "Total": 0.0951228141784668
}
],
"13": [
@@ -7656,14 +7401,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11357522010803223,
+ "stanza": 0.10854315757751465,
+ "SCREAM": 0.005856990814208984,
+ "Stilett": 0.0053899288177490234,
+ "Cohesion": 0.00011897087097167969,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005815982818603516,
- "Stilett": 0.005508899688720703,
- "Cohesion": 0.0001227855682373047,
- "Connectives": 0.0002841949462890625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004076957702636719,
- "Total": 0.12531089782714844
+ "Connectives": 0.0002791881561279297,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004000663757324219,
+ "Total": 0.1201930046081543
}
],
"14": [
@@ -8039,14 +7784,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08247613906860352,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058329105377197266,
- "Stilett": 0.005167961120605469,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.00022721290588378906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034928321838378906,
- "Total": 0.09382891654968262
+ "stanza": 0.0766289234161377,
+ "SCREAM": 0.005896806716918945,
+ "Stilett": 0.0051174163818359375,
+ "Cohesion": 0.00012183189392089844,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00022602081298828125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003497600555419922,
+ "Total": 0.08799409866333008
}
],
"15": [
@@ -8607,14 +8352,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11871695518493652,
+ "stanza": 0.11145281791687012,
+ "SCREAM": 0.006011247634887695,
+ "Stilett": 0.007502079010009766,
+ "Cohesion": 0.00011897087097167969,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20794200897216797,
- "Stilett": 0.007294893264770508,
- "Cohesion": 0.0001232624053955078,
- "Connectives": 0.00030994415283203125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004341602325439453,
- "Total": 0.33439111709594727
+ "Connectives": 0.00029921531677246094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004208087921142578,
+ "Total": 0.12538909912109375
}
],
"16": [
@@ -9182,14 +8927,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1024782657623291,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005754947662353516,
- "Stilett": 0.009950876235961914,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.0002760887145996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.00040221214294433594,
- "Total": 0.11858820915222168
+ "stanza": 0.0959169864654541,
+ "SCREAM": 0.0059282779693603516,
+ "Stilett": 0.009683847427368164,
+ "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002770423889160156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
+ "Total": 0.11192512512207031
}
],
"17": [
@@ -10050,14 +9795,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.23787379264831543,
- "LSA": 7.152557373046875e-07,
- "SCREAM": 0.005947113037109375,
- "Stilett": 0.005059957504272461,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.0004782676696777344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0006031990051269531,
- "Total": 0.24948573112487793
+ "stanza": 0.2266538143157959,
+ "SCREAM": 0.005961179733276367,
+ "Stilett": 0.00508880615234375,
+ "Cohesion": 0.0001232624053955078,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00047707557678222656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0006022453308105469,
+ "Total": 0.23830604553222656
}
],
"18": [
@@ -10726,14 +10471,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.15637516975402832,
+ "stanza": 0.15944504737854004,
+ "SCREAM": 0.0059850215911865234,
+ "Stilett": 0.005133152008056641,
+ "Cohesion": 0.0001239776611328125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005984067916870117,
- "Stilett": 0.005162954330444336,
- "Cohesion": 0.0001232624053955078,
- "Connectives": 0.00034689903259277344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004711151123046875,
- "Total": 0.16799497604370117
+ "Connectives": 0.0003478527069091797,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004737377166748047,
+ "Total": 0.17104005813598633
}
],
"19": [
@@ -11130,14 +10875,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06429815292358398,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005914926528930664,
- "Stilett": 0.005840778350830078,
- "Cohesion": 0.00012612342834472656,
- "Connectives": 0.00022220611572265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034999847412109375,
- "Total": 0.07640576362609863
+ "stanza": 0.07071185111999512,
+ "SCREAM": 0.005895137786865234,
+ "Stilett": 0.0058748722076416016,
+ "Cohesion": 0.00012111663818359375,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.0002200603485107422,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
+ "Total": 0.08282589912414551
}
],
"20": [
@@ -11497,14 +11242,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0536961555480957,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005743980407714844,
- "Stilett": 0.0001862049102783203,
- "Cohesion": 0.00010275840759277344,
- "Connectives": 0.00020003318786621094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003046989440917969,
- "Total": 0.05993294715881348
+ "stanza": 0.0547792911529541,
+ "SCREAM": 0.005865812301635742,
+ "Stilett": 0.00018906593322753906,
+ "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00020313262939453125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00031685829162597656,
+ "Total": 0.061151981353759766
}
],
"21": [
@@ -11933,14 +11678,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10158300399780273,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005825042724609375,
- "Stilett": 0.0006780624389648438,
- "Cohesion": 0.00010395050048828125,
- "Connectives": 0.0002491474151611328,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
- "Total": 0.10844111442565918
+ "stanza": 0.09026408195495605,
+ "SCREAM": 0.005826711654663086,
+ "Stilett": 0.0006861686706542969,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00024199485778808594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003509521484375,
+ "Total": 0.09712886810302734
}
],
"22": [
@@ -12529,14 +12274,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11522102355957031,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005935192108154297,
- "Stilett": 0.00966191291809082,
- "Cohesion": 0.00012302398681640625,
- "Connectives": 0.0002930164337158203,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004181861877441406,
- "Total": 0.13123822212219238
+ "stanza": 0.10888886451721191,
+ "SCREAM": 0.0059452056884765625,
+ "Stilett": 0.009670019149780273,
+ "Cohesion": 0.00012874603271484375,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00028204917907714844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004119873046875,
+ "Total": 0.12491798400878906
}
],
"23": [
@@ -13441,14 +13186,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.22516322135925293,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006011962890625,
- "Stilett": 0.015651941299438477,
- "Cohesion": 0.00014019012451171875,
- "Connectives": 0.0004508495330810547,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005922317504882812,
- "Total": 0.2474203109741211
+ "stanza": 0.21914029121398926,
+ "SCREAM": 0.00613093376159668,
+ "Stilett": 0.015377998352050781,
+ "Cohesion": 0.000125885009765625,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0004451274871826172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005729198455810547,
+ "Total": 0.241225004196167
}
],
"24": [
@@ -13973,14 +13718,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10165667533874512,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005810976028442383,
- "Stilett": 0.00016307830810546875,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.0002789497375488281,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003859996795654297,
- "Total": 0.10802102088928223
+ "stanza": 0.09910297393798828,
+ "SCREAM": 0.21408915519714355,
+ "Stilett": 0.00015997886657714844,
+ "Cohesion": 0.00010991096496582031,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00026702880859375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003788471221923828,
+ "Total": 0.3137319087982178
}
],
"25": [
@@ -14653,14 +14398,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1519911289215088,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005828142166137695,
- "Stilett": 0.003162860870361328,
- "Cohesion": 0.0001270771026611328,
- "Connectives": 0.000347137451171875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004761219024658203,
- "Total": 0.16146039962768555
+ "stanza": 0.1501929759979248,
+ "SCREAM": 0.005867958068847656,
+ "Stilett": 0.0029840469360351562,
+ "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00034499168395996094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004677772521972656,
+ "Total": 0.1595151424407959
}
],
"26": [
@@ -15132,14 +14877,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09678220748901367,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005782127380371094,
- "Stilett": 0.008800029754638672,
- "Cohesion": 0.00012612342834472656,
- "Connectives": 0.0002567768096923828,
- "Coh-Metrix Total": 0.00038504600524902344,
- "Total": 0.11175107955932617
+ "stanza": 0.09153079986572266,
+ "SCREAM": 0.005953073501586914,
+ "Stilett": 0.00864100456237793,
+ "Cohesion": 0.00012111663818359375,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00025916099548339844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+ "Total": 0.10650777816772461
}
],
"27": [
@@ -15704,14 +15449,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09972310066223145,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058689117431640625,
- "Stilett": 0.0006518363952636719,
- "Cohesion": 0.00011110305786132812,
- "Connectives": 0.0002789497375488281,
- "Coh-Metrix Total": 0.00039196014404296875,
- "Total": 0.10663676261901855
+ "stanza": 0.0959019660949707,
+ "SCREAM": 0.006031990051269531,
+ "Stilett": 0.0006439685821533203,
+ "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00027489662170410156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+ "Total": 0.10296106338500977
}
],
"28": [
@@ -16300,14 +16045,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1402590274810791,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058460235595703125,
- "Stilett": 0.0058939456939697266,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.0003390312194824219,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004589557647705078,
- "Total": 0.15245985984802246
+ "stanza": 0.14432215690612793,
+ "SCREAM": 0.005892753601074219,
+ "Stilett": 0.0059070587158203125,
+ "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003459453582763672,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004730224609375,
+ "Total": 0.15659713745117188
}
],
"29": [
@@ -17200,14 +16945,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.22963190078735352,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005825996398925781,
- "Stilett": 0.011626958847045898,
- "Cohesion": 0.00013709068298339844,
- "Connectives": 0.0004520416259765625,
+ "stanza": 0.23134303092956543,
+ "SCREAM": 0.0059680938720703125,
+ "Stilett": 0.011482954025268555,
+ "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0004589557647705078,
"Coh-Metrix Total": 0.0005900859832763672,
- "Total": 0.24767684936523438
+ "Total": 0.24938607215881348
}
],
"30": [
@@ -17827,14 +17572,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1874382495880127,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005836009979248047,
- "Stilett": 0.007055997848510742,
- "Cohesion": 0.00011301040649414062,
- "Connectives": 0.00015997886657714844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002751350402832031,
- "Total": 0.3068511486053467
+ "stanza": 0.1851809024810791,
+ "SCREAM": 0.005893230438232422,
+ "Stilett": 0.00693511962890625,
+ "Cohesion": 0.00011587142944335938,
+ "LSA": 0.10720992088317871,
+ "Connectives": 0.00017905235290527344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.10750579833984375,
+ "Total": 0.30551695823669434
}
],
"31": [
@@ -18178,14 +17923,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06434297561645508,
- "LSA": 7.152557373046875e-07,
- "SCREAM": 0.005828142166137695,
- "Stilett": 0.002525806427001953,
- "Cohesion": 0.00012922286987304688,
- "Connectives": 0.0002200603485107422,
- "Coh-Metrix Total": 0.00035119056701660156,
- "Total": 0.07305026054382324
+ "stanza": 0.06810593605041504,
+ "SCREAM": 0.00591278076171875,
+ "Stilett": 0.0024261474609375,
+ "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002257823944091797,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003437995910644531,
+ "Total": 0.07679080963134766
}
],
"32": [
@@ -18689,14 +18434,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09613227844238281,
+ "stanza": 0.09733796119689941,
+ "SCREAM": 0.005853176116943359,
+ "Stilett": 0.0005297660827636719,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20725488662719727,
- "Stilett": 0.0005040168762207031,
- "Cohesion": 9.894371032714844e-05,
- "Connectives": 0.0002460479736328125,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
- "Total": 0.30424022674560547
+ "Connectives": 0.00026106834411621094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
+ "Total": 0.10408973693847656
}
],
"33": [
@@ -19381,14 +19126,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.16536498069763184,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005926847457885742,
- "Stilett": 0.002061128616333008,
- "Cohesion": 0.00010991096496582031,
- "Connectives": 0.0003590583801269531,
- "Coh-Metrix Total": 0.00046896934509277344,
- "Total": 0.17382407188415527
+ "stanza": 0.16347098350524902,
+ "SCREAM": 0.005980014801025391,
+ "Stilett": 0.0020630359649658203,
+ "Cohesion": 0.00011086463928222656,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003592967987060547,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004718303680419922,
+ "Total": 0.17198705673217773
}
],
"34": [
@@ -19732,14 +19477,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05223703384399414,
+ "stanza": 0.05374479293823242,
+ "SCREAM": 0.0058612823486328125,
+ "Stilett": 0.00016880035400390625,
+ "Cohesion": 0.00011014938354492188,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058629512786865234,
- "Stilett": 0.00017213821411132812,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.0001900196075439453,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002980232238769531,
- "Total": 0.058573007583618164
+ "Connectives": 0.00019097328186035156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003032684326171875,
+ "Total": 0.06007814407348633
}
],
"35": [
@@ -20268,14 +20013,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11579394340515137,
+ "stanza": 0.11796712875366211,
+ "SCREAM": 0.005970001220703125,
+ "Stilett": 0.02739882469177246,
+ "Cohesion": 0.00012421607971191406,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.0057179927825927734,
- "Stilett": 0.027379989624023438,
- "Cohesion": 0.00012993812561035156,
- "Connectives": 0.000308990478515625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004410743713378906,
- "Total": 0.14933419227600098
+ "Connectives": 0.0002999305725097656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
+ "Total": 0.1517629623413086
}
],
"36": [
@@ -20683,14 +20428,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0877370834350586,
+ "stanza": 0.08821892738342285,
+ "SCREAM": 0.005864143371582031,
+ "Stilett": 0.00022172927856445312,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005762815475463867,
- "Stilett": 0.0002281665802001953,
- "Cohesion": 0.00011014938354492188,
- "Connectives": 0.00024080276489257812,
- "Coh-Metrix Total": 0.00035190582275390625,
- "Total": 0.09408092498779297
+ "Connectives": 0.00023603439331054688,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003440380096435547,
+ "Total": 0.09465193748474121
}
],
"37": [
@@ -21290,14 +21035,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.13130593299865723,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005877256393432617,
- "Stilett": 0.0016028881072998047,
- "Cohesion": 0.00011205673217773438,
- "Connectives": 0.0003116130828857422,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004248619079589844,
- "Total": 0.13921380043029785
+ "stanza": 0.12618303298950195,
+ "SCREAM": 0.005882978439331055,
+ "Stilett": 0.0016019344329833984,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00030517578125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00041413307189941406,
+ "Total": 0.13408279418945312
}
],
"38": [
@@ -21721,14 +21466,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0868217945098877,
+ "stanza": 0.08556699752807617,
+ "SCREAM": 0.005938291549682617,
+ "Stilett": 0.007054805755615234,
+ "Cohesion": 0.00011897087097167969,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005915164947509766,
- "Stilett": 0.007278919219970703,
- "Cohesion": 0.00012636184692382812,
"Connectives": 0.0002410411834716797,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003693103790283203,
- "Total": 0.1003880500793457
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003619194030761719,
+ "Total": 0.09892487525939941
}
],
"39": [
@@ -22321,14 +22066,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12462687492370605,
+ "stanza": 0.12393593788146973,
+ "SCREAM": 0.006781101226806641,
+ "Stilett": 0.0015900135040283203,
+ "Cohesion": 0.00011801719665527344,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005899906158447266,
- "Stilett": 0.0015938282012939453,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.00030303001403808594,
- "Coh-Metrix Total": 0.00042629241943359375,
- "Total": 0.13254904747009277
+ "Connectives": 0.00029587745666503906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00041484832763671875,
+ "Total": 0.1327228546142578
}
],
"40": [
@@ -22864,14 +22609,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10003781318664551,
+ "stanza": 0.0988152027130127,
+ "SCREAM": 0.00584721565246582,
+ "Stilett": 0.0006771087646484375,
+ "Cohesion": 0.00011086463928222656,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005914926528930664,
- "Stilett": 0.0006728172302246094,
- "Cohesion": 0.00011110305786132812,
- "Connectives": 0.00026607513427734375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
- "Total": 0.10700583457946777
+ "Connectives": 0.00025916099548339844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
+ "Total": 0.10571527481079102
}
],
"41": [
@@ -23396,14 +23141,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1457228660583496,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005860805511474609,
- "Stilett": 0.0012049674987792969,
- "Cohesion": 0.00010919570922851562,
- "Connectives": 0.0003256797790527344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
- "Total": 0.1532297134399414
+ "stanza": 0.1439342498779297,
+ "SCREAM": 0.005969047546386719,
+ "Stilett": 0.0011968612670898438,
+ "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00032401084899902344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000431060791015625,
+ "Total": 0.15153217315673828
}
],
"42": [
@@ -23939,14 +23684,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11162805557250977,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006017208099365234,
- "Stilett": 0.0005118846893310547,
- "Cohesion": 0.000102996826171875,
- "Connectives": 0.00026702880859375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
- "Total": 0.11853218078613281
+ "stanza": 0.10089707374572754,
+ "SCREAM": 0.21559906005859375,
+ "Stilett": 0.0005090236663818359,
+ "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002579689025878906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+ "Total": 0.3173701763153076
}
],
"43": [
@@ -24418,14 +24163,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12656211853027344,
+ "stanza": 0.12481904029846191,
+ "SCREAM": 0.00580286979675293,
+ "Stilett": 0.00014209747314453125,
+ "Cohesion": 0.00010895729064941406,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005827188491821289,
- "Stilett": 0.00014591217041015625,
- "Cohesion": 0.00010800361633300781,
- "Connectives": 0.0003039836883544922,
- "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
- "Total": 0.1329507827758789
+ "Connectives": 0.0002989768981933594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004086494445800781,
+ "Total": 0.13117599487304688
}
],
"44": [
@@ -24890,14 +24635,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08077216148376465,
+ "stanza": 0.08330583572387695,
+ "SCREAM": 0.005863189697265625,
+ "Stilett": 0.00556492805480957,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.006141185760498047,
- "Stilett": 0.0057468414306640625,
- "Cohesion": 0.00013303756713867188,
- "Connectives": 0.00025916099548339844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003941059112548828,
- "Total": 0.09305810928344727
+ "Connectives": 0.0002529621124267578,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037407875061035156,
+ "Total": 0.0951089859008789
}
],
"45": [
@@ -25406,14 +25151,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12290191650390625,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005983829498291016,
- "Stilett": 0.003340005874633789,
- "Cohesion": 0.00011920928955078125,
- "Connectives": 0.0003058910369873047,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
- "Total": 0.13265299797058105
+ "stanza": 0.1252269744873047,
+ "SCREAM": 0.006006956100463867,
+ "Stilett": 0.003267049789428711,
+ "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.000308990478515625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004277229309082031,
+ "Total": 0.1349318027496338
}
],
"46": [
@@ -25885,14 +25630,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09818482398986816,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006002187728881836,
- "Stilett": 0.0003371238708496094,
- "Cohesion": 0.00010085105895996094,
- "Connectives": 0.0002689361572265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
- "Total": 0.10490012168884277
+ "stanza": 0.09801793098449707,
+ "SCREAM": 0.006022930145263672,
+ "Stilett": 0.0003330707550048828,
+ "Cohesion": 0.00010180473327636719,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00026106834411621094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+ "Total": 0.10473895072937012
}
],
"47": [
@@ -26405,14 +26150,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11770486831665039,
+ "stanza": 0.1204838752746582,
+ "SCREAM": 0.005875110626220703,
+ "Stilett": 0.02553701400756836,
+ "Cohesion": 0.0001239776611328125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005814075469970703,
- "Stilett": 0.025978803634643555,
- "Cohesion": 0.00012993812561035156,
- "Connectives": 0.00028705596923828125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004169940948486328,
- "Total": 0.1499178409576416
+ "Connectives": 0.0002880096435546875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
+ "Total": 0.1523120403289795
}
],
"48": [
@@ -27036,14 +26781,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1794741153717041,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20674705505371094,
- "Stilett": 0.017657756805419922,
- "Cohesion": 0.00013208389282226562,
- "Connectives": 0.00019693374633789062,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
- "Total": 0.5093121528625488
+ "stanza": 0.17158818244934082,
+ "SCREAM": 0.005908012390136719,
+ "Stilett": 0.018288850784301758,
+ "Cohesion": 0.00012421607971191406,
+ "LSA": 0.10623574256896973,
+ "Connectives": 0.00019097328186035156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.1065521240234375,
+ "Total": 0.3023390769958496
}
],
"49": [
@@ -27440,14 +27185,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0789937973022461,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058710575103759766,
- "Stilett": 0.014211893081665039,
- "Cohesion": 0.00013589859008789062,
- "Connectives": 0.0002391338348388672,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003762245178222656,
- "Total": 0.0994560718536377
+ "stanza": 0.0788581371307373,
+ "SCREAM": 0.00671696662902832,
+ "Stilett": 0.013839006423950195,
+ "Cohesion": 0.00013494491577148438,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00022792816162109375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003647804260253906,
+ "Total": 0.09978103637695312
}
],
"50": [
@@ -28040,14 +27785,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.13214492797851562,
+ "stanza": 0.13157916069030762,
+ "SCREAM": 0.0058901309967041016,
+ "Stilett": 0.004839897155761719,
+ "Cohesion": 0.00012111663818359375,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00583195686340332,
- "Stilett": 0.004847049713134766,
- "Cohesion": 0.0001201629638671875,
- "Connectives": 0.0003237724304199219,
- "Coh-Metrix Total": 0.00044608116149902344,
- "Total": 0.14327216148376465
+ "Connectives": 0.0003159046173095703,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004379749298095703,
+ "Total": 0.14274907112121582
}
],
"51": [
@@ -28631,14 +28376,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12496399879455566,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005914926528930664,
- "Stilett": 0.0032019615173339844,
- "Cohesion": 0.00011801719665527344,
- "Connectives": 0.00030112266540527344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004200935363769531,
- "Total": 0.13450407981872559
+ "stanza": 0.11356902122497559,
+ "SCREAM": 0.005828142166137695,
+ "Stilett": 0.0030999183654785156,
+ "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00029969215393066406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004248619079589844,
+ "Total": 0.1229240894317627
}
],
"52": [
@@ -29142,14 +28887,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11015129089355469,
+ "stanza": 0.10911011695861816,
+ "SCREAM": 0.005899667739868164,
+ "Stilett": 0.0025904178619384766,
+ "Cohesion": 0.0001227855682373047,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058650970458984375,
- "Stilett": 0.0026509761810302734,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.00027823448181152344,
- "Coh-Metrix Total": 0.00040411949157714844,
- "Total": 0.11907505989074707
+ "Connectives": 0.00027489662170410156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003998279571533203,
+ "Total": 0.11800098419189453
}
],
"53": [
@@ -29770,14 +29515,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.131011962890625,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005972862243652344,
- "Stilett": 0.025360822677612305,
- "Cohesion": 0.00012612342834472656,
- "Connectives": 0.0003230571746826172,
- "Coh-Metrix Total": 0.00045108795166015625,
- "Total": 0.16280031204223633
+ "stanza": 0.12960219383239746,
+ "SCREAM": 0.006065845489501953,
+ "Stilett": 0.025385379791259766,
+ "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003249645233154297,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00045180320739746094,
+ "Total": 0.16150712966918945
}
],
"54": [
@@ -30226,14 +29971,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08701372146606445,
+ "stanza": 0.08711791038513184,
+ "SCREAM": 0.005741119384765625,
+ "Stilett": 0.00048279762268066406,
+ "Cohesion": 9.918212890625e-05,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058269500732421875,
- "Stilett": 0.0004968643188476562,
- "Cohesion": 0.00010633468627929688,
- "Connectives": 0.00024437904357910156,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003514289855957031,
- "Total": 0.09369111061096191
+ "Connectives": 0.00024008750915527344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033926963806152344,
+ "Total": 0.09368300437927246
}
],
"55": [
@@ -30874,14 +30619,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1308422088623047,
+ "stanza": 0.1363813877105713,
+ "SCREAM": 0.006257057189941406,
+ "Stilett": 0.017862796783447266,
+ "Cohesion": 0.0001270771026611328,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058667659759521484,
- "Stilett": 0.01791214942932129,
- "Cohesion": 0.00012803077697753906,
- "Connectives": 0.00033402442932128906,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004630088806152344,
- "Total": 0.15508699417114258
+ "Connectives": 0.00032782554626464844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004558563232421875,
+ "Total": 0.16096019744873047
}
],
"56": [
@@ -31625,14 +31370,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.14844894409179688,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005909919738769531,
- "Stilett": 0.0018880367279052734,
- "Cohesion": 0.00010991096496582031,
- "Connectives": 0.0003490447998046875,
- "Coh-Metrix Total": 0.00045990943908691406,
- "Total": 0.15670990943908691
+ "stanza": 0.146697998046875,
+ "SCREAM": 0.005949974060058594,
+ "Stilett": 0.0018947124481201172,
+ "Cohesion": 0.00011324882507324219,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00034999847412109375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00046515464782714844,
+ "Total": 0.15501022338867188
}
],
"57": [
@@ -32045,14 +31790,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06836986541748047,
+ "stanza": 0.08311915397644043,
+ "SCREAM": 0.005869865417480469,
+ "Stilett": 0.00022912025451660156,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005922079086303711,
- "Stilett": 0.0002319812774658203,
- "Cohesion": 0.0001049041748046875,
- "Connectives": 0.00022029876708984375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032520294189453125,
- "Total": 0.07485198974609375
+ "Connectives": 0.0002219676971435547,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
+ "Total": 0.08955001831054688
}
],
"58": [
@@ -32745,14 +32490,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.152327299118042,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005875110626220703,
- "Stilett": 0.013689994812011719,
- "Cohesion": 0.00012683868408203125,
- "Connectives": 0.0003342628479003906,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004620552062988281,
- "Total": 0.17235612869262695
+ "stanza": 0.14953994750976562,
+ "SCREAM": 0.005797863006591797,
+ "Stilett": 0.013595104217529297,
+ "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0003330707550048828,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004622936248779297,
+ "Total": 0.16939616203308105
}
],
"59": [
@@ -33112,14 +32857,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06076312065124512,
+ "stanza": 0.051928043365478516,
+ "SCREAM": 0.00570988655090332,
+ "Stilett": 0.0002570152282714844,
+ "Cohesion": 0.000102996826171875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005753040313720703,
- "Stilett": 0.0002579689025878906,
- "Cohesion": 0.00011014938354492188,
- "Connectives": 0.00019669532775878906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
- "Total": 0.06708312034606934
+ "Connectives": 0.00019216537475585938,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0002970695495605469,
+ "Total": 0.05819392204284668
}
],
"60": [
@@ -33932,14 +33677,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.2143700122833252,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059812068939208984,
- "Stilett": 0.005609989166259766,
- "Cohesion": 0.0001270771026611328,
- "Connectives": 0.0004317760467529297,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005600452423095703,
- "Total": 0.22652292251586914
+ "stanza": 0.22161626815795898,
+ "SCREAM": 0.21561884880065918,
+ "Stilett": 0.005398988723754883,
+ "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0004191398620605469,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005490779876708984,
+ "Total": 0.44318628311157227
}
],
"61": [
@@ -34427,14 +34172,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10127902030944824,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0060389041900634766,
- "Stilett": 0.003857851028442383,
- "Cohesion": 0.00011491775512695312,
- "Connectives": 0.0002770423889160156,
- "Coh-Metrix Total": 0.000392913818359375,
- "Total": 0.1115720272064209
+ "stanza": 0.10755395889282227,
+ "SCREAM": 0.0061109066009521484,
+ "Stilett": 0.0038530826568603516,
+ "Cohesion": 0.00011754035949707031,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002751350402832031,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003948211669921875,
+ "Total": 0.11791491508483887
}
],
"62": [
@@ -34794,14 +34539,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05415487289428711,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00571131706237793,
- "Stilett": 0.00021696090698242188,
- "Cohesion": 0.0001049041748046875,
- "Connectives": 0.00020503997802734375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003108978271484375,
- "Total": 0.06039595603942871
+ "stanza": 0.05635786056518555,
+ "SCREAM": 0.0057981014251708984,
+ "Stilett": 0.00021409988403320312,
+ "Cohesion": 0.00010180473327636719,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00019979476928710938,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003037452697753906,
+ "Total": 0.06267476081848145
}
],
"63": [
@@ -35318,14 +35063,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10666799545288086,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005906105041503906,
- "Stilett": 0.0049190521240234375,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.0002810955047607422,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004029273986816406,
- "Total": 0.11789894104003906
+ "stanza": 0.11349010467529297,
+ "SCREAM": 0.005844831466674805,
+ "Stilett": 0.004873991012573242,
+ "Cohesion": 0.00012493133544921875,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00028204917907714844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00040912628173828125,
+ "Total": 0.12461996078491211
}
],
"64": [
@@ -35802,14 +35547,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07386183738708496,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20981311798095703,
- "Stilett": 0.0002727508544921875,
- "Cohesion": 0.00010323524475097656,
- "Connectives": 0.0002377033233642578,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
- "Total": 0.28429174423217773
+ "stanza": 0.07954788208007812,
+ "SCREAM": 0.005942106246948242,
+ "Stilett": 0.0002741813659667969,
+ "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002448558807373047,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00035309791564941406,
+ "Total": 0.08611822128295898
}
],
"65": [
@@ -36217,14 +35962,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07222604751586914,
- "LSA": 1.1920928955078125e-06,
- "SCREAM": 0.0058040618896484375,
- "Stilett": 0.011488914489746094,
- "Cohesion": 0.00011396408081054688,
- "Connectives": 0.00022983551025390625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003459453582763672,
- "Total": 0.08986592292785645
+ "stanza": 0.07374095916748047,
+ "SCREAM": 0.005750179290771484,
+ "Stilett": 0.011461734771728516,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.0002319812774658203,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003521442413330078,
+ "Total": 0.09130597114562988
}
],
"66": [
@@ -36632,14 +36377,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07337379455566406,
+ "stanza": 0.07505989074707031,
+ "SCREAM": 0.005766868591308594,
+ "Stilett": 0.0003190040588378906,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058057308197021484,
- "Stilett": 0.0003161430358886719,
- "Cohesion": 0.00010800361633300781,
"Connectives": 0.000225067138671875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003337860107421875,
- "Total": 0.07983183860778809
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+ "Total": 0.08148193359375
}
],
"67": [
@@ -37120,14 +36865,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07949995994567871,
+ "stanza": 0.07715702056884766,
+ "SCREAM": 0.0059168338775634766,
+ "Stilett": 0.008549213409423828,
+ "Cohesion": 0.00012183189392089844,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005965709686279297,
- "Stilett": 0.008726119995117188,
- "Cohesion": 0.0001220703125,
- "Connectives": 0.00024509429931640625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
- "Total": 0.09456205368041992
+ "Connectives": 0.0002391338348388672,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003619194030761719,
+ "Total": 0.09198594093322754
}
],
"68": [
@@ -37784,14 +37529,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.14633798599243164,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005869150161743164,
- "Stilett": 0.00960993766784668,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.0003457069396972656,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004711151123046875,
- "Total": 0.1622920036315918
+ "stanza": 0.1444380283355713,
+ "SCREAM": 0.006051063537597656,
+ "Stilett": 0.009559154510498047,
+ "Cohesion": 0.00012373924255371094,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0003418922424316406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004668235778808594,
+ "Total": 0.16051697731018066
}
],
"69": [
@@ -38583,14 +38328,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.19656896591186523,
+ "stanza": 0.20174217224121094,
+ "SCREAM": 0.0058879852294921875,
+ "Stilett": 0.0043828487396240234,
+ "Cohesion": 0.0001239776611328125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00586390495300293,
- "Stilett": 0.004415035247802734,
- "Cohesion": 0.00011801719665527344,
- "Connectives": 0.0003981590270996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005171298980712891,
- "Total": 0.207366943359375
+ "Connectives": 0.0003991127014160156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005252361297607422,
+ "Total": 0.2125391960144043
}
],
"70": [
@@ -39035,14 +38780,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0934610366821289,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058650970458984375,
- "Stilett": 0.007732868194580078,
- "Cohesion": 0.00011706352233886719,
- "Connectives": 0.0002541542053222656,
- "Coh-Metrix Total": 0.00037217140197753906,
- "Total": 0.10743212699890137
+ "stanza": 0.09265613555908203,
+ "SCREAM": 0.005900144577026367,
+ "Stilett": 0.007704973220825195,
+ "Cohesion": 0.0001220703125,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.0002560615539550781,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003809928894042969,
+ "Total": 0.10664486885070801
}
],
"71": [
@@ -39658,14 +39403,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.15946030616760254,
+ "stanza": 0.14020085334777832,
+ "SCREAM": 0.005999088287353516,
+ "Stilett": 0.0057680606842041016,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059430599212646484,
- "Stilett": 0.0060007572174072266,
- "Cohesion": 0.00013113021850585938,
- "Connectives": 0.0003337860107421875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004661083221435547,
- "Total": 0.17187213897705078
+ "Connectives": 0.0003299713134765625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00045180320739746094,
+ "Total": 0.1524217128753662
}
],
"72": [
@@ -40110,14 +39855,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09835195541381836,
+ "stanza": 0.08987307548522949,
+ "SCREAM": 0.005982875823974609,
+ "Stilett": 0.004575967788696289,
+ "Cohesion": 0.00011420249938964844,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005794048309326172,
- "Stilett": 0.0045850276947021484,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.000263214111328125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003859996795654297,
- "Total": 0.10911798477172852
+ "Connectives": 0.00026106834411621094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
+ "Total": 0.10081005096435547
}
],
"73": [
@@ -40534,14 +40279,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07579302787780762,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005755186080932617,
- "Stilett": 0.00022602081298828125,
- "Cohesion": 0.00010776519775390625,
- "Connectives": 0.0002300739288330078,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
- "Total": 0.08211922645568848
+ "stanza": 0.07485413551330566,
+ "SCREAM": 0.006428718566894531,
+ "Stilett": 0.0002219676971435547,
+ "Cohesion": 9.989738464355469e-05,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002276897430419922,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
+ "Total": 0.08183813095092773
}
],
"74": [
@@ -40885,14 +40630,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06009101867675781,
+ "stanza": 0.05999898910522461,
+ "SCREAM": 0.0058748722076416016,
+ "Stilett": 0.004205942153930664,
+ "Cohesion": 0.00011682510375976562,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00584864616394043,
- "Stilett": 0.00446629524230957,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
"Connectives": 0.0002040863037109375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032711029052734375,
- "Total": 0.07073712348937988
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003230571746826172,
+ "Total": 0.070404052734375
}
],
"75": [
@@ -41444,14 +41189,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11367034912109375,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005979061126708984,
- "Stilett": 0.0063359737396240234,
- "Cohesion": 0.00012922286987304688,
- "Connectives": 0.0002837181091308594,
- "Coh-Metrix Total": 0.00041413307189941406,
- "Total": 0.1264021396636963
+ "stanza": 0.10695910453796387,
+ "SCREAM": 0.006078958511352539,
+ "Stilett": 0.0061490535736083984,
+ "Cohesion": 0.00011801719665527344,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002779960632324219,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003979206085205078,
+ "Total": 0.11958599090576172
}
],
"76": [
@@ -41916,14 +41661,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08342814445495605,
+ "stanza": 0.08342576026916504,
+ "SCREAM": 0.005812168121337891,
+ "Stilett": 0.00013494491577148438,
+ "Cohesion": 0.00011014938354492188,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005841970443725586,
- "Stilett": 0.00013685226440429688,
- "Cohesion": 0.00010514259338378906,
- "Connectives": 0.00024199485778808594,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003483295440673828,
- "Total": 0.08975720405578613
+ "Connectives": 0.00024771690368652344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003578662872314453,
+ "Total": 0.08973169326782227
}
],
"77": [
@@ -42539,14 +42284,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1176290512084961,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005861759185791016,
- "Stilett": 0.004005908966064453,
- "Cohesion": 0.00011420249938964844,
- "Connectives": 0.0003058910369873047,
- "Coh-Metrix Total": 0.00042128562927246094,
- "Total": 0.12792205810546875
+ "stanza": 0.11829996109008789,
+ "SCREAM": 0.005912065505981445,
+ "Stilett": 0.0039920806884765625,
+ "Cohesion": 0.00011301040649414062,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00030684471130371094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
+ "Total": 0.12862801551818848
}
],
"78": [
@@ -42970,14 +42715,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07269024848937988,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00584101676940918,
- "Stilett": 0.0006558895111083984,
- "Cohesion": 0.00010204315185546875,
- "Connectives": 0.0002200603485107422,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032210350036621094,
- "Total": 0.07951116561889648
+ "stanza": 0.06989502906799316,
+ "SCREAM": 0.21402597427368164,
+ "Stilett": 0.0006251335144042969,
+ "Cohesion": 0.00010228157043457031,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00021195411682128906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003161430358886719,
+ "Total": 0.284865140914917
}
],
"79": [
@@ -43422,14 +43167,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0914609432220459,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00572514533996582,
- "Stilett": 0.012347936630249023,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.0002579689025878906,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003840923309326172,
- "Total": 0.10992002487182617
+ "stanza": 0.09512495994567871,
+ "SCREAM": 0.005764007568359375,
+ "Stilett": 0.0123291015625,
+ "Cohesion": 0.00011682510375976562,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00025391578674316406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
+ "Total": 0.11359095573425293
}
],
"80": [
@@ -43805,14 +43550,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05656313896179199,
+ "stanza": 0.06277298927307129,
+ "SCREAM": 0.005778074264526367,
+ "Stilett": 0.0042459964752197266,
+ "Cohesion": 0.00011801719665527344,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057947635650634766,
- "Stilett": 0.004297971725463867,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.00021576881408691406,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034117698669433594,
- "Total": 0.06699895858764648
+ "Connectives": 0.00021600723266601562,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033593177795410156,
+ "Total": 0.07313394546508789
}
],
"81": [
@@ -44172,14 +43917,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07417511940002441,
+ "stanza": 0.0757138729095459,
+ "SCREAM": 0.005904197692871094,
+ "Stilett": 0.0036499500274658203,
+ "Cohesion": 0.00011396408081054688,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20951390266418457,
- "Stilett": 0.003599882125854492,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.000225067138671875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003478527069091797,
- "Total": 0.28763890266418457
+ "Connectives": 0.00022721290588378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
+ "Total": 0.08561277389526367
}
],
"82": [
@@ -44608,14 +44353,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07817196846008301,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005714893341064453,
- "Stilett": 0.000347137451171875,
- "Cohesion": 0.00010275840759277344,
- "Connectives": 0.00022721290588378906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00033092498779296875,
- "Total": 0.08456707000732422
+ "stanza": 0.06684279441833496,
+ "SCREAM": 0.005759239196777344,
+ "Stilett": 0.0003452301025390625,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002288818359375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033783912658691406,
+ "Total": 0.07328677177429199
}
],
"83": [
@@ -45124,14 +44869,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11188006401062012,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005803823471069336,
- "Stilett": 0.0009920597076416016,
- "Cohesion": 0.00010418891906738281,
- "Connectives": 0.0002779960632324219,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
- "Total": 0.11906170845031738
+ "stanza": 0.10449528694152832,
+ "SCREAM": 0.005875825881958008,
+ "Stilett": 0.0009968280792236328,
+ "Cohesion": 0.00010275840759277344,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002689361572265625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037384033203125,
+ "Total": 0.11174297332763672
}
],
"84": [
@@ -45872,14 +45617,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.19247984886169434,
+ "stanza": 0.19444870948791504,
+ "SCREAM": 0.00600123405456543,
+ "Stilett": 0.005262136459350586,
+ "Cohesion": 0.00012230873107910156,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00592803955078125,
- "Stilett": 0.005294084548950195,
- "Cohesion": 0.0001227855682373047,
- "Connectives": 0.00040340423583984375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005271434783935547,
- "Total": 0.20423197746276855
+ "Connectives": 0.00040078163146972656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005252361297607422,
+ "Total": 0.20623993873596191
}
],
"85": [
@@ -46399,14 +46144,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07821011543273926,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058782100677490234,
- "Stilett": 0.0008668899536132812,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.0005979537963867188,
- "Coh-Metrix Total": 0.0007061958312988281,
- "Total": 0.0856630802154541
+ "stanza": 0.07814192771911621,
+ "SCREAM": 0.0059511661529541016,
+ "Stilett": 0.0008769035339355469,
+ "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0005991458892822266,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0007069110870361328,
+ "Total": 0.08568000793457031
}
],
"86": [
@@ -46927,14 +46672,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10341572761535645,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058019161224365234,
- "Stilett": 0.0005741119384765625,
- "Cohesion": 0.00010609626770019531,
- "Connectives": 0.00028324127197265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003910064697265625,
- "Total": 0.11018490791320801
+ "stanza": 0.10443639755249023,
+ "SCREAM": 0.005918979644775391,
+ "Stilett": 0.0005729198455810547,
+ "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002830028533935547,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003898143768310547,
+ "Total": 0.11131906509399414
}
],
"87": [
@@ -47534,14 +47279,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.16051125526428223,
+ "stanza": 0.16369986534118652,
+ "SCREAM": 0.005910158157348633,
+ "Stilett": 0.009213924407958984,
+ "Cohesion": 0.00013399124145507812,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005814075469970703,
- "Stilett": 0.009348154067993164,
- "Cohesion": 0.00013375282287597656,
- "Connectives": 0.00037026405334472656,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005049705505371094,
- "Total": 0.1761791706085205
+ "Connectives": 0.0003592967987060547,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004942417144775391,
+ "Total": 0.1793208122253418
}
],
"88": [
@@ -47910,14 +47655,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07474327087402344,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005861997604370117,
- "Stilett": 0.0038907527923583984,
- "Cohesion": 0.0001201629638671875,
- "Connectives": 0.000225067138671875,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
- "Total": 0.08484506607055664
+ "stanza": 0.0701298713684082,
+ "SCREAM": 0.005873918533325195,
+ "Stilett": 0.0037403106689453125,
+ "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.0002167224884033203,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003349781036376953,
+ "Total": 0.08008098602294922
}
],
"89": [
@@ -48501,14 +48246,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12855291366577148,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057871341705322266,
- "Stilett": 0.0017058849334716797,
- "Cohesion": 0.00010800361633300781,
- "Connectives": 0.00030732154846191406,
- "Coh-Metrix Total": 0.00041675567626953125,
- "Total": 0.13646483421325684
+ "stanza": 0.12788987159729004,
+ "SCREAM": 0.006017208099365234,
+ "Stilett": 0.001708984375,
+ "Cohesion": 0.00010895729064941406,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.0003032684326171875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
+ "Total": 0.13602995872497559
}
],
"90": [
@@ -48964,14 +48709,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08219218254089355,
+ "stanza": 0.07460665702819824,
+ "SCREAM": 0.00577998161315918,
+ "Stilett": 0.0005581378936767578,
+ "Cohesion": 0.0001049041748046875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057239532470703125,
- "Stilett": 0.0005600452423095703,
- "Cohesion": 0.00010991096496582031,
- "Connectives": 0.0002300739288330078,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
- "Total": 0.08881807327270508
+ "Connectives": 0.0002281665802001953,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+ "Total": 0.08127999305725098
}
],
"91": [
@@ -49539,14 +49284,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09690308570861816,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005880832672119141,
- "Stilett": 0.0011219978332519531,
- "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+ "stanza": 0.09361791610717773,
+ "SCREAM": 0.005889892578125,
+ "Stilett": 0.0011038780212402344,
+ "Cohesion": 0.00010991096496582031,
+ "LSA": 0.0,
"Connectives": 0.000270843505859375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003838539123535156,
- "Total": 0.1042931079864502
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+ "Total": 0.10099482536315918
}
],
"92": [
@@ -49938,14 +49683,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07581686973571777,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005922794342041016,
- "Stilett": 0.00571894645690918,
- "Cohesion": 0.0001232624053955078,
- "Connectives": 0.00023794174194335938,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003631114959716797,
- "Total": 0.08782482147216797
+ "stanza": 0.07981586456298828,
+ "SCREAM": 0.005984067916870117,
+ "Stilett": 0.0056610107421875,
+ "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.00023508071899414062,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003581047058105469,
+ "Total": 0.09182000160217285
}
],
"93": [
@@ -50337,14 +50082,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07067584991455078,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005711793899536133,
- "Stilett": 0.00560307502746582,
- "Cohesion": 0.00011801719665527344,
- "Connectives": 0.00023412704467773438,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
- "Total": 0.08234786987304688
+ "stanza": 0.07419800758361816,
+ "SCREAM": 0.005772113800048828,
+ "Stilett": 0.005642890930175781,
+ "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00023603439331054688,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003600120544433594,
+ "Total": 0.08597397804260254
}
],
"94": [
@@ -50757,14 +50502,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08039617538452148,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005815029144287109,
- "Stilett": 0.0008339881896972656,
- "Cohesion": 0.00010275840759277344,
- "Connectives": 0.0002319812774658203,
- "Coh-Metrix Total": 0.000335693359375,
- "Total": 0.08738303184509277
+ "stanza": 0.07530379295349121,
+ "SCREAM": 0.005860090255737305,
+ "Stilett": 0.0008459091186523438,
+ "Cohesion": 0.000102996826171875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00022721290588378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033211708068847656,
+ "Total": 0.08234381675720215
}
],
"95": [
@@ -51380,14 +51125,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11982107162475586,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005944728851318359,
- "Stilett": 0.0051021575927734375,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.00029397010803222656,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
- "Total": 0.1312849521636963
+ "stanza": 0.10578083992004395,
+ "SCREAM": 0.006042003631591797,
+ "Stilett": 0.005034208297729492,
+ "Cohesion": 0.00011682510375976562,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002880096435546875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004057884216308594,
+ "Total": 0.1172637939453125
}
],
"96": [
@@ -51811,14 +51556,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09363985061645508,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057659149169921875,
- "Stilett": 0.004797935485839844,
- "Cohesion": 0.00011515617370605469,
- "Connectives": 0.00024509429931640625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003609657287597656,
- "Total": 0.1045680046081543
+ "stanza": 0.08975815773010254,
+ "SCREAM": 0.21527791023254395,
+ "Stilett": 0.004572868347167969,
+ "Cohesion": 0.0001227855682373047,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002422332763671875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00036716461181640625,
+ "Total": 0.30997800827026367
}
],
"97": [
@@ -52594,14 +52339,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.18087983131408691,
+ "stanza": 0.17674875259399414,
+ "SCREAM": 0.005918979644775391,
+ "Stilett": 0.001833200454711914,
+ "Cohesion": 0.00011610984802246094,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006518840789794922,
- "Stilett": 0.0018661022186279297,
- "Cohesion": 0.00011706352233886719,
- "Connectives": 0.0003800392150878906,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004990100860595703,
- "Total": 0.18976593017578125
+ "Connectives": 0.00037789344787597656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00049591064453125,
+ "Total": 0.1849987506866455
}
],
"98": [
@@ -53041,14 +52786,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10984110832214355,
+ "stanza": 0.10020685195922852,
+ "SCREAM": 0.005867958068847656,
+ "Stilett": 0.007246255874633789,
+ "Cohesion": 0.00011396408081054688,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.0057599544525146484,
- "Stilett": 0.007421255111694336,
- "Cohesion": 0.00012302398681640625,
- "Connectives": 0.00026702880859375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00039196014404296875,
- "Total": 0.12341594696044922
+ "Connectives": 0.0002639293670654297,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037980079650878906,
+ "Total": 0.11370396614074707
}
],
"99": [
@@ -53488,14 +53233,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09227967262268066,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20818734169006348,
- "Stilett": 0.013653755187988281,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.0002570152282714844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
- "Total": 0.3145017623901367
+ "stanza": 0.08828306198120117,
+ "SCREAM": 0.0060269832611083984,
+ "Stilett": 0.014222860336303711,
+ "Cohesion": 0.00014019012451171875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002620220184326172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00040435791015625,
+ "Total": 0.10893797874450684
}
],
"100": [
@@ -54080,14 +53825,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12819194793701172,
+ "stanza": 0.12480998039245605,
+ "SCREAM": 0.005843162536621094,
+ "Stilett": 0.012553930282592773,
+ "Cohesion": 0.00012111663818359375,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005795955657958984,
- "Stilett": 0.012549877166748047,
- "Cohesion": 0.00011801719665527344,
- "Connectives": 0.0003070831298828125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
- "Total": 0.14696598052978516
+ "Connectives": 0.0003037452697753906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00042700767517089844,
+ "Total": 0.14363598823547363
}
],
"101": [
@@ -54607,14 +54352,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11478662490844727,
+ "stanza": 0.10184812545776367,
+ "SCREAM": 0.005815029144287109,
+ "Stilett": 0.0004858970642089844,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005851030349731445,
- "Stilett": 0.00047588348388671875,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.0002701282501220703,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003781318664550781,
- "Total": 0.12149286270141602
+ "Connectives": 0.00027108192443847656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003790855407714844,
+ "Total": 0.10852909088134766
}
],
"102": [
@@ -55006,14 +54751,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0662078857421875,
+ "stanza": 0.061738014221191406,
+ "SCREAM": 0.005889177322387695,
+ "Stilett": 0.005993843078613281,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005842924118041992,
- "Stilett": 0.006036043167114258,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.0002181529998779297,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
- "Total": 0.0784292221069336
+ "Connectives": 0.00021195411682128906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003342628479003906,
+ "Total": 0.07395625114440918
}
],
"103": [
@@ -55501,14 +55246,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11647200584411621,
- "LSA": 1.1920928955078125e-06,
- "SCREAM": 0.005885124206542969,
- "Stilett": 0.01053476333618164,
- "Cohesion": 0.00013518333435058594,
- "Connectives": 0.00029778480529785156,
- "Coh-Metrix Total": 0.00043511390686035156,
- "Total": 0.13332796096801758
+ "stanza": 0.11316490173339844,
+ "SCREAM": 0.0059528350830078125,
+ "Stilett": 0.010190010070800781,
+ "Cohesion": 0.000125885009765625,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.0003018379211425781,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00043082237243652344,
+ "Total": 0.12974286079406738
}
],
"104": [
@@ -56073,14 +55818,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12224268913269043,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005834817886352539,
- "Stilett": 0.009863138198852539,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.0002980232238769531,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004210472106933594,
- "Total": 0.13836383819580078
+ "stanza": 0.1196739673614502,
+ "SCREAM": 0.005816221237182617,
+ "Stilett": 0.009919881820678711,
+ "Cohesion": 0.00013399124145507812,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00030112266540527344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
+ "Total": 0.1358499526977539
}
],
"105": [
@@ -57016,14 +56761,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.21150708198547363,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005964040756225586,
- "Stilett": 0.01576399803161621,
- "Cohesion": 0.00013518333435058594,
- "Connectives": 0.0004429817199707031,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005791187286376953,
- "Total": 0.23381710052490234
+ "stanza": 0.20827603340148926,
+ "SCREAM": 0.0060007572174072266,
+ "Stilett": 0.015612125396728516,
+ "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00044083595275878906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005717277526855469,
+ "Total": 0.23046302795410156
}
],
"106": [
@@ -57415,14 +57160,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06819009780883789,
+ "stanza": 0.056475162506103516,
+ "SCREAM": 0.005877017974853516,
+ "Stilett": 0.0003039836883544922,
+ "Cohesion": 0.00010895729064941406,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005969047546386719,
- "Stilett": 0.0003101825714111328,
- "Cohesion": 0.00010275840759277344,
- "Connectives": 0.00021004676818847656,
- "Coh-Metrix Total": 0.00031280517578125,
- "Total": 0.07478499412536621
+ "Connectives": 0.00021195411682128906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003218650817871094,
+ "Total": 0.06298112869262695
}
],
"107": [
@@ -58086,14 +57831,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1503450870513916,
+ "stanza": 0.14388513565063477,
+ "SCREAM": 0.0059680938720703125,
+ "Stilett": 0.0044629573822021484,
+ "Cohesion": 0.00011491775512695312,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.0059812068939208984,
- "Stilett": 0.004439830780029297,
- "Cohesion": 0.00012111663818359375,
- "Connectives": 0.0003390312194824219,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004620552062988281,
- "Total": 0.16123008728027344
+ "Connectives": 0.0003399848937988281,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00045680999755859375,
+ "Total": 0.15477514266967773
}
],
"108": [
@@ -58590,14 +58335,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10005497932434082,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005983829498291016,
- "Stilett": 0.002807140350341797,
- "Cohesion": 0.00011801719665527344,
- "Connectives": 0.0003590583801269531,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004799365997314453,
- "Total": 0.10932707786560059
+ "stanza": 0.09972786903381348,
+ "SCREAM": 0.005933046340942383,
+ "Stilett": 0.002774953842163086,
+ "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00035500526428222656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004749298095703125,
+ "Total": 0.10891294479370117
}
],
"109": [
@@ -59030,14 +58775,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08733010292053223,
+ "stanza": 0.09210395812988281,
+ "SCREAM": 0.0058171749114990234,
+ "Stilett": 0.006231784820556641,
+ "Cohesion": 0.0001220703125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058591365814208984,
- "Stilett": 0.006354808807373047,
- "Cohesion": 0.00012612342834472656,
- "Connectives": 0.00026106834411621094,
- "Coh-Metrix Total": 0.00038814544677734375,
- "Total": 0.09993481636047363
+ "Connectives": 0.0002551078796386719,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003790855407714844,
+ "Total": 0.10453200340270996
}
],
"110": [
@@ -59450,14 +59195,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05747818946838379,
+ "stanza": 0.05800294876098633,
+ "SCREAM": 0.005834102630615234,
+ "Stilett": 0.00021696090698242188,
+ "Cohesion": 0.000102996826171875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005930900573730469,
- "Stilett": 0.00021886825561523438,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.00021195411682128906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032019615173339844,
- "Total": 0.0639500617980957
+ "Connectives": 0.00020694732666015625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003120899200439453,
+ "Total": 0.06436705589294434
}
],
"111": [
@@ -59817,14 +59562,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05071401596069336,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00590205192565918,
+ "stanza": 0.04847383499145508,
+ "SCREAM": 0.005847930908203125,
"Stilett": 0.00018525123596191406,
- "Cohesion": 0.00010776519775390625,
- "Connectives": 0.00020599365234375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003147125244140625,
- "Total": 0.05711793899536133
+ "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002028942108154297,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+ "Total": 0.05481672286987305
}
],
"112": [
@@ -60264,14 +60009,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09391093254089355,
+ "stanza": 0.0958552360534668,
+ "SCREAM": 0.005815982818603516,
+ "Stilett": 0.0076138973236083984,
+ "Cohesion": 0.00012612342834472656,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058171749114990234,
- "Stilett": 0.007867813110351562,
- "Cohesion": 0.0001220703125,
- "Connectives": 0.0002601146697998047,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003833770751953125,
- "Total": 0.10798001289367676
+ "Connectives": 0.0002579689025878906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00038623809814453125,
+ "Total": 0.10967230796813965
}
],
"113": [
@@ -60695,14 +60440,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09784889221191406,
- "LSA": 1.1920928955078125e-06,
- "SCREAM": 0.005863189697265625,
- "Stilett": 0.003933906555175781,
- "Cohesion": 0.00011491775512695312,
- "Connectives": 0.0002570152282714844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003750324249267578,
- "Total": 0.10802388191223145
+ "stanza": 0.09755110740661621,
+ "SCREAM": 0.005823850631713867,
+ "Stilett": 0.003917217254638672,
+ "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.00025534629821777344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+ "Total": 0.10766911506652832
}
],
"114": [
@@ -61078,14 +60823,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07528114318847656,
+ "stanza": 0.0776970386505127,
+ "SCREAM": 0.21439480781555176,
+ "Stilett": 0.0003662109375,
+ "Cohesion": 0.00010275840759277344,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005859851837158203,
- "Stilett": 0.0003859996795654297,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.00022602081298828125,
- "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
- "Total": 0.08186221122741699
+ "Connectives": 0.00021409988403320312,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003178119659423828,
+ "Total": 0.29277777671813965
}
],
"115": [
@@ -61658,14 +61403,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10842013359069824,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.2078418731689453,
- "Stilett": 0.0004048347473144531,
- "Cohesion": 0.00010895729064941406,
- "Connectives": 0.0002789497375488281,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003879070281982422,
- "Total": 0.31705808639526367
+ "stanza": 0.11661005020141602,
+ "SCREAM": 0.005840778350830078,
+ "Stilett": 0.00040411949157714844,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00029206275939941406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00040078163146972656,
+ "Total": 0.12325572967529297
}
],
"116": [
@@ -62030,14 +61775,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0547487735748291,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005857944488525391,
- "Stilett": 0.00025200843811035156,
- "Cohesion": 0.00010395050048828125,
- "Connectives": 0.00021028518676757812,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
- "Total": 0.061177730560302734
+ "stanza": 0.06581401824951172,
+ "SCREAM": 0.0057981014251708984,
+ "Stilett": 0.0002467632293701172,
+ "Cohesion": 0.00010228157043457031,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.000209808349609375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00031304359436035156,
+ "Total": 0.072174072265625
}
],
"117": [
@@ -62450,14 +62195,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06514716148376465,
+ "stanza": 0.06842875480651855,
+ "SCREAM": 0.005914211273193359,
+ "Stilett": 0.017464160919189453,
+ "Cohesion": 0.0001308917999267578,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00594019889831543,
- "Stilett": 0.017390012741088867,
- "Cohesion": 0.00012302398681640625,
- "Connectives": 0.00023102760314941406,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003559589385986328,
- "Total": 0.08883523941040039
+ "Connectives": 0.00022792816162109375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003609657287597656,
+ "Total": 0.09217000007629395
}
],
"118": [
@@ -62838,14 +62583,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05066323280334473,
+ "stanza": 0.0579068660736084,
+ "SCREAM": 0.005825996398925781,
+ "Stilett": 0.00037598609924316406,
+ "Cohesion": 0.00010204315185546875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005882978439331055,
- "Stilett": 0.0003769397735595703,
- "Cohesion": 0.00010085105895996094,
- "Connectives": 0.00020074844360351562,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003039836883544922,
- "Total": 0.05722808837890625
+ "Connectives": 0.00020599365234375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
+ "Total": 0.06441998481750488
}
],
"119": [
@@ -63450,14 +63195,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1266460418701172,
+ "stanza": 0.13235807418823242,
+ "SCREAM": 0.005861997604370117,
+ "Stilett": 0.0066471099853515625,
+ "Cohesion": 0.00012183189392089844,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058710575103759766,
- "Stilett": 0.006628751754760742,
- "Cohesion": 0.0001220703125,
- "Connectives": 0.00030612945556640625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004291534423828125,
- "Total": 0.13957715034484863
+ "Connectives": 0.0003132820129394531,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
+ "Total": 0.14530420303344727
}
],
"120": [
@@ -63817,14 +63562,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06343889236450195,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059010982513427734,
- "Stilett": 0.00032067298889160156,
- "Cohesion": 0.00010800361633300781,
- "Connectives": 0.00020813941955566406,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003173351287841797,
- "Total": 0.06998133659362793
+ "stanza": 0.05754995346069336,
+ "SCREAM": 0.005894899368286133,
+ "Stilett": 0.0003180503845214844,
+ "Cohesion": 0.00010204315185546875,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002048015594482422,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+ "Total": 0.06407284736633301
}
],
"121": [
@@ -64216,14 +63961,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06884098052978516,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005877017974853516,
- "Stilett": 0.0010213851928710938,
- "Cohesion": 0.00011301040649414062,
- "Connectives": 0.00022292137145996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003380775451660156,
- "Total": 0.0760810375213623
+ "stanza": 0.07841372489929199,
+ "SCREAM": 0.0058972835540771484,
+ "Stilett": 0.0009987354278564453,
+ "Cohesion": 0.00011515617370605469,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002281665802001953,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003452301025390625,
+ "Total": 0.08565592765808105
}
],
"122": [
@@ -64679,14 +64424,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07754302024841309,
+ "stanza": 0.07361507415771484,
+ "SCREAM": 0.005810976028442383,
+ "Stilett": 0.004873991012573242,
+ "Cohesion": 0.00012493133544921875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005724906921386719,
- "Stilett": 0.004962921142578125,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.0002460479736328125,
- "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
- "Total": 0.08860301971435547
+ "Connectives": 0.00024390220642089844,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003707408905029297,
+ "Total": 0.08467316627502441
}
],
"123": [
@@ -65083,14 +64828,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0714559555053711,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005883216857910156,
- "Stilett": 0.015219926834106445,
- "Cohesion": 0.00012612342834472656,
- "Connectives": 0.00022792816162109375,
- "Coh-Metrix Total": 0.000354766845703125,
- "Total": 0.09291696548461914
+ "stanza": 0.06595301628112793,
+ "SCREAM": 0.005883932113647461,
+ "Stilett": 0.015167951583862305,
+ "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002269744873046875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003521442413330078,
+ "Total": 0.0873570442199707
}
],
"124": [
@@ -65535,14 +65280,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07709169387817383,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059430599212646484,
- "Stilett": 0.007418155670166016,
- "Cohesion": 0.00012183189392089844,
- "Connectives": 0.00024700164794921875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003688335418701172,
- "Total": 0.09082484245300293
+ "stanza": 0.07000899314880371,
+ "SCREAM": 0.006335020065307617,
+ "Stilett": 0.007281064987182617,
+ "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002429485321044922,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
+ "Total": 0.08399820327758789
}
],
"125": [
@@ -66251,14 +65996,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.16910505294799805,
+ "stanza": 0.15927982330322266,
+ "SCREAM": 0.005869150161743164,
+ "Stilett": 0.0008418560028076172,
+ "Cohesion": 0.00010609626770019531,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005876064300537109,
- "Stilett": 0.0008628368377685547,
- "Cohesion": 0.00011014938354492188,
- "Connectives": 0.0005171298980712891,
- "Coh-Metrix Total": 0.0006282329559326172,
- "Total": 0.17647504806518555
+ "Connectives": 0.0005109310150146484,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0006189346313476562,
+ "Total": 0.166611909866333
}
],
"126": [
@@ -66827,14 +66572,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11933684349060059,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00586390495300293,
- "Stilett": 0.0004050731658935547,
- "Cohesion": 0.000102996826171875,
- "Connectives": 0.00016808509826660156,
- "Coh-Metrix Total": 0.00027108192443847656,
- "Total": 0.27982401847839355
+ "stanza": 0.12978005409240723,
+ "SCREAM": 0.005869150161743164,
+ "Stilett": 0.0003917217254638672,
+ "Cohesion": 9.918212890625e-05,
+ "LSA": 0.15641498565673828,
+ "Connectives": 0.00018906593322753906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.15670418739318848,
+ "Total": 0.29274892807006836
}
],
"127": [
@@ -68042,14 +67787,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.3092648983001709,
+ "stanza": 0.300966739654541,
+ "SCREAM": 0.0061817169189453125,
+ "Stilett": 0.017374038696289062,
+ "Cohesion": 0.0001380443572998047,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006840944290161133,
- "Stilett": 0.017647266387939453,
- "Cohesion": 0.00015306472778320312,
- "Connectives": 0.0005910396575927734,
- "Coh-Metrix Total": 0.0007450580596923828,
- "Total": 0.3345010280609131
+ "Connectives": 0.0005822181701660156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0007212162017822266,
+ "Total": 0.32524585723876953
}
],
"128": [
@@ -68537,14 +68282,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09668588638305664,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005975961685180664,
- "Stilett": 0.0010089874267578125,
+ "stanza": 0.09282493591308594,
+ "SCREAM": 0.00602412223815918,
+ "Stilett": 0.0010020732879638672,
"Cohesion": 0.00010800361633300781,
- "Connectives": 0.00026106834411621094,
- "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
- "Total": 0.10404419898986816
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002589225769042969,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003688335418701172,
+ "Total": 0.10022091865539551
}
],
"129": [
@@ -68984,14 +68729,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1192009449005127,
+ "stanza": 0.11864209175109863,
+ "SCREAM": 0.005978107452392578,
+ "Stilett": 0.005769968032836914,
+ "Cohesion": 0.0001239776611328125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005927085876464844,
- "Stilett": 0.005930900573730469,
- "Cohesion": 0.0001201629638671875,
- "Connectives": 0.00028395652770996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004050731658935547,
- "Total": 0.1314680576324463
+ "Connectives": 0.00029587745666503906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004208087921142578,
+ "Total": 0.1308131217956543
}
],
"130": [
@@ -69415,14 +69160,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07623887062072754,
+ "stanza": 0.07629895210266113,
+ "SCREAM": 0.0057621002197265625,
+ "Stilett": 0.004277944564819336,
+ "Cohesion": 0.00011801719665527344,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.2086949348449707,
- "Stilett": 0.004127025604248047,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.0002238750457763672,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003490447998046875,
- "Total": 0.2894120216369629
+ "Connectives": 0.00022721290588378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
+ "Total": 0.08668684959411621
}
],
"131": [
@@ -69947,14 +69692,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11135673522949219,
+ "stanza": 0.1106259822845459,
+ "SCREAM": 0.21543574333190918,
+ "Stilett": 0.004097938537597656,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005833864212036133,
- "Stilett": 0.004240989685058594,
- "Cohesion": 0.00011992454528808594,
- "Connectives": 0.00028514862060546875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004057884216308594,
- "Total": 0.1218407154083252
+ "Connectives": 0.00027489662170410156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003960132598876953,
+ "Total": 0.33055806159973145
}
],
"132": [
@@ -70659,14 +70404,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.16790199279785156,
+ "stanza": 0.17612004280090332,
+ "SCREAM": 0.006034135818481445,
+ "Stilett": 0.009395837783813477,
+ "Cohesion": 0.00013208389282226562,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058917999267578125,
- "Stilett": 0.009593009948730469,
- "Cohesion": 0.00013709068298339844,
- "Connectives": 0.00037407875061035156,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005130767822265625,
- "Total": 0.18390297889709473
+ "Connectives": 0.00037384033203125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005083084106445312,
+ "Total": 0.19206023216247559
}
],
"133": [
@@ -71010,14 +70755,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06394195556640625,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005897998809814453,
- "Stilett": 0.0066928863525390625,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.00022220611572265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.000347137451171875,
- "Total": 0.07688283920288086
+ "stanza": 0.060534000396728516,
+ "SCREAM": 0.005936861038208008,
+ "Stilett": 0.006623983383178711,
+ "Cohesion": 0.0001220703125,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002148151397705078,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003390312194824219,
+ "Total": 0.07343792915344238
}
],
"134": [
@@ -71425,14 +71170,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.059667110443115234,
+ "stanza": 0.06117701530456543,
+ "SCREAM": 0.005825042724609375,
+ "Stilett": 0.00011587142944335938,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005735874176025391,
- "Stilett": 0.00011897087097167969,
- "Cohesion": 0.00010609626770019531,
- "Connectives": 0.00021195411682128906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032019615173339844,
- "Total": 0.06584405899047852
+ "Connectives": 0.00021386146545410156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000324249267578125,
+ "Total": 0.0674431324005127
}
],
"135": [
@@ -72569,14 +72314,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.24288177490234375,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006129026412963867,
- "Stilett": 0.012627124786376953,
- "Cohesion": 0.00013589859008789062,
+ "stanza": 0.24499011039733887,
+ "SCREAM": 0.006086111068725586,
+ "Stilett": 0.012501955032348633,
+ "Cohesion": 0.0001327991485595703,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
"Connectives": 0.0005090236663818359,
- "Coh-Metrix Total": 0.0006458759307861328,
- "Total": 0.26228785514831543
+ "Coh-Metrix Total": 0.0006437301635742188,
+ "Total": 0.2642250061035156
}
],
"136": [
@@ -73105,14 +72850,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12486696243286133,
+ "stanza": 0.1166069507598877,
+ "SCREAM": 0.006057024002075195,
+ "Stilett": 0.01800084114074707,
+ "Cohesion": 0.0001239776611328125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005826711654663086,
- "Stilett": 0.018084049224853516,
- "Cohesion": 0.0001270771026611328,
- "Connectives": 0.00030517578125,
+ "Connectives": 0.00030612945556640625,
"Coh-Metrix Total": 0.00043320655822753906,
- "Total": 0.1492137908935547
+ "Total": 0.1410989761352539
}
],
"137": [
@@ -73477,14 +73222,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.04790496826171875,
+ "stanza": 0.04555106163024902,
+ "SCREAM": 0.0059320926666259766,
+ "Stilett": 0.0001800060272216797,
+ "Cohesion": 0.00010371208190917969,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005856990814208984,
- "Stilett": 0.0001819133758544922,
- "Cohesion": 9.989738464355469e-05,
- "Connectives": 0.0001990795135498047,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002989768981933594,
- "Total": 0.0542447566986084
+ "Connectives": 0.0001971721649169922,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00030159950256347656,
+ "Total": 0.051965951919555664
}
],
"138": [
@@ -73924,14 +73669,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10351204872131348,
+ "stanza": 0.10432004928588867,
+ "SCREAM": 0.005944013595581055,
+ "Stilett": 0.01434016227722168,
+ "Cohesion": 0.00011968612670898438,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00592803955078125,
- "Stilett": 0.014356851577758789,
- "Cohesion": 0.00012803077697753906,
- "Connectives": 0.0002789497375488281,
- "Coh-Metrix Total": 0.000408172607421875,
- "Total": 0.1242070198059082
+ "Connectives": 0.0002720355987548828,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000392913818359375,
+ "Total": 0.12499809265136719
}
],
"139": [
@@ -74544,14 +74289,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.13391590118408203,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058481693267822266,
- "Stilett": 0.0009100437164306641,
- "Cohesion": 0.00010991096496582031,
- "Connectives": 0.0003261566162109375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00043702125549316406,
- "Total": 0.1411151885986328
+ "stanza": 0.13712620735168457,
+ "SCREAM": 0.005936861038208008,
+ "Stilett": 0.0008997917175292969,
+ "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003230571746826172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000431060791015625,
+ "Total": 0.14439797401428223
}
],
"140": [
@@ -74991,14 +74736,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0813150405883789,
+ "stanza": 0.08217287063598633,
+ "SCREAM": 0.0066030025482177734,
+ "Stilett": 0.004586935043334961,
+ "Cohesion": 0.000125885009765625,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005845069885253906,
- "Stilett": 0.004584789276123047,
- "Cohesion": 0.00011610984802246094,
- "Connectives": 0.00023794174194335938,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003552436828613281,
- "Total": 0.09210205078125
+ "Connectives": 0.00023889541625976562,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00036787986755371094,
+ "Total": 0.0937340259552002
}
],
"141": [
@@ -75374,14 +75119,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08165502548217773,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00579380989074707,
- "Stilett": 0.004139900207519531,
- "Cohesion": 0.0001201629638671875,
- "Connectives": 0.00023794174194335938,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003592967987060547,
- "Total": 0.0919501781463623
+ "stanza": 0.07595205307006836,
+ "SCREAM": 0.005955219268798828,
+ "Stilett": 0.003929853439331055,
+ "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002307891845703125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003478527069091797,
+ "Total": 0.08618807792663574
}
],
"142": [
@@ -75757,14 +75502,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07575821876525879,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005730867385864258,
- "Stilett": 0.0041980743408203125,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.00022912025451660156,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
- "Total": 0.08604311943054199
+ "stanza": 0.07619404792785645,
+ "SCREAM": 0.00580596923828125,
+ "Stilett": 0.004006147384643555,
+ "Cohesion": 0.00011897087097167969,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.00022220611572265625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003440380096435547,
+ "Total": 0.08635091781616211
}
],
"143": [
@@ -76124,14 +75869,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05012011528015137,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057659149169921875,
- "Stilett": 0.00019097328186035156,
- "Cohesion": 0.00010323524475097656,
- "Connectives": 0.00020074844360351562,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003063678741455078,
- "Total": 0.05638623237609863
+ "stanza": 0.04955601692199707,
+ "SCREAM": 0.005866050720214844,
+ "Stilett": 0.000186920166015625,
+ "Cohesion": 0.00010514259338378906,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.00020122528076171875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
+ "Total": 0.05591893196105957
}
],
"144": [
@@ -76884,14 +76629,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.18413901329040527,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006066083908081055,
- "Stilett": 0.00834202766418457,
- "Cohesion": 0.00012803077697753906,
- "Connectives": 0.0003910064697265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005202293395996094,
- "Total": 0.19906830787658691
+ "stanza": 0.18037080764770508,
+ "SCREAM": 0.006062030792236328,
+ "Stilett": 0.008206844329833984,
+ "Cohesion": 0.0001232624053955078,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00038504600524902344,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005102157592773438,
+ "Total": 0.19515275955200195
}
],
"145": [
@@ -77443,14 +77188,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10604691505432129,
+ "stanza": 0.10300207138061523,
+ "SCREAM": 0.006017923355102539,
+ "Stilett": 0.010867118835449219,
+ "Cohesion": 0.00011873245239257812,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006003141403198242,
- "Stilett": 0.01110386848449707,
- "Cohesion": 0.00013017654418945312,
- "Connectives": 0.00027298927307128906,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004050731658935547,
- "Total": 0.12356185913085938
+ "Connectives": 0.0002701282501220703,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003910064697265625,
+ "Total": 0.12028002738952637
}
],
"146": [
@@ -78002,14 +77747,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.13178110122680664,
+ "stanza": 0.13064217567443848,
+ "SCREAM": 0.005906343460083008,
+ "Stilett": 0.0006477832794189453,
+ "Cohesion": 0.00010514259338378906,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.2070767879486084,
- "Stilett": 0.0006310939788818359,
- "Cohesion": 0.000102996826171875,
- "Connectives": 0.0003020763397216797,
- "Coh-Metrix Total": 0.00040602684020996094,
- "Total": 0.33989810943603516
+ "Connectives": 0.00030994415283203125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00041604042053222656,
+ "Total": 0.13761496543884277
}
],
"147": [
@@ -78513,14 +78258,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11078405380249023,
+ "stanza": 0.10775232315063477,
+ "SCREAM": 0.005818843841552734,
+ "Stilett": 0.0067670345306396484,
+ "Cohesion": 0.00011873245239257812,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005816936492919922,
- "Stilett": 0.006861209869384766,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.0002968311309814453,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004229545593261719,
- "Total": 0.12388825416564941
+ "Connectives": 0.00028824806213378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004069805145263672,
+ "Total": 0.12074613571166992
}
],
"148": [
@@ -79017,14 +78762,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09200000762939453,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00593113899230957,
- "Stilett": 0.0008368492126464844,
- "Cohesion": 0.00010180473327636719,
- "Connectives": 0.0002551078796386719,
- "Coh-Metrix Total": 0.00035691261291503906,
- "Total": 0.09913086891174316
+ "stanza": 0.09372591972351074,
+ "SCREAM": 0.005947113037109375,
+ "Stilett": 0.0008509159088134766,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00025391578674316406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00036406517028808594,
+ "Total": 0.1008901596069336
}
],
"149": [
@@ -79480,14 +79225,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10825109481811523,
+ "stanza": 0.10612821578979492,
+ "SCREAM": 0.21510672569274902,
+ "Stilett": 0.006692171096801758,
+ "Cohesion": 0.0001220703125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005956888198852539,
- "Stilett": 0.0069980621337890625,
- "Cohesion": 0.00011610984802246094,
- "Connectives": 0.0002770423889160156,
+ "Connectives": 0.000270843505859375,
"Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
- "Total": 0.12160396575927734
+ "Total": 0.3283231258392334
}
],
"150": [
@@ -79996,14 +79741,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09717297554016113,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005856990814208984,
- "Stilett": 0.00993204116821289,
- "Cohesion": 0.000125885009765625,
- "Connectives": 0.00028204917907714844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004100799560546875,
- "Total": 0.11337399482727051
+ "stanza": 0.10700798034667969,
+ "SCREAM": 0.005818843841552734,
+ "Stilett": 0.00994420051574707,
+ "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002818107604980469,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
+ "Total": 0.1231849193572998
}
],
"151": [
@@ -80347,14 +80092,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.04747295379638672,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005819082260131836,
- "Stilett": 0.0029799938201904297,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.00020503997802734375,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003261566162109375,
- "Total": 0.05660104751586914
+ "stanza": 0.0525507926940918,
+ "SCREAM": 0.0058591365814208984,
+ "Stilett": 0.0029213428497314453,
+ "Cohesion": 0.00011873245239257812,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00020122528076171875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003216266632080078,
+ "Total": 0.06165599822998047
}
],
"152": [
@@ -80762,14 +80507,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06952071189880371,
+ "stanza": 0.067138671875,
+ "SCREAM": 0.005944013595581055,
+ "Stilett": 0.0002541542053222656,
+ "Cohesion": 0.00010585784912109375,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005936145782470703,
- "Stilett": 0.0002560615539550781,
- "Cohesion": 0.0001010894775390625,
- "Connectives": 0.00022292137145996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003249645233154297,
- "Total": 0.07604074478149414
+ "Connectives": 0.00022721290588378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+ "Total": 0.07367205619812012
}
],
"153": [
@@ -81182,14 +80927,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07112407684326172,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005799055099487305,
- "Stilett": 0.0002219676971435547,
- "Cohesion": 0.00010275840759277344,
- "Connectives": 0.0002281665802001953,
- "Coh-Metrix Total": 0.000331878662109375,
- "Total": 0.07747888565063477
+ "stanza": 0.08066582679748535,
+ "SCREAM": 0.005869150161743164,
+ "Stilett": 0.00021719932556152344,
+ "Cohesion": 0.00011372566223144531,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0002338886260986328,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034880638122558594,
+ "Total": 0.08710384368896484
}
],
"154": [
@@ -81538,14 +81283,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.056182146072387695,
+ "stanza": 0.059008121490478516,
+ "SCREAM": 0.005808830261230469,
+ "Stilett": 0.0003178119659423828,
+ "Cohesion": 0.00010228157043457031,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005888700485229492,
- "Stilett": 0.00032019615173339844,
- "Cohesion": 0.00010514259338378906,
- "Connectives": 0.0001938343048095703,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002999305725097656,
- "Total": 0.06269288063049316
+ "Connectives": 0.00019311904907226562,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0002963542938232422,
+ "Total": 0.06543183326721191
}
],
"155": [
@@ -82006,14 +81751,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09120416641235352,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005997896194458008,
- "Stilett": 0.0004050731658935547,
- "Cohesion": 0.00010395050048828125,
- "Connectives": 0.0002422332763671875,
- "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
- "Total": 0.09795618057250977
+ "stanza": 0.08826494216918945,
+ "SCREAM": 0.0060100555419921875,
+ "Stilett": 0.0004069805145263672,
+ "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00023865699768066406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034689903259277344,
+ "Total": 0.0950319766998291
}
],
"156": [
@@ -82485,14 +82230,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0902099609375,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00580286979675293,
- "Stilett": 0.0006971359252929688,
- "Cohesion": 0.00010895729064941406,
- "Connectives": 0.000247955322265625,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003590583801269531,
- "Total": 0.09707212448120117
+ "stanza": 0.0872199535369873,
+ "SCREAM": 0.005824089050292969,
+ "Stilett": 0.0006968975067138672,
+ "Cohesion": 0.00010514259338378906,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002467632293701172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003528594970703125,
+ "Total": 0.09409594535827637
}
],
"157": [
@@ -82964,14 +82709,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07135200500488281,
+ "stanza": 0.0662531852722168,
+ "SCREAM": 0.005992889404296875,
+ "Stilett": 0.0005519390106201172,
+ "Cohesion": 0.00011014938354492188,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005861997604370117,
- "Stilett": 0.0005550384521484375,
- "Cohesion": 0.0001068115234375,
- "Connectives": 0.0002334117889404297,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003409385681152344,
- "Total": 0.07811307907104492
+ "Connectives": 0.0002338886260986328,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
+ "Total": 0.07314515113830566
}
],
"158": [
@@ -83368,14 +83113,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05595707893371582,
+ "stanza": 0.05358719825744629,
+ "SCREAM": 0.006016969680786133,
+ "Stilett": 0.00021791458129882812,
+ "Cohesion": 0.00010609626770019531,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005908966064453125,
- "Stilett": 0.0002200603485107422,
- "Cohesion": 0.00010204315185546875,
- "Connectives": 0.00020599365234375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00030994415283203125,
- "Total": 0.062399864196777344
+ "Connectives": 0.00020623207092285156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003142356872558594,
+ "Total": 0.06013798713684082
}
],
"159": [
@@ -84236,14 +83981,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.191741943359375,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058591365814208984,
- "Stilett": 0.011915922164916992,
- "Cohesion": 0.00014281272888183594,
- "Connectives": 0.00041484832763671875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005588531494140625,
- "Total": 0.21007895469665527
+ "stanza": 0.18604016304016113,
+ "SCREAM": 0.005880117416381836,
+ "Stilett": 0.011581897735595703,
+ "Cohesion": 0.00013184547424316406,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00040602684020996094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005397796630859375,
+ "Total": 0.20404291152954102
}
],
"160": [
@@ -84651,14 +84396,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08011317253112793,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005787849426269531,
- "Stilett": 0.0062601566314697266,
- "Cohesion": 0.00011372566223144531,
- "Connectives": 0.00022292137145996094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003387928009033203,
- "Total": 0.09250187873840332
+ "stanza": 0.07149004936218262,
+ "SCREAM": 0.005800962448120117,
+ "Stilett": 0.006242990493774414,
+ "Cohesion": 0.00011396408081054688,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00022721290588378906,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034308433532714844,
+ "Total": 0.0838780403137207
}
],
"161": [
@@ -85183,14 +84928,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10836076736450195,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005883932113647461,
- "Stilett": 0.03388690948486328,
- "Cohesion": 0.00013899803161621094,
- "Connectives": 0.00027680397033691406,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004181861877441406,
- "Total": 0.14855289459228516
+ "stanza": 0.10797977447509766,
+ "SCREAM": 0.005866289138793945,
+ "Stilett": 0.03380131721496582,
+ "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+ "LSA": 7.152557373046875e-07,
+ "Connectives": 0.0002791881561279297,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004088878631591797,
+ "Total": 0.14805889129638672
}
],
"162": [
@@ -85555,14 +85300,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06529903411865234,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20848917961120605,
- "Stilett": 0.0003490447998046875,
- "Cohesion": 0.00010180473327636719,
- "Connectives": 0.00020074844360351562,
- "Coh-Metrix Total": 0.00030493736267089844,
- "Total": 0.2744431495666504
+ "stanza": 0.0728919506072998,
+ "SCREAM": 0.005961894989013672,
+ "Stilett": 0.0003509521484375,
+ "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002090930938720703,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
+ "Total": 0.07952284812927246
}
],
"163": [
@@ -86123,14 +85868,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1019601821899414,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005786895751953125,
- "Stilett": 0.0003559589385986328,
- "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+ "stanza": 0.10031485557556152,
+ "SCREAM": 0.0058062076568603516,
+ "Stilett": 0.00035691261291503906,
+ "Cohesion": 0.00011110305786132812,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
"Connectives": 0.0002779960632324219,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
- "Total": 0.1084892749786377
+ "Coh-Metrix Total": 0.00039124488830566406,
+ "Total": 0.1068720817565918
}
],
"164": [
@@ -86639,14 +86384,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09004616737365723,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005938053131103516,
- "Stilett": 0.007363796234130859,
- "Cohesion": 0.00011610984802246094,
- "Connectives": 0.00026297569274902344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003800392150878906,
- "Total": 0.1037302017211914
+ "stanza": 0.08917713165283203,
+ "SCREAM": 0.005815982818603516,
+ "Stilett": 0.0073587894439697266,
+ "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002532005310058594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003762245178222656,
+ "Total": 0.10273003578186035
}
],
"165": [
@@ -86995,14 +86740,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05947113037109375,
+ "stanza": 0.05379796028137207,
+ "SCREAM": 0.005872249603271484,
+ "Stilett": 0.0039010047912597656,
+ "Cohesion": 0.00011301040649414062,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0059239864349365234,
- "Stilett": 0.0039119720458984375,
- "Cohesion": 0.0001227855682373047,
- "Connectives": 0.00021505355834960938,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
- "Total": 0.06964921951293945
+ "Connectives": 0.00020313262939453125,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00031685829162597656,
+ "Total": 0.06388998031616211
}
],
"166": [
@@ -87362,14 +87107,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.04833221435546875,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005786895751953125,
- "Stilett": 0.0028018951416015625,
- "Cohesion": 0.00012731552124023438,
- "Connectives": 0.0002028942108154297,
- "Coh-Metrix Total": 0.00033211708068847656,
- "Total": 0.05725502967834473
+ "stanza": 0.04644894599914551,
+ "SCREAM": 0.21602630615234375,
+ "Stilett": 0.002564668655395508,
+ "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00019097328186035156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+ "Total": 0.2653498649597168
}
],
"167": [
@@ -87966,14 +87711,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11799025535583496,
+ "stanza": 0.13069701194763184,
+ "SCREAM": 0.0058972835540771484,
+ "Stilett": 0.017537832260131836,
+ "Cohesion": 0.0001289844512939453,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005908966064453125,
- "Stilett": 0.017901182174682617,
- "Cohesion": 0.00014281272888183594,
- "Connectives": 0.0003209114074707031,
- "Coh-Metrix Total": 0.00046372413635253906,
- "Total": 0.14226627349853516
+ "Connectives": 0.0003142356872558594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004451274871826172,
+ "Total": 0.15458083152770996
}
],
"168": [
@@ -88646,14 +88391,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1217038631439209,
+ "stanza": 0.12141799926757812,
+ "SCREAM": 0.0059697628021240234,
+ "Stilett": 0.006448030471801758,
+ "Cohesion": 0.0001201629638671875,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00597691535949707,
- "Stilett": 0.0064356327056884766,
- "Cohesion": 0.00012803077697753906,
- "Connectives": 0.0003161430358886719,
- "Coh-Metrix Total": 0.00044536590576171875,
- "Total": 0.13456511497497559
+ "Connectives": 0.00031304359436035156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00043487548828125,
+ "Total": 0.13427186012268066
}
],
"169": [
@@ -89210,14 +88955,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.12135076522827148,
+ "stanza": 0.12021303176879883,
+ "SCREAM": 0.006009101867675781,
+ "Stilett": 0.009473085403442383,
+ "Cohesion": 0.00011873245239257812,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005995988845825195,
- "Stilett": 0.009657859802246094,
- "Cohesion": 0.0001308917999267578,
- "Connectives": 0.0003039836883544922,
- "Coh-Metrix Total": 0.00043702125549316406,
- "Total": 0.13744497299194336
+ "Connectives": 0.0003008842468261719,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
+ "Total": 0.13611912727355957
}
],
"170": [
@@ -89770,14 +89515,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.16410422325134277,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057642459869384766,
- "Stilett": 0.0004558563232421875,
- "Cohesion": 0.000102996826171875,
- "Connectives": 0.0001678466796875,
- "Coh-Metrix Total": 0.000270843505859375,
- "Total": 0.24939894676208496
+ "stanza": 0.1634998321533203,
+ "SCREAM": 0.005885124206542969,
+ "Stilett": 0.0004436969757080078,
+ "Cohesion": 0.00010013580322265625,
+ "LSA": 0.07850074768066406,
+ "Connectives": 0.00019097328186035156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.07879400253295898,
+ "Total": 0.2486250400543213
}
],
"171": [
@@ -90366,14 +90111,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1341559886932373,
+ "stanza": 0.13726496696472168,
+ "SCREAM": 0.00590205192565918,
+ "Stilett": 0.011891841888427734,
+ "Cohesion": 0.00013017654418945312,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0058727264404296875,
- "Stilett": 0.011895895004272461,
- "Cohesion": 0.0001289844512939453,
- "Connectives": 0.0003249645233154297,
- "Coh-Metrix Total": 0.00045490264892578125,
- "Total": 0.15238308906555176
+ "Connectives": 0.0003247261047363281,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004570484161376953,
+ "Total": 0.1555190086364746
}
],
"172": [
@@ -90941,14 +90686,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11529803276062012,
- "LSA": 1.1920928955078125e-06,
- "SCREAM": 0.0059299468994140625,
- "Stilett": 0.006515026092529297,
- "Cohesion": 0.00012302398681640625,
- "Connectives": 0.0003077983856201172,
- "Coh-Metrix Total": 0.00043320655822753906,
- "Total": 0.12817716598510742
+ "stanza": 0.1229391098022461,
+ "SCREAM": 0.005906343460083008,
+ "Stilett": 0.00652003288269043,
+ "Cohesion": 0.00012493133544921875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00030684471130371094,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00043392181396484375,
+ "Total": 0.13580107688903809
}
],
"173": [
@@ -91404,14 +91149,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10521888732910156,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005895853042602539,
- "Stilett": 0.0031201839447021484,
- "Cohesion": 0.000125885009765625,
- "Connectives": 0.00026702880859375,
- "Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
- "Total": 0.11463117599487305
+ "stanza": 0.09485602378845215,
+ "SCREAM": 0.0064601898193359375,
+ "Stilett": 0.002986907958984375,
+ "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002620220184326172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003809928894042969,
+ "Total": 0.10468602180480957
}
],
"174": [
@@ -91787,14 +91532,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1085059642791748,
+ "stanza": 0.09124922752380371,
+ "SCREAM": 0.005730628967285156,
+ "Stilett": 0.004043102264404297,
+ "Cohesion": 0.00011324882507324219,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005728960037231445,
- "Stilett": 0.004228115081787109,
- "Cohesion": 0.0001239776611328125,
- "Connectives": 0.0002522468566894531,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003769397735595703,
- "Total": 0.11884284019470215
+ "Connectives": 0.0002467632293701172,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00036215782165527344,
+ "Total": 0.10138702392578125
}
],
"175": [
@@ -92458,14 +92203,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1766798496246338,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005964040756225586,
- "Stilett": 0.013731956481933594,
- "Cohesion": 0.0001430511474609375,
- "Connectives": 0.00036787986755371094,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005109310150146484,
- "Total": 0.19688868522644043
+ "stanza": 0.16449594497680664,
+ "SCREAM": 0.005836009979248047,
+ "Stilett": 0.013494014739990234,
+ "Cohesion": 0.0001270771026611328,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003631114959716797,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000492095947265625,
+ "Total": 0.18431997299194336
}
],
"176": [
@@ -93129,14 +92874,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.17693614959716797,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005904674530029297,
- "Stilett": 0.02191901206970215,
- "Cohesion": 0.00014019012451171875,
- "Connectives": 0.00037384033203125,
- "Coh-Metrix Total": 0.0005140304565429688,
- "Total": 0.2052772045135498
+ "stanza": 0.17813920974731445,
+ "SCREAM": 0.00597691535949707,
+ "Stilett": 0.02205801010131836,
+ "Cohesion": 0.00013327598571777344,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0003657341003417969,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0005009174346923828,
+ "Total": 0.20667815208435059
}
],
"177": [
@@ -93485,14 +93230,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05203413963317871,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005589008331298828,
- "Stilett": 0.00016999244689941406,
- "Cohesion": 0.00010704994201660156,
- "Connectives": 0.0001990795135498047,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003070831298828125,
- "Total": 0.058103084564208984
+ "stanza": 0.051931142807006836,
+ "SCREAM": 0.005658864974975586,
+ "Stilett": 0.000164031982421875,
+ "Cohesion": 0.00010204315185546875,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00019407272338867188,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0002980232238769531,
+ "Total": 0.05805206298828125
}
],
"178": [
@@ -94124,14 +93869,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1584460735321045,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20910096168518066,
- "Stilett": 0.0014879703521728516,
+ "stanza": 0.13183808326721191,
+ "SCREAM": 0.005752086639404297,
+ "Stilett": 0.0015239715576171875,
"Cohesion": 0.00011301040649414062,
- "Connectives": 0.00030803680419921875,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
- "Total": 0.3694581985473633
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.00032591819763183594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004398822784423828,
+ "Total": 0.139556884765625
}
],
"179": [
@@ -94571,14 +94316,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09057497978210449,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005835056304931641,
- "Stilett": 0.0006749629974365234,
- "Cohesion": 0.00010919570922851562,
- "Connectives": 0.0002579689025878906,
- "Coh-Metrix Total": 0.00036787986755371094,
- "Total": 0.09745597839355469
+ "stanza": 0.09071898460388184,
+ "SCREAM": 0.005838155746459961,
+ "Stilett": 0.0006909370422363281,
+ "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002541542053222656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00036215782165527344,
+ "Total": 0.09761214256286621
}
],
"180": [
@@ -94922,14 +94667,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0457611083984375,
+ "stanza": 0.04756593704223633,
+ "SCREAM": 0.0059051513671875,
+ "Stilett": 0.0001709461212158203,
+ "Cohesion": 0.00010538101196289062,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057108402252197266,
- "Stilett": 0.00016617774963378906,
- "Cohesion": 0.00010204315185546875,
- "Connectives": 0.00019288063049316406,
- "Coh-Metrix Total": 0.00029587745666503906,
- "Total": 0.051937103271484375
+ "Connectives": 0.000186920166015625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0002942085266113281,
+ "Total": 0.053938865661621094
}
],
"181": [
@@ -95273,14 +95018,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.04907798767089844,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005711793899536133,
- "Stilett": 0.000324249267578125,
- "Cohesion": 9.870529174804688e-05,
- "Connectives": 0.0001900196075439453,
- "Coh-Metrix Total": 0.0002906322479248047,
- "Total": 0.05540800094604492
+ "stanza": 0.04745793342590332,
+ "SCREAM": 0.005784034729003906,
+ "Stilett": 0.0003311634063720703,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00019216537475585938,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00030112266540527344,
+ "Total": 0.05387711524963379
}
],
"182": [
@@ -95677,14 +95422,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07658505439758301,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005834817886352539,
- "Stilett": 0.00867605209350586,
- "Cohesion": 0.00012087821960449219,
- "Connectives": 0.00023221969604492188,
- "Coh-Metrix Total": 0.00035381317138671875,
- "Total": 0.09145307540893555
+ "stanza": 0.07396411895751953,
+ "SCREAM": 0.005792856216430664,
+ "Stilett": 0.008642196655273438,
+ "Cohesion": 0.00011587142944335938,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002300739288330078,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034689903259277344,
+ "Total": 0.08874797821044922
}
],
"183": [
@@ -96361,14 +96106,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1411750316619873,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.006085872650146484,
- "Stilett": 0.010191917419433594,
- "Cohesion": 0.00012421607971191406,
- "Connectives": 0.0003349781036376953,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004611015319824219,
- "Total": 0.15791773796081543
+ "stanza": 0.1404407024383545,
+ "SCREAM": 0.2158949375152588,
+ "Stilett": 0.009596824645996094,
+ "Cohesion": 0.00012683868408203125,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00032806396484375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00045609474182128906,
+ "Total": 0.3663928508758545
}
],
"184": [
@@ -96845,14 +96590,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09646201133728027,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005815982818603516,
- "Stilett": 0.005778312683105469,
- "Cohesion": 0.00011897087097167969,
- "Connectives": 0.00026297569274902344,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
- "Total": 0.1084442138671875
+ "stanza": 0.10319185256958008,
+ "SCREAM": 0.005897998809814453,
+ "Stilett": 0.005758047103881836,
+ "Cohesion": 0.00011801719665527344,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002541542053222656,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037407875061035156,
+ "Total": 0.11522364616394043
}
],
"185": [
@@ -97901,14 +97646,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.26262402534484863,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005979776382446289,
- "Stilett": 0.022332191467285156,
- "Cohesion": 0.0001430511474609375,
- "Connectives": 0.0005040168762207031,
- "Coh-Metrix Total": 0.0006489753723144531,
- "Total": 0.29158926010131836
+ "stanza": 0.2546999454498291,
+ "SCREAM": 0.005928993225097656,
+ "Stilett": 0.02228713035583496,
+ "Cohesion": 0.00013303756713867188,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0005059242248535156,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0006411075592041016,
+ "Total": 0.28356099128723145
}
],
"186": [
@@ -98332,14 +98077,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07511687278747559,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005808115005493164,
+ "stanza": 0.07552790641784668,
+ "SCREAM": 0.005816221237182617,
"Stilett": 0.0001220703125,
- "Cohesion": 0.00010323524475097656,
- "Connectives": 0.00023293495178222656,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
- "Total": 0.08138704299926758
+ "Cohesion": 0.00010776519775390625,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.00023317337036132812,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003418922424316406,
+ "Total": 0.08181095123291016
}
],
"187": [
@@ -98836,14 +98581,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.08992385864257812,
+ "stanza": 0.08639907836914062,
+ "SCREAM": 0.0064160823822021484,
+ "Stilett": 0.0003027915954589844,
+ "Cohesion": 0.00010991096496582031,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.00640416145324707,
- "Stilett": 0.00030994415283203125,
- "Cohesion": 0.00011515617370605469,
- "Connectives": 0.0002551078796386719,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003712177276611328,
- "Total": 0.09701395034790039
+ "Connectives": 0.00025391578674316406,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+ "Total": 0.09348702430725098
}
],
"188": [
@@ -99315,14 +99060,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09348201751708984,
+ "stanza": 0.09202098846435547,
+ "SCREAM": 0.0057790279388427734,
+ "Stilett": 0.005697011947631836,
+ "Cohesion": 0.00011491775512695312,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005692958831787109,
- "Stilett": 0.00591731071472168,
- "Cohesion": 0.00013184547424316406,
- "Connectives": 0.0002548694610595703,
- "Coh-Metrix Total": 0.00038886070251464844,
- "Total": 0.1054830551147461
+ "Connectives": 0.00025272369384765625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
+ "Total": 0.10386896133422852
}
],
"189": [
@@ -99959,14 +99704,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.1247720718383789,
- "LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.0058727264404296875,
- "Stilett": 0.008034944534301758,
- "Cohesion": 0.00013494491577148438,
- "Connectives": 0.0003132820129394531,
- "Coh-Metrix Total": 0.00044918060302734375,
- "Total": 0.13913226127624512
+ "stanza": 0.11895394325256348,
+ "SCREAM": 0.00594019889831543,
+ "Stilett": 0.007900238037109375,
+ "Cohesion": 0.00012373924255371094,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.0003120899200439453,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0004379749298095703,
+ "Total": 0.13323402404785156
}
],
"190": [
@@ -100363,14 +100108,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0807340145111084,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005751132965087891,
- "Stilett": 0.00011396408081054688,
- "Cohesion": 0.000102996826171875,
+ "stanza": 0.07060909271240234,
+ "SCREAM": 0.005854129791259766,
+ "Stilett": 0.00011682510375976562,
+ "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
"Connectives": 0.0002269744873046875,
- "Coh-Metrix Total": 0.00033092498779296875,
- "Total": 0.08693099021911621
+ "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+ "Total": 0.07691526412963867
}
],
"191": [
@@ -100730,14 +100475,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.07019495964050293,
- "LSA": 1.1920928955078125e-06,
- "SCREAM": 0.005652904510498047,
- "Stilett": 0.01191401481628418,
- "Cohesion": 0.00012493133544921875,
- "Connectives": 0.0002129077911376953,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
- "Total": 0.0881037712097168
+ "stanza": 0.05828118324279785,
+ "SCREAM": 0.005881071090698242,
+ "Stilett": 0.011726140975952148,
+ "Cohesion": 0.000125885009765625,
+ "LSA": 0.0,
+ "Connectives": 0.00021505355834960938,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00034308433532714844,
+ "Total": 0.0762321949005127
}
],
"192": [
@@ -101086,14 +100831,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.048882246017456055,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005678892135620117,
- "Stilett": 0.004082918167114258,
- "Cohesion": 0.00011706352233886719,
- "Connectives": 0.00019812583923339844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003161430358886719,
- "Total": 0.058962106704711914
+ "stanza": 0.04871392250061035,
+ "SCREAM": 0.0058209896087646484,
+ "Stilett": 0.004068136215209961,
+ "Cohesion": 0.00012183189392089844,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.00019931793212890625,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00032210350036621094,
+ "Total": 0.058927059173583984
}
],
"193": [
@@ -101469,14 +101214,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.06713390350341797,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057621002197265625,
+ "stanza": 0.0594329833984375,
+ "SCREAM": 0.005828142166137695,
"Stilett": 0.00010585784912109375,
- "Cohesion": 0.0001010894775390625,
- "Connectives": 0.00020694732666015625,
- "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
- "Total": 0.07331395149230957
+ "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.000209808349609375,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
+ "Total": 0.06568384170532227
}
],
"194": [
@@ -102025,14 +101770,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11353492736816406,
+ "stanza": 0.09950900077819824,
+ "SCREAM": 0.005944013595581055,
+ "Stilett": 0.0006430149078369141,
+ "Cohesion": 0.00010800361633300781,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005969047546386719,
- "Stilett": 0.0006468296051025391,
- "Cohesion": 0.00010633468627929688,
"Connectives": 0.0002639293670654297,
- "Coh-Metrix Total": 0.0003712177276611328,
- "Total": 0.12052607536315918
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+ "Total": 0.10647082328796387
}
],
"195": [
@@ -102429,14 +102174,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.0713808536529541,
+ "stanza": 0.07526707649230957,
+ "SCREAM": 0.005815744400024414,
+ "Stilett": 0.0001430511474609375,
+ "Cohesion": 0.00010395050048828125,
"LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057451725006103516,
- "Stilett": 0.00014519691467285156,
- "Cohesion": 0.00010609626770019531,
"Connectives": 0.0002219676971435547,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032901763916015625,
- "Total": 0.07760405540466309
+ "Coh-Metrix Total": 0.00032711029052734375,
+ "Total": 0.08155393600463867
}
],
"196": [
@@ -102988,14 +102733,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.10158634185791016,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.20871686935424805,
- "Stilett": 0.0005428791046142578,
- "Cohesion": 0.00011539459228515625,
- "Connectives": 0.0002548694610595703,
- "Coh-Metrix Total": 0.00037026405334472656,
- "Total": 0.3112199306488037
+ "stanza": 0.09270715713500977,
+ "SCREAM": 0.005846977233886719,
+ "Stilett": 0.0005421638488769531,
+ "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00026488304138183594,
+ "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+ "Total": 0.0994722843170166
}
],
"197": [
@@ -103467,14 +103212,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.09579014778137207,
+ "stanza": 0.09017229080200195,
+ "SCREAM": 0.006048917770385742,
+ "Stilett": 0.00013589859008789062,
+ "Cohesion": 0.00010824203491210938,
"LSA": 9.5367431640625e-07,
- "SCREAM": 0.005741119384765625,
- "Stilett": 0.00013899803161621094,
- "Cohesion": 0.0001049041748046875,
- "Connectives": 0.00026798248291015625,
- "Coh-Metrix Total": 0.00037479400634765625,
- "Total": 0.10204601287841797
+ "Connectives": 0.00026988983154296875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003800392150878906,
+ "Total": 0.09673810005187988
}
],
"198": [
@@ -103834,14 +103579,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.05977606773376465,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.0057489871978759766,
- "Stilett": 0.00035309791564941406,
- "Cohesion": 0.00010609626770019531,
- "Connectives": 0.00021505355834960938,
- "Coh-Metrix Total": 0.00032401084899902344,
- "Total": 0.06620407104492188
+ "stanza": 0.07158493995666504,
+ "SCREAM": 0.0057220458984375,
+ "Stilett": 0.0003571510314941406,
+ "Cohesion": 0.00010967254638671875,
+ "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+ "Connectives": 0.00021219253540039062,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003237724304199219,
+ "Total": 0.07798981666564941
}
],
"199": [
@@ -104377,14 +104122,14 @@
}
},
{
- "Stanza": 0.11352324485778809,
- "LSA": 0.0,
- "SCREAM": 0.005894184112548828,
- "Stilett": 0.0008258819580078125,
- "Cohesion": 0.00011324882507324219,
- "Connectives": 0.00028967857360839844,
- "Coh-Metrix Total": 0.0004038810729980469,
- "Total": 0.1206510066986084
+ "stanza": 0.1262068748474121,
+ "SCREAM": 0.005908966064453125,
+ "Stilett": 0.0008111000061035156,
+ "Cohesion": 0.00011014938354492188,
+ "LSA": 9.5367431640625e-07,
+ "Connectives": 0.0002880096435546875,
+ "Coh-Metrix Total": 0.0003998279571533203,
+ "Total": 0.13332891464233398
}
]
}
\ No newline at end of file