diff --git a/.DS_Store b/.DS_Store
index 41a876dfe72feef272879c736388f437924e9a5c..c356708b1daaf1932a9d38108d01ed0ec9751a85 100644
Binary files a/.DS_Store and b/.DS_Store differ
diff --git a/CHANGELOG.md b/CHANGELOG.md
index cd5e8906beac20372ee281b9c7c1998b0dcf4f83..13c9427e504450ecd7b158bc9d9ebc98f1d49b6b 100644
--- a/CHANGELOG.md
+++ b/CHANGELOG.md
@@ -4,14 +4,15 @@ This document details the changes made for the project during the summer of 2024
 
 ## General
 - Many scripts using classes have been simplified as functions.
-- New integrations have been refactored to utilize a "standardized" input (e.g. the output from `Stanza` / `spaCy`)
+- New integrations have been refactored to utilize a "standardized" input (e.g. the output from `Stanza` / `spaCy`).
 
 ## Pipeline
-- `efselab` has been dropped in favor of `Stanza` or `spaCy (NYI)` (depending on if the user prefers accuracy or speed).
+- `efselab` has been dropped in favor of `Stanza` or `spaCy (NYI)` (depending on if the user prefers accuracy or speed). However, parsing is currently the bottleneck.
 - Module calling has been simplified and streamlined.
 
 ## StilLätt3
 - `StilLätt3` has been integrated in favor of the older version. However, this is a temporary measure as we'd rather have simplification using an LLM -- however, this is dependant on being able to host a local version on LiUs servers.
+- Considering that the long-term plan is to replace this with an LLM, I have *not* done any refactoring of this code -- only ensured that it works with the standard pipeline. Luckily, it's quite quick.
 
 ## SCREAM
 - `SCREAM` has been retrofitted to work with and utilize the generalized output. 
diff --git a/api_simulation.py b/api_simulation.py
index b1d491e6e7d7c9fc46557f9cf3e617955e28d6c3..5c51ab92e013f3c02beda53bfdd24cd7861bfcdb 100644
--- a/api_simulation.py
+++ b/api_simulation.py
@@ -5,6 +5,7 @@ import pprint
 import sys
 import time
 from stilett.statistics import TransformationStatistics
+import argparse
 
 
 def serializer(obj) -> str:
@@ -24,6 +25,30 @@ def progress_bar(iteration, total, bar_length=50) -> None:
 
 
 if __name__ == "__main__":
+    parser = argparse.ArgumentParser()
+    group = parser.add_mutually_exclusive_group()
+    group.add_argument(
+        "-t", "--text", action="store_true", help="Run the pipeline on a custom text"
+    )
+    group.add_argument(
+        "-f", "--file", action="store_true", help="Run the pipeline on a specified file"
+    )
+    parser.add_argument("input", help="The input text or file path")
+
+    if len(sys.argv) > 1:
+        args = parser.parse_args()
+        if args.text:
+            result = main(args.input.encode("utf-8"), True)
+        elif args.file:
+            with open(args.input) as f:
+                result = main(f.read().encode("utf-8"), True)
+        else:
+            print("You must specify either -t or -f flag.")
+            sys.exit(1)
+
+        pprint.pp(result)
+        sys.exit(0)
+
     while True:
         response = input(
             "Enter a sentence (q to exit, f to load file, t to run testset): "
@@ -42,7 +67,7 @@ if __name__ == "__main__":
             with open("testset.csv") as f:
                 reader = list(csv.reader(f))
                 for i, row in enumerate(reader):
-                    result[row[0]] = main(row[1].encode("utf-8"), True)
+                    result[row[0]] = main(row[1].encode("utf-8"), True, parser)
                     for key, value in result[row[0]][1].items():
                         if key not in times:
                             times[key] = value
@@ -60,6 +85,5 @@ if __name__ == "__main__":
                 json.dump(result, f, indent=4, ensure_ascii=False, default=serializer)
             continue
 
-        result = main(response.encode("utf-8"), True)
-        print(f"\n\nResult length: {len(result)}\n\nß")
-        pprint.pp(result)
+        result = main(response.encode("utf-8"), True, parser)
+        pprint.pp(result.user_data["scream_metrics"])
diff --git a/coh_metrix_new/lsa.py b/coh_metrix_new/lsa.py
index 02a3ae9aace5bf4f1777f2c8d594352a21cabf6b..918de338fad24864867cffc0d1f352d5aa2dae64 100644
--- a/coh_metrix_new/lsa.py
+++ b/coh_metrix_new/lsa.py
@@ -62,6 +62,7 @@ def run_lsa(sentences: list, parsed: list) -> tuple[float, float]:
 # Not sure if this represents the global_lsa from the original SAPIS, hard to verify as the API-call gives np.nan for both metrics
 # Check with Daniel
 def lsa_all_sentences(processed_sentences: list) -> tuple[float, float]:
+    return ("None", "None")
     """
     Computes the LSASSp and LSASSpd scores for the given text.
 
@@ -126,7 +127,9 @@ def lsa_adjacent_sentences(processed_sentences: list) -> tuple[float, float]:
 # Looks very similar to the original giveness-code as well
 # Check with Daniel though
 def lsa_compute_givenness(parsed: list) -> tuple[float, float]:
-    """Calculate the global givenness average for the entire text."""
+    """Calculate the global givenness average for the entire text.
+    :param parsed: a list with the parsed text.
+    :return: the global givenness average."""
 
     current_lemmas = set()
     total_lemmas, repeated_lemmas, pronouns = 0, 0, 0
diff --git a/deprecated/README.md b/deprecated/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..0b0752b8ed1dd65a99b1997b1ac7e7476eea8177
--- /dev/null
+++ b/deprecated/README.md
@@ -0,0 +1,103 @@
+# Deprecated code
+
+This folder contains code that is, at the moment, deprecated. It may be useful in the future, which is why I'm stashing it here in the meantime.
+
+## Stanza parsing (to Efselab formatting)
+
+```python
+import stanza
+
+nlp_stanza = stanza.Pipeline(
+    lang="sv",
+    processors="tokenize,pos,lemma,depparse,ner",
+    download_method=stanza.DownloadMethod.REUSE_RESOURCES,
+)
+```
+
+```python
+def process_file(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
+    """Process a file with the given options. Which parser to use
+    (Stanza or spaCy) is determined by the options.
+
+    :param options: The options for the pipeline.
+    :param filename: The filename to process.
+    :return: A dictionary containing the processed data.
+    """
+    if options.parser == "stanza":
+        return process_file_stanza(options, filename)
+    elif options.parser == "spacy":
+        return process_file_spacy(options, filename)
+    else:
+        raise Exception("Invalid parser specified.")
+```
+
+```python
+def process_file_stanza(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
+    """
+    Process a file with the given options using Stanza.
+    :param options: The options for the pipeline.
+    :param filename: The filename to process.
+    :return: A dictionary containing the processed data.
+    """
+    tokenized = []
+    tagged = []
+    lemmas = []
+    ner = []
+    parsed = []
+
+    doc = nlp_stanza(filename)
+
+    if options.tokenized:
+        tokenized = [
+            [word.text for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences
+        ]
+
+    if options.tagged or options.lemmatized or options.parsed:
+        tagged = [
+            [
+                (word.text, upos_to_suc.get(word.upos, word.upos))
+                for word in sentence.words
+            ]
+            for sentence in doc.sentences
+        ]
+        lemmas = [[word.lemma for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences]
+
+    if options.ner:
+        ner = [
+            [(ent.text, ent.type) for ent in sentence.ents]
+            for sentence in doc.sentences
+        ]
+
+    if options.parsed:
+        parsed = [
+            [
+                (
+                    str(word.id),
+                    word.text,
+                    word.lemma,
+                    upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
+                    upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
+                    "|".join(upos_to_suc.get(word.xpos, word.xpos).split("|")[1:]),
+                    str(word.head) if word.head != 0 else "0",
+                    dep_rel_mapping.get(word.deprel, word.deprel),
+                )
+                for word in sentence.words
+            ]
+            for sentence in doc.sentences
+        ]
+
+    node_tree = [
+        ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(sentence.words) for sentence in doc.sentences
+    ]
+
+    return {
+        "tokenized": tokenized,
+        "tagged": tagged,
+        "lemmas": lemmas,
+        "ner": ner,
+        "parsed": parsed,
+    }, node_tree
+```
+## spaCy folder
+
+I toyed around with the idea of multiprocessing the spaCy parsing. The issue is that each time another process / thread is created, the entire program is re-loaded into memory for each process or thread. Since SAPIS depends on a lot of modules, this means considerable overhead for each instance, which is less than ideal. So I tried the idea of having a subprocess run with the parser -- however, this also required loading in spaCy for each process / thread, which for small requests creates quite significant overhead. Serializing / deserializing the doc and sending it between processes further adds overhead and the risk of losing data. It might be an idea worth revisiting for gigantic texts, but for smaller texts, having spaCy run on one thread is the only logical solution.
\ No newline at end of file
diff --git a/deprecated/spaCy/spacy_processor.py b/deprecated/spaCy/spacy_processor.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..b77031f898583508c0d7bcfe80fd202207f4650e
--- /dev/null
+++ b/deprecated/spaCy/spacy_processor.py
@@ -0,0 +1,36 @@
+import spacy
+import json
+import sys
+from multiprocessing.connection import Listener, Client
+
+# small test using a local server to process text with spaCy
+# abandonden pretty quickly due to overhead concerns
+
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+
+
+def process_text(text):
+    doc = nlp(text)
+    return [(token.text, token.pos_, token.dep_) for token in doc]
+
+
+address = ("localhost", 6000)
+listener = Listener(address, authkey=b"secretpassword")
+
+print("spaCy server is running...")
+
+while True:
+    conn = listener.accept()
+    print("Connection accepted from", listener.last_accepted)
+
+    try:
+        message = conn.recv()
+        texts = json.loads(message)
+
+        processed_texts = [process_text(text) for text in texts]
+
+        conn.send(json.dumps(processed_texts))
+    except Exception as e:
+        conn.send(json.dumps({"error": str(e)}))
+    finally:
+        conn.close()
diff --git a/deprecated/spaCy/subprocess_test.py b/deprecated/spaCy/subprocess_test.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..121d84b803180ca60bc8c244c7af6bdcef05ff4d
--- /dev/null
+++ b/deprecated/spaCy/subprocess_test.py
@@ -0,0 +1,33 @@
+import subprocess
+import json
+import time
+
+texts = [
+    "Detta är en testmening. Den ska användas för att testa denna parser.",
+    "Detta är en annan testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+    "Sen så kör vi även denna testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+    "Och till sist denna testmening. Den ska också användas för att testa denna parser.",
+]
+
+
+def run_spacy_processor(texts):
+    input_data = json.dumps(texts)
+
+    result = subprocess.run(
+        ["python3", "spacy_processor.py"],
+        input=input_data,
+        text=True,
+        capture_output=True,
+    )
+
+    processed_texts = json.loads(result.stdout)
+    return processed_texts
+
+
+if __name__ == "__main__":
+    start_time = time.time()
+    processed_texts = run_spacy_processor(texts)
+
+    for doc in processed_texts:
+        print(doc)
+    print("Time taken:", time.time() - start_time)
diff --git a/gigantic.txt b/gigantic.txt
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..022681651565fcd6ff3db9026959162304c5bf20
--- /dev/null
+++ b/gigantic.txt
@@ -0,0 +1,5905 @@
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
+Fanta är en kolsyrad läskedryck med fruktsmak, producerad av The Coca-Cola Company.
+Den skapades i Tyskland 1940 som ett alternativ till Coca-Cola.
+Den mest populära smaken är apelsin, men drycken finns i mer än 100 varianter.
+Avvikelser i ingredienser och smaker förekommer mellan länder.
+Exempelvis är Fanta Orange baserad på apelsinjuice i flera länder, men i USA innehåller den ingen apelsinjuice.
+Drycken säljs i en 33cl burk eller en PET-flaska i storlekarna 50cl eller 1,5l.
+Namnet kommer från det tyska ordet Fantasie, som betyder fantasi.
+Fanta utvecklades 1940 av doktor Schetelig, chefskemist på Coca-Colas tyska dotterbolag i Essen.
+På grund av att de allierade hade brutit handelsförbindelserna med Tyskland under andra världskriget saknade bolaget smakämnena för att tillverka Coca-Cola.
+Max Keith, som var VD på Coca-Cola Deutschland, fick idén att framställa en fruktdryck på de produkter som fanns tillgängliga.
+Fanta började då framställas av restprodukter från olika produkter, primärt vassle från ostproduktion och äppelfibrer som rest från cidertillverkning.
+Utöver detta användes socker från sockerbetor och fruktskal från syltproduktion. 1941 introducerades Fanta på den tyska marknaden.
+Rättigheterna övertogs 1946 av Coca-Cola Company och drycken introducerades i USA 1960.
+Fanta Orange baserad på lokala fruktingredienser lanserades först i Neapel i Italien 1955.
+Fanta introducerades i dåvarande Sovjetunionen 1979.
+År 2017 producerades Fanta i omkring 190 länder.
+Fanta Orange började säljas i Sverige 1965. 
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av olika bryggerier.
+1998 öppnades Coca-Colas egen anläggning i Jordbro, Haninge kommun, där de flesta av företagets drycker produceras i nuläget.
+Under 1980-talet fanns läsken i apelsinsmak blandat med cola under namnet Fanta Black Orange.
+Varianten med mindre kalorier som fick namnet Fanta Zero Sugar lanserades på svenska marknaden 1991.
+Fanta med citronsmak ersättes av Fanta Lime 2002 och återlanserades sedan 2009.
+Under 2008 lanserades varianten B'good i två smaker.
+Den innehöll mer fruktjuice och mindre tillsatt socker.
+Den var omdebatterad för att den enligt Konsumentföreningen Stockholm marknadsfördes som hälsosam utan att leva upp till det.
+Tillverkaren ansåg att marknadsföringen var korrekt.
+Fanta med hallonsmak utvecklades specifikt för den svenska marknaden och släpptes under våren 2019.
+Designen på burkförpackningen ändrades under 2019 från en klassisk burk som funnits i Sverige i 47 år till en mer långsmal variant.
+Enligt jämförelse av sockerinnehåll gjort av Cancerfonden 2020 innehöll svensk Fanta högre andel socker jämfört med Fanta i andra Europaländer.
+Året efter ersattes en del av sockret med olika sötningsmedel i originalvarianten Fanta orange i Sverige.
+Förändringen genomfördes som en del av Coca-Colas löften om att minska användningen av tillsatt socker i sina drycker.
+Många konsumenter reagerade negativt på ändringen och att det inte tydligt framgick i marknadsföringen.
+Coca-Cola svarade att det var förbjudet att marknadsföra den sänkta sockerhalten på etiketterna.
+Olika smaker introduceras regelbundet som en tillfällig variant, bland annat Mango, Fläder & Citron och Blood Orange.
+Under 2020 lanserades What The Fanta Zero Sugar i olika hemliga smaker i en burk med samma design, konsumenterna uppmuntrades gissa smakerna.
+Efter några månader avslöjades innehållet, läsken fanns i 3 varianter: Melon Banan, Citron Kaktus och Litchi.
+Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA.
+Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
+Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. 
+Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.
+Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
+År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna.
+En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916.
+Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet.
+Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
+Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige.
+Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget.
+Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein.
+Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
+Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
+På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 
+1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
+År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
+Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod.
+1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
+Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på.
+Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades.
+Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.
+Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
+Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun.
+Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden.
+Anläggningen i Jordbro är både Coca-Cola European Partners huvudsäte och enda produktionsanläggning i Sverige.
+Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
+Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till.
+Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA.
+Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
+Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca-Cola ska ha innehållit kokain.
+Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula.
+Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929.
+I själva verket ska det inte ha varit fråga om kokain, utan den besläktade kemikalien ekgonin.
+Ted Ryan, ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.
+På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år.
+Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.
+Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies.
+Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.
+Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.
+Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
+Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.
+Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat och författare.
+Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.
+Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka.
+Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett mord.
+Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder.
+Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.
+Dag Hammarskjöld föddes i adelsätten Hammarskjöld i Villa Liljeholmen vid Östra Storgatan i Jönköping 1905 som den fjärde och yngste sonen till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes, född Almquist (1866–1940), samt dotterson till generaldirektören Gustaf Fridolf Almquist, som var halvbror till författaren Carl Jonas Love Almqvist.
+Dag Hammarskjöld var vidare bror till landshövding Bo Hammarskjöld och brorson till Carl Gustaf Hammarskjöld.
+Hans övriga bröder var Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld (1900–1972).
+Fadern Hjalmar Hammarskjöld utnämndes strax efter Dag Hammarskjölds födelse till diplomat i Köpenhamn och blev 1907 landshövding i Uppsala län.
+Hammarskjöld växte huvudsakligen upp på Uppsala slott och såg det som sitt barndomshem.
+Fadern var även statsminister åren 1914–1917.
+Redan som barn visade Hammarskjöld en intellektuell läggning; han samlade pressade växter, fjärilar och uppstoppade djur.
+På privatskolan Tomtebo, vid Villavägen 3 i Uppsala, började han skolan 1911 med Hildur Akselsson (1887–1944) som lärare.
+Hon skrev i ett brev till hans mor att det var en glädje att undervisa honom och att han hade mycket lätt att lära.
+År 1916 skrevs han in på Uppsala högre allmänna läroverk som var förlagt i Katedralskolan.
+Han tog studenten 1923 med åtta A, fyra a och ett B (i gymnastik), och påbörjade därefter akademiska studier vid Uppsala universitet; han studerade först litteraturhistoria med poetik, filosofi och franska, vilka ingick i hans filosofie kandidat-examen 1925, därefter nationalekonomi och slutligen samhällsvetenskapliga ämnen och juridik.
+Hammarskjöld blev sedan filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1928 och på grund av familjens ämbetsmannatraditioner och ett visst motstånd från professorn i nationalekonomi beslutade han att också läsa in en juris kandidat där (1930).
+År 1933 blev han docent 1933 och 1934 filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola.
+När han den 4 november 1933 försvarade sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning vid Socialinstitutet, bröt han som den förste svenske ekonom traditionen att vid händelsen bära frack.
+År 1930 blev Dag Hammarskjöld sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, och tog själv initiativ till utarbetandet av en del bilagor till utredningen, av vilka flera blev akademiska avhandlingar.
+Inom utredningen samarbetade han med bland andra Ernst Wigforss och Gösta Bagge.
+År 1932 anställdes Hammarskjöld som amanuens i finansdepartementet sedan Wigforss i september blivit finansminister.
+På rekommendation av bland andra Bagge anställdes han 1935–1941 som sekreterare i Riksbanken, där han samarbetade nära med riksbankschefen Ivar Rooth, som senare blev chef för Internationella valutafonden i Washington.
+Som den yngste någonsin, anställdes Hammarskjöld 1936–1945 som sekreterare i Finansdepartementet, och 1941–1948 riksbanksfullmäktiges ordförande.
+Han hade även tidigt internationella uppdrag.
+Han hade redan 1944 blivit delegat vid ekonomiska förhandlingar främst med Storbritannien och USA, en post som han innehade till 1948.
+Åren 1948–1953 ingick han i huvuddelegationen i OEEC och blev då för ett år (1948–1949) vice ordförande i dess exekutiva kommission, och var 1950 ordförande för den svenska delegationen Uniscansamarbetet till 1953.
+År 1947 och året därpå deltog han i delegationen vid Pariskonferensen.
+Hammarskjöld var även en framstående nationalekonom, som ingick i Stockholmsskolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, och han blev 1946 sakkunnig vid utrikesdepartementet i finansiella frågor.
+I egenskap av nationalekonom var han ledamot av nämnden för Konjunkturinstitutet från 1937 och elva år framåt.
+Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi.
+Han spelade en stor roll i utformandet av den svenska ekonomiska politiken under tiden i Sverige.
+Hammarskjöld var kabinettssekreterare 1949 till 1951 i Utrikesdepartementet, och sedan konsultativt statsråd (biträdande utrikesminister i ekonomiska frågor av internationell karaktär) 1951–1953.
+År 1950 blev han ordförande för den svenska delegationen i Uniscansamarbetet samt ordförande i nationalekonomiska föreningen.
+Trots att Hammarskjöld ingick i flera socialdemokratiska regeringar gick han aldrig med i partiet.
+Ideologiskt menar Ernst Wigforss att han till en början var modern tory-demokrat.
+Hammarskjöld kunde sympatisera med den socialdemokratiska fördelningspolitiken och planhushållningen, var konservativt präglad i synen på den statliga byråkratin som skulle skydda människor mot särintressen och vårda gemensamma värden, och människosynen var enligt Wigforss inte olik hans egen.
+Denna ideologiska blandning kunde enligt Wigforss även återfinnas inom partiet.
+Han höll såväl i politiken som kulturen en balans mellan gammalt och nytt, och "just det balanserade omdömet, jämvikten mellan olika sidor hos en stor naturlig begåvning" var Wigforss starkaste minne av Hammarskjöld från hans tid i regeringen.
+I ett brev till Wigforss 1950 med anledning av dennes memoarer, beskrev Hammarskjöld i stället skillnaden dem emellan som en generationsfråga: 
+"Det som kanske slår mig starkast och som jag sett så klarast i våra diskussioner, är värdenas katastrofala förfall under det kvartssekel som skiljer oss. 
+Utan att förfalla till dramatisering skulle jag vilja vid jämförelsen mellan den idédebatt jag upplevat och den du skildrar, likna den värdemiljö där den förra utspelats vid en bombad stad, där invånarna få vara glada att av ruinsplitter foga samman ett tillfälligt skydd utan tanke på sammanhang, plan eller permanens".
+När fadern avled valdes Dag Hammarskjöld 1954 till hans efterträdare på stol 17 i Svenska akademien.
+Att skönlitteraturen var en viktig källa för Hammarskjöld var uppenbart, då han gärna citerade favoritpoeter vid offentliga anföranden.
+När han kom i kontakt med den amerikanska författaren Djuna Barnes fängslades han av hennes versdrama The Antiphon och tillsammans med Karl Ragnar Gierow översatte han verket som sedan fick sitt uruppförande på Dramatiska teatern i Stockholm 1961.
+an kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. Hammarskjöld hade, trots att han varit Axel Hägerströms student, svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber.
+Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset.
+Hammarskjöld avsåg att bygga ett kristet kapell på sin gård Backåkra på Österlen.
+Tanken realiserades genom den meditationsplats som anordnades efter hans död och som invigdes av biskop Martin Lindström.
+Dag Hammarskjöld hade ett stort intresse för friluftsliv och var styrelseledamot i Svenska Turistföreningen från 1940 (vice ordförande från 1950) samt ordförande i Svenska Fjällklubben 1946–1951.
+Hans texter om Sveriges natur samlades i den postumt utgivna boken Från Sarek till Haväng, som bland annat innehåller Sarekskildringen ”Kring fyra lägerplatser”.
+Dag Hammarskjöld föreslogs 31 mars 1953 av säkerhetsrådet med 10 röster av 11 till FN:s generalsekreterare. Den 7 april valdes han till posten av generalförsamlingen med 57 röster av 60 och svor eden 10 april.
+Efter fyra år omvaldes han 1957.
+Han hade vid tillträdandet vunnit anseende genom sitt arbete för OEEC, och posten hade blivit ledig då Sovjetunionen bojkottat företrädaren Trygve Lie.
+Faktum är att Dag Hammarskjöld var FN:s femte kandidat; då Sovjet vägrat godkänna de fyra tidigare kandidaterna föreslog Anthony Eden Hammarskjöld.
+Det var en överraskning för de flesta att Hammarskjöld fick posten, eftersom han var en lågmäld person som inte verkade göra några karriäranspråk.
+Företrädaren välkomnade honom med orden: "Dag Hammarskjöld, ni övertar världens omöjligaste jobb."
+Hammarskjöld inledde sin tid som generalsekreterare med att få några amerikanska piloter som sedan Koreakriget suttit som fångar frisläppta från Kina; han sade själv att han fått frigivningen i födelsedagspresent av Kina 1955.
+Detta skedde efter att Hammarskjöld genomfört en större omorganisation inom kansliet, då han fick ett slut på tendenserna till McCarthyism som präglat företrädaren Lies ämbetstid, med USA-ledda rannsakningskommissioner och uppsägningar av personal.
+Han blev redan tidigt förknippad med "den tysta diplomatins strategi", vilken han redogjorde för i sin årsrapport 1955.
+Bland de mera märkliga uppdragen han hade var 1960 då han lyckades övertala Fidel Castro att ta in på hotell i stället för att övernatta med sina mannar i FN:s trädgård i New York.
+Förvisso var Hammarskjölds tid som generalsekreterare präglad av djupgående konflikter i världspolitiken.
+I botten låg kalla kriget med dess motsättning mellan östblocket och västblocket, som spred sin oroshärd över jorden.
+Detta påverkade utvecklingen i Suezkrisen, Laos, Algeriet, och spelade en än mer avgörande roll i Tyskland vars militära förhållanden utreddes, i revolutionen i Irak när kung Faisal II av Irak mördades vid republikens utropande 1958, att Fidel Castro tog makten i Kuba 1959, Kongokrisen, och det blodiga upproret i Ungern 1956.
+Han var framgångsrik i Suezkrisen, då han under stor tidspress lyckades bilda en särskild fredsstyrka med trupper från neutrala länder, men i Ungern fick han erkänna ett misslyckande.
+När Kofi Annan höll sitt berömda Dag Hammarskjöld-tal i Uppsala i september 2001 konstaterade han att den politiska kontexten visserligen förändrats, men att det FN som Hammarskjöld varit med och utformat ännu hade lika svåra frågor att handskas med.
+Vid Kongokrisen spelade kalla kriget en avgörande roll: Patrice Lumumba fick inget stöd av västmakterna när utbrytarstaten Katanga förklarade sig självständig.
+Han sökte då Sovjets stöd, och Katanga under Moise Tshombe sökte västblockets.
+Då Lumumba mördades i januari 1961 höll Sovjet Hammarskjöld ansvarig för dådet; senare har det visat sig att det egentligen var belgisk säkerhetstjänst men Sovjet förklarade officiellt posten som generalsekreterare som vakant.
+Vid flera tillfällen efter 1957, då Hammarskjöld blev enhälligt omvald, försökte Sovjet få Hammarskjöld avsatt, för påstådda sympatier med västblocket.
+Hösten 1960 tilltog kritiken och Nikita Chrusjtjov krävde i generalförsamlingen att generalsekreteraren skulle bytas ut mot en trojka, detta då han menade att Hammarskjöld "missbrukat rättvisans principer" i Kongo.
+Hammarskjölds svarsanförande brukar ses som höjdpunkten på hans karriär, då han förklarade att det inte var stormakter som Sovjet som han företrädde, utan FN:s organisation framför allt fanns för de andra staterna.
+Hammarskjöld fortsatte: "Det är mycket lätt att avgå; det är inte lika lätt att stanna.
+Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål; det är en annan sak att göra motstånd" och fick stående ovationer av alla i generalförsamlingen, utom den sovjetiska delegationen.
+Hösten därpå gick det så långt som till en förtroendeomröstning där Hammarskjöld fick ett oerhört stöd, med 83 stater för honom.
+Några länder i västblocket röstade dock blankt, då de ansåg att Hammarskjöld svikit dem, och några länder i östblocket röstade emot honom.
+Därmed hade dock samtidigt Chrusjtjov lyckats splittra FN, eftersom Hammarskjölds stöd minskat sedan omvalet.
+En av Hammarskjölds insatser var att anordna två konferenser i Genève för nedrustning av atomvapen.
+Genom en nytolkning av FN-stadgans artikel 99, kom han att stärka generalsekreterarens ställning och öka sina befogenheter.
+Därmed kunde han själv ingripa när det uppstod dödlägen på grund av att stormakterna lade in sina veton i Säkerhetsrådet, och ta initiativ med egna möten med olika länders respektive statschefer vid konflikter.
+En konsekvens av detta var att han 1956 inrättade United Nations Emergency Force ("blå baskrarna").
+Natten mellan den 17 och 18 september 1961 var Dag Hammarskjöld på väg till ett möte med Tshombe i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).
+Planet var en DC-6:a med svensk besättning från Malmö (rutten hölls dock hemlig) och Hammarskjöld med sällskap på 15 personer från FN, varav åtta svenskar.
+Med på planet fanns även Sture Linnér, Hammarskjölds närmaste man, men innan planet hunnit starta menade Hammarskjöld att det vore ett misstag om de båda reste tillsammans, varpå Linnér steg av.
+En mil från landningsbanan havererade flygplanet.
+Endast en person levde – den amerikanske sergeanten Harold Julian, anställd vid FN:s säkerhetstjänst.
+Julian avled kort därefter i sviterna av olyckan.
+Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige, och han fick en TV-sänd statsbegravning i Uppsala domkyrka.
+Han gravsattes den 29 september 1961 i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
+Den 16 oktober 1961 tillsatte FN en undersökningskommission för att utreda orsaken till olyckan.
+De teorier kommissionen testade var bland andra sabotage, flygangrepp, tekniska fel på planet och "den mänskliga faktorn".
+Rapporten lades fram 2 maj 1962 och häri fastslogs att man inte kunde finna bevis för någon teori men att man heller inte kunnat avfärda någon av dem.
+Trots misstankarna om att FN:s generalsekreterare Hammarskjöld blivit mördad, är frågan fortfarande oklar, och vilka som i så fall skulle ha legat bakom är en gåta.
+En undersökning som Utrikesdepartementet lät göra under början av 1990-talet, ledde Utrikesdepartement till att anse att det mesta tydde på att piloten felbedömt höjden och flugit in i skogen.
+Sedan dess har andra uppgifter lagts fram, bland annat av en sanningskommission i Sydafrika som under slutet av 1990-talet påstod att det fanns uppgifter som tydde på att Dag Hammarskjöld blivit mördad.
+År 2012 visades en bild, som kom från Roy Welenskys privata arkiv, på Dag Hammarskjölds lik efter att flygplanet störtade; detta var en av de saker som ledde till att en ny internationell kommission tillsattes.
+År 2019 presenterades nya uppgifter, där den belgiska legosoldaten och piloten Jan van Risseghem utpekades som ansvarig för en nedskjutning av Hammarskjölds plan.
+En relaterad dokumentärfilm betitlad Cold Case Hammarskjöld hade premiär 2019 på filmfestivalen i Göteborg.
+Filmen fick i New York Times kritik för att sprida konspirationsteorier och bygga på opålitliga vittnesmål.
+Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.
+Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.
+Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.
+Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.
+Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.
+Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:
+Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.
+En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.
+Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:
+PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
+33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
+”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
+Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.
+Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.
+Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.
+Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.
+Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.
+Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.
+Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.
+Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.
+– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.
+Anna Lindhs politiska karriär gick från det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) i Enköping till utrikeministerposten med hela världen som arbetsfält. Hon engagerade sig i SSU redan som tolvåring 1969, då hon inspirerades av dåvarande statsminister Olof Palmes internationella engagemang, framförallt kring Vietnamkriget. Anna Lindh arbetade hårt för att Enköpingsborna skulle bli medvetna om vad som hände i Vietnam. Hennes politiska aktiviteter uppmärksammades, och 19 år gammal tog Anna Lindh plats i kommunfullmäktige i Enköping. Parallellt med sin politiska verksamhet läste hon in en jur kand vid universitetet i Uppsala och Stockholm. Senare fullgjorde hon också sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt. 1982 kom Anna Lindh in i riksdagen, en plats hon hade till 1985. Då hade hon redan, 1984, blivit SSU:s första kvinnliga ordförande. Som ordförande väckte hon bland annat opinion i miljöfrågor och engagerade sig i internationella frågor, något som hon senare hade nytta av både som miljö- och utrikesminister.
+1990 avgick Anna Lindh som SSU-ordförande och blev i stället, från 1991, kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och utsågs även till ordförande i Stockholms Stadsteater. Hon hade ett stort kulturintresse med sig från sin uppväxt, hennes pappa var konstnär och hennes mamma lärare. Att gå på teater, opera och bio hörde till hennes fritidsnöjen.
+När socialdemokraterna vann valet 1994 utsåg statsminister Ingvar Carlsson Anna Lindh till miljöminister i den jämställda regeringen som bestod av lika många kvinnor som män.
+Som miljöminister arbetade Anna Lindh tillsammans med bland andra den danske miljöministern Svend Auken för ett miljöprogram för Europa. Hon blev också huvudansvarig för tillämpningen i Östersjöområdet av handlingsprogrammet Agenda 21 som innehöll mål och riktlinjer från FN:s miljömöte i Rio de Janeiro år 1992.
+1996 tog Göran Persson över som statsminister. Efter Riksdagsvalet 1998 utsåg han Anna Lindh till utrikesminister. Olof Palmes inriktning och värderingar hade varit en ledstjärna för Anna Lindh under hela hennes politiska karriär. De mänskliga rättigheterna stod i centrum för hennes handlande, där alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hon var angelägen om ett starkt Förenta Nationerna och hon ville att EU skulle föra en gemensam utrikespolitik för att undvika hotande konflikter. Det internationella arbetet skulle bygga på konfliktförebyggande insatser.
+Anna Lindhs första stora uppgift som utrikesminister blev att engagera sig i konflikten mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militärmakt. Nya stora kriser följde: Terrorattacken mot World Trade Center i New York, USA:s bombningar av Afghanistan, Irakkriget.
+Anna Lindh blev med åren en varm anhängare av EU. Då Sverige var ordförande i EU första halvåret 2001 spelade hon en framträdande roll. 2001 stod Makedonien på randen till ett inbördeskrig samtidigt som Sverige var ordförande i EU. Anna Lindh spelade en aktiv roll att tillsammans med USA och Ryssland pressa gerillan och den makedonska regeringen till förhandlingsbordet. Det lyckades och kriget undanröjdes. Bedriften har setts som en av de största framgångarna för EU:s utrikespolitik.
+Hon hade också en central uppgift inför Sveriges folkomröstning om EMU och förespråkade ett inträde i den europeiska valutaunionen. Men hon hann aldrig uppleva folkomröstningen som hölls 14 september. Tre dagar tidigare avled hon på Karolinska sjukhuset i sviterna efter knivöverfallet.
+Genom att nominera en tidigare statsminister som ny EU-kommissionär skulle regeringen sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar. 
+Det skulle öka chanserna att få en central kommissionsportfölj och därmed möjligheterna att påverka EU-kommissionen inifrån. Skicka Fredrik Reinfeldt.
+Efter tio år i Bryssel kommer Margrethe Vestager med stor sannolikhet att sluta som kommissionär i samband med att hela EU-kommissionens mandat går ut i höst. 
+Sortin lär föranleda en och annan suck av lättnad i Silicon Valley. Danskan har som få andra satt sin prägel på europeisk politik genom dusterna med de amerikanska techjättarna. 
+Vid sidan av rollen som konkurrenskommissionär har Vestager sedan 2019 dessutom varit vice kommissionsordförande med ansvar för digitaliseringen av Europa. 
+Hon är själva sinnebilden för inflytande i Bryssel.
+I Danmark pågår nu en debatt om vem regeringen ska skicka härnäst – eller närmare bestämt: hur man ska lyckas behålla inflytandet i Bryssel, även utan Vestager. Intressant nog nämns den sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen. Hon pekas ut som potentiell chef för Europeiska rådet, som håller i EU:s toppmöten, men även som EU:s första försvarskommissionär, med hänvisning till hennes starka säkerhetspolitiska profil.
+Kontrasten till Sverige kunde inte vara större. 
+Med bara tre veckor kvar till EU-valet är valrörelsen här hemma knappt märkbar. Intresset för vem regeringen kommer att nominera som ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S) är minst sagt svalt. Och möjligheten att Ulf Kristersson (M) skulle lämna sitt uppdrag som statsminister till förmån för ett toppjobb inom EU är i princip obefintlig.
+Det ska sägas att flera av dem som driver Mette Frederiksens europeiska lobbying hör hemma inom den danska borgerligheten. Även om de säger sig ha Danmarks och Europas bästa för ögonen handlar det sannolikt även om de möjligheter som skulle öppna sig inrikespolitiskt utan den skickliga statsministern vid rodret.
+Men den danska debatten är ändå föredömlig. Den visar på ett genuint intresse för Europafrågor, och en insikt om vad som krävs för att utöva inflytande i Bryssel. 
+Även om kommissionärerna inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa spelar det roll vilket land de kommer ifrån. 
+Kommissionärerna tar med sig personliga värderingar, kultur och nationella prioriteringar i ämbetet, vilket tveklöst påverkar deras arbete och i förlängningen vilka förslag som utmynnar från EU-kommissionen.
+Under Ursula von der Leyens fem år som ordförande har EU-kommissionen flyttat fram sina positioner internt inom EU-maskineriet. Med klimatpaketet Fit for 55, upphandlingen av vaccin under pandemin och ledarskapet i stödet till Ukraina samt sanktionerna mot Ryssland har kommissionen gått längre än sina historiska motsvarigheter. 
+En enskild EU-kommissionär har mer att säga till om än de 21 svenska Europaparlamentarikerna tillsammans.
+Den trenden lär fortsätta under kommande mandatperiod, särskilt om von der Leyen får förnyat förtroende. På agendan står bland annat genomförandet av den redan beslutade klimatpolitiken och insatser för att öka Europas konkurrenskraft – frågor av avgörande vikt för det svenska näringslivet. Men också områden där det finns diametralt olika uppfattningar om hur det ska gå till.
+Hittills har den franska skolan tillåtits dominera EU:s tolkning av hur man skapar konkurrenskraft, drivet av den franske kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton. 
+Receptet stavas statsstöd, vilket historiskt gynnat franska och tyska bolagsjättar betydligt mer än det europeiska näringslivets innovationskraft i bredare bemärkelse. 
+Att ändra detta till förmån för en mer marknadsliberal strategi är en enorm utmaning, särskilt med tanke på Kinas och USA:s expansiva politik. Men omöjligt är det inte.
+Den nuvarande regeringen ska ha beröm för att ha fört upp konkurrenskraftsfrågorna på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Men nu krävs mer. 
+Nu borde man se till att placera en klok person på en central post inom EU-kommissionen. Någon med förmåga att verka gränsöverskridande, att skapa allianser i Bryssel – någon med möjlighet att påverka EU-kommissionen inifrån i en marknadsvänlig riktning.
+Inget ont om tidigare svenska EU-kommissionärer. Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S) har alla gjort ett gott jobb och varit både respekterade och framträdande inom sina respektive områden. 
+Samma sak med Jessika Roswall (M), som enligt förhandstipsen kommer att nomineras som nästa kommissionär. Hon gör bra ifrån sig som EU-minister, har tagit kloka initiativ för att involvera näringslivet i olika processer och visade framfötterna under det svenska ordförandeskapet.
+Men meritförteckningar spelar roll i Bryssel. Det är stor skillnad på att vara EU-minister och att ha varit partiledare eller till och med statsminister. 
+Nominerar regeringen Roswall fortsätter man den svenska traditionen av att skicka kompetenta men ”sekundära” personer till Bryssel. Någon man kan avvara.
+Varför inte skicka en tidigare statsminister? Det skulle sända en kraftfull signal om att Sverige tar sitt EU-medlemskap och inriktningen för det framtida EU på allvar, vilket skulle öka möjligheterna att få en central kommissionsportfölj. Det skulle delvis väga upp för vårt bristande inflytande på andra håll – att vi inte är med i eurozonen, att vi ses som ”nejsägare” och att vi har en liten och relativt anonym skara EU-parlamentariker.
+Skicka Fredrik Reinfeldt. Med sina åtta år som statsminister har han en unik erfarenhet av europeisk politik och diplomati. Han är en sann Europavän med ett lika omfattande globalt kontaktnät. 
+Han gör inget särskilt i dag, i alla fall inget som kan mäta sig med posten som EU-kommissionär i bemärkelsen betydelse för landet, vilket är ett stort slöseri med kompetens. 
+Det är dessutom hög tid att Moderaterna läker såren i relation till den tidigare partiledaren.
+Om Ulf Kristersson & Co vågar tänka tanken på Reinfeldt som EU-kommissionär blir fördelarna tydliga. Ska Sverige kunna påverka den framtida inriktningen av det europeiska samarbetet krävs just detta – att våga bryta med den traditionella ”återhållsamheten” i EU-politiken, som uppenbart inte fungerat bra.
+För övrigt bör regeringen lyda Lars Calmfors råd och tillsätta en ny utredning om konsekvenserna av en svensk anslutning till valutaunionen.
+Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
+Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
+Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
+– Pappa! utbrister femårige Peeti.
+Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
+Allt är på väg att förändras.
+Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
+Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
+I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
+Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
+Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
+– Vi har bara börjat, säger han.
+Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
+Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
+– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
+Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
+– Kan ni se igenom?
+Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
+Läckor lagas när de uppstår.
+I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
+Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
+Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
+”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
+I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
+– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
+Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
+Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
+De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
+Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
+Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
+Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
+– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
+– Det är som att komma in i en gympasal i öststaterna på 70-talet.
+För något år sedan hittades ett slukhål efter en vattenläcka på skolområdet, samtidigt som sättningar lett till en del sprickbildningar i husgrunden. Närheten till ravinslänten mot älven är en riskfaktor, men geotekniska undersökningar visat att det är okej att använda lokalerna. Åtminstone i nuläget.
+– Förr eller senare hamnar vi i ett läge där vi måste göra jättestora investeringar i befintliga skollokaler i kommunen, eller att vi måste bygga helt nya. Vi har inte de pengarna, säger Mikael Westin.
+Sex mil från centralorten Hammarstrand svänger skogsentreprenören Lars Blixt ut från gården i Borgvattnet, byn där hans släkt bott i generationer.
+Han pratar varmt om bygden. Om hur de gigantiska ytorna gör att det går motsvarande två Gamla stan i Stockholm på varje kommuninvånare och hur lätt det är att bli kär i vyerna.
+När DN träffar honom ska han röja lövskog där han sköt sin första älg. Nu står det en vindkraftspark som producerar el till Google på samma plats.
+– Jag hade hellre sett skog i det här området.
+Han vänder sig särskilt emot att den frivilliga bygdepengen från vindkraften kan skilja sig så mycket mellan olika områden.
+– Procentsatsen av ersättningen kan vara fem gånger större 20 mil bort. Det är som ett lotteri, säger Lars Blixt som själv är engagerad i flera föreningar.
+Vi stannar till på en plats där fyra parker syns från samma by. Under det senaste decenniet har han på nära håll sett hur vindkraft har etablerats i området.
+Men det finns stora skillnader över landet. Under de senaste åren har 8 av 10 vindkraftverk stoppats i de två sydligaste elområdena, medan drygt hälften stoppades i norr, enligt Svensk vindenergi.
+Skogsentreprenören Lars Blixt och lokalpolitikern Mikael Westin återkommer flera gånger till arvet från förr. Om hur de djupa dalgångarna med hög fallhöjd var optimala för att bygga ut vattenkraften, och hur markägare ännu längre tillbaka i tiden sålde stora skogsarealer för en spottstyver.
+– Historien upprepar sig. De tar skogen, de tar vattnet. Och nu tar de luften. Den känslan finns kvar. Folk känner att de blivit lurade, att de inte får något tillbaka, säger Mikael Westin.
+Borgmästaren Juha Herrala i Storå pustar ut efter att ha tagit sig längst upp i utkikstornet på den högsta punkten i västra Finland, med utsikt över skogar och sjöar. Det är den här vyn han använder som bakgrundsbild i videosamtal och det var här han hade picknick med sin kommande fru efter svensexan, 240 meter över havet.
+Vindkraften syns i alla riktningar.
+Fyra mil bort skymtar Kristinestad med sina vindkraftverk och kommande vätgassatsningar, strax söder om Närpes där Finlands tredje största vindkraftspark precis har invigts. Och långt bort i östra Finland utreder myndigheterna om det går att öka etableringarna även där.
+Samtidigt körs mer än 80 meter långa specialtransporter körs på löpande band ut från hamnarna i västra Finland, medan Fingrid – Svenska kraftnäts motsvarighet i Finland – tripplar sitt investeringsprogram för att kunna möta behoven under det kommande decenniet.
+Inom några år väntas vindkraften bidra mest av alla kraftslag till elproduktionen i landet.
+Här är det också fler markägare som får dela på kakan, eftersom berörda skogsskiften ofta är betydligt mindre än i Sverige. Flera hundra familjer kan vara involverade i ett enskilt projekt.
+Kompisgänget som spelar gratis padel på kommunens nya utomhusbana i Storå tillhör de 91 procent av Finlands invånare som tycker att vindkraften antingen ska öka eller redan ligger på en bra nivå.
+I en paus pratar de om hur inte bara markägare, utan även kommunen och närboende, har gynnats av etableringarna. Kan sänkta skatter vara nästa steg? funderar en av dem.
+En tanke borgmästaren Juha Herrala också drömmer om, men det finns annat som ligger högre upp på prioriteringslistan. Som skolan, några hundra meter från padelbanan.
+Antingen kommer den att totalrenoveras eller så blir det en helt ny, tack vare pengarna från vindkraften.
+– Den gröna omställningen är en game changer för oss. Nu bygger vi för framtiden.
\ No newline at end of file
diff --git a/nlp.py b/nlp.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..308e978381c6747f97cd03755ceaf0f1a0e1f542
--- /dev/null
+++ b/nlp.py
@@ -0,0 +1,13 @@
+"""
+Module to grab all spaCy modules implemented in separate files,
+and build the SAPIS pipeline from them.
+"""
+
+import spacy
+from scream2.scream2 import add_scream_metrics
+
+# Load the Swedish spaCy model
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+
+# Add custom metrics to the Doc
+add_scream_metrics(nlp)
diff --git a/pipeline.py b/pipeline.py
index d7fac76d4f4ba79063e37cf80f2bb6fe8ccfeb81..81c409660ed0639fec617d2ed5f7dc5332e034dd 100755
--- a/pipeline.py
+++ b/pipeline.py
@@ -18,28 +18,31 @@ Aaron Smith <aaron.smith@lingfil.uu.se>
 
 import pprint  # for debugging
 import time  # for debugging
-import stanza
+import spacy
+from spacy.tokens import Doc
 from math import isfinite
 
 
 # Import Scream
 # from scream.metrics import LexicalMetrics
 # from scream.metrics import SurfaceMetrics
-from scream.metrics import StructuralMetrics
-from scream.document_parts import DependencyParsedDocument
+# from scream.metrics import StructuralMetrics
+# from scream.document_parts import DependencyParsedDocument
+
+from scream2.scream2 import add_scream_metrics
 
 # Import stillett3
-from stilett import ud_text_simplifier
+# from stilett import ud_text_simplifier
 from stilett import ud_tree
 
 # from coh_metrix.coh_metrix_pipeline import run_coh_metrix
 
 # Import Coh-metrix
-from coh_metrix.cohesion import run_cohesion
-from coh_metrix_new.lsa import run_lsa
+# from coh_metrix.cohesion import run_cohesion
+# from coh_metrix_new.lsa import run_lsa
 
 # from .coh_metrix import givenness
-from coh_metrix.connectives import run_connectives
+# from coh_metrix.connectives import run_connectives
 
 # Import Synonyms
 # sys.path.insert(0,'synonyms/')
@@ -47,11 +50,8 @@ from coh_metrix.connectives import run_connectives
 
 MAX_TOKEN = 256
 
-nlp = stanza.Pipeline(
-    lang="sv",
-    processors="tokenize,pos,lemma,depparse,ner",
-    download_method=stanza.DownloadMethod.REUSE_RESOURCES,
-)
+nlp = spacy.load("sv_core_news_lg")
+add_scream_metrics(nlp)
 
 # Simple table for conversion from Stanza's UPOS tags to SUC tags
 upos_to_suc = {
@@ -85,17 +85,28 @@ dep_rel_mapping = {
 }
 
 
-class AttrOptions:
-    """A class to hold the options for the pipeline. Used in favor of a dict
-    to convert the keys to attributes. NOTE: Might be unnecessary, could likely
-    just be a dict.
-    """
+class spaCyHelperClass:
+    """Since spaCy and Stanza have different ways of storing the parsed data,
+    this class ensures that ud_node_tree doesn't break."""
+
+    def __init__(self, dict):
+        self.__dict__ = dict
+        self.id = dict["id"]
+        self.text = dict["word"]
+        self.lemma = dict["lemma"]
+        self.upos = dict["upos"]
+        self.xpos = dict["xpos"]
+        self.head = dict["head"]
+        self.deprel = dict["deprel"]
 
-    def __init__(self, d: dict):
-        self.__dict__ = d
+    def __str__(self):
+        return str(self.__dict__)
 
+    def __repr__(self):
+        return str(self.__dict__)
 
-def main(data: bytes, test: bool = False) -> list:
+
+def main(data: bytes, test: bool = False, parser: str = "stanza") -> list:
     """Main function for the pipeline.
 
     Args:
@@ -106,34 +117,17 @@ def main(data: bytes, test: bool = False) -> list:
 
     # TODO: ta in argument här på något sätt?
     args = data.decode("utf-8")
-    if type(args) is str:
-        args = [args]
-        options = AttrOptions(
-            {
-                "skip_tokenization": None,
-                "skip_segmentation": None,
-                "tokenized": True,
-                "tagged": True,
-                "lemmatized": True,
-                "parsed": True,
-                "ner": True,
-                "all": True,
-                "non_capitalized": None,
-                "no_delete": None,
-            }
-        )
-    return run_pipeline(options, args, test)
 
+    return run_pipeline({args}, test)
 
-def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
+
+def run_pipeline(args: str, test: bool) -> list:
     """Run the SAPIS pipeline on the given data.
 
-    Args:
-        options (AttrOptions): The options for the pipeline.
-        args (list): A list of strings to process.
+    :param options: The options for the pipeline.
+    :param args: A list of strings to process.
 
-    Returns:
-        list: A list of dictionaries containing the processed data.
+    :return list: A list of dictionaries containing the processed data.
     """
 
     pipeline_start_time = time.time()
@@ -141,23 +135,20 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
     timestamps = {}
     for filename in args:
 
-        # ================== STANZA-TAGGING ==================
+        # ================== PARSING ==================
         start_time = time.time()
-        processed, tree = process_file(options, filename)
+        doc, node_tree = process_file(filename)
         if test:
-            time_checker(start_time, "Stanza", timestamps)
+            time_checker(start_time, "spaCy", timestamps)
 
-        start_time = time.time()
-        coh_metrix_lsa = run_lsa(processed["tokenized"], processed["parsed"])
-        if test:
-            time_checker(start_time, "LSA", timestamps)
+        return doc
 
         # ================== SCREAM ==================
         start_time = time.time()
         depdoc = DependencyParsedDocument()
         depdoc.build_document(
             split_sentences_from_tagger(prep_parsed_for_build_doc(processed["parsed"]))
-        )  # processed[parsed] is the output from Stanza
+        )  # processed[parsed] is the output from Stanza / spaCy
 
         scream, additional_metrics = split_measures_to_scream_headings(
             StructuralMetrics(depdoc)
@@ -185,7 +176,10 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
         coh_metrix_cohesion = run_cohesion(processed["parsed"][0])
         time_checker(start_time, "Cohesion", timestamps)
         start_time = time.time()
-        # coh_metrix_lsa = run_LSA(processed["parsed"][0], processed["tagged"][0])
+        # coh_metrix_lsa = run_LSA(processed["parsed"][0], processed["tagged"][0]) # Old LSA
+        coh_metrix_lsa = run_lsa(
+            processed["tokenized"], processed["parsed"]
+        )  # New LSA from KvTill23
         time_checker(start_time, "LSA", timestamps)
         start_time = time.time()
         coh_metrix_connectives = run_connectives(processed["parsed"][0])
@@ -206,11 +200,11 @@ def run_pipeline(options: AttrOptions, args: list, test: bool) -> list:
             {
                 "additional_metrics": additional_metrics,
                 "input": filename,
-                "stanza": processed,
+                "spaCy": processed,
                 "scream": scream,
                 "stillett": {
                     "simplified_text": simplified_text,
-                    "sentence_transformations": sentence_transformations,
+                    "sentence_transformations": str(sentence_transformations),
                 },
                 "coh-metrix": coh_metrix,
             }
@@ -229,11 +223,8 @@ def prep_parsed_for_build_doc(parsed: list) -> str:
     """
     Prepare parsed data for building a DependencyParsedDocument. Required for SCREAM.
 
-    Args:
-        parsed (list): The parsed data.
-
-    Returns:
-        list: Data prepared for building a DependencyParsedDocument.
+    :param parsed: The parsed data.
+    :return: list: Data prepared for building a DependencyParsedDocument.
     """
     return "\n".join(
         [
@@ -244,74 +235,42 @@ def prep_parsed_for_build_doc(parsed: list) -> str:
     )
 
 
-def process_file(options: AttrOptions, filename: str) -> dict:
-    """Process a file with the given options using Stanza.
-
-    Args:
-        options (AttrOptions): The options for the pipeline.
-        filename (str): The filename to process.
-
-    Returns:
-        dict: A dictionary containing the processed data.
+def process_file(filename: str) -> Doc:
+    """
+    Process a file with the given options using spaCy.
+    :param options: The options for the pipeline.
+    :param filename: The filename to process.
+    :return: A spaCy document. Node tree for StilLätt can be
+    accessed through doc._.node_tree.
     """
 
     doc = nlp(filename)
-    tokenized = []
-    tagged = []
-    lemmas = []
-    ner = []
-    parsed = []
-
-    if options.tokenized:
-        tokenized = [
-            [word.text for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences
-        ]
 
-    if options.tagged or options.lemmatized or options.parsed:
-        tagged = [
-            [
-                (word.text, upos_to_suc.get(word.upos, word.upos))
-                for word in sentence.words
-            ]
-            for sentence in doc.sentences
-        ]
-        lemmas = [[word.lemma for word in sentence.words] for sentence in doc.sentences]
-
-    if options.ner:
-        ner = [
-            [(ent.text, ent.type) for ent in sentence.ents]
-            for sentence in doc.sentences
-        ]
-
-    if options.parsed:
-        parsed = [
+    node_tree = [
+        ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(
             [
-                (
-                    str(word.id),
-                    word.text,
-                    word.lemma,
-                    upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
-                    upos_to_suc.get(word.upos, word.upos),
-                    "|".join(upos_to_suc.get(word.xpos, word.xpos).split("|")[1:]),
-                    str(word.head) if word.head != 0 else "0",
-                    dep_rel_mapping.get(word.deprel, word.deprel),
+                spaCyHelperClass(
+                    {
+                        "id": i + 1,
+                        "word": token.text,
+                        "lemma": token.lemma_,
+                        "upos": upos_to_suc.get(token.pos_, token.pos_),
+                        "xpos": token.tag_,
+                        "head": (
+                            token.head.i - sentence.start + 1
+                            if token.dep_ != "ROOT"
+                            else "0"
+                        ),
+                        "deprel": dep_rel_mapping.get(token.dep_, token.dep_),
+                    }
                 )
-                for word in sentence.words
+                for i, token in enumerate(sentence)
             ]
-            for sentence in doc.sentences
-        ]
-
-    node_tree = [
-        ud_tree.Tree.from_parsed_sentence(sentence.words) for sentence in doc.sentences
+        )
+        for sentence in doc.sents
     ]
 
-    return {
-        "tokenized": tokenized,
-        "tagged": tagged,
-        "lemmas": lemmas,
-        "ner": ner,
-        "parsed": parsed,
-    }, node_tree
+    return doc, node_tree
 
 
 def split_sentences_from_tagger(resp: str) -> list:
@@ -352,42 +311,42 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
 
     calculated_metrics = vars(structural_instance)
     structural_vars = [
-        "avg_dep_distance_dependent",  # ADDD
-        "avg_dep_distance_sentence",  # ADDS
-        "right_dependency_ratio",  # RightDep
-        "avg_sentence_depth",  # Depth
-        "avg_nominal_premodifiers",  # PreMod
-        "avg_nominal_postmodifiers",  # PostMod
-        "avg_prep_comp",  # PrepComp
-        "verbial_root_ratio",  # VerbalRoots
-        "avg_verbal_arity",  # AVA
-        "verb_arity_unigram_probs",  # UVA
+        "avg_dep_distance_dependent",  # ADDD       OK?
+        "avg_dep_distance_sentence",  # ADDS        OK?
+        "right_dependency_ratio",  # RightDep       OK?
+        "avg_sentence_depth",  # Depth              OK?
+        "avg_nominal_premodifiers",  # PreMod       OK?
+        "avg_nominal_postmodifiers",  # PostMod     OK?
+        "avg_prep_comp",  # PrepComp                OK?
+        "verbial_root_ratio",  # VerbalRoots        OK?
+        "avg_verbal_arity",  # AVA                  OK?
+        "verb_arity_unigram_probs",  # UVA          OK?
         "calculate_avg_word_per_clause",  # TPC
         "dep_unigram_probs",  # UnigramDep
         "pos_unigram_probs",  # UnigramPOS
-        "lexical_density",  # RatCont
+        "lexical_density",  # RatCont               OK?
     ]
-    surface_vars = ["avg_sentence_length", "avg_word_length", "avg_n_syllables"]
+    surface_vars = ["avg_sentence_length", "avg_word_length", "avg_n_syllables"]  # ok
     lexical_vars = [  # Calculated ratios
-        "swevoc_total_ratio",
-        "swevoc_c_ratio",
-        "swevoc_d_ratio",
-        "swevoc_h_ratio",
+        "swevoc_total_ratio",  # ok?
+        "swevoc_c_ratio",  # ok?
+        "swevoc_d_ratio",  # ok?
+        "swevoc_h_ratio",  # ok?
     ]
     additional_structural = [
         "n_verbal_roots",
         "n_prep_comp",
     ]
     additional_lexical = [  # Raw freqs
-        "n_swevoc_s",
-        "n_swevoc_k",
-        "n_swevoc_total",
-        "n_swevoc_c",
-        "n_swevoc_d",
-        "n_swevoc_h",
+        "n_swevoc_s",  # ok
+        "n_swevoc_k",  # ok
+        "n_swevoc_total",  # ok
+        "n_swevoc_c",  # ok
+        "n_swevoc_d",  # ok
+        "n_swevoc_h",  # ok
         # calculated ratios
-        "swevoc_s_ratio",
-        "swevoc_k_ratio",
+        "swevoc_s_ratio",  # ok
+        "swevoc_k_ratio",  # ok
     ]
     additional_surface = [  # Surface vars
         # Sentence level
@@ -395,26 +354,26 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
         #'sentence_lengths',
         # Token level
         #'n_tokens',
-        "n_unique_tokens",
-        "total_token_length",
+        "n_unique_tokens",  # ok
+        "total_token_length",  # ok
         # Word level
         #'n_words',
-        "n_unique_words",
-        "n_lix_long_words",
-        "total_word_length",
+        "n_unique_words",  # ok
+        "n_lix_long_words",  # ok
+        "total_word_length",  # ok
         # Sub word level
-        "n_syllables",
+        "n_syllables",  # ok
         # Calculated metrics
         # _Readability measurements
-        "lix_value",
-        "ovix_value",
-        "ovix_value_simple",
-        "kix_value",
+        "lix_value",  # ok
+        "ovix_value",  # ok
+        "ovix_value_simple",  # ok
+        "kix_value",  # ok
         # _Surface metrics
         #'avg_sentence_length',
-        "mean_sentence_length",
-        "sentence_length_sd",
-        "avg_token_length",
+        "mean_sentence_length",  # ok
+        "sentence_length_sd",  # ok
+        "avg_token_length",  # ok
     ]
 
     fixed_dict = {"lexical": {}, "structural": {}, "surface": {}}
@@ -440,12 +399,13 @@ def split_measures_to_scream_headings(structural_instance) -> dict:
 def time_checker(start_time: float, method: str, timestamps: dict) -> None:
     """Check the time elapsed since the start time.
 
-    Args:
-        start_time (float): The start time.
-        method (str): The method being run.
+
+    :param start_time (float): The start time.
+    :param method (str): The method being run.
     """
     elapsed_time = time.time() - start_time
     timestamps[method] = elapsed_time
+    print(f"{method} took {elapsed_time:.2f} seconds.")
 
 
 if __name__ == "__main__":
diff --git a/scream2/README.md b/scream2/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..3e8fd2bd8f54f58504a31ac3b2e0f2c6fdcd62ee
--- /dev/null
+++ b/scream2/README.md
@@ -0,0 +1,34 @@
+# SCREAM2 (WIP)
+
+This module contains a comprehensive rewrite of SCREAM, as based on the [research of Johan Falkenjack](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1269476/FULLTEXT02). `SCREAM2` aims to generate a comprehensive set of text complexity measures for Swedish text.
+
+As `SAPIS` migrates towards using `spaCy` for parsing text, the original `SCREAM` code (which is tightly coupled with the result from parsing a text with `efselab`) either risks losing data when converting the output from `spaCy` into a compatible format. Furthermore, some dependency relations are calculated in a different way by `spaCy` when compared to `efselab`, leading certain `SCREAM` measures to be fundamentally different. As such, this is a sideways evolution of the `SCREAM` metrics.
+
+## Metrics
+
+Below follows a brief explanation of all metrics calculated by `SCREAM2`. These are based on the research of Falkenjack as linked above.
+
+### Surface metrics
+
+- `avg_sentence_length`: The average length of all sentences (over the entire text).
+- `avg_word_length`: The average length of all words (over the entire text).
+- `avg_n_syllables`: The average number of syllables of all words (over the entire text).
+
+#### Additional surface metrics
+
+- `n_syllables`: The amount of syllables in the text, calculated by counting the amount of vowels.
+- `total_token_length`: The total length of all tokens in the document.
+- `n_unique_tokens`: The amount of unique tokens in the document.
+- `total_word_length`: The total length of all words in the document.
+- `n_unique_words`: The amount of unique words in the document.
+- `mean_sentence_length`: The mean length of all sentences in the document.
+- `avg_token_length`: The average length of all tokens in the document.
+- `n_lix_long_words`: 
+
+### Lexical metrics
+
+#### Additional surface metrics
+
+### Structural vars
+
+#### Additional structural vars
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/SweVoc/README.md b/scream2/SweVoc/README.md
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..8a3037d833a263d02aa6fd69403897540110bb67
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/README.md
@@ -0,0 +1,5 @@
+# SweVoc
+
+In the original SCREAM, the dict containing SweVoc data was generated each time SAPIS was run. Rather than computing this identical value every time we call SAPIS, this helper function computes SweVoc *once* and saves it to a JSON-file. Furthermore, a helper function to load SweVoc-data (and convert the sets back to sets, as lists aren't JSON serializable) is also included.
+
+Should the SweVoc data need to be updated, the helper function `generate_swevoc_file` can be run (standalone) after the file `SweVoc_final.txt` has been changed. The script should then generate a new cache-file. Rather than loading the SweVoc dict from disk each time the pipeline is called, the recommendation is to load it once when the API initializes.
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt b/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..da557ba3d9526095037d61d3df909068161cb084
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/SweVoc_final.txt
@@ -0,0 +1,7408 @@
+3	CC	och	C
+4	S	i	C, H
+5	DT	en	C
+5	DT	ett	C
+6	V	vara	C
+7	DT	den	C
+7	DT	det	C
+8	S	på	C
+9	PF	den	C
+9	PF	det	C
+10	S	av	C
+11	V	ha	C
+12	CI	att	S
+13	PH	som	C
+14	S	för	C
+15	CS	att	C
+16	S	med	C
+17	S	till	C
+18	RG	inte	C
+20	PF	han	C
+20	PF	honom	C
+21	V	kunna	C
+22	PF	jag	C
+22	PF	mig	C
+24	CS	som	C
+24	CC	som	C
+25	PF	sig	C
+26	V	ska	S
+26	V	skola	S
+27	PF	de	D
+27	PF	dem	C
+27	PF	dom	C
+28	CC	men	C
+29	RG	om	C
+30	PF	vi	C
+31	V	få	C
+32	PI	man	C
+33	PS	sin	C
+34	S	från	C
+35	CC	eller	C
+36	RG	så	C
+37	V	komma	C
+38	PF	hon	C
+39	CC	när	C
+40	CS	om	C
+41	V	bli	C
+42	PF	den	C
+45	AQ	stor	C
+46	V	finnas	C
+47	V	göra	C
+48	AQ	andra	C
+48	AQ	andras	C
+48	AQ	annan	C
+48	AQ	annat	C
+49	DT	denna	C
+49	DT	denne	C
+49	DT	dessa	C
+49	DT	detta	C
+50	DI	någon	S
+51	RG	också	C
+52	S	vid	C
+53	V	säga	C
+54	S	under	C
+55	NCN	år	C, H
+57	V	se	C, H
+58	V	gå	C, D
+60	RG	mycket	C
+61	V	ta	C
+62	RG	här	C
+63	RG	nu	C
+64	PH	vad	C
+65	CC	hur	C
+65	RG	hur	C
+65	RH	hur	C
+66	S	mot	C
+67	S	efter	C
+68	PF	dig	C
+68	PF	du	C
+69	AQ	ny	C
+70	RG	bara	C
+71	S	genom	C, H
+72	S	än	C
+73	AQ	all	C
+73	DT	all	C
+74	Q	ut	C
+75	V	vilja	C
+76	RG	även	C
+77	NCU	tid	C
+78	AQ	liten	C, H
+79	MC	två	C
+80	S	över	C
+81	RG	då	C
+82	V	ge	C, H
+83	Q	upp	C
+84	S	mellan	C
+85	RH	där	C
+86	PI	någon	C
+87	AQ	själv	C
+88	V	måste	C
+89	PF	detta	C
+90	RH	som	C
+90	RG	som	C
+91	NCU	del	C
+92	NCU	dag	C
+93	PS	han	C
+93	PS	hans	C
+94	PI	all	C
+94	PI	allt	C
+94	PI	alla	C
+95	S	inom	C
+96	Q	in	C
+97	AQ	bättre	C
+97	AQ	god	C
+98	RG	där	C, H
+99	AQ	gammal	C, H
+100	MC	första	C
+101	AQ	hel	C
+102	AQ	olik	C, H
+103	V	stå	C
+104	PS	min	C
+106	PS	vår	C
+107	NCN	sätt	C
+108	NCU	gång	C
+109	AQ	sådan	C
+110	AQ	egen	C
+111	AQ	många	C
+111	AQ	mången	C
+112	V	känna	C
+113	AQ	ingen	C
+113	DI	ingen	C
+113	DT	ingen	C
+114	PH	vilken	C
+114	PH	vilket	C
+114	PH	vilka	C
+115	NCU	fråga	C
+116	V	gälla	C
+117	V	ligga	C, H
+118	V	visa	C
+119	V	veta	C
+120	V	böra	C
+121	AQ	samma	C
+121	DI	samma	C
+121	DT	samma	C
+122	V	börja	C
+123	RG	sedan	C
+124	S	utan	C
+125	V	hålla	C
+126	NCU	människa	C
+127	RG	kanske	C
+128	AQ	viss	C
+129	AQ	svensk	H
+131	RG	ju	C
+133	RG	ofta	C
+134	AQ	hög	C
+135	S	hos	C
+136	V	tänka	C
+137	RG	litet	C
+138	NCN	barn	C
+139	RG	redan	C
+140	MC	ett	C
+141	NCN	land	C
+142	NCN	fall	C, H
+143	MC	tre	C
+144	RG	helt	C
+144	RG	hel	C
+145	RG	väl	C
+146	V	använda	C
+147	S	enligt	C
+148	AQ	varje	C
+148	DI	varje	C
+148	DT	varje	C
+149	PI	annan	C
+149	PI	annat	C
+149	PI	andra	C
+150	V	behöva	C
+150	V	behövas	C
+151	S	ur	C
+152	CC	både	C
+153	AQ	viktig	C
+154	Q	till	C
+154	S	till	C
+155	NCN	arbete	C, H
+156	NCN	liv	C
+157	Q	fram	C
+157	S	fram	C
+158	V	höra	C
+159	RG	länge	C
+160	AQ	lång	C
+161	NCU	hand	C
+162	AQ	mer	C
+162	AQ	mycken	C
+162	RG	mycken	C
+162	AQ	mest	C
+163	V	lägga	C, H
+165	RG	dock	C
+166	NCU	man	C
+167	PI	en	C
+167	PI	ett	C
+168	NCU	väg	C
+169	RH	då	C
+170	V	låta	C
+171	V	tro	C
+172	S	bland	C
+173	AQ	just	C
+173	RG	just	C
+174	V	tala	C
+175	RG	aldrig	C
+176	S	åt	C
+177	RG	alltså	C
+178	RG	alltid	C
+179	PS	deras	C
+180	NCU	sida	C
+181	NCU	kvinna	C, H
+182	CC	utan	C
+182	CS	utan	C
+183	CS	eftersom	C
+184	V	sätta	C, H
+185	AQ	vilken	C
+185	DH	vilken	C
+186	Q	med	C
+187	NCU	person	C
+188	V	försöka	C
+189	AQ	flera	C
+190	RG	mer	C
+191	V	innebära	C
+192	RG	ännu	C, D
+193	RG	dessutom	C
+194	AQ	sen	H
+195	V	lämna	C, H
+196	AQ	fler	C
+196	AQ	flesta	C
+196	AQ	flest	C
+196	PI	fler	C
+197	S	på	C
+198	NCN	företag	C, D
+199	NCN	ord	C
+200	V	dra	C, H
+201	RG	samtidigt	K
+202	NCN	exempel	C
+203	V	ske	C
+204	PS	hennes	C
+204	PS	hon	C
+205	RG	ändå	C
+206	V	följa	C
+207	V	berätta	C, H
+208	RG	först	C
+209	V	tycka	C
+210	AQ	bra	C
+211	RG	därför	C
+212	NCU	värld	C
+213	V	sitta	C
+214	AQ	ung	C
+215	RG	in	C
+216	CS	medan	C
+217	RG	lång	C
+217	RG	långt	C
+218	RG	bra	C
+218	RG	bättre	C
+219	V	arbeta	C
+220	NCU	möjlighet	H
+222	V	skriva	C
+223	NCU	form	C, D
+224	V	bliva	C
+225	V	anse	C
+226	NCN	problem	C
+227	NCU	plats	C
+228	CC	så	C
+229	PI	ingen	C
+229	PI	inget	C
+230	AQ	lika	C
+230	RG	lika	C
+231	PF	ni	C, H
+232	AQ	vanlig	C
+233	NCN	område	C, H
+234	V	bygga	C
+235	RG	upp	C
+236	NCN	ställe	C
+237	V	ställa	C, H
+238	V	slå	C, D
+239	V	förstå	C
+240	V	kalla	C
+241	CC	samt	C
+242	AQ	stark	C
+243	RG	nog	C
+244	RG	ut	C
+245	CS	innan	S
+246	NCU	procent	S
+247	V	finna	C
+248	NCU	uppgift	C
+249	RG	för	C
+251	V	leda	C
+252	V	fortsätta	C
+253	AQ	enda	C
+253	AQ	ende	C
+254	NCN	antal	C
+255	S	trots	C, H
+256	NCU	sak	C, H
+257	V	kräva	C
+258	MC	fyra	C
+259	PS	den	C
+259	PS	dess	C
+260	AQ	möjlig	C
+261	RG	fram	C
+263	NCU	verksamhet	C
+264	RG	nästan	C
+265	MO	andra	C
+266	V	öka	C, H
+267	V	leva	C
+268	V	lära	C
+269	RG	särskilt	K
+270	Q	av	C
+271	AQ	svår	C
+272	NCN	vatten	C
+273	V	välja	C
+274	S	framför	C
+275	Q	om	C
+275	S	om	C
+276	V	spela	C
+277	RG	ibland	H
+278	NCN	slag	C, D
+279	NCU	grupp	C, H
+280	RH	varför	C
+281	NCN	slut	C
+282	PF	varandra	S
+283	V	läsa	C
+284	RG	endast	C
+285	V	mena	C
+286	NCN	folk	C
+287	RG	gärna	C
+288	NCU	krona	H
+289	AQ	dålig	C, H
+289	AQ	värre	C, H
+290	V	föra	C
+291	NCN	par	C, H
+292	NCU	utveckling	C, D
+293	NCU	grund	C, D, H
+294	NCU	början	C
+295	V	svara	C
+296	NCU	bild	C
+297	RG	heller	C
+299	RG	ja	C
+299	I	ja	C
+300	NCN	rum	C
+301	RG	tillsammans	C, H
+302	NCU	stad	C
+303	AQ	sista	H
+303	AQ	sist	H
+304	Q	ner	C
+304	S	ner	C
+305	NCN	hus	C
+306	AQ	låg	C
+307	NCU	hjälp	C, D, H
+308	NCU	tanke	C
+309	NCN	namn	C
+310	V	söka	C, H
+311	NCU	kommun	C
+312	RG	därmed	C
+313	V	bruka	C
+315	NCU	bil	C
+316	V	hända	C, H
+317	RG	igen	C
+319	NCN	resultat	C, D
+320	PI	många	C
+320	PI	mången	C
+321	RG	fortfarande	C
+322	RG	tidigt	C
+322	RG	tidig	C
+323	S	inför	C
+324	V	handla	C
+325	AQ	övrig	C
+326	V	skapa	C
+327	NCU	månad	C
+328	S	över	C
+329	V	vänta	C
+330	V	växa	C
+331	RG	snart	C
+332	NCU	utbildning	C, H
+333	S	kring	C
+334	V	utveckla	C
+335	NCN	förhållande	C
+336	AQ	allt	C
+336	RG	allt	C
+337	NCU	betydelse	C, H
+338	MC	fem	C
+339	RG	egentligen	K
+340	NCN	intresse	C
+341	NCU	bok	C
+342	NCN	samhälle	C, D
+343	V	verka	C
+344	S	sedan	S
+345	V	röra	C
+346	AQ	båda	C
+347	S	före	S
+348	NCU	regering	C
+349	Q	bort	C
+349	S	bort	C
+350	RG	ganska	C
+351	AQ	ena	C
+351	AQ	ene	C
+352	AQ	kort	C
+353	NCU	skillnad	C
+354	NCU	vecka	C
+355	NCU	peng	C
+356	RG	däremot	C
+357	S	bakom	C
+358	V	klara	C
+359	NCN	beslut	C
+360	PH	vem	C
+361	V	lyckas	C
+362	NCN	förslag	C, D
+363	AQ	särskild	C
+364	CC	nämligen	C
+365	V	titta	C
+366	NCU	skola	C
+367	AQ	tidig	S
+368	RG	lite	C
+369	NCU	historia	C
+370	NCN	huvud	C
+371	AQ	politisk	C
+372	RG	naturligtvis	K
+373	V	bo	C
+374	NCN	öga	C
+375	S	utanför	C
+376	NCU	roll	C, H
+377	V	bestämma	C, H
+378	NCU	rätt	C, H
+379	V	räkna	C
+380	NCU	förändring	C, H
+381	CC	dels	C
+382	Q	kvar	S
+383	PS	din	C
+384	NCU	lag	C
+385	NCU	kropp	C
+386	AQ	nära	C
+387	RG	till	C
+388	NCU	kunskap	C
+389	CS	så	C
+390	RG	nära	C
+391	V	utgöra	C
+392	V	betala	C, D
+393	V	förklara	C
+394	RG	snabb	K
+394	RG	snabbt	K
+395	AQ	ekonomisk	C
+396	V	hitta	C
+397	NCN	samband	S
+398	NCU	typ	C, D, H
+399	V	fråga	C
+400	NCU	timme	C
+401	V	tyckas	C
+402	NCN	mål	C, D, H
+403	AQ	enkel	C, H
+404	NCU	organisation	H
+405	V	giva	C, H
+406	I	nej	C
+406	RG	nej	C
+407	V	köpa	C
+408	V	bära	C
+409	V	betyda	C
+410	AQ	klar	C
+411	RG	sent	C
+412	NCN	steg	C
+413	AQ	lätt	C, H
+414	MC	tio	C
+415	NCU	myndighet	C
+416	AQ	nästa	C
+417	V	sälja	C
+418	RG	därför	H
+418	RH	därför	C
+419	V	bero	C, H
+420	PF	dessa	C
+421	V	nå	C
+422	NCN	behov	C
+423	NCU	studie	C
+424	V	påverka	C, H
+425	RG	än	C
+426	RG	ens	C, H
+427	NCU	risk	C
+428	V	falla	C, H
+429	V	flytta	C, D, H
+430	NCN	system	C
+431	RG	tillbaka	C
+432	NCU	mening	C, H
+433	NCN	projekt	C
+434	V	fungera	C
+435	NCU	stat	C
+436	NCU	familj	C
+439	RG	ute	C
+440	RG	direkt	K
+441	V	sluta	C
+443	NCN	ämne	C
+444	V	innehålla	C, H
+445	NCN	krav	H
+446	AQ	gemensam	C
+447	NCN	skäl	C
+448	V	köra	C
+449	NCN	språk	C, H
+450	V	studera	C
+451	V	hjälpa	C, D
+452	AQ	allmän	C
+453	V	vända	C, H
+454	NCU	situation	C
+455	RG	i_dag	C
+455	RG	idag	C
+456	V	öppna	C
+457	RG	faktiskt	C, H
+458	V	beskriva	C
+459	AQ	få	C
+460	V	betrakta	C
+461	RG	vidare	C
+462	RG	emellertid	C
+463	NCN	stöd	D, H
+464	RG	alls	C
+465	V	försvinna	C, H
+466	V	heta	C
+467	NCU	känsla	C
+468	V	sakna	C, H
+469	RH	var	C
+470	V	tvinga	C
+471	V	bestå	C
+472	NCU	förutsättning	S
+473	V	ingå	S
+474	NCN	verk	C
+475	NCU	framtid	C
+476	AQ	öppen	K
+477	S	per	C
+478	RG	ner	C
+479	NCN	mark	H
+479	NCU	mark	C
+480	V	bilda	C
+481	V	möta	C
+482	PI	ingenting	C
+483	RG	verkligen	C
+484	RG	lätt	K
+485	NCU	regel	C, D
+487	Q	ihop	C
+488	NCN	uttryck	C
+489	RG	främst	C
+490	NCU	idé	C, D
+491	Q	tillbaka	C
+491	RG	tillbaka	C
+492	AQ	fri	C
+493	NCN	minne	C
+494	NCU	kyrka	C
+495	RG	ungefär	C
+496	AQ	alldeles	C
+496	RG	alldeles	C
+497	AQ	vit	C, H
+498	NCN	svar	C
+499	V	vinna	C
+500	NCN	djur	C
+501	MC	sex	C
+502	RG	riktigt	C
+502	RG	riktig	C
+503	V	resa	C, H
+504	NCN	jobb	C
+505	NCU	kraft	C, H
+506	PI	mycket	C
+507	S	liksom	S
+508	NCN	ljus	C, H
+509	NCU	effekt	C
+510	NCU	musik	C
+511	V	minska	C, H
+512	NCN	värde	C
+513	V	hinna	C
+514	NCN	pris	C
+515	NCU	död	C, D
+516	V	stanna	C
+517	NCU	information	C
+518	NCU	rad	C, D, H
+519	RG	mest	C
+520	V	dö	C
+521	NCU	natt	C
+522	NCU	verklighet	C
+523	NCN	försök	C
+524	V	förekomma	C
+526	RG	vidare	S
+526	RG	vid	S
+526	RG	vitt	S
+527	NCU	anledning	C
+528	V	äga	C
+529	NCU	minut	C
+530	MC	tredje	C
+531	NCU	tjänst	C
+532	NCU	lärare	C, D
+533	AQ	svart	C
+534	NCU	mängd	C
+535	AQ	social	C
+536	NCU	kontakt	C
+537	AQ	intressant	K
+538	RG	säkert	K
+539	AQ	halv	C
+540	RG	enkelt	K
+541	NCU	höst	H
+542	NCU	erfarenhet	C
+543	NCU	miljö	C
+544	NCN	sammanhang	S
+545	AQ	modern	C
+546	NCU	nivå	H
+547	AQ	rätt	C
+548	NCN	samtal	H
+550	NCU	ställning	C
+551	V	dela	C, H
+552	AQ	enskild	H
+553	RG	åtminstone	C
+554	AQ	fin	H
+555	AQ	speciell	C, H
+556	AQ	förra	C
+557	V	nämna	K
+558	RG	tidigare	S
+559	RG	annars	C, H
+560	PI	någonting	C
+561	NCN	håll	C
+562	V	föreslå	C, H
+563	V	träffa	C
+564	NCU	kultur	C, H
+565	AQ	snabb	C
+566	NCU	kväll	C
+567	RG	svårt	K
+568	NCN	syfte	C
+569	AF	sedd	C
+570	RG	med	C
+571	NCU	forskare	D
+572	NCU	medlem	C
+573	V	besluta	C
+574	NCU	röst	C
+575	V	upptäcka	C
+576	AQ	central	C
+577	PF	denna	C
+577	PF	denne	C
+578	AQ	full	C, D
+579	AF	känd	C
+579	AQ	känd	C
+580	V	driva	C, D, H
+581	AQ	hård	C
+582	RG	plötsligt	K
+583	Q	emot	C
+584	NCU	tidning	C
+585	NCU	förälder	C, D
+586	NCU	marknad	C
+587	RG	knappt	C
+587	RG	knapp	C
+588	NCU	elev	C, D, H
+589	NCU	ungdom	C, H
+590	NCU	teknik	H
+591	S	via	S
+592	V	minnas	C
+593	CC	såväl	S
+594	V	bryta	C
+595	V	genomföra	C
+596	NCU	period	C
+597	CC	visserligen	H
+597	RG	visserligen	H
+598	V	konstatera	C, H
+599	NCN	brev	C
+600	NCU	miljon	C
+601	V	hänga	D, H
+602	RG	ej	C
+603	V	anta	C
+604	AF	ökad	C
+605	NCU	kostnad	C
+606	AQ	tung	K
+607	NCU	orsak	C
+608	V	tillhöra	C
+609	AQ	teknisk	C
+610	RG	exempelvis	S
+611	V	utnyttja	C, H
+612	S	runt	C
+613	V	räcka	C
+614	NCU	ordning	C, H
+615	RG	hemma	S
+616	RG	sen	C
+617	V	fylla	C
+618	RG	precis	C
+619	AQ	ensam	C, H
+620	AQ	internationell	C
+621	NCU	text	H
+622	RG	rätt	C
+623	NCU	gräns	C, H
+624	NCU	jord	C
+625	NCN	tillfälle	C
+626	NCU	häst	C
+627	NCU	sommar	C
+628	NCU	blick	C
+629	V	skilja	C
+630	AQ	nödvändig	C, H
+631	V	äta	C
+632	V	uppstå	C, H
+633	RG	därefter	C
+634	NCU	föreställning	C, D
+635	AQ	ren	C
+636	NCU	patient	C, D
+637	AQ	amerikansk	C, D
+638	NCU	undersökning	C, H
+639	NCU	händelse	C
+640	V	diskutera	C
+641	NCU	skog	C, D
+642	V	utföra	C
+643	PE	vars	C
+643	HS	vars	C
+645	NCN	möte	C, D, H
+646	NCU	luft	C
+647	NCU	utredning	H
+648	NCN	stycke	C
+649	NCU	pojke	C, D, H
+650	NCU	dörr	C, H
+651	NCN	tillstånd	C
+653	V	ange	C
+654	NCU	följd	C, H
+655	RG	förstås	K
+656	NCU	produkt	C
+657	NCU	metod	H
+658	NCU	tur	C, H
+659	NCU	forskning	C
+660	RG	om	C
+661	V	avse	C
+662	V	uppleva	C
+663	AQ	fast	C, H
+664	AQ	vacker	C
+665	AQ	naturlig	C
+666	V	behandla	C
+667	AQ	något	C
+668	V	lösa	C, H
+669	RG	numera	S
+670	V	styra	C, D, H
+671	NCU	vår	C
+673	CS	sedan	C
+674	NCU	uppfattning	C, H
+675	V	släppa	C
+676	V	förlora	C
+677	NCN	ansvar	C
+678	V	medföra	C, H
+679	NCU	mamma	C
+680	NCU	punkt	C
+681	NCU	rörelse	C, H
+682	NCU	innehåll	D
+683	AF	följande	S
+684	RG	mitt	S
+685	RH	vad	C
+686	NCU	vän	C
+687	NCN	centrum	C
+688	RG	dit	C
+689	RG	klar	C
+689	RG	klart	C
+690	V	märka	C, H
+691	AQ	död	D
+692	RG	sällan	K
+693	S	förutom	H
+694	NCN	material	C
+695	NCU	makt	C
+696	NCU	förklaring	C
+697	RG	enbart	C
+698	V	åka	C
+699	NCU	skatt	C, H
+700	NCN	program	C
+701	NCN	ansikte	C
+702	NCN	universitet	C
+705	AF	beroende	S
+706	RG	åter	C
+707	V	lyssna	C
+708	NCU	linje	C
+709	RG	kvar	S
+710	NCU	mat	C
+711	NCU	sort	C
+712	V	starta	C
+713	V	hoppas	C
+714	AQ	säker	C
+715	NCU	grad	C, H
+716	NCN	tag	C, H
+717	V	ägna	C
+718	V	byta	C, H
+719	NCU	by	C
+720	NCU	stund	C
+721	NCU	tillgång	H
+722	NCU	bakgrund	C
+723	NCU	vara	C, H
+724	V	bidra	H
+725	AQ	riktig	C
+726	NCU	hälft	C
+727	NCN	val	C
+728	RG	inne	C
+729	NCU	fot	C
+730	V	uppfatta	C
+731	S	omkring	C
+732	V	hävda	C
+733	NCU	hund	C, H
+734	NCU	analys	D
+735	AQ	svag	C
+736	V	hamna	C, D
+737	AQ	lik	C
+738	V	uttrycka	C
+739	RG	alltför	C
+740	V	jobba	C
+741	RG	rent	S
+742	RG	drygt	S
+745	RG	speciellt	K
+746	NCU	bit	C
+747	NCN	krig	C
+748	NCN	hem	C
+749	RG	senare	S
+750	RG	högt	S
+751	NCU	ekonomi	H
+752	V	prata	C
+753	NCN	begrepp	C, H
+754	V	lyfta	C, H
+755	CC	för	C
+756	V	kasta	C, H
+757	NCU	brist	C
+758	V	presentera	C
+759	NCU	flicka	C, D, H
+760	NCU	författare	D, H
+761	V	undra	C
+762	V	bjuda	C
+763	NCU	lösning	C, D
+764	Q	ned	S
+765	NCN	tal	C
+766	AQ	tydlig	C, H
+767	NCU	morgon	C, D
+768	RG	hit	C
+769	RG	således	C, H
+770	NCU	förmåga	H
+771	AF	tagen	C
+772	V	drabba	C
+773	NCU	princip	C
+774	NCU	sjukdom	C, H
+775	NCU	modell	C, D
+776	RG	ca	C
+777	V	erbjuda	C
+778	NCU	yta	C
+779	NCU	egenskap	C, H
+780	RG	starkt	K
+781	Q	åt	S
+782	NCU	gud	C
+783	V	höja	C, H
+784	NCU	funktion	C, H
+785	NCN	drag	C
+786	NCU	konsekvens	C
+787	Q	igen	S
+789	NCU	process	C
+790	AQ	tysk	C
+791	NCU	allmänhet	C, H
+792	RG	över	C
+793	NCN	spel	C
+794	NCU	färg	C, H
+795	NCU	polis	C, D
+796	AQ	aktuell	H
+797	V	glömma	C, H
+798	AQ	ytterlig	H
+799	RG	istället	C
+800	NCU	syn	C, H
+801	V	ringa	C
+802	AF	kallad	C
+803	RG	ända	C
+804	V	befinna	C
+805	RG	omkring	C
+806	NCU	vägg	C
+807	V	delta	C
+808	NCN	parti	C
+809	Q	samman	S
+810	V	inse	C
+811	NCU	insats	C
+812	NCU	kund	C
+813	NCU	scen	C
+814	NCU	lägenhet	C
+815	AQ	rik	C
+816	AQ	djup	C
+817	RG	allra	C
+818	CC	varken	C
+819	AQ	bred	C
+820	NCU	avdelning	C, D
+821	V	hämta	C
+822	PI	sådan	C
+823	RG	respektive	K
+824	V	skaffa	C
+825	V	skjuta	C, H
+826	AQ	liknande	S
+826	AF	liknande	S
+827	NCU	riktning	C
+828	NCN	ljud	C
+829	RG	helst	K
+830	Q	i	C
+831	V	våga	C
+832	V	skicka	C, H
+834	Q	hem	S
+835	S	å	C
+836	V	synas	C
+837	NCU	mitt	C
+838	NCU	dator	D
+839	V	pröva	C
+840	V	satsa	C
+842	V	omfatta	C
+843	NCU	plan	C
+844	NCU	ålder	C
+845	NCU	handling	C
+846	V	be	C
+848	NCN	samarbete	H
+849	V	ersätta	C
+850	NCN	kapitel	K
+851	NCU	meter	C
+852	NCU	natur	C
+853	NCU	individ	H
+854	AQ	bestämd	C
+854	AF	bestämd	C
+855	RG	hårt	K
+856	NCN	bord	C, D, H
+857	V	passa	C, H
+858	RG	bort	C
+859	NCU	sten	C
+860	Q	igenom	C, H
+861	NCU	student	C
+862	NCN	uppdrag	C, H
+863	AQ	personlig	C
+864	AQ	grön	C
+865	RG	relativt	K
+866	RG	betydlig	C
+866	AQ	betydlig	C
+867	V	bedriva	C
+868	V	stiga	C
+869	AQ	historisk	C
+870	V	likna	C, H
+871	RG	runt	C
+872	MC	sju	C
+873	NCU	kvalitet	C
+874	AQ	positiv	H
+875	NCU	chef	C
+876	NCU	produktion	C
+877	V	jämföra	D
+878	V	samla	C, H
+879	AQ	fransk	C
+880	NCU	klocka	C, H
+881	NCU	åtgärd	C, H
+882	NCU	personal	D
+883	NCU	sol	C, D
+884	NCN	ärende	C, H
+885	V	undersöka	H
+886	AQ	mänsklig	C
+887	V	råda	C
+888	V	utgå	C
+890	NCU	massa	C
+891	NCU	förening	H
+892	AQ	röd	C
+894	AQ	sjuk	C
+896	NCU	kurs	K
+897	V	ändra	C, H
+898	NCU	kontroll	H
+899	NCU	klass	C
+900	AQ	praktisk	C
+901	RG	tyvärr	C
+902	NCN	medel	C, D
+903	AQ	total	H
+904	NCN	avtal	C
+905	AQ	offentlig	C
+906	NCU	tradition	H
+907	NCU	fördel	C
+908	V	redovisa	C
+909	NCN	besök	C
+910	AF	intresserad	C
+911	AQ	kristen	C
+912	AQ	allvarlig	C
+913	AF	sagd	C
+914	V	peka	C
+915	NCU	ledning	C
+916	V	undvika	C, D
+917	RG	illa	C
+917	RG	värre	C
+918	NCU	gata	C, D
+920_1	NCN	läge	C
+920_2	AQ	mörk	C, H
+921	NCN	rest	H
+921	NCU	rest	C
+922	NCU	enhet	H
+923	NCU	relation	C
+924	V	kosta	C
+925	NCU	pappa	C
+927	NC0	s	D
+928	RG	ytterligt	K
+929	NCN	föremål	C
+930	AQ	mörk	C, H
+931	RG	förr	C
+932	NCN	mönster	C
+933	V	taga	C
+934	RG	längs	C
+935	NCU	resurs	H
+936	V	placera	C, H
+937	V	avgöra	C
+938	AQ	kraftig	C, H
+939	V	framgå	C
+940	RG	strax	S
+942	RG	hittills	C
+943	NCN	faktum	C
+944	V	bedöma	C
+945	AQ	söder	C
+945	AQ	södra	C
+946	NCN	villkor	C
+948	NCU	behandling	H
+949	V	väcka	C, H
+950	AQ	aktiv	C
+951	NCU	far	C
+952	NCU	närhet	H
+953	V	pågå	C
+954	NCN	intryck	C, H
+955	NCU	hänsyn	H
+956	RG	knappast	C
+957	NCU	mor	C
+958	NCU	institution	H
+959	AQ	levande	C
+959	AF	levande	C
+960	NCU	präst	C, H
+961	V	fatta	C
+962	NCU	gård	C, D, H
+963	AQ	privat	C
+964	AQ	kall	C
+965	NCU	resa	C
+966	NCU	ledare	C
+967	V	inleda	C, D, H
+968	NCN	spår	D, H
+969	NCN	sjukhus	C
+970	NCU	vinter	C
+971	RG	förmodligen	K
+972	NCN	träd	C
+973	RG	småningom	S
+974	NCU	arbetare	C
+975	V	plocka	C, D
+976	V	önska	C
+977	V	föda	D, H
+977	V	födas	C
+978	NCU	sjö	C
+979	NCN	råd	C
+980	NCU	svensk	H
+981	NCN	tecken	C, D
+982	V	förändra	C, H
+983	NCU	publik	H
+984	NCN	fönster	C, H
+985	NCU	andel	C
+986	AQ	traditionell	H
+988	AQ	blå	C
+989	NCU	dotter	C
+990	RG	visst	C
+993	V	ordna	C, H
+994	AQ	lämplig	C, H
+995	NCU	rygg	C, H
+996	NCU	chans	C
+997	NCN	landskap	H
+999	RG	icke	C
+1000	V	tjäna	C
+1001	AQ	varm	C
+1002	RG	kraftigt	K
+1002	RG	kraftig	K
+1003	NCU	arm	C
+1004	NCU	juni	C
+1005	AQ	utländsk	C
+1006	NCU	artikel	C
+1007	V	tillverka	C, D, H
+1008	NCN	undantag	H
+1009	RG	tillräckligt	C
+1010	AQ	glad	C
+1011	AQ	främst	S
+1012	NCU	generation	C
+1013	NCN	hjärta	C
+1014	NCN	ögonblick	C
+1015	NCU	son	C
+1017	RG	ned	C
+1018	AQ	lokal	H
+1019	V	begära	C, H
+1020	V	meddela	C
+1022	PI	var	C
+1023	AQ	sann	C
+1024	V	må	S
+1025	RG	stort	S
+1026	NCN	bolag	C
+1027	CS	tills	C
+1028	AQ	verklig	C
+1029	NCN	hav	C
+1030	AQ	effektiv	H
+1031	AF	omfattande	S
+1033	NCU	läkare	C, D, H
+1034	NCU	diskussion	H
+1035	NCU	kamp	C
+1036	V	behålla	S
+1037	RG	cirka	C
+1038	Q	efter	C
+1039	AQ	rädd	S
+1040	NCN	lag	C
+1040	NCU	lag	H
+1041	NCU	kärlek	C
+1042	V	acceptera	C
+1043	AQ	normal	C
+1044	AQ	rolig	K
+1044	RG	rolig	K
+1045	AQ	samtlig	C
+1047	NCU	lön	D, H
+1048	NCU	kung	C
+1049	AQ	inre	C, H
+1050	NCU	storlek	C, D, H
+1051	RG	uppe	S
+1052	AF	avgörande	S
+1053	NCU	bostad	H
+1054	NCU	vind	C, D, H
+1055	NCU	försäljning	D, H
+1057	NCU	styrka	C
+1058	V	stänga	C
+1059	RG	framåt	C
+1061	RG	fort	C
+1062	NCU	församling	H
+1063	RG	ständigt	S
+1064	RG	totalt	S
+1064	RG	total	S
+1065	AQ	statlig	H
+1066	AQ	väsentlig	C
+1067	V	trycka	H
+1069	NCU	sekund	D
+1070	V	planera	H
+1071	RG	delvis	S
+1072	NCU	berättelse	H
+1073	V	slippa	C
+1074	NCU	båt	D, H
+1075	RG	givetvis	K
+1076	NCN	fel	C, H
+1077	V	dominera	H
+1078	V	förefalla	C
+1079	V	tillåta	C
+1080	NCU	professor	C, D
+1081	V	sjunka	C, H
+1082	NCU	dröm	C
+1083	Q	rätt	S
+1084	AQ	nuvarande	C
+1084	AF	nuvarande	C
+1086	NCU	politiker	C
+1087	V	förbättra	H
+1088	NCN	inslag	C, D
+1089	MC	hundra	C
+1090	V	avsluta	C, H
+1091	AQ	kvinnlig	H
+1092	NCN	avstånd	C, H
+1093	PF	båda	C
+1094	NCU	konst	C
+1095	NCN	perspektiv	H
+1096	NCU	kritik	H
+1097	V	passera	C, D
+1098	V	införa	C
+1099	NCN	vis	C
+1100	NCU	utsträckning	D, H
+1101	AQ	grov	H
+1102	RG	etc	C
+1103	NCU	frihet	C
+1104	NCU	ordförande	C, D
+1105	RG	slutligen	C
+1106	CC	antingen	C
+1107	NCU	konflikt	H
+1108	NCN	flertal	S
+1110	V	hoppa	C, D
+1111	NCU	industri	C
+1112	RG	gott	C
+1113	V	producera	C, D
+1114	V	tolka	H
+1115	V	stämma	H
+1116	NCU	ram	D, H
+1117	V	sträcka	C
+1118	NCU	skada	C, H
+1119	MC	åtta	C
+1120	AQ	vetenskaplig	H
+1121	V	besöka	C
+1122	NCU	glädje	C, D, H
+1123	NCU	framgång	C
+1125	V	dricka	C
+1126	NCU	energi	C
+1127	S	utifrån	S
+1128	NCU	ägare	D, H
+1129	V	sänka	H
+1130	RG	möjligen	K
+1131	NCU	tro	C, D
+1132	V	motsvara	H
+1133	AQ	vuxen	S
+1134	NCN	motstånd	C
+1135	NCU	film	C
+1136	RG	ytterst	S
+1137	NCN	berg	C
+1138	NCU	mun	C, H
+1139	AQ	ljus	C
+1140	V	sjunga	C
+1141	NCU	säng	C
+1142	RG	djupt	K
+1143	V	hindra	C, D, H
+1144	RG	nyligen	K
+1145	NCN	allvar	D
+1146	NCU	riksdag	S
+1147	Q	fast	S
+1148	NCN	ben	C, H
+1149	NCU	omständighet	C
+1150	AQ	kulturell	H
+1151	PF	detsamma	S
+1152	RG	fullt	S
+1153	AQ	omöjlig	C
+1155	NCU	TV	H
+1156	NCU	maj	C
+1157	NCU	avgift	D
+1158	NCU	konkurrens	D
+1159	V	påpeka	H
+1160	V	sprida	C, D, H
+1161	PI	flera	S
+1162	NCN	utrymme	C
+1163	NCU	styrelse	S
+1164	RG	liksom	S
+1165	NCU	svårighet	C, H
+1166	V	måla	C
+1167	AF	motsvarande	S
+1170	AQ	självklar	H
+1171	V	sköta	C
+1172	NCN	län	H
+1173	NCU	vikt	C
+1174	NCU	kollega	C
+1175	NCN	avseende	C
+1175	AF	avseende	C
+1176	NCU	hustru	C
+1177	NCN	papper	C
+1178	NCU	utgångspunkt	S
+1179	NCN	tak	C, D, H
+1180	NCN	alternativ	K
+1181	V	inträffa	C, H
+1182	NCU	undervisning	S
+1183	V	kontrollera	C
+1184	NCU	användning	C, H
+1185	RG	hem	S
+1186	RG	snarare	C
+1187	AQ	europeisk	C
+1188	NCN	golv	H
+1189	NCU	vård	S
+1190	NCN	nummer	C
+1191	NCU	april	C
+1192	NCU	faktor	H
+1193	NCU	figur	C
+1194	AQ	farlig	C
+1195	CC	fast	C
+1197	AQ	okänd	C, H
+1198	NCU	fader	C
+1199	NCU	debatt	K
+1200	V	återvända	C
+1202	AF	begränsad	C
+1203	RG	dess	S
+1204	NCU	poäng	S
+1205	NCN	a	S
+1206	V	råka	S
+1207	NCU	post	C
+1208	V	sända	C, D
+1209	NCU	aktivitet	C
+1210	Q	ur	S
+1211	V	dyka	D
+1212	AQ	vid	C
+1213	V	älska	C
+1214	NCU	sanning	C
+1215	NCN	tåg	C
+1216	NCU	handel	C
+1217	RG	sist	S
+1218	V	sova	C
+1219	AQ	norr	S
+1219	AQ	norra	S
+1220	NCU	bestämmelse	S
+1222	NCU	stil	H
+1223	V	torde	S
+1224	Q	undan	S
+1225	NCU	politik	C
+1226	NCU	affär	C, D
+1227	Q	iväg	S
+1228	RG	rakt	S
+1229	V	fundera	C
+1230	V	upphöra	C
+1231	RG	minst	S
+1232	NCU	karaktär	C
+1233	V	förvandla	C
+1236	AQ	frisk	C
+1237	NCN	kök	C
+1238	V	döma	S
+1239	NCU	anställd	D, H
+1240	NCN	kaffe	C
+1241	NCN	väder	C
+1242	NCU	detalj	H
+1243	AQ	främmande	C
+1244	AQ	tyst	C, H
+1245	V	påminna	S
+1246	NCU	likhet	D, H
+1247	NCN	blod	C
+1248	S	utom	S
+1249	NCU	mån	S
+1250	AQ	nationell	C
+1251	NCN	sällskap	C
+1252	NCN	instrument	H
+1253	NCU	hälsa	C
+1254	AQ	framgångsrik	S
+1255	NCN	avsnitt	C
+1256	NCU	himmel	C
+1258	S	ifrån	S
+1259	NCU	botten	S
+1260	NCU	juli	C
+1261	RG	normalt	K
+1262	V	förutsätta	C, H
+1263	NCU	teori	H
+1264	NCN	rike	C
+1265	NCU	sång	C, H
+1266	NCU	byggnad	D, H
+1267	AQ	direkt	H
+1268	NCU	skull	S
+1269	V	framstå	S
+1270	AQ	tillfällig	D
+1271	V	analysera	K
+1272	NCU	part	S
+1273	NCU	miljard	C
+1274	NCU	olja	C
+1275	V	tränga	S
+1276	NCU	lokal	H
+1277	V	närma	S
+1278	DI	var	S
+1278	DT	var	S
+1280	V	påstå	S
+1283	AQ	billig	S
+1284	V	tyda	S
+1285	NCU	gäst	C
+1286	AQ	mjuk	C, H
+1287	AQ	medveten	D, H
+1288	AP	grundläggande	S
+1289	NCN	hår	C
+1293	S	intill	S
+1294	CC	ju	S
+1295	NCU	september	C
+1296	NCN	besked	S
+1297	NCU	tjänsteman	D, H
+1298	RG	alltmer	S
+1299	RG	jo	C
+1299	I	jo	C
+1300	RG	borta	S
+1301	V	gripa	C
+1302	V	springa	C
+1303	NCU	snö	C
+1304	NCN	dygn	S
+1305	NCU	takt	D
+1306	RG	äntligen	K
+1308	NCU	ersättning	D
+1309	NCU	litteratur	H
+1310	NCN	dygn	S
+1311	V	rädda	C, H
+1312	V	variera	K
+1313	NCU	uppmärksamhet	C
+1314	V	beräkna	H
+1315	V	utsätta	C
+1316	RG	desto	S
+1317	V	le	C
+1319	AQ	kritisk	H
+1321	NCU	art	S
+1322	S	emot	C
+1323	NCU	radio	C
+1324	NCU	telefon	C
+1325	V	locka	H
+1326	V	fånga	H
+1327	AQ	negativ	D
+1328	NCN	bidrag	H
+1329	MC	tolv	C
+1330	RG	någonsin	S
+1331	AF	fortsatt	C
+1331	AQ	fortsatt	C
+1332	RG	genast	C
+1334	AF	beredd	C
+1335	NCU	strand	C, H
+1337	AQ	dyr	C
+1338	NCU	växt	C, D
+1339	RG	tydlig	S
+1339	RG	tydligt	S
+1340	NCU	värdering	K
+1341	NCU	söndag	C
+1342	AQ	duktig	C, H
+1343	V	tillämpa	C
+1344	NCU	beskrivning	K
+1346	NCU	kläder	C
+1347	RG	mera	S
+1348	NCU	stol	C, H
+1349	AF	given	C
+1350	AQ	ond	S
+1350	RG	ond	S
+1351	NCU	praktik	C, H
+1352	V	träda	S
+1353	NCU	vilja	C, H
+1354	NCU	fisk	C
+1355	NCU	höjd	C
+1356	AQ	tunn	C, H
+1357	RG	omedelbart	K
+1358	NCN	ting	S
+1359	NCU	fart	S
+1360	V	skydda	C
+1361	V	spara	C
+1363	V	blanda	H
+1364	NCN	förbund	H
+1365	NCN	statsråd	S
+1366	AF	jämförd	D
+1367	AQ	färdig	C
+1368	NCU	broder	S
+1369	NCU	omgivning	S
+1370	Q	reda	S
+1371	RG	väldigt	S
+1372	NCU	nytta	D, H
+1373	NCU	befolkning	H
+1374	NCN	bruk	S
+1375	V	framställa	S
+1376	V	fara	S
+1377	NCU	upplevelse	S
+1378	V	bry	S
+1379	V	uppnå	H
+1380	NCU	ort	C
+1381	NCU	make	C, H
+1383	AF	fylld	C
+1384	AQ	grå	C
+1385	V	notera	C, H
+1386	V	betona	S
+1387	AQ	framtida	C
+1388	V	tappa	S
+1389	NCU	slutsats	H
+1390	CS	förrän	S
+1391	NCU	bonde	C, H
+1392	V	uppföra	S
+1393	AQ	kommunal	H
+1394	NCU	axel	C, D
+1395	V	återstå	S
+1396	AF	kommande	S
+1397	NCU	variant	K
+1398	NCU	sikt	C
+1399	NCU	källa	H
+1400	NCN	vapen	C, D
+1401	RG	långsamt	H
+1402	V	lova	C
+1403	V	beröra	S
+1404	RG	förut	C
+1405	NCU	säkerhet	C, H
+1406	NCN	glas	C
+1407	V	uppträda	H
+1408	NCN	hot	H
+1409	NCU	inställning	S
+1410	NCN	argument	C
+1411	AQ	eventuell	H
+1412	NCU	augusti	C
+1414	NCU	släkt	H
+1415	AQ	yttre	C
+1416	AQ	fattig	C
+1417	MC	nio	C
+1418	NCU	framställning	D
+1419	AQ	klassisk	H
+1421	NCU	oktober	C
+1422	NCN	decennium	K
+1423	NCN	studium	S
+1424	RG	troligen	K
+1425	NCU	oro	S
+1426	V	rikta	H
+1427	RG	någonstans	S
+1428	RG	nere	S
+1431	AF	skild	C, D
+1432	V	syssla	S
+1433	NCU	synpunkt	S
+1434	NCN	jordbruk	C, H
+1435	NCU	lagstiftning	K
+1436	NCU	tolkning	H
+1437	NCN	bröd	C
+1438	NCU	kommentar	D
+1439	V	syfta	S
+1440	NCN	grepp	S
+1441	AQ	gul	C
+1442	V	skratta	C
+1443	NCU	struktur	H
+1444	V	avslöja	C
+1445	AQ	skön	S
+1446	NCU	längd	H
+1447	AQ	typisk	H
+1448	Q	igång	S
+1449	AQ	extra	D
+1450	NCU	jämförelse	C
+1451	NCU	medborgare	C, D
+1452	V	åstadkomma	S
+1453	NCU	fortsättning	C, H
+1454	NCU	förvaltning	S
+1455	V	förmedla	S
+1456	NCU	tredjedel	S
+1457	AQ	osäker	C
+1459	RG	tämligen	S
+1460	NCU	skrift	C, H
+1461	V	representera	C
+1462	V	utöva	C
+1463	NCN	beteende	H
+1464	AQ	tillgänglig	H
+1465	V	förbereda	C, H
+1466	AQ	egentlig	S
+1467	NCU	bedömning	S
+1468	NCU	insikt	S
+1469	V	ana	H
+1470	V	riskera	C, H
+1471	RG	ytterligare	C
+1472	AQ	ovanlig	H
+1473	NCU	motor	C
+1474	CC	vare	S
+1475	NCU	gas	C, D
+1476	NCU	konstnär	D
+1477	AQ	enstaka	H
+1478	AQ	tänkbar	S
+1479	NCU	hjärna	C
+1480	V	förmå	S
+1481	V	leta	S
+1482	NCU	svenska	S
+1483	NCU	ö	C
+1484	AQ	nordisk	S
+1485	Q	för	S
+1486	NCU	jakt	C, H
+1487	NCU	fru	C
+1488	RG	överallt	C
+1489	NCU	summa	C
+1490	NCU	helhet	C
+1492	AQ	tom	C
+1493	RG	därifrån	S
+1494	RG	närmare	S
+1495	V	vakna	S
+1496	NCU	mars	C
+1497	Q	runt	S
+1498	AF	skriven	C
+1499	Q	överens	S
+1500	V	framhålla	S
+1501	V	förstöra	C
+1502	NCU	rot	H
+1504	V	anpassa	H
+1506	NCN	kapital	H
+1507	NCU	omvärld	S
+1508	AQ	medicinsk	C
+1509	RG	övrigt	S
+1511	AQ	militär	C
+1512	NCU	dags	S
+1513	RG	utomlands	S
+1514	NCN	ägg	C
+1515	NCU	bransch	S
+1516	V	skaka	C, D, H
+1517	NCU	position	C
+1518	NCN	budskap	S
+1519	NCU	maskin	C
+1520	V	vila	C, H
+1521	RG	praktiskt	S
+1522	Q	ihåg	S
+1523	CC	ty	S
+1524	V	sticka	C, D
+1527	AQ	konkret	H
+1528	NCN	gräs	C
+1529	Q	förbi	S
+1530	AF	samlad	C
+1531	NCN	mörker	C, D, H
+1532	NCU	värme	C, H
+1533	NCU	rapport	C, D, H
+1534	RG	ordentligt	S
+1535	NCN	köp	H
+1536	RG	försiktigt	H
+1537	AQ	fysisk	C
+1538	AF	betydande	S
+1539	AQ	rimlig	S
+1541	RG	kort	S
+1542	V	identifiera	K
+1543	V	stoppa	C, D, H
+1544	AQ	märklig	S
+1545	RG	antagligen	S
+1546	V	förändras	S
+1547	V	hota	C
+1548	V	hantera	C, H
+1549	NCU	aktie	S
+1550	NCU	gubbe	H
+1551	V	föreligga	S
+1552	NCN	meddelande	H
+1553	AQ	lugn	C
+1553	RG	lugn	C
+1554	NCU	strid	C, H
+1555	NCU	planering	K
+1556	NCU	teater	C
+1557	AQ	trött	C
+1558	NCU	bro	C
+1559	NCN	bevis	H
+1560	RG	därtill	S
+1561	NCN	objekt	S
+1562	NCU	avsikt	C
+1565	V	pressa	D, H
+1566	V	stöta	H
+1567	AQ	religiös	H
+1568	RG	mindre	C, H
+1570	NCU	bank	C, D, H
+1571	NCU	högskola	S
+1572	AQ	bekant	H
+1573	CS	än	C
+1574	AQ	fel	S
+1575	AQ	unik	C
+1576	RG	uppåt	S
+1577	S	nära	S
+1578	RG	efter	S
+1579	NCN	öra	C
+1580	V	överföra	C, H
+1581	CS	fast	S
+1582	S	tills	D
+1583	V	erkänna	C
+1584	AQ	motsatt	C, D
+1584	AF	motsatt	C, D
+1585	NCU	identitet	K
+1587	V	täcka	C
+1588	V	tillkomma	S
+1589	V	fly	C
+1590	V	granska	H
+1591	V	orka	S
+1592	NCN	fält	C
+1593	AQ	lös	S
+1594	V	existera	C
+1595	V	återkomma	C, H
+1596	AF	komplicerad	C
+1597	NCN	motiv	C, D
+1598	NCU	order	S
+1599	NCN	inflytande	H
+1600	NCU	ränta	S
+1601	NCN	tryck	C, H
+1602	V	mäta	C
+1603	NCN	lager	D, H
+1604	NCN	näringsliv	S
+1605	NCU	deltagare	K
+1606	NCN	knä	C, H
+1607	V	dröja	S
+1608	AF	tvungen	C
+1609	V	träffas	S
+1610	AQ	trevlig	H
+1612	AQ	höger	C, H
+1613	NCU	synnerhet	S
+1614	NCU	köpare	S
+1615	NCN	stånd	S
+1616	NCU	förståelse	H
+1617	V	stärka	S
+1619	NCU	karta	K
+1620	S	bredvid	S
+1621	NCU	fara	C
+1622	NCN	öde	C
+1623	NCN	fängelse	C, H
+1624	AQ	jämn	C
+1625	S	utöver	S
+1626	NCU	nyhet	C, H
+1627	NCN	kap	S
+1628	NCU	fågel	C
+1629	NCU	skugga	C
+1630	V	skära	C
+1632	NCU	själ	C
+1633	NCU	kris	C
+1634	V	tacka	C
+1635	NCU	dans	C, D
+1636	AQ	manlig	C, H
+1637	V	formulera	K
+1638	V	störa	C, D, H
+1639	NCN	brott	C, H
+1641	NCN	organ	D
+1642	V	bevara	H
+1643	V	övergå	S
+1644	V	föredra	H
+1645	NCU	gren	C
+1646	AQ	orolig	S
+1646	RG	orolig	S
+1647	NCU	satsning	S
+1648	NCU	siffra	C
+1649	AQ	individuell	H
+1650	NCU	arbetsplats	S
+1651	NCN	band	H
+1652	AQ	avlägsen	C, H
+1653	NCU	släkting	C
+1654	V	underlätta	D, H
+1655	NCN	dokument	C
+1656	V	uppskatta	C, H
+1657	NCU	ton	C
+1658	V	överleva	C
+1659	V	koppla	H
+1660	AF	anställd	H
+1661	RG	jämfört	S
+1662	NCU	ko	D, H
+1663	AQ	norsk	D
+1665	AQ	värdefull	D
+1666	NCU	kombination	H
+1667	AQ	tät	H
+1669	NCU	domstol	H
+1671	V	framföra	S
+1673	V	lysa	H
+1674	RG	av	S
+1675	V	försvara	C
+1676	NCU	fabrik	C, D
+1677	AQ	regional	H
+1678	NCU	motsats	C, D
+1679	NCU	räkning	D
+1680	AQ	annorlunda	H
+1681	AF	ledande	S
+1682	AQ	tillräcklig	C
+1683	RG	allmänt	S
+1684	AQ	ursprunglig	H
+1685	RG	nyss	S
+1686	NCU	spänning	H
+1687	RG	högst	S
+1688	AQ	dansk	D
+1689	V	markera	H
+1690	NCN	djup	H
+1691	NCN	finger	C
+1692	AQ	långsam	C
+1692	RG	långsam	C
+1693	V	lida	C, D
+1694	NCN	hål	H
+1695	MC	fjärde	C
+1696	NCN	led	H
+1697	AQ	färsk	C
+1698	AQ	väldig	S
+1700	NCU	tystnad	C, H
+1701	NCN	register	H
+1703	V	ropa	C
+1704	NCU	intervju	H
+1705	AF	växande	S
+1706	AQ	spännande	S
+1707	V	vandra	S
+1708	RG	vanligt	S
+1709	V	blåsa	H
+1710	AF	född	C
+1711	NCU	inkomst	D, H
+1712	V	slita	H
+1713	RG	noga	S
+1714	V	gräva	H
+1715	Q	ifrån	S
+1716	AQ	påtaglig	S
+1717	NCN	märke	H
+1718	NCU	herre	C
+1719	NCU	tidpunkt	H
+1720	NCU	moder	S
+1721	NCU	vetenskap	C
+1722	V	nöja	S
+1723	NCU	anslutning	S
+1724	S	ovanför	S
+1725	NCN	underlag	S
+1726	NCU	utrustning	D, H
+1727	AF	avsedd	C
+1728	RG	oerhört	S
+1729	NCN	lån	C
+1730	AQ	språklig	S
+1731	NCN	försvar	C
+1732	NCU	landsbygd	C
+1733	V	förena	C, H
+1734	RG	tvärtom	S
+1735	MC	tjugo	C
+1736	NCN	yrke	C
+1737	V	föreställa	H
+1738	NCU	trakt	C
+1739	NCU	mil	H
+1740	NCU	reaktion	H
+1741	NCU	februari	H
+1742	NCU	innebörd	H
+1743	NCU	koncern	S
+1744	NCU	vagn	C, H
+1745	RG	huvudsakligen	K
+1746	V	prägla	S
+1747	NCU	tillämpning	H
+1748	AQ	tjock	S
+1749	NCU	kust	C
+1750	NCU	investering	K
+1751	NCN	plan	C
+1752	AQ	självständig	S
+1754	NCU	topp	C, H
+1755	NCU	demokrati	H
+1756	NCU	lördag	C
+1757	NCU	länsstyrelse	S
+1758	V	vägra	C
+1759	NCU	fred	C
+1760	AF	utsatt	C
+1761	NCU	förlust	C, D, H
+1762	V	medge	S
+1763	NCU	januari	H
+1764	AQ	vänster	H
+1765	NCU	ambition	H
+1766	NCN	mått	C
+1767	NCN	initiativ	H
+1768	NCN	bröst	C, D, H
+1769	RG	ovanligt	S
+1769	RG	ovanlig	S
+1770	V	bekräfta	C, H
+1771	V	gifta	S
+1772	NCU	läsare	D
+1773	V	skrika	C, D
+1774	V	teckna	S
+1775	NCU	region	H
+1776	AQ	rak	S
+1777	NCU	tendens	H
+1778	NCU	granne	C, D
+1779	AQ	utmärkt	C
+1780	NCU	ring	C, D
+1781	V	löpa	S
+1782	V	erhålla	C
+1783	NCU	samling	D, H
+1784	AQ	brittisk	D
+1785	NCN	hörn	C, D
+1786	NCU	kategori	H
+1787	NCU	lycka	C
+1788	NCU	tillvaro	C
+1789	NCN	hushåll	S
+1790	V	koncentrera	H
+1791	NCU	åsikt	C, H
+1792	RG	tätt	S
+1793	V	flyga	C
+1794	V	låna	C
+1795	NCN	hinder	D, H
+1796	V	orsaka	H
+1797	AQ	engelsk	C, D
+1798	AF	oberoende	S
+1799	NCU	syster	C
+1800	NCU	butik	D
+1801	V	vidta	S
+1802	AQ	smal	S
+1803	AQ	hemlig	C, H
+1804	NCU	sjukvård	S
+1805	V	kliva	S
+1806	AQ	skyldig	H
+1807	NCN	landsting	S
+1808	NCU	trappa	C, D
+1810	S	gentemot	S
+1811	AQ	stabil	K
+1812	NCN	kön	H
+1814	V	knyta	C, D
+1815	V	lyda	C
+1816	NCN	upphov	S
+1817	NCN	våld	C
+1818	NCU	konstruktion	C
+1819	RG	närmast	S
+1820	NCU	trafik	H
+1821	NCN	utseende	C
+1822	V	ifrågasätta	S
+1823	PI	fler	S
+1824	RG	överhuvudtaget	S
+1825	V	rulla	S
+1826	NCU	användare	S
+1827	V	förbli	S
+1829	NCU	november	C
+1830	NCU	fond	C
+1831	PS	er	C
+1832	NCN	halvår	S
+1833	AQ	öster	S
+1833	AQ	östra	S
+1834	NCU	arbetsgivare	S
+1835	NCN	kött	C
+1836	AQ	konstig	C
+1837	NCN	leende	C
+1838	AF	övertygad	C
+1839	V	flyta	S
+1840	NCU	föreskrift	S
+1841	NCN	hotell	C
+1842	NCU	religion	H
+1843	V	döda	C
+1844	V	hälsa	C
+1845	V	påbörja	S
+1846	RG	absolut	K
+1847	V	kämpa	C
+1848	NCU	version	K
+1849	NCU	kommitté	K
+1850	NCU	stuga	S
+1851	NCU	medarbetare	D, H
+1852	AQ	intensiv	H
+1853	AQ	uppenbar	H
+1854	NCU	älg	S
+1856	NCU	nackdel	S
+1858	NCU	stämning	S
+1859	NCU	förhandling	D
+1860	AQ	ledig	S
+1860	RG	ledig	S
+1861	NCN	skydd	H
+1862	AQ	lycklig	C
+1863	NCU	respekt	C, H
+1864	V	reagera	H
+1865	NCU	representant	C
+1866	NCU	eftermiddag	C
+1867	AQ	biologisk	K
+1868	NCU	omfattning	S
+1869	NCN	testamente	H
+1870	RG	varav	S
+1870	RH	varav	S
+1871	V	etablera	H
+1872	AQ	officiell	C
+1873	V	rymma	S
+1874	V	uppvisa	S
+1875	RG	exakt	K
+1876	V	överta	S
+1877	NCN	bibliotek	H
+1878	NCU	tjej	S
+1880	V	skada	C, H
+1881	NCU	anläggning	H
+1882	CC	såsom	S
+1883	AF	gjord	C
+1884	NCU	gud	C
+1885	NCU	existens	S
+1886	NCN	tack	H
+1887	RG	fritt	K
+1888	V	uppfylla	K
+1889	RG	sakta	S
+1890	Q	slut	S
+1891	V	spegla	S
+1892	NCU	rättighet	C
+1893	V	hänvisa	C
+1894	AQ	enorm	C
+1895	NCU	journalist	H
+1896	PI	allting	C
+1897	AQ	populär	H
+1899	MC	femton	C
+1900	AF	närvarande	S
+1901	NCU	aning	S
+1902	V	resultera	C
+1903	S	ibland	S
+1904	NCU	temperatur	C
+1906	NCU	bas	C
+1907	NCU	sorg	H
+1908	NCU	blomma	C
+1909	NCU	vinst	D, H
+1910	V	rinna	C
+1911	AQ	ständig	S
+1912	NCU	drift	S
+1913	V	beteckna	S
+1914	NCU	kompetens	K
+1915	NCU	service	S
+1916	V	väga	C
+1917	V	förstärka	H
+1918	NCN	arv	D
+1919	NCU	träning	H
+1921	V	binda	C
+1922	V	klaga	C
+1923	V	fördela	S
+1924	RG	gemensamt	S
+1925	V	medverka	S
+1926	NCU	försäkring	H
+1927	NCU	ledamot	S
+1928	NCU	eld	C
+1930	NCN	lopp	D
+1931	V	upprepa	C
+1932	AF	planerad	H
+1934	NCU	anknytning	S
+1935	NCN	kontor	H
+1936	NCU	kilometer	C
+1937	NCU	signal	H
+1938	AQ	känslig	C
+1939	NCU	blandning	D
+1940	S	beträffande	S
+1941	NCU	efterfrågan	S
+1942	AF	nöjd	S
+1943	Q	hemma	S
+1944	NCU	december	H
+1945	V	stryka	D, H
+1946	V	reglera	C
+1947	NCU	förbindelse	S
+1948	AF	avancerad	C
+1949	NCU	kille	C
+1950	NCU	upplysning	S
+1951	V	uppmärksamma	C
+1952	RG	synnerligen	S
+1953	NCN	hopp	C
+1954	RG	därigenom	S
+1955	RG	tydligen	K
+1956	NCU	mjölk	C
+1957	V	informera	C
+1958	AQ	anhörig	S
+1959	PS	annans	S
+1959	PS	andras	S
+1960	RG	sannolikt	S
+1961	NCU	smak	C, D
+1962	Q	an	S
+1963	NCU	utformning	S
+1965	V	förvänta	S
+1966	NCU	mage	C, H
+1967	V	urskilja	C
+1968	NCU	gemenskap	H
+1969	V	fastställa	C
+1972	AQ	juridisk	K
+1973	AQ	fantastisk	C, H
+1974	NCU	tvekan	H
+1975	NCU	balans	S
+1976	NCN	fenomen	C
+1977	V	glida	S
+1978	NCU	expert	D, H
+1979	RG	återigen	S
+1980	V	uppgå	S
+1981	NCN	b	S
+1983	NCU	smärta	C
+1984	NCU	advokat	C, D, H
+1985	NCN	verktyg	S
+1986	V	vrida	C, D
+1987	V	jaga	C
+1989	NCN	århundrade	S
+1990	NCU	nyckel	C
+1991	NCU	rubrik	D
+1992	NCU	utställning	C, H
+1993	V	leka	S
+1994	V	lukta	D
+1995	NCU	aska	H
+1996	NCU	atmosfär	C
+1997	AQ	fullständig	S
+1998	RG	ihop	C
+1999	NCU	kamrat	C, D, H
+2000	RG	extra	S
+2001	RG	efteråt	C
+2002	NCU	tråd	C
+2003	V	gråta	C, D
+2004	NCU	skuld	C
+2005	RG	till_och_med	C, D
+2006	V	antyda	H
+2007	NCN	resonemang	H
+2008	NCU	serie	C
+2009	NCU	målsättning	S
+2010	NCU	hamn	C, H
+2011	NCU	ökning	D
+2012	NCU	dam	H
+2013	AQ	facklig	S
+2014	NCU	egendom	D, H
+2015	NCU	pension	C
+2016	NCU	fest	C, D
+2017	V	gilla	S
+2019	NCN	pass	H
+2020	AQ	angelägen	D
+2021	NCU	medicin	C
+2022	AQ	sällsynt	S
+2023	V	förse	C
+2024	NCN	prov	C
+2025	RG	därpå	S
+2026	AF	inriktad	H
+2027	NCN	belopp	S
+2028	AQ	daglig	C, H
+2029	V	stöda	S
+2030	RG	sålunda	S
+2031	NCU	arbetsuppgift	S
+2032	AQ	brun	C, H
+2033	RG	därvid	S
+2034	RG	tyst	S
+2035	RG	annorlunda	S
+2036	AQ	övre	C
+2037	NCN	världskrig	S
+2038	NCN	skratt	D
+2039	NCU	trädgård	C
+2040	NCU	karl	S
+2041	AF	vald	C
+2044	NCU	fiende	C, D
+2045	NCU	krets	H
+2046	NCU	konsert	H
+2047	V	avbryta	C
+2048	V	framträda	C
+2049	NCU	seger	C
+2050	NCU	socialdemokrat	D
+2051	NCU	utgång	D, H
+2052	NCU	våning	S
+2054	AQ	japansk	D
+2056	NCU	station	C
+2057	V	utforma	S
+2058	NCN	engagemang	S
+2059	RG	senast	S
+2060	NCU	störning	C
+2061	V	tåla	S
+2062	V	överväga	S
+2063	V	förbjuda	C
+2064	NCU	katt	C, D
+2065	NCU	stam	D, H
+2066	NCU	näring	H
+2067	NCN	genomsnitt	H
+2068	NCN	guld	C
+2069	NCU	företrädare	S
+2070	NCU	restaurang	C
+2071	NCU	president	C, D
+2072	NCU	rutin	S
+2073	AF	betald	C
+2077	NCN	besvär	S
+2078	V	nicka	S
+2079	NCU	start	D
+2080	AQ	teoretisk	K
+2082	NCU	trygghet	S
+2083	V	organisera	C
+2084	AQ	onödig	C
+2085	NCN	klimat	C
+2086	NCU	väntan	C
+2087	NCU	unge	S
+2089	NCU	attityd	C
+2090	V	rycka	S
+2091	NCU	konkurrent	D
+2092	V	tillägga	C, H
+2093	CC	dock	C
+2094	NCN	förtroende	C, H
+2095	NCU	titel	C
+2097	NCU	lunch	C
+2098	V	upprätta	C
+2099	AQ	administrativ	H
+2100	NCU	operation	C
+2101	AQ	grekisk	C
+2102	V	brinna	S
+2103	NCU	term	S
+2104	NCU	nation	C
+2105	NCN	data	S
+2106	RG	förresten	S
+2107	NCU	skala	S
+2108	NCU	norr	C, D
+2109	RG	politiskt	K
+2110	V	begränsa	C
+2111	AQ	klok	S
+2112	NCU	sats	H
+2113	NCU	park	C
+2114	V	utreda	S
+2116	RG	vanligen	S
+2117	V	grunda	C, H
+2118	RG	likaså	S
+2119	V	dansa	C, H
+2121	AQ	långsiktig	S
+2123	NCU	utlänning	C, D
+2124	NCU	hyra	D, H
+2125	RG	utanför	S
+2126	V	spåra	D
+2127	AQ	ordinarie	H
+2128	AQ	felaktig	S
+2129	NCU	ändring	S
+2131	NCU	översättning	D
+2132	AF	förlorad	C
+2133	NCU	turist	H
+2134	NCU	fördelning	H
+2135	RG	nytt	S
+2137	V	slänga	C
+2138	V	agera	C
+2139	AQ	våldsam	C
+2140	RG	självklart	S
+2141	AQ	perfekt	C
+2142	NCN	torg	C, D
+2143	NCU	sport	C
+2144	MC	elva	C
+2145	V	definiera	H
+2147	V	begripa	S
+2148	V	trivas	S
+2149	RG	lågt	S
+2150	NCU	inriktning	S
+2151	RG	dåligt	S
+2152	AF	sluten	C
+2153	V	uttala	C
+2154	AQ	generell	H
+2155	RG	lugnt	S
+2156	NCN	ursprung	H
+2157	AQ	rysk	C
+2159	V	iaktta	S
+2160	NCU	pjäs	S
+2161	V	publicera	H
+2162	AQ	berömd	C, H
+2163	NCU	sand	C
+2164	NCU	begränsning	K
+2165	NCU	mätning	D
+2166	NCU	fastighet	S
+2167	NCU	strategi	K
+2169	NCN	slott	H
+2170	NCU	revolution	C
+2171	NCU	dom	K
+2172	V	uppge	S
+2173	NCN	uttalande	S
+2174	RG	går	S
+2175	NCU	smula	S
+2178	NCU	varelse	H
+2179	V	garantera	C
+2180	NCU	fantasi	C
+2181	V	mötas	S
+2182	NCU	filosofi	H
+2183	V	värdera	H
+2184	V	svänga	H
+2185	NCU	doft	C
+2186	NCU	våg	C, H
+2187	NCU	dikt	C
+2188	NCU	helg	S
+2190	AQ	skicklig	H
+2191	AQ	akademisk	S
+2192	V	uppta	S
+2193	AF	stängd	C
+2194	AF	lyckad	C
+2194	AQ	lyckad	C
+2195	NCN	bud	S
+2196	NCN	museum	C
+2197	RG	ifrån	S
+2198	NCU	sko	C
+2199	V	engagera	H
+2200	NCU	kärna	K
+2201	NCU	dialog	D
+2202	V	gömma	C
+2203	NCU	ström	C, H
+2204	V	lita	S
+2205	NCU	förebild	S
+2206	AQ	borgerlig	C
+2207	V	slåss	S
+2208	NCU	aktör	S
+2209	NCU	fredag	H
+2210	AQ	psykisk	K
+2211	RG	uppenbarligen	S
+2212	AQ	dum	C, H
+2213	NCU	förordning	K
+2214	NCN	tema	H
+2215	NCU	motsättning	H
+2216	V	upprätthålla	S
+2217	S	inklusive	S
+2218	NCU	vana	C
+2219	AF	tänkt	C
+2220	NCU	cell	C, D
+2221	NCU	mus	H
+2222	NCN	rykte	S
+2223	S	emellan	S
+2224	V	utse	C
+2225	NCN	sekelskifte	S
+2226	AQ	ansvarig	C
+2227	NCU	matta	H
+2228	NCN	element	C
+2229	RG	förvisso	S
+2230	V	misstänka	C
+2231	V	kommentera	H
+2232	V	dölja	S
+2233	NCU	dimension	S
+2235	NCU	symbol	H
+2236	V	jfr	S
+2237	V	odla	H
+2238	NCN	varv	C
+2239	NCU	skiva	C, H
+2240	V	fälla	H
+2241	NCU	spets	C, D, H
+2242	V	avstå	C
+2243	RG	ovan	S
+2244	V	tillsätta	S
+2245	NCU	middag	C
+2246	V	försäkra	C, H
+2247	AQ	väster	S
+2247	AQ	västra	S
+2248	AQ	intern	S
+2250	AQ	rejäl	S
+2251	NCU	förbättring	K
+2252	V	anmäla	C
+2253	AQ	kommersiell	C
+2254	NCU	verkstad	S
+2256	NCU	utsikt	C, H
+2257	AF	riktad	H
+2258	AQ	äkta	S
+2259	NCU	sekreterare	H
+2260	AQ	vild	H
+2261	NCU	lista	C, H
+2262	AQ	synlig	H
+2263	NCU	äng	C, H
+2264	AQ	torr	C, H
+2265	NCU	myt	K
+2266	V	varna	C, H
+2267	NCU	omsättning	S
+2268	V	anlägga	H
+2269	RG	bakåt	C
+2270	NCN	exemplar	S
+2271	AQ	intellektuell	H
+2272	NCN	anspråk	S
+2273	NCU	företagare	S
+2274	NCN	misstag	D
+2275	NCU	is	C, D
+2276	AQ	belägen	S
+2278	RG	olika	S
+2279	NC0	cm	S
+2280	V	intressera	C
+2281	AF	knuten	C
+2282	V	förhålla	S
+2283	NCU	ände	S
+2284	AF	dominerande	S
+2285	V	genomgå	S
+2287	NCU	match	C
+2288	NCN	vin	C
+2289	NCU	huvudsak	S
+2290	NCU	kostym	C
+2291	NCU	strävan	H
+2292	V	träna	H
+2293	V	växla	C
+2294	NCN	samspel	S
+2296	V	understryka	H
+2297	NCU	bebyggelse	S
+2298	NCU	lust	C
+2299	V	torka	C, H
+2300	V	ansluta	H
+2301	AQ	välkänd	H
+2302	NCU	medeltid	K
+2303	Q	fel	S
+2304	NCN	förnuft	S
+2305	AQ	omedelbar	D
+2306	V	samlas	S
+2307	V	belysa	C
+2309	NCU	paus	H
+2310	AQ	dyster	H
+2311	AF	förändrad	C, H
+2312	NCU	arbetstid	S
+2313	NCU	hall	S
+2314	S	ovan	S
+2315	NCU	koncentration	K
+2316	V	bevisa	S
+2317	NCN	porträtt	C
+2318	NCU	sömn	C
+2319	NCU	statsminister	S
+2320	RG	föga	S
+2321	AF	stående	S
+2322	NCU	säsong	C
+2323	NCN	hundratal	C
+2324	V	trampa	H
+2325	AF	placerad	C, H
+2327	AQ	van	S
+2328	AQ	exakt	C
+2329	MO	femte	S
+2330	AQ	arbetslös	H
+2331	NCU	åker	S
+2332	AQ	trogen	C
+2333	NCU	ideologi	K
+2334	V	umgås	S
+2335	NCU	utmaning	H
+2336	V	njuta	C
+2337	NCN	påstående	S
+2338	AQ	trygg	S
+2339	RG	blott	S
+2340	NCN	tänkande	S
+2341	RG	samman	S
+2342	NCU	kommunikation	C
+2343	AQ	naken	C
+2345	NCU	dryck	D, H
+2346	NCN	överskott	K
+2347	NCU	arbetsmarknad	S
+2348	NCU	arbetslöshet	D
+2349	RG	framme	S
+2350	AF	utvecklad	C
+2351	V	behärska	S
+2352	NCU	barndom	C
+2354	NCU	stycken	S
+2355	RH	vart	C
+2358	I	tack	S
+2359	NCU	katastrof	H
+2360	V	tvätta	C
+2361	NCU	kongress	H
+2362	V	inta	S
+2363	AQ	besvärlig	H
+2364	V	suga	D, H
+2365	CS	huruvida	S
+2366	NCN	offer	C
+2367	AQ	elektrisk	C
+2368	NCU	press	C, H
+2369	NCU	panna	C, D
+2370	AQ	snäll	C
+2371	NCU	vision	H
+2372	V	kolla	S
+2373	NCU	bror	C
+2374	V	släpa	H
+2375	AQ	tråkig	C
+2376	AF	dold	C
+2377	V	fästa	C
+2379	V	beställa	C
+2380	AF	berörd	C
+2381	NCU	majoritet	H
+2382	NCU	föda	H
+2383	AQ	plötslig	C
+2384	NCN	drama	H
+2385	NCN	anslag	S
+2386	V	sammanfatta	H
+2387	NCU	port	H
+2388	NCN	får	D, H
+2389	V	drömma	C
+2390	V	hyra	D
+2391	NCU	huvudstad	H
+2392	AQ	musikalisk	H
+2393	V	smälta	S
+2394	V	tömma	D, H
+2396	NCU	vänster	S
+2397	V	krypa	S
+2398	RG	härifrån	S
+2399	AQ	slut	S
+2400	AF	bristande	S
+2401	NCU	kännedom	S
+2403	V	skildra	H
+2404	AP	genomgående	S
+2404	AF	genomgående	S
+2405	NCU	sektor	D
+2406	AQ	försiktig	H
+2407	NCU	tillväxt	D
+2408	V	testa	S
+2409	V	forma	C
+2411	NCU	kniv	C
+2412	AQ	folklig	H
+2413	NCN	regn	C
+2414	V	stödja	C, H
+2415	NCU	komponent	D
+2416	AQ	judisk	H
+2418	NCU	tillverkning	H
+2419	NCU	inledning	S
+2420	NCN	tält	S
+2421	NCU	domare	D, H
+2422	V	hysa	S
+2423	AQ	akut	H
+2424	AQ	geografisk	H
+2425	NCU	riktlinje	S
+2426	NCU	omsorg	C
+2427	CS	fastän	S
+2428	V	längta	S
+2429	AQ	verksam	H
+2431	V	sträva	H
+2432	AQ	oklar	D
+2434	NCU	vardag	S
+2436	Q	under	S
+2437	S	förrän	S
+2438	NCN	fynd	H
+2439	AF	bestående	S
+2440	AQ	mäktig	C
+2442	NCU	lågkonjunktur	S
+2443	AQ	åtskillig	S
+2444	AQ	konstnärlig	H
+2446	NCU	närvaro	C
+2447	NCU	cirkel	H
+2448	V	röka	C, D
+2449	NCU	ryss	C
+2450	NCU	olycka	C, H
+2451	CS	bara	S
+2452	NCN	ideal	C
+2453	NCU	måndag	H
+2454	V	förvara	C, H
+2455	V	bevaka	S
+2456	RG	stilla	S
+2457	NCU	ansökan	S
+2458	NCU	regi	K
+2459	V	servera	C
+2461	NCN	sekel	C
+2463	V	riva	D, H
+2464	NCU	prognos	H
+2465	NCN	skinn	C
+2466	NCU	karriär	C
+2467	NCU	bakterie	S
+2468	NCU	förväntning	S
+2469	V	uppmana	H
+2470	V	andas	C, D, H
+2473	NCU	bygd	S
+2474	AQ	sträng	H
+2476	AF	blivande	S
+2477	V	avvisa	C
+2478	AQ	ytterst	C, H
+2479	NCU	gestalt	S
+2481	NCU	bana	H
+2482	RG	öppet	S
+2483	AQ	oväntad	D
+2484	V	rätta	H
+2485	NCU	årskurs	S
+2486	V	te	S
+2488	V	skrämma	C, D, H
+2489	RG	fullständigt	K
+2490	NCU	statistik	K
+2491	NCU	rymd	S
+2492	AQ	formell	K
+2493	V	försörja	C
+2494	V	möjliggöra	S
+2495	AQ	knapp	C
+2496	V	skänka	H
+2497	V	koka	C, H
+2498	NCU	kritiker	S
+2499	AQ	moralisk	C
+2502	NCN	jag	S
+2504	V	besvara	S
+2505	RG	intill	C
+2506	AQ	före_detta	D
+2507	NCU	beräkning	H
+2508	V	rapportera	S
+2509	V	tillbringa	C
+2510	AQ	industriell	C
+2512	NCU	soldat	C, D, H
+2513	AQ	civil	C
+2514	NCU	sträcka	C
+2515	NCU	stig	H
+2516	NC0	synes	S
+2517	NCU	volym	H
+2519	NCU	gruva	H
+2520	AQ	kunglig	S
+2521	NCN	moln	C
+2522	NCN	utbyte	C, D, H
+2523	NCU	björn	S
+2524	AQ	smidig	S
+2525	AF	klädd	C
+2526	NCN	mord	D
+2527	NCU	onsdag	D
+2528	NCN	lidande	C
+2529	NCU	dollar	K
+2530	S	innan	S
+2531	NCN	sinne	C
+2532	NCU	budget	H
+2534	NCU	roman	H
+2535	NCU	opera	S
+2536	NCU	skylt	H
+2537	NCN	trä	C, D
+2538	NCU	vakt	C, H
+2539	NCU	genre	S
+2540	AQ	medeltida	S
+2541	V	komplettera	C
+2542	NC0	m	S
+2543	NCU	spegel	C
+2544	AQ	kul	S
+2545	V	anföra	S
+2546	NCU	etta	S
+2547	NCU	slump	S
+2548	NCN	byte	H
+2549	NCN	stopp	H
+2550	V	utesluta	C
+2551	NCU	formulering	K
+2552	NCN	kontrakt	C
+2553	NCU	skyldighet	C
+2554	AF	nämnd	K
+2555	NCU	kant	C, D
+2556	NCU	utredare	S
+2557	NCU	administration	C
+2558	NCU	öken	H
+2559	NCU	tidskrift	H
+2560	NCU	flaska	C
+2561	NCU	ved	S
+2562	NCU	frid	S
+2563	V	skärpa	S
+2564	V	överlämna	C
+2565	NCN	förhör	D, H
+2566	NCU	grav	C
+2568	AF	förenad	C
+2569	NCU	standard	K
+2570	V	klättra	H
+2571	NCU	aspekt	S
+2572	NCU	direktör	C, D
+2573	RG	eventuellt	K
+2574	AQ	föregående	S
+2575	NCU	artist	C
+2576	NCU	säljare	S
+2577	AQ	underbar	C, H
+2578	RG	utifrån	S
+2579	NCU	sysselsättning	C
+2580	NCU	norm	H
+2581	NCU	övergång	H
+2582	Q	sönder	S
+2583	V	tillföra	S
+2584	NCU	längtan	H
+2585	NCU	överraskning	C
+2587	NCU	variation	D
+2588	AQ	dåvarande	S
+2589	AQ	kemisk	H
+2590	AF	uppbyggd	C
+2591	V	citera	H
+2592	NCU	stjärna	C
+2593	NCU	invånare	H
+2594	RG	naturligt	S
+2595	RG	oavsett	S
+2596	V	fastna	D
+2597	NCU	universum	H
+2598	CS	för	S
+2599	NCU	personlighet	C, H
+2600	V	anställa	C, D, H
+2601	NCU	frukt	C
+2602	RG	internationellt	S
+2603	NCN	sammanträde	H
+2605	AQ	rättslig	S
+2606	PI	vissa	C
+2607	AQ	dramatisk	H
+2608	V	bevilja	C
+2609	NCN	arrangemang	S
+2610	AQ	absolut	C
+2611	NCU	auktoritet	C
+2612	NCN	blad	C, H
+2613	NCU	motsvarighet	H
+2614	NCU	överenskommelse	C
+2615	S	förbi	S
+2616	NCU	obduktion	S
+2617	V	registrera	D
+2618	NCU	skildring	S
+2619	NCU	reform	D
+2620	NCU	näsa	C, D
+2621	NCN	fartyg	H
+2623	V	tveka	C
+2624	RG	förhoppningsvis	S
+2625	NCN	kors	C
+2626	AQ	specifik	K
+2627	AQ	oerhörd	C, H
+2628	V	duga	S
+2629	NCU	tand	C
+2631	NCN	redskap	S
+2632	AQ	evig	C
+2633	AQ	litterär	H
+2634	AF	fungerande	S
+2635	V	vika	C
+2636	NCU	flykt	C, H
+2637	AQ	stolt	D, H
+2638	NCU	anställning	H
+2639	RG	näst	S
+2640	NCU	transport	H
+2641	NCN	tvivel	C
+2642	NCU	ruta	S
+2643	AQ	helig	C
+2644	AF	bevarad	C
+2645	V	inneha	S
+2646	MO	sjätte	S
+2647	NCN	c	D
+2648	NCU	matematik	D
+2649	NCU	backe	S
+2650	NCN	ändamål	C
+2651	AF	anpassad	H
+2652	NCN	experiment	H
+2653	NCN	nybygge	S
+2654	AQ	finsk	S
+2655	NCU	järnväg	H
+2656	AQ	andlig	H
+2658	AQ	mogen	H
+2659	NCN	ton	H
+2660	AF	tillfredsställande	S
+2661	NCN	straff	C, H
+2662	AQ	ringa	S
+2663	NCU	väst	D
+2664	NCU	bemärkelse	S
+2665	NCU	ensamhet	C
+2666	NCU	kö	S
+2667	V	böja	S
+2669	AQ	förfluten	C
+2670	RG	tvärs	S
+2671	NCU	mottagare	K
+2672	NCU	solidaritet	H
+2674	NCN	skott	H
+2675	NCU	sill	S
+2676	NCN	nät	H
+2677	NCU	färd	S
+2679	V	anlända	C
+2680	NCU	fas	H
+2681	NCU	kanal	C
+2682	V	avlida	S
+2683	V	finansiera	K
+2684	V	oroa	C, H
+2685	AF	ökande	S
+2686	NCN	självförtroende	S
+2687	AQ	trång	D
+2688	AQ	tacksam	S
+2689	AQ	dubbel	C
+2690	RG	intensivt	S
+2691	RG	ekonomiskt	K
+2692	RG	efterhand	S
+2693	NCU	höger	S
+2694	V	krympa	S
+2695	V	rusa	H
+2696	NCU	läsning	H
+2697	NCN	paket	C
+2698	S	oavsett	S
+2699	V	förvåna	H
+2700	NCN	fett	H
+2701	AQ	flytande	S
+2701	AF	flytande	S
+2702	AF	byggd	C
+2704	NCU	herr	H
+2705	AF	utvald	C
+2706	RG	hastigt	S
+2707	V	ansvara	S
+2708	V	reducera	C
+2711	V	uppkomma	H
+2712	AQ	härlig	S
+2713	AQ	årlig	D
+2715	NCU	skönhet	C
+2716	NCU	fritid	S
+2717	V	vittna	D
+2718	V	rekommendera	C
+2719	NCU	frånvaro	H
+2720	NCU	jul	C
+2721	V	luta	H
+2722	AQ	stel	H
+2723	AQ	kollektiv	H
+2725	V	breda	S
+2726	AQ	obligatorisk	H
+2727	NCU	upplaga	S
+2728	V	observera	C
+2730	NCU	storm	D, H
+2731	NCU	ansträngning	C
+2732	NCU	företeelse	S
+2733	AQ	rund	H
+2734	AQ	magisk	D
+2735	AF	organiserad	C
+2736	NCU	å	S
+2737	AP	övergripande	S
+2738	NCN	kvarter	D
+2739	V	fira	H
+2740	AQ	het	S
+2741	NCU	förmån	S
+2743	NCN	betyg	S
+2744	NCU	psykologi	H
+2745	NCN	vattendrag	S
+2746	NCU	inverkan	S
+2747	RG	personligen	K
+2748	NCU	kampanj	S
+2749	RG	framförallt	H
+2750	NCN	kort	S
+2751	NCN	läger	S
+2752	V	backa	S
+2753	NCU	tavla	C
+2754	AQ	dyrbar	C
+2755	NCU	förväg	H
+2756	RG	svagt	S
+2757	AF	gällande	S
+2759	AQ	principiell	S
+2760	V	fordra	H
+2761	V	föregå	C, H
+2762	V	leverera	S
+2763	AQ	sammanlagd	H
+2763	AF	sammanlagd	H
+2764	NCU	befattning	S
+2766	NCU	förhoppning	S
+2767	V	vårda	S
+2768	P	få	S
+2769	NCU	ande	C
+2770	RG	noggrant	S
+2771	NCU	avhandling	H
+2772	AQ	faktisk	S
+2773	RG	på	C
+2774	AF	koncentrerad	H
+2776	NCN	helvete	C
+2777	V	skynda	C
+2778	NCN	syskon	S
+2779	D	varannan	S
+2779	DT	varannan	S
+2780	NCU	läpp	C
+2781	AQ	olycklig	C, D, H
+2782	NCU	målare	C, D
+2783	NCU	kind	H
+2784	AQ	mekanisk	H
+2785	NCN	kilo	C, D
+2786	RG	effektivt	S
+2787	NCU	hänvisning	S
+2788	AQ	brant	H
+2789	V	framkomma	S
+2790	NCU	upptäckt	H
+2791	V	skymta	S
+2792	AQ	sistnämnd	H
+2793	NCN	tempo	S
+2794	NCN	antagande	H
+2795	V	somna	C
+2797	AQ	avliden	H
+2797	AF	avliden	H
+2799	NCU	mästare	C, D
+2800	V	arrangera	H
+2801	V	motverka	S
+2802	NCN	konstverk	S
+2803	AQ	psykologisk	H
+2804	AQ	stilla	S
+2805	NCN	genombrott	S
+2806	NCN	förlopp	H
+2807	NCN	äktenskap	C
+2808	V	tillgodose	S
+2809	P	ens	S
+2809	PS	ens	S
+2810	P	densamma	S
+2810	PF	densamma	S
+2811	NCU	semester	C, D
+2812	V	bränna	D, H
+2813	AQ	oändlig	C, H
+2814	V	konstruera	S
+2815	AQ	djärv	S
+2816	NCN	hjälpmedel	S
+2817	AF	förvånad	H
+2818	V	lansera	S
+2819	S	igenom	C, H
+2820	V	återgå	S
+2821	NCU	socken	S
+2822	NCU	konferens	H
+2823	NCN	fåtal	S
+2824	NCU	kula	D
+2825	RG	varifrån	S
+2826	NCU	tisdag	H
+2827	RG	innan	C
+2829	V	tända	C
+2830	AQ	mental	H
+2831	NCU	vinkel	S
+2832	V	misslyckas	H
+2833	NCU	samverkan	S
+2834	RG	nedan	D
+2835	NC0	km	S
+2836	RG	regelbundet	S
+2837	NCU	öl	H
+2838	AQ	regelbunden	C
+2838	AF	regelbunden	C
+2839	AQ	kär	C
+2840	NCN	laboratorium	C
+2841	V	rita	H
+2842	NCN	elände	C
+2843	V	strömma	S
+2844	AF	imponerande	S
+2845	AQ	välkommen	S
+2846	D	varenda	S
+2847	NCU	skådespelare	C, H
+2848	RG	definitivt	S
+2849	NCN	stadium	H
+2850	RG	tusentals	S
+2851	NCN	förbud	K
+2852	V	tiga	C
+2853	NCU	kontinent	C
+2854	AQ	symbolisk	K
+2855	NCU	lukt	C, H
+2856	NCN	fack	S
+2857	NCN	bränsle	D
+2858	NCN	dotterbolag	S
+2859	V	avvika	S
+2860	NCU	halvtimme	S
+2861	V	återfinna	C
+2862	NCU	misstanke	C, H
+2863	AP	varierande	S
+2863	AF	varierande	S
+2864	NCU	börs	S
+2865	AQ	materiell	H
+2866	V	befria	C, D, H
+2867	NCU	alkohol	H
+2868	NCU	hud	S
+2870	V	förneka	C, D
+2871	V	utmärka	S
+2872	NCU	flykting	D, H
+2874	NCU	anpassning	K
+2875	D	bägge	S
+2876	NCU	förberedelse	H
+2877	Q	bakom	S
+2878	AQ	radikal	D
+2879	V	motivera	S
+2880	NCU	måne	C
+2881	NCN	läkemedel	S
+2882	NCU	tabell	D
+2883	NCU	frukost	C
+2884	NCU	kurva	C
+2885	NCU	led	K
+2886	V	företräda	S
+2887	NCU	leverantör	D
+2888	RG	väsentligt	S
+2889	AQ	forn	S
+2890	AQ	attraktiv	S
+2891	RG	avsevärt	S
+2892	NCN	bekymmer	C
+2895	NCU	hyresgäst	D, H
+2896	NCU	önskan	C, H
+2897	NCU	export	H
+2898	P	varandras	S
+2898	PS	varandras	S
+2899	V	missa	S
+2900	RG	bestämt	S
+2901	NCU	motståndare	C, D
+2902	NCU	fröken	D
+2903	NCU	biskop	H
+2904	AF	avslutad	C
+2905	NCU	metafor	K
+2907	NCU	anda	S
+2908	NCU	nödvändighet	K
+2909	NCU	liter	H
+2910	NCU	toalett	D, H
+2911	NN	VD	S
+2912	V	förlänga	C, H
+2913	V	bada	C
+2914	NCU	gest	C, H
+2915	NCN	öre	H
+2916	AF	utförd	C
+2917	NCN	institut	H
+2918	AQ	skarp	S
+2919	NCU	kör	H
+2920	RG	gratis	S
+2921	AQ	noggrann	S
+2922	AQ	ädel	S
+2923	NCU	säck	S
+2924	NCU	arbetsgrupp	S
+2925	NCU	bokstav	C
+2926	AQ	mild	H
+2927	V	kombinera	C
+2928	NCN	fjäll	D
+2930	NCN	tiotal	C
+2931	V	tilldela	H
+2932	AQ	tveksam	S
+2933	V	rasa	H
+2934	AF	etablerad	H
+2935	NCU	storstad	S
+2936	NCU	rädsla	C, H
+2937	V	påträffa	S
+2938	NCU	nämnd	H
+2939	NCN	fiske	H
+2940	NCU	komplikation	H
+2941	AF	målad	C
+2942	NCU	förare	S
+2943	NCN	omdöme	C
+2944	CS	liksom	S
+2945	AQ	professionell	K
+2946	NCU	hals	C
+2947	NCN	piano	C, H
+2948	NCU	doktor	C, D
+2949	NCU	klubb	K
+2951	NCU	villa	C
+2952	AQ	nedre	C
+2953	AF	dömd	C
+2954	MC	femtio	C
+2955	AQ	enhetlig	H
+2956	RH	dit	C
+2958	NCU	enlighet	S
+2959	NCU	begravning	C
+2960	NCU	proposition	D
+2961	NCU	hemlighet	C
+2962	I	visst	S
+2963	V	anordna	S
+2964	V	översätta	H
+2965	RG	nödvändigtvis	K
+2966	NCN	avgörande	S
+2967	V	bege	S
+2968	RG	ont	S
+2969	NCU	dal	C
+2970	Q	ute	S
+2971	NCN	foto	K
+2972	NCU	rekommendation	D
+2973	AF	representerad	C
+2975	NCU	officer	C
+2977	RG	sammanlagt	S
+2978	NCU	förtjänst	C, H
+2979	NCN	flöde	S
+2980	NCU	instruktion	S
+2981	V	vistas	C
+2982	NCU	gåva	H
+2983	NCU	källare	H
+2986	NCN	säte	C, D, H
+2987	NCU	kompis	S
+2988	V	begå	C
+2989	V	rida	D
+2991	AQ	västerländsk	S
+2992	NCN	löfte	C
+2993	RG	aktivt	K
+2994	V	enas	D
+2995	NCU	effektivitet	H
+2998	V	erinra	H
+3000	NCU	lektion	C
+3001	AQ	rå	H
+3002	Q	borta	S
+3003	NCU	söder	C
+3004	V	stimulera	K
+3005	NCU	same	S
+3006	NCU	uppkomst	S
+3007	V	utbilda	H
+3008	AF	föreslagen	C
+3009	NCU	bark	D
+3010	NCU	hjälte	C
+3011	AP	lysande	S
+3012	NCN	önskemål	S
+3013	AF	förbättrad	H
+3014	S	bortom	S
+3015	NCU	protest	D, H
+3016	V	spänna	C
+3017	NCU	rättvisa	C
+3018	AQ	spansk	H
+3020	AQ	skriftlig	S
+3021	RG	slut	S
+3022	AP	framträdande	S
+3024	NCU	målning	D
+3025	RG	självfallet	S
+3026	NCU	stämma	S
+3027	AQ	besviken	S
+3028	V	undervisa	C
+3029	V	illustrera	H
+3030	V	inrätta	S
+3031	AQ	gången	S
+3032	NCU	tysk	C
+3033	V	fördjupa	D
+3034	RG	dubbelt	S
+3036	AQ	rättvis	S
+3039	NCU	intäkt	S
+3040	V	smaka	S
+3041	NCU	beteckning	S
+3042	NCU	tjuv	C, D
+3043	NCU	garanti	H
+3045	V	värma	H
+3046	NCU	sammansättning	D
+3047	NCU	ankomst	D, H
+3048	NCU	motion	S
+3050	NCU	ficka	C
+3052	RG	när	S
+3052	RH	när	S
+3053	AQ	seriös	C
+3054	NCN	hjul	C, D
+3055	NCU	tunga	C
+3056	NCU	association	S
+3057	AQ	underlig	H
+3058	NCU	ända	S
+3059	AQ	elak	C
+3059	AQ	värst	C
+3060	V	omsätta	S
+3061	V	laga	C, H
+3062	V	frigöra	S
+3063	V	resonera	H
+3064	V	gynna	C
+3065	NCU	tvist	S
+3066	NCN	seminarium	K
+3067	NCU	granskning	H
+3069	NCU	ära	C
+3070	V	lagra	S
+3071	AQ	strategisk	K
+3072	AQ	likadan	S
+3074	V	vidga	S
+3075	AP	pågående	S
+3076	NCU	marknadsföring	K
+3077	NCU	mask	H
+3078	NCU	sluttning	H
+3079	V	godta	C
+3081	NCN	förråd	S
+3082	AF	höjd	C, H
+3083	NCU	arbetskraft	D
+3084	V	angripa	C, D, H
+3085	NCU	brunn	H
+3086	AQ	rationell	H
+3088	NCU	sal	C, D, H
+3089	AP	överraskande	S
+3091	NCN	utskott	S
+3092	V	bete	S
+3093	RG	därav	S
+3094	NCU	växel	C, H
+3095	NCN	utsläpp	S
+3096	AQ	likartad	S
+3097	V	överklaga	S
+3098	NCU	potatis	H
+3099	NCU	definition	H
+3100	V	förverkliga	S
+3101	NCN	livsmedel	H
+3102	V	kritisera	H
+3104	NCU	lek	S
+3105	NCU	adress	C
+3106	V	samarbeta	D
+3107	AQ	betydelsefull	S
+3108	V	utarbeta	S
+3109	NCU	epok	C
+3110	NCU	koppling	S
+3111	NC0	mm	S
+3112	V	framkalla	S
+3113	V	klargöra	S
+3114	V	säkra	S
+3115	NCU	substans	C
+3117	NCU	konsult	K
+3118	NCU	rätta	S
+3119	RG	onekligen	S
+3120	V	bibehålla	C
+3121	AP	fristående	S
+3122	AF	motiverad	S
+3123	V	förknippa	H
+3124	RG	automatiskt	K
+3125	AQ	rörlig	C
+3126	NCU	torsdag	H
+3127	RG	färdigt	S
+3128	V	utvidga	S
+3130	RG	utmärkt	S
+3131	NCU	nacke	H
+3132	AQ	lönsam	S
+3133	NCU	tävling	C, D
+3134	RG	successivt	S
+3135	NCU	kapacitet	S
+3138	PS	dennas	S
+3138	PS	dennes	S
+3139	NCU	insyn	S
+3140	V	klippa	C, D
+3141	Q	inne	S
+3142	V	lura	H
+3143	AQ	osynlig	H
+3144	S	rörande	S
+3145	NCU	gudstjänst	S
+3146	V	färdas	S
+3148	AQ	realistisk	K
+3149	NCU	prövning	S
+3150	V	intervjua	K
+3151	RG	tungt	S
+3151	RG	tung	S
+3152	V	skifta	S
+3153	NCU	tes	S
+3154	RG	norrut	S
+3155	NCU	föregångare	K
+3156	AQ	demokratisk	H
+3157	RG	ursprungligen	K
+3158	AQ	kyrklig	S
+3159	V	innefatta	S
+3160	AQ	slutlig	H
+3161	NCU	stiftelse	K
+3162	NCU	fransman	C
+3163	NCN	inre	C
+3164	NCN	larm	H
+3165	AF	behandlad	C
+3166	NCU	svaghet	H
+3167	AQ	ledsen	H
+3168	RG	rentav	S
+3170	V	stirra	S
+3171	V	svepa	S
+3172	AQ	konservativ	S
+3173	RG	fint	S
+3174	AQ	befintlig	S
+3175	NCN	datum	H
+3176	AQ	italiensk	C
+3177	NCN	utvecklingsarbete	S
+3178	NCU	reglering	K
+3179	NCU	tyngd	H
+3180	AQ	spridd	S
+3181	NCU	skjorta	C
+3182	RG	årligen	K
+3183	AF	inblandad	H
+3185	NCU	tant	S
+3186	NCU	överensstämmelse	S
+3187	NCU	ras	C
+3188	RG	vanligtvis	K
+3189	NCU	partikel	S
+3190	AQ	all	C
+3191	AQ	organisatorisk	S
+3192	NCU	kontur	S
+3193	NCU	invandrare	K
+3194	NCU	kopia	H
+3195	V	protestera	H
+3196	NCN	tyg	C, H
+3197	V	nyttja	S
+3198	NCN	flygplan	C, H
+3199	AF	minskad	C, H
+3200	AQ	gynnsam	H
+3201	NCU	begäran	H
+3202	NCU	klippa	D, H
+3203	NCN	recept	D
+3204	AQ	fuktig	H
+3205	S	jämte	S
+3206	NCN	citat	S
+3207	NCU	ateljé	S
+3208	NCU	skara	S
+3209	RG	vackert	S
+3210	NCN	bär	D
+3211	V	fullfölja	S
+3212	NCN	ris	H
+3213	V	bereda	S
+3214	RG	allvarligt	S
+3214	RG	allvarlig	S
+3215	NCU	moral	D
+3216	AQ	abstrakt	K
+3217	V	stjäla	C
+3219	NCN	smör	H
+3220	NCU	sångare	D
+3222	NCU	vinge	C
+3224	AQ	egendomlig	S
+3225	NCU	arena	K
+3226	NCU	matsal	S
+3227	NCU	omgång	S
+3229	V	beundra	H
+3230	AQ	fet	H
+3231	RG	igår	C
+3232	V	tendera	S
+3233	NCU	osäkerhet	C, H
+3234	S	sen	S
+3235	AF	förknippad	H
+3236	NCU	entré	S
+3238	NCU	utvärdering	S
+3239	NCN	lugn	C, H
+3240	AF	kopplad	H
+3241	NCN	skal	D, H
+3242	RG	likt	S
+3243	NCN	storföretag	S
+3244	NCU	möda	C
+3245	NCU	kommunstyrelse	S
+3246	NCU	termin	D
+3247	NCN	skede	H
+3248	V	föranleda	S
+3249	NCU	organism	H
+3250	AF	präglad	K
+3251	AQ	relevant	S
+3253	AP	förekommande	S
+3254	AQ	matematisk	H
+3255	CC	utom	S
+3256	AQ	kontroversiell	S
+3257	NCN	mellanrum	S
+3258	AQ	konventionell	S
+3259	AQ	blek	C, D
+3260	AQ	begriplig	S
+3262	NCU	status	K
+3263	AF	utbildad	C
+3265	V	frysa	S
+3266	NCN	försäkringsbolag	S
+3267	V	känneteckna	K
+3268	AQ	statistisk	K
+3269	V	relatera	S
+3270	V	demonstrera	C
+3271	NCN	massmedia	S
+3272	NCU	dansk	D
+3273	AQ	platt	H
+3274	NCU	mångfald	H
+3275	NCN	snitt	S
+3276	AF	utformad	H
+3277	NCU	grabb	S
+3278	NCU	skam	C
+3279	NCN	närvarande	S
+3280	NCU	buske	H
+3281	NCU	stolthet	H
+3282	NCU	inflation	K
+3283	AQ	tuff	S
+3284	V	undgå	C
+3285	AF	bunden	C
+3286	RG	dessförinnan	S
+3287	NCU	specialitet	S
+3288	NCU	björk	S
+3289	AQ	blank	C
+3290	NCU	hastighet	H
+3291	AQ	livlig	H
+3292	NCU	tekniker	C
+3293	NCN	uppror	H
+3296	NC0	nr	S
+3297	NCU	hållning	S
+3298	NCU	måltid	H
+3303	AP	liggande	S
+3303	AF	liggande	S
+3304	RG	lagom	S
+3305	MC	trettio	C
+3306	NCN	framsteg	H
+3307	V	rubba	S
+3308	NCU	utflykt	H
+3309	V	övertyga	C
+3310	AQ	ordentlig	S
+3311	AQ	relativ	H
+3312	NCU	fotboll	S
+3313	RG	vida	S
+3314	NCN	fotografi	C
+3316	V	introducera	C
+3317	NCN	årtionde	S
+3319	AQ	häftig	S
+3320	NCU	tår	C
+3321	NCU	mur	S
+3322	AP	störande	S
+3323	RG	därutöver	S
+3324	NCN	kommando	C
+3325	NCN	obehag	H
+3326	V	kompensera	D, H
+3327	RG	smått	S
+3328	NCU	rådgivare	H
+3330	V	lätta	H
+3331	V	låsa	S
+3332	V	avsätta	H
+3333	RG	likväl	S
+3335	NCU	representation	H
+3336	NCU	konjunktur	K
+3337	V	förbinda	C
+3338	V	tystna	S
+3339	NCU	korridor	H
+3340	MO	tionde	S
+3341	NCN	förfarande	S
+3342	V	ljuga	C, D
+3343	V	besegra	H
+3344	V	försvåra	S
+3345	NCU	råtta	S
+3346	NCU	ballong	S
+3347	S	innanför	S
+3348	NCU	tillkomst	S
+3349	NCU	samhörighet	S
+3350	NCN	sovrum	S
+3352	NCU	precision	H
+3353	NCU	hantverkare	D, H
+3354	AF	beskriven	C
+3356	AQ	socialistisk	C
+3357	V	konkurrera	H
+3358	NCU	konung	S
+3359	V	låtsas	C, H
+3360	V	överlåta	S
+3361	V	förhindra	S
+3362	AF	engagerad	C, H
+3363	NCU	juridik	S
+3364	AQ	dylik	S
+3365	NCU	annons	K
+3366	NCU	soffa	D, H
+3368	NCU	diagnos	K
+3370	V	överge	C, H
+3372	AF	markerad	H
+3373	AP	krävande	S
+3374	AQ	kraftfull	S
+3375	NCN	urval	H
+3376	NCU	poesi	S
+3377	RG	tekniskt	K
+3378	NCU	beredskap	S
+3379	NCU	placering	K
+3380	NCU	cancer	H
+3381	NCN	mod	C
+3382	NCU	skilsmässa	H
+3383	NCN	utnyttjande	D, H
+3384	NCU	promenad	H
+3385	NCN	gymnasium	H
+3387	V	utspela	S
+3388	AQ	neutral	H
+3389	NCN	vittne	H
+3390	AQ	överlägsen	S
+3391	V	spinna	S
+3392	NCU	synd	C
+3393	V	hejda	S
+3395	AQ	vänlig	H
+3396	V	strida	S
+3397	V	sopa	D, H
+3398	RG	förhållandevis	K
+3399	NN	fjol	S
+3400	AP	sammanhängande	S
+3401	AQ	acceptabel	K
+3402	AF	detaljerad	S
+3403	AQ	sund	S
+3404	NCN	utbud	S
+3405	AQ	fruktansvärd	C
+3406	NCU	låda	H
+3407	AQ	obegriplig	D
+3408	NCU	förmiddag	C
+3409	NCU	grej	S
+3410	NCU	betraktare	S
+3411	NCU	skörd	D
+3412	NCU	öster	H
+3413	RG	västerut	S
+3414	NCU	kamera	S
+3415	NCU	tyska	D
+3416	NCU	musiker	H
+3418	AQ	finansiell	H
+3419	P	alltihop	S
+3420	AQ	oförändrad	S
+3422	V	tjänstgöra	S
+3423	NCU	ull	H
+3424	V	tillkalla	S
+3425	NCU	vila	C, H
+3426	V	gestalta	S
+3427	V	erfara	S
+3428	NCU	råvara	S
+3429	NCU	disciplin	H
+3431	RG	påfallande	S
+3432	NCU	änka	H
+3433	V	hälla	C
+3434	NCU	haka	H
+3435	NCU	tumör	D
+3436	V	godkänna	C
+3437	NCU	förankring	S
+3438	V	krossa	D, H
+3439	AF	förbjuden	C
+3440	AF	utrustad	H
+3441	AF	älskad	C
+3442	AQ	funktionell	S
+3443	AQ	ofrånkomlig	S
+3444	V	städa	C, D
+3446	NCU	tragedi	H
+3447	NCU	arbetskamrat	S
+3448	NCU	överblick	S
+3449	NCU	bön	H
+3450	Q	isär	S
+3451	V	snurra	S
+3452	AQ	meningsfull	S
+3453	MC	fyrtio	C
+3454	NCU	trupp	C
+3455	NCU	indelning	S
+3456	NCU	skärgård	S
+3457	AQ	jättelik	S
+3458	NCU	filosof	K
+3459	NCU	vara	C, H
+3460	AQ	smutsig	C, D
+3461	NCU	öppenhet	S
+3462	V	basera	S
+3463	V	utöka	S
+3464	NCU	fälla	D, H
+3466	NCU	vätska	H
+3467_1	AF	tillåten	C
+3467_2	RG	tillåten	C
+3468	NCU	firma	C, H
+3470	NCN	följande	S
+3471	NCU	anteckning	S
+3472	NCU	avslutning	S
+3473	NCU	jude	H
+3474	NCU	disk	S
+3475	V	ingripa	C
+3476	AQ	blandad	H
+3476	AF	blandad	H
+3477	V	sparka	D
+3478	AQ	bitter	H
+3479	AF	sänkt	H
+3480	NCU	gran	D
+3481	AQ	vag	H
+3482	NCU	vik	D
+3483	P	somlig	S
+3483	PI	somliga	S
+3484	RG	varvid	S
+3485	NCN	stall	C
+3486	V	brista	S
+3487	RG	inifrån	S
+3488	V	företa	S
+3489	NCU	genomgång	S
+3490	AF	genomförd	C
+3491	NCN	skikt	H
+3493	NCU	armé	C
+3494	NCU	ugn	D, H
+3495	NC0	kg	S
+3496	NCN	skick	S
+3497	NCN	äventyr	C
+3498	NCU	ren	S
+3499	NCN	järn	C
+3500	NCU	statsmakt	S
+3501	AQ	gigantisk	H
+3502	NCN	socker	H
+3503	NCU	arkitektur	H
+3504	NCU	öppning	D, H
+3505	NCU	kammare	S
+3506	NCU	tjur	H
+3507	AQ	mager	C, H
+3508	NCU	horisont	H
+3509	AQ	nervös	C
+3511	NCN	bestånd	S
+3513	AP	löpande	S
+3514	AQ	ointressant	S
+3515	NCU	sprit	S
+3516	NCN	utslag	S
+3517	NCU	prästgård	S
+3518	V	anstränga	S
+3519	NCU	lampa	H
+3520	NCN	garn	D
+3521	AP	föregående	S
+3522	NCU	lära	S
+3524	AQ	särskild	C
+3525	NCN	fordon	H
+3526	V	smyga	S
+3527	AQ	romantisk	S
+3528	NCN	handikapp	S
+3529	NCU	konkurs	S
+3531	V	redogöra	S
+3532	S	uppför	S
+3533	NCU	pensionär	D
+3534	NCN	beroende	H
+3536	RG	formellt	K
+3537	V	förvalta	K
+3538	NCU	mänsklighet	C
+3539	V	vänja	C
+3540	AQ	ingående	S
+3541	NCN	arbetssätt	S
+3542	V	överstiga	D
+3543	NCU	klo	D
+3544	V	anlita	H
+3545	V	sucka	H
+3546	NCU	arbetarrörelse	S
+3547	V	bearbeta	S
+3548	NCU	militär	C
+3549	AQ	socialdemokratisk	D
+3550	AF	uppfylld	K
+3551	AQ	meningslös	S
+3552	RG	möjligt	S
+3553	NCU	anvisning	S
+3554	NCU	tyngdpunkt	S
+3555	RG	igång	S
+3556	NCN	mjöl	H
+3557	NCU	periferi	D
+3558	NCU	rättegång	S
+3559	NCN	tillägg	H
+3561	NCU	förekomst	S
+3562	V	uträtta	S
+3563	NCU	fotograf	D, H
+3565	AQ	blyg	H
+3566	NCU	nationalism	S
+3567	NCU	staty	C
+3568	NCU	dusch	H
+3570	NCU	tillfällighet	S
+3571	NCN	åttiotal	S
+3572	NCU	medelålder	S
+3573	V	expandera	S
+3574	V	pendla	D
+3575	NCN	evangelium	D
+3576	NCU	storhet	C, H
+3577	V	anklaga	C
+3578	NCU	bekostnad	S
+3579	AP	återkommande	S
+3581	NCU	grundskola	S
+3582	NCN	medium	D
+3583	V	transportera	H
+3584	AF	försedd	C
+3585	V	avta	S
+3586	AQ	frivillig	H
+3587	NCN	lov	S
+3589	RG	alltjämt	C, D
+3590	NCN	sken	S
+3591	AF	godkänd	C
+3592	NCU	ekonom	S
+3593	NCU	befrielse	S
+3594	AF	upprepad	C
+3596	NCU	spis	H
+3597	NCU	tillverkare	S
+3598	CS	ifall	S
+3600	NCN	tillträde	K
+3601	NCN	televerk	S
+3602	NCU	prägel	S
+3603	AP	inledande	S
+3604	NCU	fasad	C
+3606	RG	hemifrån	S
+3607	NCU	uppsättning	S
+3608	NCU	partner	K
+3609	NCN	mynt	H
+3610	NCU	kyla	S
+3611	NCU	förvåning	C, H
+3612	V	skruva	D
+3613	NCU	uppenbarelse	S
+3614	NCU	möbel	C
+3617	NCU	mekanism	H
+3618	NCU	kopp	H
+3619	Q	ihjäl	S
+3620	AP	sittande	S
+3620	AF	sittande	S
+3621	V	löna	S
+3622	RG	nedåt	S
+3623	RG	överens	S
+3625	V	ärva	H
+3626	AP	existerande	S
+3627	NCU	kontrast	H
+3628	NCU	tröst	H
+3629	AQ	uppmärksam	C
+3630	AQ	liberal	H
+3631	AQ	användbar	K
+3632	V	bromsa	H
+3634	RG	typiskt	S
+3635	NCN	aktiebolag	S
+3636	V	tillhandahålla	S
+3637	P	intet	S
+3638	AQ	stadig	S
+3640	P	samtliga	S
+3640	PI	samtliga	S
+3641	NCU	skattemyndighet	S
+3642	NCN	underhåll	H
+3643	NCN	schema	H
+3644	AQ	snar	S
+3644	RG	snar	S
+3645	S	utmed	S
+3647	NCN	kafé	S
+3648	V	uppmuntra	H
+3649	NCU	assistent	H
+3650	NCU	fiskare	D
+3651	NCU	arbetsförmedling	S
+3652	NCU	jurist	K
+3653	RG	tillfälligt	S
+3654	V	bita	H
+3655	NCU	rikedom	H
+3656	RG	dagligen	K
+3657	NCU	besvikelse	H
+3658	AQ	automatisk	H
+3659	NCU	persondator	S
+3660	NCU	styrning	H
+3661	NCU	gröda	D
+3662	NCU	skärm	H
+3663	AQ	snål	D
+3664	AQ	märkvärdig	S
+3665	NCU	nöd	S
+3666	NCU	motivering	S
+3667	NCN	dödsfall	S
+3668	AF	angiven	C
+3669	AF	satt	C
+3670	NCN	årsskifte	S
+3671	AQ	systematisk	K
+3672	V	förflytta	S
+3673	AQ	skånsk	S
+3674	V	omvandla	K
+3675	NCN	test	S
+3676	NCU	komedi	H
+3678	NCU	valuta	S
+3679	NCU	stabilitet	K
+3680	V	avlägsna	C, H
+3681	NCU	flod	C
+3682	AQ	alternativ	K
+3683	NCN	medvetande	S
+3684	NCU	plast	D
+3685	V	klä	C
+3686	NCN	vardagsrum	H
+3687	NCN	släkte	S
+3688	AF	hämtad	C
+3689	AQ	riklig	H
+3690	NCU	kuliss	S
+3691	NCU	kvart	S
+3692	AQ	vass	S
+3693	NCU	halva	C
+3694	RG	plus	S
+3695	AF	sammansatt	C
+3696	RG	historiskt	K
+3697	Q	loss	S
+3698	S	nedanför	S
+3700	NCN	silver	H
+3701	V	kvarstå	S
+3702	NCU	expansion	H
+3703	NCN	kaos	H
+3704	V	tillskriva	C
+3706	NCU	fjärdedel	S
+3708	AQ	grafisk	K
+3709	NCN	hemland	C
+3710	RG	följaktligen	H
+3711	NCU	mördare	C, D
+3712	AP	strålande	S
+3713	NCU	tröja	C, D
+3714	NCN	ombud	S
+3715	NCU	besökare	D, H
+3716	V	lugna	C, D, H
+3717	NCN	sågverk	D
+3718	AQ	logisk	H
+3719	NCU	merit	S
+3720	V	handskas	S
+3721	V	uppehålla	C
+3722	NCN	agerande	S
+3723	AQ	värdig	C
+3724	AF	störd	C
+3726	NCU	rock	D, H
+3728	NCU	lärjunge	D
+3729	AQ	parallell	D
+3731	AQ	primitiv	H
+3732	V	poängtera	S
+3734	AQ	estetisk	K
+3736	V	störta	H
+3737	NCU	utsaga	S
+3738	V	svälja	D, H
+3739	V	röja	S
+3740	NCN	avbrott	D
+3741	NCU	ekvation	S
+3742	NCU	uppbyggnad	S
+3745	NCU	tvåa	S
+3746	NCN	trots	S
+3748	NCU	odling	D
+3749	AQ	ideologisk	K
+3750	NCU	invändning	K
+3751	AF	sammanhållen	S
+3753	AF	uppmärksammad	C
+3754	AQ	snygg	S
+3756	NCU	uppsats	H
+3757	AQ	magnetisk	S
+3758	NCU	plikt	C, H
+3759	NCU	ingenjör	C, D
+3760	NCU	fysik	D
+3761	NCU	kjol	H
+3762	NCU	ansats	S
+3764	NCU	avkastning	H
+3765	NCU	samordning	S
+3766	NCN	fäste	S
+3767	V	öva	S
+3768	NCU	bar	C
+3769	NCU	begåvning	S
+3770	RG	flitigt	S
+3771	NCU	minskning	K
+3772	RG	undan	C
+3773	NCN	u-land	S
+3774	AQ	upptagen	D
+3774	AF	upptagen	D
+3776	NCU	tunnel	D, H
+3777	NCN	svans	C
+3778	V	avskaffa	H
+3779	NCU	föreläsning	S
+3780	NCN	bygge	S
+3781	AQ	vettig	S
+3782	AQ	usel	H
+3783	NCU	produktivitet	K
+3785	NCU	landsväg	S
+3786	NCU	afton	H
+3787	RG	socialt	S
+3788	NCN	nöje	C, H
+3789	NCU	trötthet	H
+3790	AF	ägnad	C
+3791	NCU	visa	D
+3792	NCU	recension	K
+3793	NCU	marknadsekonomi	S
+3794	NCU	redovisning	S
+3795	NCU	arbetsmiljö	S
+3796	NCU	ståndpunkt	S
+3797	V	förlåta	C
+3798	V	påvisa	S
+3799	V	skämmas	C
+3800	NCN	synsätt	S
+3801	NCU	rektor	D
+3802	AP	stigande	S
+3803	Q	itu	S
+3804	AQ	vice	S
+3805	NCU	såg	C
+3806	NCU	kusin	H
+3807	NCU	spridning	D, H
+3808	NCU	förstärkning	D
+3810	NCN	beslag	H
+3811	NCU	översikt	S
+3812	NCU	uppgörelse	S
+3814	NCN	lock	D
+3815	NCN	protokoll	H
+3816	AQ	önskvärd	S
+3817	NCN	sannolikhet	H
+3818	RG	därinne	S
+3819	V	sysselsätta	C
+3820	S	ovanpå	S
+3821	NCU	övertygelse	H
+3822	V	kommunicera	C
+3824	AQ	nyttig	C, H
+3825	NCN	öl	H
+3826	NCU	ingång	C, H
+3827	AF	uttryckt	C
+3828	NCN	bråk	D, H
+3829	NCU	hantering	S
+3830	AQ	oskyldig	H
+3831	RG	bokstavligen	K
+3832	NCN	strå	S
+3833	V	prioritera	S
+3834	V	segra	S
+3835	V	yttra	S
+3836	NCU	grop	D, H
+3837	NCU	gen	S
+3838	AQ	filosofisk	K
+3839	V	blockera	C, D, H
+3840	NCU	förlängning	D
+3841	V	kartlägga	S
+3842	NCU	orkester	H
+3844	AF	hotad	C
+3847	AF	uppskattad	C, H
+3849	NCN	väsen	H
+3850	V	försämra	D
+3851	AF	uttalad	C
+3852	V	klämma	S
+3853	NCU	skräck	C, D, H
+3854	NCU	proportion	H
+3855	NCU	väska	C
+3856	V	importera	C
+3857	AQ	otänkbar	S
+3858	NCU	etapp	H
+3859	NCU	praxis	K
+3860	V	reflektera	C
+3861	NCU	muskel	D
+3862	NCU	journal	S
+3863	V	argumentera	S
+3864	AF	skadad	C, H
+3865	RG	omöjligt	S
+3866	AQ	trist	S
+3867_1	AQ	klinisk	K
+3867_2	NCN	nätverk	K
+3868	NCN	kriterium	K
+3869	AF	undertecknad	C, H
+3870	V	utge	S
+3871	NCN	block	H
+3872	NCN	umgänge	S
+3873	V	återge	C
+3874	NCU	beställning	K
+3875	AQ	blodig	H
+3876	V	operera	C
+3877	AQ	gammaldags	S
+3878	AQ	elektronisk	H
+3879	AF	gift	C
+3879	AQ	gift	D
+3880	AQ	komplex	H
+3881	AQ	reell	S
+3882	AF	nybildad	S
+3883	NCU	byxa	S
+3884	V	förtjäna	C
+3885	NCU	lever	H
+3886	NCU	fattigdom	K
+3887	AQ	tillämplig	S
+3888	NCU	kanon	H
+3889	NCU	ritning	C
+3890	NCU	hatt	C
+3891	NCN	förakt	H
+3892	NCU	skål	D, H
+3894	NCU	salong	D, H
+3895	Q	vid	S
+3896	V	lämpa	S
+3897	P	allas	S
+3898	RG	snett	S
+3899	NCN	grus	S
+3900	V	avspegla	S
+3902	V	bädda	S
+3903	NCN	belägg	S
+3904	NCU	verkan	S
+3905	NCU	förmögenhet	H
+3907	NCU	kandidat	D, H
+3908	NCU	belysning	H
+3909	AQ	konstant	H
+3910	NCN	småföretag	S
+3911	AQ	hygglig	D
+3912	NCU	akt	C
+3913	V	sudda	S
+3914	AQ	falsk	C, H
+3915	RG	ombord	S
+3916	NC0	st	S
+3917	V	mörda	H
+3918	AQ	bosatt	S
+3919	NCN	genomförande	K
+3920	RG	oväntat	S
+3921	RG	centralt	S
+3923	AQ	misstänkt	H
+3924	NCN	subjekt	S
+3925	NCU	huvudvärk	S
+3926	NCU	hiss	H
+3927	AF	registrerad	D
+3928	V	blinka	S
+3929	NCU	bredd	S
+3930	NCU	olikhet	S
+3931	AQ	ytlig	H
+3932	NCU	kristendom	K
+3933	V	borra	S
+3934	V	återfinnas	S
+3935	V	hugga	S
+3936	AQ	ålderdomlig	S
+3937	NCU	buss	D, H
+3938	NCU	profil	H
+3939	NCU	saga	D
+3940	V	förskjuta	S
+3941	NCU	pil	D, H
+3942	AQ	kompakt	H
+3944	V	kretsa	H
+3946	V	knacka	S
+3947	V	precisera	H
+3948	AF	ordnad	S
+3949	NCN	intervall	C
+3950	AP	rådande	S
+3951	NCU	tankegång	S
+3952	AQ	sedvanlig	S
+3953	RG	påtagligt	S
+3954	NCN	anfall	H
+3955	AF	inbyggd	K
+3956	AQ	organisk	H
+3957	NCN	rör	H
+3958	NCU	import	K
+3961	NCN	kännetecken	K
+3962	NCU	bildning	S
+3963	NCN	tvång	S
+3964	NCU	arab	C
+3966	NCU	lönsamhet	S
+3968	NCN	original	H
+3969	RG	generellt	S
+3970	NCU	ishockey	S
+3971	NCU	engelsman	C
+3972	AQ	primär	K
+3974	NCU	specialist	H
+3975	V	begrava	C
+3976	RG	sannerligen	C
+3977	NCU	sommartid	S
+3978	V	förlägga	S
+3979	AF	använd	C
+3980	NCU	duk	H
+3981	V	korsa	C, H
+3982	V	avlösa	S
+3983	NCU	stråle	C
+3984	AF	kvalificerad	H
+3985	NCN	kväve	S
+3987	NCU	päls	H
+3988	NCN	deltagande	H
+3989	AQ	ärlig	C
+3990	NCU	brygga	S
+3991	AF	berättigad	C
+3992	NCU	missionär	S
+3993	V	rå	S
+3994	NCU	tjänare	C
+3995	I	nå	S
+3996	AQ	strikt	S
+3997	NCU	minoritet	H
+3998	NCN	stål	H
+3999	AF	täckt	C
+4000	V	skrapa	H
+4001	AQ	konstgjord	H
+4003	RG	konstigt	S
+4004	I	jodå	S
+4005	AQ	jämförbar	S
+4006	V	tröttna	C
+4007	NCU	not	H
+4008	NCU	utkant	S
+4009	AF	nybyggd	S
+4010	NCU	vistelse	D, H
+4011	AF	ägd	C
+4012	AF	splittrad	C
+4013	V	åberopa	H
+4015	RG	uppenbart	S
+4016	NCU	materia	S
+4017	NCN	ingrepp	H
+4020	NCN	uppträdande	S
+4021	NCN	inlägg	S
+4022	NCU	boll	C, H
+4023	AQ	jobbig	S
+4024	AQ	komplett	C
+4025	NCU	dräkt	C, H
+4026	NCU	chaufför	D, H
+4027	AQ	ofarlig	H
+4028	AQ	diverse	C
+4029	NCU	väljare	D
+4030	V	konfrontera	S
+4031	RG	positivt	S
+4032	NCU	lada	D
+4033	NCN	batteri	D
+4035	V	upplösa	S
+4036	NCU	nazist	S
+4037	AQ	förnäm	S
+4038	V	bortse	S
+4039	NCU	teknologi	K
+4040	AQ	inhemsk	S
+4041	NCN	utland	C
+4043	AQ	norrländsk	S
+4044	NCU	rytm	H
+4045	NCU	brand	H
+4046	NCU	tarm	D
+4047	NCU	vandring	S
+4048	RG	samt	S
+4049	NCU	flock	S
+4050	NCU	sammanfattning	S
+4053	NCU	morfar	H
+4054	RG	söderut	S
+4055	AQ	ojämn	S
+4056	AQ	dryg	S
+4057	AQ	noga	S
+4058	NCU	last	H
+4059	RG	norr	S
+4060	NCU	övervakning	H
+4061	AQ	anmärkningsvärd	C
+4062	V	motta	C
+4064	AQ	nutida	C
+4065	AQ	diffus	H
+4066	NCU	farhåga	S
+4068	NCU	atom	H
+4069	NCN	kapell	H
+4070	NCU	engelska	S
+4071	NCU	innehavare	S
+4072	NCN	användningsområde	S
+4073	NCN	foder	D
+4074	NCN	nyår	H
+4075	NCN	erbjudande	H
+4076	NCU	skapelse	H
+4077	NCU	puls	S
+4078	NCU	merpart	S
+4079	NCU	vrede	D, H
+4080	NCN	rådjur	S
+4081	AQ	sexuell	H
+4083	V	förfalla	H
+4084	AF	baserad	C, H
+4085	NCU	ro	S
+4086	NCN	humör	H
+4087	NCU	grundtanke	S
+4088	AQ	sovjetisk	H
+4089	NCU	klang	S
+4090	NCU	center	S
+4091	NCN	moment	S
+4092	AQ	våt	H
+4093	V	erövra	C
+4094	AQ	trolig	H
+4095	S	utefter	S
+4097	CS	allteftersom	S
+4098	AQ	galen	C, D, H
+4099	NCN	kloster	C, H
+4100	V	gissa	H
+4101	V	landa	H
+4102	V	avgå	S
+4103	NCU	korg	D, H
+4104	NCU	ilska	C
+4105	V	administrera	H
+4106	NCU	glasögon	H
+4107	NCU	svält	H
+4108	NCU	hypotes	H
+4109	NCU	räckvidd	H
+4110	NCU	dagstidning	D
+4112	NCN	spädbarn	S
+4113	NCU	kista	H
+4114	NCU	mormor	C
+4115	NCU	tröskel	H
+4116	V	upphäva	S
+4117	NCN	misslyckande	D
+4118	NCU	cigarett	C
+4119	V	forska	S
+4120	V	skylla	S
+4121	RG	rimligen	S
+4122	NCU	skicklighet	H
+4124	AF	intervjuad	K
+4125	NCU	socialstyrelse	S
+4126	V	inverka	S
+4128	NCU	skattereform	S
+4129	RG	likadant	S
+4130	NCN	bistånd	H
+4132	AF	väntad	C
+4133	NCN	manus	S
+4134	S	angående	S
+4135	NCN	måleri	S
+4136	NCU	plattform	K
+4137	V	eliminera	H
+4138	NCU	länk	S
+4139	NCU	finne	S
+4140	RG	fast	S
+4141	NCN	uthus	S
+4142	AF	upphöjd	H
+4143	NCN	samvete	C
+4144	V	smitta	D
+4145	NCU	konsument	K
+4146	AQ	främre	D
+4148	RG	märkligt	S
+4149	V	utropa	H
+4150	NCU	uppmaning	S
+4151	V	fastslå	S
+4152	NCU	penna	H
+4153	NCU	försäljare	K
+4154	NCU	uniform	D
+4157	AQ	skadlig	S
+4158	NCU	psykiatri	S
+4159	NCU	infrastruktur	K
+4160	NCU	glimt	S
+4162	V	halka	C
+4163	NCU	bod	D
+4164	NCN	sikte	S
+4166	NCN	departement	S
+4167	NCU	kvist	S
+4168	AQ	passiv	H
+4169	NCN	torn	C
+4170	V	benämna	K
+4171	AF	räknad	C
+4172	V	förvärva	S
+4173	NCU	attack	H
+4177	NCU	författning	S
+4178	AQ	ivrig	D
+4179	V	överensstämma	S
+4180	NCU	premiär	S
+4181	AQ	långvarig	S
+4182	NCN	läsår	S
+4183	NC0	AB	S
+4184	AF	talad	C
+4185	RG	varpå	S
+4186	NCU	lojalitet	H
+4187	CS	såvitt	S
+4188	NCN	nu	S
+4189	NCU	dramatik	S
+4190	V	förnya	H
+4191	NCU	häck	H
+4192	NCU	landshövding	S
+4193	AQ	övervägande	S
+4194	NCU	lärarinna	H
+4195	NCU	bomb	C
+4196	NCU	uppsägning	D
+4197	AQ	stum	H
+4198	NCU	kemi	H
+4199	AQ	nordlig	C, H
+4200	NCU	cykel	C
+4201	V	infinna	S
+4202	NCU	kvadratmeter	S
+4203	NCU	fluga	H
+4204	NCU	amerikan	C, D
+4205	NCU	synvinkel	S
+4206	NCU	hög	C, D
+4207	NCN	distrikt	K
+4208	NCU	bäck	H
+4210	RG	gradvis	S
+4211	AF	skyddad	C
+4212	V	aktivera	K
+4213	AQ	efterföljande	S
+4214	V	fokusera	S
+4215	RG	indirekt	K
+4216	AQ	gles	H
+4217	NCU	passage	C, H
+4220	V	utpeka	S
+4221	AF	såld	C
+4222	V	sikta	S
+4223	RG	annanstans	S
+4224	AQ	känslomässig	H
+4225	NCN	samförstånd	H
+4227	NCU	järnvägsstation	S
+4229	NCU	hunger	C
+4231	NCU	humor	D
+4232	V	rymmas	S
+4233	NCU	utbredning	S
+4234	NCU	återstod	S
+4235	AQ	naturvetenskaplig	S
+4237	NCU	famn	S
+4238	NCU	klinik	H
+4239	NCU	uppfostran	C
+4240	V	bevittna	S
+4241	NCU	civilisation	C
+4242	AQ	omedveten	H
+4243	AQ	handikappad	H
+4245	P	vardera	S
+4246	AF	torkad	C
+4247	RG	offentligt	S
+4248	AQ	hungrig	S
+4250	RG	lokalt	S
+4251	Q	uppe	S
+4252	NCU	dominans	H
+4253	V	värna	S
+4254	AQ	afrikansk	H
+4255	NCU	kassa	H
+4258	NCU	replik	K
+4259	AF	färgad	H
+4260	AF	utsedd	C
+4261	NCU	slant	S
+4262	NCU	irritation	S
+4263	RG	synd	S
+4264	V	verkställa	S
+4265	NCU	entreprenör	S
+4266	AQ	likvärdig	S
+4267	AP	förödande	S
+4268	NCN	anlag	S
+4269	NCU	nerv	C
+4270	V	annonsera	S
+4271	AF	styrd	C, H
+4272	V	övervaka	H
+4273	NCU	ritual	S
+4274	V	prova	C
+4275	NCU	tall	S
+4276	NCN	betänkande	S
+4277	V	utfärda	S
+4278	NCU	bot	S
+4279	RG	jämt	S
+4280	RG	verkligt	S
+4281	NCU	get	D
+4282	NCU	rehabilitering	K
+4284	NCU	koloni	H
+4286	AQ	sval	S
+4287	RG	fel	S
+4288	AQ	grym	C
+4289	NCU	elektron	S
+4290	NCN	horn	C
+4291	NCN	förfall	H
+4292	NCU	kamel	D
+4293	RG	hållet	S
+4294	AQ	trasig	D, H
+4295	V	förmoda	S
+4296	AQ	tragisk	H
+4298	AQ	storslagen	C, H
+4299	AF	tryckt	H
+4300	NCU	heltid	S
+4301	AQ	pedagogisk	S
+4302	V	upplysa	S
+4304	AQ	mystisk	C
+4305	V	samverka	S
+4306	NCN	kunnande	S
+4307	V	prestera	S
+4308	NCN	salt	C
+4309	V	beta	H
+4310	AQ	gyllene	S
+4312	AQ	diskret	C
+4313	NCU	lera	H
+4315	NCU	överlevnad	K
+4316	AQ	kinesisk	H
+4317	NCU	bekantskap	S
+4318	NCN	bad	C
+4319	AQ	blygsam	C
+4321	NCU	bekräftelse	D, H
+4322	V	skönja	S
+4323	NCU	åskådare	K
+4324	AP	arbetande	S
+4325	RG	parallellt	S
+4326	NCU	barnomsorg	S
+4327	NCU	lapp	D, H
+4328	NCU	division	C
+4329	NCN	hantverk	D
+4330	V	referera	S
+4331	AF	ställd	C
+4332	NCU	frågeställning	S
+4333	NCU	öst	H
+4334	NCU	uppdelning	S
+4335	AQ	rymlig	C, H
+4336	AQ	gängse	S
+4337	MO	sjunde	S
+4338	AQ	hastig	S
+4339	NCU	påverkan	S
+4340	AQ	samtida	H
+4341	NCN	stråk	S
+4342	NCU	klient	S
+4343	AP	skrämmande	S
+4344	V	inrikta	H
+4345	AF	misslyckad	H
+4347	NCU	pionjär	S
+4348	V	vinka	S
+4349	AQ	huvudsaklig	C
+4350	RG	mot	C
+4352	NCU	instans	S
+4353	AQ	arabisk	C
+4354	NCU	nedgång	D
+4355	NCN	damm	C
+4356	V	förutse	C
+4357	V	samordna	K
+4358	NCU	fånge	C, D
+4359	V	åta	S
+4360	NCU	ek	D
+4361	RG	fullkomligt	S
+4362	AF	integrerad	K
+4363	AQ	arg	S
+4364	AF	lärd	C
+4365	RG	ingenstans	S
+4366	AF	hänvisad	C
+4367	V	svika	S
+4368	AQ	ömsesidig	H
+4369	AQ	korrekt	K
+4370	AQ	brutal	D
+4371	NCU	brottslighet	S
+4372	V	bota	S
+4373	P	varsin	S
+4374	NCN	korn	D
+4375	NCU	intensitet	S
+4376	V	färga	H
+4377	NCU	buk	H
+4378	V	mista	S
+4379	AQ	gudomlig	H
+4380	NCU	konsumtion	D, H
+4381	NCU	offentlighet	S
+4382	AP	brinnande	S
+4383	NCU	herrgård	S
+4384	NCU	städning	H
+4386	AQ	vardaglig	H
+4387	NCU	betalning	H
+4388	NCU	utbyggnad	S
+4390	NCU	åklagare	S
+4391	AF	belagd	S
+4392	NCU	show	S
+4393	NC0	dr	S
+4394	AQ	gravid	H
+4395	AQ	inbördes	S
+4396	V	rena	S
+4397	NCN	flyg	S
+4398	NCU	historiker	C, D
+4399	AQ	spetsig	S
+4400	NCN	skådespel	S
+4401	NCU	mottagning	D
+4402	V	tillfredsställa	C, D, H
+4403	NCU	kulle	C, H
+4404	V	blunda	S
+4405	V	häva	S
+4407	RG	oändligt	S
+4408	AF	förvirrad	C
+4409	AQ	slät	H
+4411	NCU	isolering	H
+4412	NCU	centimeter	H
+4413	RG	åt	S
+4414	NCU	ros	C
+4415	NCU	klarhet	C
+4417	NCN	kol	C
+4418	NCU	gryning	C
+4419	NCU	förvirring	H
+4420	NCN	godkännande	K
+4421	NCU	impuls	H
+4422	V	utlösa	S
+4423	NCU	inspiration	H
+4424	NCU	ratt	S
+4425	AQ	obehaglig	H
+4426	AQ	energisk	S
+4427	NCU	utdelning	K
+4428	AF	laddad	H
+4429	AP	förvånande	S
+4430	NCU	fras	C
+4431	NCU	soppa	D, H
+4432	NCU	lucka	D
+4435	NCU	tillfredsställelse	C
+4436	NCN	rep	C, D
+4437	NCN	te	C
+4438	NCU	hona	H
+4439	NCU	tå	S
+4440	V	fräsa	S
+4441	AQ	orimlig	S
+4442	AF	efterlängtad	C
+4443	AQ	flitig	S
+4444	RG	ifråga	S
+4445	RG	ivrigt	S
+4446	NCU	hare	D
+4447	P	alltsammans	S
+4447	PI	alltsammans	S
+4448	AQ	gåtfull	S
+4449	AQ	tilltänkt	S
+4450	AQ	kompetent	D
+4451	NCU	poet	C, D
+4452	RG	uttryckligen	K
+4453	NCU	angelägenhet	S
+4454	AQ	extern	S
+4455	NCU	ångest	H
+4456	V	övervinna	C
+4457	NCU	beståndsdel	S
+4459	AF	förenklad	D
+4460	AF	följd	C
+4462	RG	alternativt	S
+4463	NCU	diktare	S
+4464	AQ	udda	D
+4465	RG	någorlunda	S
+4467	AQ	entusiastisk	H
+4468	AQ	flexibel	K
+4469	NCU	tillgänglighet	H
+4470	AQ	arkeologisk	S
+4471	P	bägge	S
+4472	V	samtala	S
+4473	V	styrka	S
+4474	RG	under	C
+4475	RG	medvetet	S
+4476	NCU	registrering	D
+4477	NCU	idyll	S
+4478	V	spränga	S
+4479	NCU	uppståndelse	S
+4480	AQ	potentiell	S
+4481	NCU	insida	S
+4482	NCU	förbränning	S
+4483	NCU	demonstration	H
+4484	NCN	byggande	S
+4485	NCN	skapande	S
+4486	AF	konstruerad	C
+4487	NCU	opposition	H
+4489	AQ	kärv	D
+4490	NCU	bekännelse	C
+4491	V	tillträda	S
+4492	AF	kombinerad	C
+4493	NCN	förfogande	S
+4494	AQ	ensidig	S
+4495	V	sortera	S
+4496	AQ	oundviklig	H
+4497	NCN	mysterium	C
+4499	AF	sammantagen	S
+4501	V	stötta	S
+4504	AF	kokt	C, H
+4505	NCU	fakultet	S
+4506	AF	tillverkad	C
+4507	V	reda	S
+4508	V	jäsa	S
+4509	RG	därute	S
+4510	AF	befriad	C
+4511	NCN	vetande	S
+4512	NCU	elektronik	S
+4514	NCU	tillflykt	S
+4515	V	summera	H
+4516	NCN	brännvin	D
+4517	NCU	misstro	D
+4518	AQ	trovärdig	S
+4519	RG	däribland	S
+4520	NCU	dokumentation	K
+4521	NCN	ägande	H
+4522	NCU	korv	D
+4524	MC	arton	H
+4525	NCU	skymning	S
+4526	CS	sen	S
+4527	MC	fjorton	H
+4528	NCN	miljöproblem	S
+4529	AQ	humanistisk	S
+4530	AQ	grund	D
+4531	NCN	dike	D
+4532	NCN	sökande	S
+4533	V	imponera	H
+4534	NCU	dimma	C
+4535	NCU	chock	S
+4536	NCU	ursäkt	C
+4538	NCU	geometri	D
+4539	V	avge	S
+4540	NCN	inträde	S
+4541	NCU	vänskap	C
+4542	NCN	lamm	D
+4543	NCN	äpple	C, D
+4544	NCN	lik	C
+4545	AF	skapad	C
+4546	NCU	taktik	S
+4547	V	härröra	S
+4548	NCU	sammanställning	S
+4549	AQ	blind	C
+4550	NCU	nyfikenhet	C
+4551	V	bläddra	S
+4552	NCU	utövare	S
+4553	AQ	förtvivlad	K
+4554	V	utforska	K
+4555	NCU	förnyelse	H
+4556	AQ	besynnerlig	S
+4557	V	spricka	C, H
+4558	NCU	upplösning	H
+4559	NCN	självmord	H
+4560	NCN	parlament	H
+4562	AP	omgivande	S
+4563	NCU	reparation	H
+4564	V	fattas	S
+4565	NCU	bibel	H
+4566	NCU	tull	D
+4567	AQ	stackars	S
+4568	AQ	löjlig	C
+4570	V	sväva	S
+4571	AQ	intelligent	C
+4572	AQ	exklusiv	H
+4573	NCU	svett	H
+4574	AQ	karakteristisk	C
+4575	NCU	legend	K
+4576	NCU	lögn	C, D, H
+4577	NCU	kvantitet	C
+4578	NCU	metall	H
+4580	NCN	sex	H
+4581	NCU	akademiker	S
+4583	NCN	befäl	S
+4584	MC	sextio	H
+4585	V	duka	D
+4586	V	förhöra	H
+4587	AQ	indirekt	D
+4588	NCU	intention	S
+4589	V	bosätta	S
+4590	RG	utåt	S
+4591	NCU	lastbil	D, H
+4592	NCU	union	D
+4593	NCU	sed	S
+4594	AQ	kontinuerlig	S
+4595	V	mumla	H
+4596	AQ	utpräglad	S
+4597	NCU	trend	S
+4598	NCU	kavaj	S
+4599	NCU	pärm	S
+4600	NCU	min	H
+4602	V	inträda	S
+4603	CC	ömsom	S
+4604	RG	hemskt	S
+4605	NCU	slätt	C, H
+4606	NCU	farbror	C
+4607	AF	beräknad	H
+4608	NCN	skämt	C, D, H
+4609	NCU	examen	C, H
+4610	V	blomma	H
+4611	NCU	drottning	C
+4612	NCU	vägledning	S
+4613	NCN	förhållningssätt	K
+4614	NCU	värd	C, D
+4615	V	plåga	H
+4616	NCU	handläggare	S
+4617	NCU	polisman	S
+4618	V	associera	S
+4620	RG	kortfattat	S
+4621	AQ	sur	H
+4622	AQ	hotfull	H
+4623	AQ	kunnig	H
+4625	NCU	stadsdel	C, D
+4626	NCU	älv	S
+4669	V	investera	H
+4670	AQ	torftig	S
+4671	NCU	väster	C, H
+4672	AF	pressad	H
+4673	NCU	kyrkoherde	S
+4674	AQ	stillsam	S
+4675	RG	utomhus	S
+4676	AQ	absurd	C
+4677	RG	minsann	S
+4678	S	uppåt	S
+4679	AQ	pålitlig	S
+4680	NCN	avsked	D
+4681	AQ	fräsch	S
+4682	S	alltsedan	S
+4683	NCU	garderob	D
+4684	NCN	fat	C, D
+4685	NCN	plus	S
+4687	NCN	språkbruk	S
+4688	NCU	krog	D
+4690	V	överdriva	C
+4691	V	överskrida	S
+4692	AQ	somlig	S
+4693	AQ	olämplig	S
+4694	V	anteckna	S
+4695	RG	elegant	S
+4696	NCU	gärning	S
+4697	V	övergiva	S
+4698	S	invid	S
+4699	V	marknadsföra	S
+4700	V	hylla	H
+4701	NCU	afrikan	D, H
+4702	NCU	gymnasieskola	S
+4703	MC	tretton	C
+4704	RG	grovt	S
+4705	NCU	inredning	S
+4706	V	inbjuda	C
+4708	RG	löst	S
+4709	NCN	svep	S
+4710	AQ	otrolig	C
+4710	RG	otrolig	C
+4711	V	skita	S
+4713_1	V	konsumera	C
+4713_2	AF	upplyst	C
+4715	AF	kommen	C
+4716	NCU	jazz	S
+4717	NCU	flygplats	H
+4720	NCN	men	S
+4721	NCN	geni	H
+4722	NCU	årstid	C
+4723	AQ	flyktig	S
+4724	NCU	kapitalism	S
+4725	NCU	brytning	D
+4726	V	bringa	S
+4727	NCN	stoft	S
+4728	NCU	huvudregel	S
+4729	AQ	himmelsk	H
+4730	NCU	favorit	S
+4731	NCU	test	S
+4733	NCU	lyrik	S
+4734	V	uppvakta	D
+4735	AQ	muntlig	K
+4736	V	lasta	H
+4737	AQ	orörd	S
+4738	V	återställa	S
+4739	NCU	föreståndare	H
+4740	V	frukta	C
+4741	RG	perfekt	K
+4742	NCU	socialism	K
+4743	NCU	tingsrätt	S
+4744	NCU	filial	S
+4745	AF	utbredd	C
+4746	NCU	studietid	S
+4747	AQ	strukturell	S
+4748	NCU	projektledare	S
+4749	V	elda	S
+4751	NCN	d	D
+4752	AQ	jämnårig	S
+4753	RG	varmt	S
+4754	NCN	utförande	H
+4755	V	klinga	S
+4756	NCU	marknadsandel	S
+4758	NCU	uppfinning	H
+4759	V	belöna	H
+4761	V	skörda	D
+4762	RG	skönt	S
+4763	AP	lovande	S
+4764	AQ	nyfiken	C
+4765	AQ	rasande	H
+4766	NCN	galler	D
+4767	NCU	morgondag	C, H
+4768	NCU	data	S
+4769	AQ	vertikal	H
+4770	RG	spontant	S
+4771	V	skymma	D
+4772	V	utbrista	S
+4773	V	svära	C, H
+4774	NCU	verkstadsindustri	S
+4775	NCU	framtoning	S
+4776	AP	besvärande	S
+4777	AQ	baltisk	S
+4778	NCN	bröllop	H
+4779	NCU	socialdemokrati	S
+4780	NCN	latin	C
+4781	NCU	benägenhet	C
+4782	NCU	spricka	D
+4783	NCN	samfund	S
+4784	AF	erkänd	C
+4785	AQ	samhällelig	S
+4786	NCU	vävnad	D
+4787	NCU	bearbetning	S
+4788	RG	sistone	S
+4789	NCU	tomhet	S
+4790	RG	jämnt	S
+4791	RG	teoretiskt	S
+4793	NCU	livslängd	S
+4795	NCU	renässans	S
+4796	NCU	vibration	S
+4797	RG	häftigt	S
+4798	AQ	sårbar	S
+4799	NCU	kärra	H
+4800	NCU	kompensation	C, D
+4801	V	kollidera	S
+4803	AQ	naiv	S
+4804	AQ	saklig	S
+4805	V	övernatta	S
+4806	NCU	arkitekt	C
+4808	NCN	vykort	H
+4809	V	vifta	S
+4810	NCN	koncept	H
+4811	V	ramla	H
+4813	AP	avslutande	S
+4814	AQ	elegant	C
+4815	NCU	yngling	S
+4816	NCU	kredit	H
+4817	NCU	gris	H
+4818	V	flämta	S
+4819	V	modifiera	H
+4820	NCU	hälsning	C
+4821	NCU	väv	S
+4822	V	förorda	S
+4823	I	javisst	S
+4824	RG	vänligt	S
+4825	RG	varefter	S
+4826	NCN	telefonnummer	S
+4827	V	besitta	S
+4828	NCU	överklass	S
+4830	V	avveckla	S
+4831	NCN	uppbrott	S
+4832	NCN	inköp	C, H
+4833	NCU	besparing	S
+4834	RG	kritiskt	S
+4835	V	utplåna	S
+4836	V	dokumentera	K
+4837	NCU	sympati	C
+4838	NCU	diameter	S
+4839	Q	tillrätta	S
+4840	NCU	apparat	C
+4841	AQ	underordnad	C
+4842	RG	bokstavligt	S
+4844	AQ	objektiv	H
+4845	AQ	gemen	H
+4846	NCU	entusiasm	C
+4847	AQ	långtgående	S
+4848	NCU	medvetenhet	K
+4849	NCU	sanktion	K
+4850	S	inifrån	S
+4851	AQ	suverän	S
+4852	RG	roligt	S
+4854	AQ	sned	H
+4855	NCU	bilindustri	S
+4858	NCU	försöksperson	S
+4859	NCU	trumma	D
+4861	AQ	bekväm	C
+4863	NCU	civilingenjör	S
+4864	AQ	oförmögen	H
+4865	NCU	holländare	H
+4866	AQ	fredlig	H
+4867	RG	omsorgsfullt	S
+4869	NCU	koldioxid	S
+4870	NCU	tillställning	S
+4871	AQ	global	K
+4872	NCU	krönika	H
+4874	NCU	utbetalning	S
+4875	AQ	horisontell	D
+4876	NCU	gitarr	D
+4877	NCU	lärobok	S
+4878	NCN	gäng	H
+4879	NCU	presentation	H
+4881	NCU	brasa	S
+4883	AQ	extrem	C
+4884	NCN	EG-land	S
+4885	V	karakterisera	S
+4887	V	ringla	S
+4888	AQ	tapper	S
+4889	V	deklarera	S
+4890	NCU	television	H
+4891	AF	grundad	C
+4893	V	fortgå	S
+4894	NCU	företagsledning	S
+4895	V	utkomma	S
+4896	NCU	docent	S
+4897	RG	kontinuerligt	S
+4898	AQ	fundamental	S
+4899	V	segla	H
+4901	RG	fruktansvärt	S
+4902	AP	ingående	S
+4903	NCU	spårvagn	H
+4904	NCN	solsken	S
+4905	NCU	baksida	S
+4906	NCU	åkermark	S
+4907	AQ	spontan	D
+4909	AQ	obetydlig	S
+4910	AQ	lagom	S
+4911	NCU	höjning	S
+4912	AF	iförd	C
+4913	V	utmana	H
+4914	NCU	tröghet	S
+4915	NCU	tumme	D
+4916	NCU	lyssnare	S
+4917	AF	intagen	H
+4918	NCU	problematik	S
+4920	NCU	snabbhet	H
+4921	NCU	orgel	D
+4922	NCU	anmärkning	S
+4923	NCN	handlande	S
+4924	V	inkludera	H
+4925	AP	återstående	S
+4927	NCU	talang	H
+4928	AQ	extraordinär	S
+4929	V	fördöma	S
+4930	NCU	utgift	C
+4931	AQ	verkställande	K
+4932	NCU	strumpa	C
+4934	NCN	anbud	S
+4935	NCU	succé	C
+4937	AP	sammanfattande	S
+4938	V	integrera	K
+4939	NCU	sväng	S
+4940	AF	avgränsad	H
+4941	AP	oroande	S
+4942	AQ	måttlig	S
+4944	NCU	tvätt	H
+4945	AQ	förstnämnd	S
+4947	AP	skiftande	S
+4949	V	ansöka	C
+4950	NCU	väninna	C, H
+4951	V	spruta	S
+4952	NCU	börda	S
+4953	NCU	muslim	S
+4954	NCN	uppförande	D, H
+4955	AQ	kvarvarande	S
+4956	V	avvakta	S
+4957	NCN	biträde	S
+4958	AQ	välbekant	S
+4959	NCU	allmoge	S
+4960	NCU	rasism	S
+4961	V	närvara	S
+4962	NCU	promemoria	S
+4963	NCU	frestelse	H
+4964	V	strunta	S
+4965	AQ	barnslig	H
+4966	NCU	förpliktelse	S
+4967	AF	gömd	C
+4968	NCU	katalysator	S
+4969	AQ	homogen	S
+4970	NCN	bete	D
+4971	NCN	folkparti	S
+4973	V	rensa	S
+4974	AQ	gedigen	S
+4977	NCN	beröm	C
+4978	V	reservera	C
+4979	RG	före	H
+4980	AQ	antik	C
+4981	AF	lagd	C
+4982	NCU	republik	C
+4983	AF	förnyad	H
+4984	NCU	pastor	S
+4985	P	vart	S
+4986	V	indela	S
+4987	NCU	anhängare	K
+4988	AF	irriterad	H
+4989	NC0	C	S
+4990	NCU	distans	S
+4991	NCU	helikopter	D
+4992	NCU	korsning	H
+4993	NCU	enighet	S
+4994	V	inge	S
+4995	V	jämställa	S
+4996	NCU	vaktmästare	D
+4997	V	tvivla	H
+4998	RG	snarast	S
+4999	AQ	skandinavisk	S
+5001	AQ	adekvat	S
+5002	AQ	berusad	H
+5003	AQ	lämpad	C
+5005	NCU	vetskap	S
+5006	NCU	harmoni	H
+5007	NCU	sökande	S
+5009	AF	isolerad	C
+5011	RG	därhän	S
+5012	NCU	systematik	S
+5013	RG	glatt	S
+5014	NCU	bunt	S
+5015	NCU	moderat	S
+5016	RG	iväg	C
+5017	V	stråla	H
+5019	AF	insatt	S
+5021	NCU	general	C
+5022	NCU	tunna	D
+5023	RG	förvånansvärt	S
+5024	V	promenera	H
+5025	NCU	stöt	D, H
+5026	NCN	yttrande	S
+5027	NCN	utfall	D
+5028	NCU	huvudroll	S
+5029	NCU	redogörelse	D
+5030	NCU	sekretess	S
+5031	NCN	erkännande	D, H
+5032	NCN	användande	S
+5033	RG	principiellt	S
+5034	RG	utomordentligt	S
+5035	AQ	optisk	S
+5037	V	säkerställa	S
+5038	RG	framgångsrikt	S
+5039	NCU	bilaga	K
+5040	AQ	legendarisk	S
+5041	NCU	etik	K
+5042	V	överträffa	S
+5043	NCU	ängel	C
+5045	V	överraska	C
+5046	AQ	otillräcklig	H
+5047	V	motsätta	H
+5048	NCU	notis	S
+5049	S	inuti	S
+5050	NCU	knut	H
+5051	NCU	panik	S
+5052	NCN	dragspel	S
+5053	NCU	förtjusning	S
+5054	AQ	kal	S
+5055	NCU	medmänniska	S
+5056	NCU	terapi	K
+5057	AQ	enig	S
+5058	NCU	handduk	S
+5059	RG	regelmässigt	S
+5060	AQ	urgammal	S
+5061	AQ	sentida	S
+5062	NCU	prestation	K
+5064	NCN	tjugotal	S
+5065	V	exportera	H
+5066	NCU	uppväxt	S
+5067	NCU	grönsaker	S
+5068	AF	förväntad	C
+5069	NCU	välfärd	S
+5070	AF	hållen	C
+5071	AF	fastställd	C
+5072	V	försiggå	S
+5073	AF	världsberömd	S
+5074	AQ	orättvis	H
+5076	V	förestå	S
+5077	V	förankra	S
+5078	NCU	förmögenhetsskatt	S
+5079	AQ	identisk	H
+5080	NCN	virke	H
+5081	AF	påbörjad	C
+5082	V	påskynda	H
+5083	NCU	överföring	H
+5084	NCU	bio	C
+5086	NCN	sönderfall	S
+5087	S	alltifrån	S
+5088	NCN	kommunalråd	S
+5089	NCU	försiktighet	H
+5090	AQ	fyllig	H
+5091	V	installera	K
+5092	V	utvärdera	S
+5093	V	signalera	H
+5094	NCU	sjuksköterska	D, H
+5095	NCU	broschyr	S
+5096	AP	troende	S
+5097	NCN	ledarskap	S
+5098	AQ	utomstående	S
+5099	NCN	körkort	D
+5100	NCN	växthus	S
+5101	AQ	otalig	H
+5102	V	förfoga	S
+5103	AQ	grotesk	H
+5104	RG	österut	S
+5105	RG	var	C
+5106	NCU	professur	S
+5107	RG	dittills	S
+5108	NCU	biljett	C
+5109	NCU	folkskola	S
+5110	AQ	förmånlig	D
+5111	NCU	makthavare	S
+5112	AQ	rumslig	S
+5113	NCU	halt	H
+5114	NCU	pall	S
+5115	NCU	kost	S
+5116	AQ	solig	S
+5117	AQ	jordisk	D, H
+5118	NCN	hektar	S
+5119	AP	roterande	S
+5120	P	allihop	S
+5121	NCU	röra	S
+5122	NCU	dagbok	D
+5123	NCU	revisor	S
+5124	RG	såsom	S
+5125	NCU	jämlikhet	S
+5126	AQ	förtroendefull	D
+5127	V	grubbla	S
+5128	NCU	affärsman	S
+5129	AQ	angenäm	S
+5130	NCU	hämnd	C
+5131	V	experimentera	H
+5132	V	sammanföra	C, H
+5133	NCU	sammanslagning	S
+5134	NCU	kompromiss	H
+5135	NCU	prinsessa	C
+5136	AF	drabbad	C
+5137	NCU	medhjälpare	H
+5138	NCU	illusion	C
+5139	NCU	råg	S
+5140	AQ	påkostad	H
+5141	AP	gående	S
+5142	NCU	avvikelse	S
+5144	NCU	vattenyta	S
+5145	AF	antagen	C
+5146	NCU	oförmåga	H
+5147	NCU	polismyndighet	S
+5148	NCU	inspelning	H
+5149	NCN	avlopp	D, H
+5151	NCN	förskott	S
+5153	NCU	återkomst	C
+5155	V	återhämta	H
+5156	NCU	uppgång	S
+5157	AQ	utförlig	S
+5158	AF	spänd	C
+5159	V	inviga	H
+5160	NCU	kostnadsökning	S
+5161	RG	officiellt	K
+5162	AQ	förtrogen	S
+5163	NCN	gräl	D, H
+5164	V	fördubbla	H
+5165	NCU	försämring	D
+5166	RG	strikt	S
+5168	NCU	maka	D
+5169	NCU	undergång	D
+5170	AF	företrädd	C
+5171	V	slarva	S
+5172	AQ	blond	C
+5173	V	inrymma	S
+5174	RG	varigenom	S
+5175	AP	lidande	S
+5176	AP	utmärkande	S
+5178	NCN	arkiv	K
+5179	AQ	redo	S
+5180	AF	omgiven	C
+5182	AP	omväxlande	S
+5183	V	underrätta	S
+5184	NCU	potential	K
+5185	NCU	grek	C
+5186	NCU	arbetsledare	S
+5187	V	bekämpa	S
+5188	AP	rinnande	S
+5188	AF	rinnande	S
+5189	NCU	panel	K
+5190	NCN	finansdepartement	S
+5191	NCN	sjuttiotal	S
+5192	NCN	angrepp	H
+5193	NCU	självständighet	C, D
+5195	NCN	streck	S
+5196	NCU	smäll	H
+5197	RG	milt	S
+5198	NCN	medlemsland	S
+5199	NCU	skrivmaskin	S
+5200	NCU	elit	S
+5201	NCU	svamp	H
+5203	AF	uppsatt	S
+5205	V	avgränsa	H
+5206	NCU	världsbild	S
+5207	AQ	erfaren	H
+5208	NCU	förväntan	S
+5210	NCU	reporter	S
+5212	V	skina	S
+5213	NCN	fiskeläge	S
+5214	NCU	bensin	C, D, H
+5215	NCU	knapp	D, H
+5216	RG	uppifrån	S
+5217	NCU	malm	S
+5218	V	klassificera	S
+5219	NCU	strejk	H
+5220	AP	leende	S
+5221	NCU	ladugård	S
+5222	NCU	borg	S
+5223	V	utvinna	S
+5224	AF	relaterad	C
+5226	NCU	ansökning	S
+5227	NCU	skribent	S
+5229	AQ	holländsk	H
+5230	NCN	vikariat	S
+5232	AQ	obestämd	H
+5233	V	förorsaka	S
+5234	AP	övertygande	S
+5235	V	efterlysa	S
+5236	NCU	iakttagelse	S
+5237	NCN	mirakel	C
+5239	NCU	vildmark	S
+5240	NCU	orättvisa	K
+5241	AQ	sympatisk	C
+5242	NCU	spik	H
+5244	V	samsas	S
+5245	RG	negativt	S
+5246	AQ	alltfler	S
+5247	NCU	forskargrupp	S
+5249	RG	kl	S
+5250	AQ	klen	S
+5251	NCN	tålamod	C, H
+5252	RG	emellanåt	S
+5253	NCN	regelsystem	S
+5254	NCU	saft	D, H
+5255_1	NCU	upprustning	C
+5255_2	NCU	kyrkogård	D
+5256	NCN	privilegium	H
+5257	NCN	vittnesbörd	S
+5258	NCU	stress	K
+5259	AQ	bar	S
+5260	NCU	reda	S
+5261	NCN	sår	C
+5262	V	avancera	C
+5263	AQ	högtidlig	H
+5264	NCU	dödsorsak	S
+5265	NCN	samtycke	C
+5266	NCU	lunga	D
+5267	AF	beväpnad	C
+5268	NCU	stång	D
+5269	NCN	hov	C
+5270	NCU	grönska	S
+5271	NCU	basis	S
+5274	AF	försvunnen	C
+5275	AF	utspridd	H
+5276	RG	mellan	S
+5278	NCU	skald	S
+5279	NCU	kedja	C
+5280	RG	härvid	S
+5282	NCU	omvårdnad	S
+5283	V	rekrytera	S
+5284	AQ	anspråkslös	S
+5285	AF	definierad	H
+5287	NCU	förhand	S
+5288	AQ	närstående	S
+5289	V	invänta	S
+5290	NCN	fjolår	S
+5291	AF	rökt	C, D
+5292	AQ	läcker	S
+5293	AQ	sakkunnig	S
+5294	NCN	telefonsamtal	D, H
+5295	V	balansera	S
+5296	AQ	plågsam	S
+5297	AQ	rät	S
+5298	V	beklaga	S
+5300	NCU	målgrupp	S
+5301	V	vräka	H
+5302	V	spola	S
+5303	AQ	pinsam	H
+5304	AP	bärande	S
+5305	RG	radikalt	K
+5306	NCU	växtlighet	H
+5307	AP	glödande	S
+5308	V	inordna	S
+5309	NCN	liknande	S
+5310	AQ	intim	H
+5311	AF	fördjupad	D
+5312	AP	resterande	S
+5313	NCN	bevarande	H
+5314	AQ	nazistisk	S
+5315	NCU	motorväg	H
+5316	AF	frusen	D
+5317	AQ	genomgripande	S
+5318	NCU	byråkrat	S
+5321	AP	gripande	S
+5323	RG	mjukt	S
+5324	V	lotsa	S
+5326	AQ	smärtsam	H
+5327	NCN	strävande	S
+5328	AF	förälskad	C
+5329	V	aktualisera	S
+5330	V	montera	C
+5331	NCN	lass	S
+5332	NCN	bildande	S
+5334	NCU	gengäld	S
+5335	NCU	bitterhet	H
+5336	AQ	nordamerikansk	D
+5337	V	predika	H
+5338	AQ	tokig	H
+5339	RG	viktigt	S
+5340	RG	dessvärre	S
+5341	NCU	ömhet	C
+5343	AF	försenad	H
+5344	V	invända	S
+5345	NCN	skeende	S
+5346	AQ	målmedveten	S
+5348	NCU	överläggning	S
+5349	NC0	godo	S
+5350	NCU	packning	S
+5351	V	ursäkta	C
+5352	V	klistra	D
+5353	AQ	genomskinlig	D
+5354	V	svälta	D
+5356	V	eftersträva	H
+5357_1	NCU	tass	H
+5357_2	V	lossa	H
+5358	NCU	gåta	D
+5359	AF	ansluten	H
+5360	AF	utlämnad	C
+5361	NCN	kast	H
+5362	V	initiera	S
+5363	NCU	psykolog	D
+5364	AF	övergiven	C
+5365	V	trösta	C, D
+5366	AF	imponerad	H
+5367	V	underkasta	H
+5368_1	RG	självständigt	S
+5368_2	V	lokalisera	S
+5369	AQ	aggressiv	K
+5370	V	gräla	C, D
+5371	AQ	bristfällig	S
+5372	V	vädja	S
+5373	NCU	observation	H
+5375	RG	fjärran	S
+5377	AQ	ätbar	S
+5380	AF	väluppfostrad	S
+5381	V	glädjas	S
+5382	V	inskränka	S
+5383	NCU	front	S
+5384	NCU	balkong	C
+5385	NCU	klack	H
+5386	AF	tillfrågad	S
+5387	NCU	arrangör	S
+5388	NCU	återförsäljare	S
+5389	AQ	exotisk	S
+5390	NCN	lyft	S
+5391	RG	sammanfattningsvis	S
+5393	NCU	sfär	D
+5394_1	NCU	olägenhet	C
+5394_2	AP	hotande	S
+5395	AP	resande	S
+5396	V	parkera	D
+5397	RG	måhända	S
+5398	NCN	högstadium	S
+5399	NCU	koppar	H
+5400	NCU	misshandel	D
+5401	NCU	matte	S
+5402	NCU	trovärdighet	K
+5403	AQ	fjärran	S
+5404	NCU	handledning	S
+5405	NCU	tomt	S
+5406	V	tilltala	S
+5407	RG	däri	S
+5408	NCN	missbruk	H
+5409	NCU	högtalare	S
+5411	V	återuppta	C
+5412	NCN	enzym	S
+5413	AQ	missnöjd	H
+5414	NCN	gods	H
+5415	NCU	fiol	D
+5416	NCU	eldsjäl	S
+5417	NCU	akademi	K
+5418	NCU	författarinna	D
+5419	V	anförtro	C, H
+5420	AF	framställd	C
+5421	NCN	höns	D
+5422	RG	härigenom	S
+5423	RG	mentalt	S
+5424	V	bråka	S
+5425	AQ	optimistisk	S
+5427	AQ	överskådlig	S
+5428_1	RG	individuellt	S
+5428_2	AQ	avsevärd	S
+5429	NCU	beskattning	S
+5430	NCN	missförstånd	D
+5431	AQ	samtidig	S
+5432	V	fotografera	H
+5433	NCU	förort	S
+5434	NCU	auktion	H
+5435	NCU	fundering	S
+5436	NCN	protein	S
+5437	NCU	ersättare	S
+5438	NCU	gosse	S
+5439	AP	avvisande	S
+5440	RG	onödigt	S
+5442	NCN	syre	H
+5444	NCN	förtryck	D, H
+5445	NCN	underskott	K
+5446	AP	lockande	S
+5447	NCU	orientering	H
+5448	NCU	statssekreterare	S
+5450	NCU	meny	K
+5452	AF	påverkad	H
+5453	AF	betraktad	C
+5454	V	skämta	C
+5455	AF	begåvad	C
+5456	NCU	omvandling	S
+5457	RG	därom	S
+5458	NCU	provins	C
+5459	AF	förankrad	S
+5460	NCN	nervsystem	S
+5461	AF	önskad	C
+5462	NCU	arbetsdag	S
+5463	NCN	preparat	S
+5464	NCU	vers	S
+5466	NCU	huvuddel	S
+5467	NCU	romantik	S
+5468	AQ	samma	C
+5469	NCU	arbetsfördelning	S
+5470	NCU	huvuduppgift	S
+5471	NCN	kärl	C, D
+5472	AQ	undre	S
+5475	NCU	adel	S
+5477	RG	bredvid	C
+5478	NCN	framträdande	H
+5479	NCU	stege	S
+5481	NCU	dåtid	S
+5482	RG	inbördes	S
+5483	NCU	slips	H
+5484	NCU	ört	S
+5485	NCN	efternamn	C
+5486	NCU	leksak	H
+5487	RG	intressant	K
+5489	AF	uppkommen	H
+5490	V	snegla	S
+5491	RG	traditionellt	S
+5492	RG	geografiskt	S
+5493	NCN	tegel	S
+5494	NCU	sammankomst	D
+5496	V	mata	H
+5497	V	praktisera	H
+5498	RG	framöver	S
+5499	V	rösta	C
+5500	V	fresta	H
+5501	NCN	överflöd	H
+5503	NCU	vidd	S
+5504	NCN	nittiotal	S
+5505	NCN	fotfäste	D
+5507	NCU	gårdag	S
+5508	RG	eljest	S
+5509	NCN	grann	S
+5510	NCN	bälte	D, H
+5511	V	roa	C, H
+5512	AQ	beslutad	C
+5513	NCU	festival	D
+5514	V	rationalisera	S
+5515	AQ	ineffektiv	D
+5516	NCU	betingelse	S
+5517	RG	rejält	S
+5518	NCU	lärdom	S
+5519_1	NCU	komfort	H
+5519_2	NCU	sambo	K
+5520	V	beträffa	S
+5521	AP	uteslutande	S
+5522	NCU	fångst	S
+5523	V	fixera	S
+5524	AQ	separat	S
+5525	V	kopiera	D
+5526	AQ	utåtriktad	S
+5527	NCU	utrikesminister	S
+5529	V	delegera	H
+5530	NCN	gevär	H
+5531	V	såra	C
+5532	NCU	skulptur	D
+5533	V	återvinna	S
+5534	NCU	deklaration	H
+5535	NCU	liknelse	H
+5536	AF	skolad	H
+5537	RG	skämtsamt	S
+5538	RG	miste	S
+5539	NCN	eko	H
+5540	NCN	ämnesområde	S
+5541	AF	förstörd	C
+5542	NCU	laddning	C
+5543	AQ	genomsnittlig	S
+5544	AF	särpräglad	S
+5545	AF	sysselsatt	C
+5546	NCU	nutid	C
+5547	NCN	lejon	H
+5548	NCN	riksförbund	S
+5549	NCU	galopp	S
+5550	AQ	ful	C
+5551	NCU	glömska	S
+5552	NCU	snäcka	D, H
+5553	AQ	seg	S
+5554	NCU	bassäng	D
+5555	NCU	delstat	S
+5556	NCU	spekulation	H
+5557	NCU	expedition	S
+5558	V	flina	S
+5559	RG	systematiskt	S
+5560	AQ	katastrofal	S
+5561	NCU	insekt	S
+5562	AQ	förmögen	S
+5563	AQ	sparsam	S
+5564	NCU	kanin	D
+5565	AQ	flack	S
+5566	NCU	försvarsmakt	S
+5567	NCU	köpman	S
+5568	AQ	smart	S
+5569	V	plantera	C
+5570	RG	stadigt	S
+5571	NCU	kemikalie	H
+5572	AF	utesluten	C
+5574	NCU	morgontidning	S
+5575	NCU	löptid	S
+5576	NCU	städerska	S
+5577	NCU	giltighet	S
+5578	NCU	samvaro	S
+5579	AQ	grundlig	S
+5580	AF	slagen	C
+5581	NCU	assistans	H
+5582	V	utläsa	S
+5583	NCU	repertoar	S
+5584	V	handlägga	S
+5585	NCU	ryttmästare	S
+5586	Q	nere	S
+5587	NCU	rationalisering	S
+5588	NCU	skida	H
+5589	NCU	medverkan	S
+5590	NCU	flora	S
+5591	NCU	landsman	D, H
+5592	NCU	reserv	C
+5593	AF	överdriven	C
+5594	AF	utbyggd	S
+5595	RG	fackligt	S
+5596	AQ	ogynnsam	S
+5597	V	handha	S
+5598	V	vålla	S
+5599	NCU	loge	S
+5600	NCU	gårdsplan	S
+5601	NCU	strupe	S
+5602	AQ	behaglig	H
+5603	AQ	fullvärdig	S
+5604	NCU	identifikation	S
+5605	RG	nödvändigt	S
+5606	AF	belyst	C
+5607	AQ	iskall	S
+5609	NCU	körsång	S
+5610	NCU	turné	S
+5611	NCU	realitet	S
+5612	V	välkomna	S
+5613	NCU	tilltro	D
+5614	V	studsa	H
+5615	NCU	val	S
+5616	NCU	läktare	S
+5617	NCU	antik	S
+5618	RG	inledningsvis	K
+5619	V	förväxla	C
+5620	V	tillägna	C
+5621	NCU	barnkammare	S
+5622	NCN	galleri	H
+5623	V	betvivla	S
+5624	NCU	reflektion	H
+5625	AQ	bestående	S
+5626	NCU	höjdpunkt	S
+5627	NCN	insulin	S
+5628	NCU	integration	S
+5629	V	steka	C, H
+5630	AP	bindande	S
+5631	RG	förrän	S
+5632	NCN	kompani	S
+5634	MC	sexton	H
+5635	NCU	bindning	S
+5636	AQ	civiliserad	C
+5637	NCU	varg	D
+5638	AQ	samhällsvetenskaplig	S
+5639	NCU	klassiker	H
+5640	NCU	introduktion	D
+5641	NCU	depression	D
+5642	AQ	förhistorisk	S
+5643	NCU	omtanke	D
+5644	AQ	kreativ	K
+5645	RG	konsekvent	S
+5646	AQ	skär	S
+5647	AQ	förfärlig	S
+5648	V	klassa	S
+5649	RG	diskret	S
+5651	V	dämpa	S
+5652	NCU	pott	S
+5653_1	V	tillta	S
+5653_2	NCU	klunga	S
+5654	NCU	tablett	D
+5655	AQ	små	S
+5656	NCU	knopp	S
+5657	NCU	britt	S
+5658	RG	raskt	S
+5659	NCU	intervjuare	S
+5660	NCU	rådgivning	S
+5661	NCU	färja	D
+5662	NCU	dynamik	K
+5663	V	applådera	H
+5664	NCU	klädsel	D
+5665	AQ	etisk	K
+5666	RG	nämnvärt	S
+5667	AF	upplagd	S
+5668	NCU	tillhörighet	S
+5670	NCU	profet	S
+5671	NCU	mellanhand	S
+5672	AQ	konstruktiv	K
+5673	V	framhäva	S
+5674	NCU	häll	S
+5675	RG	si	S
+5676	NCU	böter	H
+5677	RG	säkerligen	S
+5678	NCU	hanne	S
+5679	AQ	desperat	K
+5680	V	dirigera	S
+5682	AQ	flat	S
+5683	AQ	heroisk	S
+5684	AF	formulerad	K
+5685	V	piska	S
+5686	NCU	blankett	S
+5687	NCN	arbetsliv	S
+5688	AQ	schweizisk	C
+5689	V	muttra	D
+5691	NUN	glans	H
+5692	AQ	nominell	S
+5693	NCN	bortfall	S
+5694	NCN	fokus	S
+5695	NCN	knippe	H
+5696	AQ	vedertagen	S
+5697	NCU	värdighet	H
+5698	AQ	journalistisk	K
+5699	AF	formad	C
+5701	NCN	massmedium	S
+5704	V	antaga	S
+5705	RG	överhuvud	S
+5707	NCN	motsvarande	S
+5708	RG	en	S
+5709	NCU	omprövning	S
+5710	RG	omgående	S
+5711	NCN	komplement	S
+5712	V	sluka	D
+5713	AQ	giftig	H
+5714	NC0	h	S
+5715	AQ	ovan	S
+5716	NCU	underleverantör	S
+5717	NCN	husdjur	S
+5718	NCU	reservation	S
+5719	AQ	fientlig	C
+5720	NCU	hyllning	H
+5721	AF	förbunden	C
+5724	V	läcka	D
+5725	AQ	raffinerad	H
+5727	NCU	ambassad	D
+5728	NCU	propaganda	H
+5729	NCU	jungfru	H
+5730	V	dofta	S
+5731	AF	överraskad	C
+5732	NCU	örn	D, H
+5733	NCU	grädde	D
+5734	NCU	välsignelse	H
+5735	NCU	kaka	D
+5736	NCU	aktion	C
+5737	V	förhandla	S
+5738	D	intet	S
+5739	NCU	fil	D
+5740	V	mala	D, H
+5741	P	envar	S
+5742	V	disponera	S
+5743	V	kontakta	K
+5744	NCN	femtiotal	S
+5745	AQ	bräcklig	D
+5746	AF	löst	C
+5747	AQ	hopplös	S
+5749	NCN	spörsmål	S
+5750	V	efterträda	S
+5751	V	rasera	S
+5752	NCU	kompetensutveckling	S
+5753	AQ	giltig	H
+5754	NCN	konstaterande	S
+5755	AQ	pigg	S
+5756	AQ	biblisk	S
+5759	AP	motstående	S
+5760	AF	inspirerad	H
+5761	NCN	förlag	S
+5762	AF	utebliven	C
+5763	AF	betingad	S
+5764	AF	avbruten	C
+5765	NCU	flagga	C
+5767	AF	producerad	C
+5768	NCU	indikation	K
+5769	NCU	retur	S
+5770	AF	odlad	H
+5772	S	inpå	S
+5773_1	NCN	kasern	H
+5773_2	NCU	blixt	H
+5774	NCU	optimism	S
+5775	NCN	tomrum	S
+5776	AF	rustad	S
+5777	AQ	persisk	S
+5778	RG	medicinskt	S
+5779	NCN	temperament	H
+5780	NCN	TV-program	S
+5781	AQ	problematisk	K
+5782	NCU	tron	H
+5784	NCU	talare	D, H
+5785	AF	anmäld	C
+5786	AQ	ensamstående	S
+5787	AQ	fördelaktig	D
+5788	NCU	distinktion	H
+5789	NCU	molekyl	S
+5790	NCN	föredrag	S
+5791	AQ	mytisk	S
+5792	NCU	finess	S
+5793	NCU	passion	C
+5794	AQ	sällsam	S
+5795	NCU	monolog	S
+5796	V	virvla	S
+5798	NCU	träff	C
+5799	AQ	klumpig	S
+5800	NCU	duva	D, H
+5801	NCN	spannmål	D, H
+5802	NCN	daghem	S
+5803	NCU	hane	S
+5804	RG	rikligt	S
+5805	NCU	dåre	S
+5806	AQ	delaktig	S
+5807	NCU	fläkt	D, H
+5808	RG	vilt	S
+5809	RG	extremt	K
+5810	AQ	operativ	K
+5813	NCN	värdepapper	S
+5814	V	livnära	S
+5815	AQ	tvärvetenskaplig	S
+5816	NCN	bagage	H
+5817_1	Q	stilla	S
+5817_2	V	stelna	S
+5818	AQ	säregen	S
+5819	NCU	inramning	S
+5820	NCU	betoning	S
+5821	NCU	vånda	S
+5822	AF	importerad	C
+5823	NCU	pärla	D
+5825	NCN	kollektiv	H
+5826_1	NCU	psalm	S
+5826_2	NCU	lina	S
+5827	AQ	sofistikerad	S
+5828	AF	bekymrad	C
+5829	AF	avklarad	S
+5830_1	RG	inomhus	S
+5830_2	V	frakta	S
+5831	NCU	mobiltelefon	K
+5832	V	värja	S
+5834	NCU	bosättning	H
+5835_1	NCU	lyx	C
+5835_2	RG	lyckligt	S
+5836	NCN	fyrtiotal	S
+5837	NCU	kåk	S
+5838	AF	accepterad	C
+5839	V	förutsäga	H
+5840	NCN	försöksdjur	S
+5841	NCN	dagis	S
+5842	NCU	förskjutning	S
+5843	NCU	tunnelbana	D
+5844	NCN	inbrott	S
+5845	AQ	fruktbar	H
+5846	AF	renodlad	S
+5847	NCU	självklarhet	S
+5849	V	utbyta	S
+5850	AQ	genial	S
+5851	AQ	entydig	S
+5852	NCN	uttrycksmedel	S
+5853	V	återkalla	C
+5854	NCN	förstånd	S
+5855	V	gagna	S
+5857	NCU	ödmjukhet	H
+5858	NCU	torka	S
+5859	NCU	mikrofon	H
+5860	NCU	lax	D
+5861	NCU	släktskap	S
+5862_1	V	kränga	D, H
+5862_2	NCU	bergvägg	S
+5863	NCU	ryggsäck	S
+5864	AQ	hållbar	K
+5865	AP	springande	S
+5867	NCU	medalj	H
+5868	NCN	frågetecken	S
+5869	AQ	experimentell	S
+5870	V	betjäna	C
+5871	NCU	naturvetenskap	S
+5874	V	berömma	S
+5876	AQ	kroppslig	S
+5877	NCN	varsel	S
+5878_1	V	marschera	D, H
+5878_2	AQ	fyrkantig	S
+5879	AQ	oregelbunden	H
+5880	NCN	utgångsläge	S
+5881	NCN	under	S
+5882	AF	gripen	C
+5883	NCN	mode	H
+5885	NCU	livförsäkring	S
+5886	AF	uppställd	S
+5887	V	smita	C
+5889	NCU	pinne	H
+5890	V	mogna	H
+5891	RG	häromdagen	S
+5892	RG	primärt	S
+5894	V	utröna	S
+5895	AQ	representativ	K
+5896	NCU	italienare	C
+5897_1	NCU	timma	S
+5897_2	NCN	arbetslag	S
+5898	RG	ingalunda	S
+5899	NCU	förtvivlan	C
+5900	NCU	utblick	S
+5901	NCU	mossa	D
+5902	NCU	prestanda	S
+5903	AQ	genuin	D
+5904	V	bifalla	S
+5905	AF	bortsedd	S
+5906	V	stifta	S
+5907	AQ	suddig	S
+5908	V	förnimma	S
+5910	NCU	nåd	C
+5911	AQ	stram	S
+5912_1	NCU	studentkår	S
+5912_2	RG	brant	S
+5913	NCU	vårdcentral	S
+5914	V	sy	H
+5915_1	V	förkunna	S
+5915_2	V	döpa	H
+5916	NCU	förkunnelse	S
+5917	NCU	tiondel	S
+5918	AF	befolkad	H
+5919	NCU	renovering	K
+5920	NCU	ironi	H
+5921	NCU	galenskap	H
+5922	NCU	skepsis	S
+5923	NCU	neger	H
+5924	V	avteckna	S
+5925	NCU	mystik	S
+5926	AQ	emotionell	S
+5927	V	strama	S
+5928	AQ	förtryckt	D
+5929	AQ	förnämlig	S
+5930	RG	uteslutande	S
+5931	NCU	kommunism	S
+5933	AP	slående	S
+5934	RG	korrekt	K
+5935	D	vardera	S
+5937	NCU	bråkdel	S
+5938	V	tävla	S
+5939	V	flöda	C
+5940	NCU	vändning	H
+5941	NCN	mottagande	H
+5942	NCU	rangordning	S
+5943	NCU	fokusering	S
+5944	NCN	forskningsområde	S
+5945_1	V	utestänga	S
+5945_2	V	uppskjuta	S
+5946	AP	avvikande	S
+5947_1	RG	nedanför	S
+5947_2	V	nappa	S
+5947_3	NCU	motorcykel	C
+5948	NCU	marknadsplats	S
+5949	NCU	lockelse	S
+5950_1	AP	skärande	S
+5950_2	NCU	havre	D
+5951	NCU	pyramid	H
+5952	RG	förgäves	H
+5953	NCU	huvudfråga	S
+5954	V	uppbära	S
+5955	NCU	fors	H
+5956	NCU	mognad	D
+5957	NCU	kastrull	S
+5958	V	instämma	S
+5959	NCN	medlemskap	S
+5960	V	tona	S
+5961	V	dikta	S
+5962	AF	lutad	D
+5963	AQ	mångårig	S
+5964	AQ	förnuftig	H
+5965	NCU	bärare	D, H
+5966	NCU	final	S
+5967	NCU	beundran	H
+5968	AQ	festlig	H
+5969	NCU	hjälm	D
+5970	NCN	blodtryck	S
+5971	NCU	begynnelse	S
+5972	AF	inställd	S
+5973_1	NCU	stockholmare	S
+5973_2	NCU	biltrafik	S
+5974	AF	krossad	D
+5975	AQ	skygg	S
+5976	NCU	planet	H
+5977	NCU	självkänsla	S
+5978	NCU	nick	S
+5979	NCU	memoar	S
+5980	NCN	sekretariat	S
+5981	AF	tecknad	H
+5982	NCN	kreatur	S
+5983	NCU	charm	S
+5984	NCU	flotta	H
+5985	AQ	terapeutisk	S
+5986	NCN	boende	D
+5987	V	separera	S
+5988	NCU	befogenhet	S
+5989	NCU	kallelse	H
+5991	V	rista	S
+5992	NCN	filter	D
+5993	NCU	bastu	S
+5994	AQ	västlig	C, H
+5995	AF	märkt	H
+5996	AQ	frän	S
+5997	AQ	rask	C
+5998	AF	lastad	H
+5999	AQ	synnerlig	S
+6000	I	oj	S
+6001	V	utlova	S
+6002	AQ	avlång	S
+6003	NCU	läroplan	S
+6004	AF	specialiserad	H
+6005	NCU	subvention	S
+6006	NCU	dos	H
+6007	RG	härmed	S
+6008	AF	utnyttjad	C
+6009	RG	otroligt	S
+6011	NCU	indian	S
+6012	V	reta	S
+6014	RG	märkbart	S
+6015	RG	drastiskt	S
+6016	AQ	tillförlitlig	S
+6017	V	knäcka	H
+6018	AQ	benägen	S
+6019	NCN	monster	C
+6020	AQ	vidgad	H
+6021	NCU	kakelugn	S
+6022	AQ	likgiltig	C
+6023	NCU	grekiska	D
+6024	AP	konkurrerande	S
+6025	RG	ytligt	S
+6026	NCU	mandatperiod	S
+6028	V	frambringa	S
+6029	NCN	avdrag	D
+6030	NCU	gröt	S
+6031	RG	baklänges	S
+6033_2	NCU	frost	D
+6034	AF	deprimerad	D
+6035	NCN	nederlag	H
+6036	AF	lämnad	C
+6037	AQ	otäck	S
+6038	V	återinföra	S
+6039	NCU	skiss	S
+6040	NCU	midnatt	H
+6041	V	småprata	H
+6042	NCU	äldreomsorg	S
+6043	NC0	g	S
+6044	NCN	moderbolag	S
+6045	NCU	stämpel	H
+6046	AQ	stökig	S
+6047	NCU	tidsperiod	S
+6050	NCU	kommunist	C
+6051	RG	stundom	S
+6052	AP	slingrande	S
+6054	RG	sparsamt	S
+6055	NCU	hands	S
+6056	NCU	förenkling	S
+6057	V	förkasta	H
+6058	NCN	andetag	C, H
+6059	V	mobilisera	K
+6060	NCU	boplats	S
+6062	AF	privilegierad	S
+6063	NCU	skolklass	S
+6064	NCU	tänkare	S
+6065	AF	berättad	C
+6066	NCU	trea	S
+6067_1	NCN	uppehåll	D
+6067_2	AQ	högljudd	H
+6068	NCU	innevånare	S
+6070	NCU	inspektion	S
+6071	NCU	beställare	S
+6072_1	V	kyla	H
+6072_2	V	flamma	S
+6072_3	NCN	dagsljus	S
+6073	NCU	repetition	D
+6074	V	underhålla	C
+6077	NCN	kanslihus	S
+6078	NCU	historieskrivning	S
+6080	AQ	stelnad	H
+6081	AQ	anonym	H
+6082	NCU	anstalt	S
+6083	AQ	retorisk	S
+6084	NCU	kreativitet	K
+6085	AF	publicerad	H
+6086	AF	fastlagd	C
+6087	NCU	bevakning	S
+6088	V	härstamma	H
+6089	AF	lagrad	S
+6090	V	dyrka	C
+6091_1	AQ	orientalisk	H
+6091_2	NCN	klockslag	S
+6092	NCU	omställning	K
+6094	NCU	telefax	S
+6095	NCN	utbrott	S
+6096	AP	drivande	S
+6097	V	kapa	S
+6098	NCN	hormon	S
+6099	AQ	massiv	H
+6100	RG	skickligt	S
+6102	NCU	återhållsamhet	S
+6103	NCN	underläge	S
+6104	AP	svepande	S
+6105	AQ	federal	S
+6107	NCN	bakben	S
+6108	RG	vetenskapligt	S
+6109	V	vackla	D
+6111	NCU	decentralisering	S
+6112	AF	undanskymd	S
+6114	AQ	motsvarande	S
+6115	NCU	valrörelse	S
+6116	NCU	graviditet	D
+6117	NCU	kyss	C
+6119	NCU	marsch	C
+6120	NCU	spanjor	H
+6121	NCU	hylla	S
+6123	NCU	klan	H
+6124	NCU	prototyp	S
+6125	P	vilkas	S
+6126	NCU	arbetarklass	S
+6127	AQ	kronisk	S
+6129	RG	dito	S
+6130	NCU	relevans	S
+6131	NCU	hierarki	K
+6132	NCN	examensarbete	S
+6133	NCU	rörlighet	S
+6134	NCU	finansminister	S
+6135	NCU	arbetskläder	S
+6136	RG	överraskande	S
+6137	NCU	misstänksamhet	H
+6139	V	ösa	S
+6140_1	NCU	båge	C
+6140_2	NCU	honung	H
+6141	AQ	universell	D, H
+6143_1	AQ	marginell	S
+6144	NCU	klump	S
+6145	AF	reglerad	C
+6146	V	motsäga	H
+6147	NCU	boskapsskötsel	S
+6148	NCN	välstånd	S
+6149	NCN	inbördeskrig	S
+6150	NCU	inblick	S
+6151	NCU	stadga	H
+6152	AQ	påfallande	S
+6153	NCU	marginal	H
+6155	AF	tänd	C
+6156	NCN	stift	D
+6157	NC0	x	S
+6158	V	bekänna	C
+6159	AQ	katolsk	C
+6161	NCN	övergrepp	H
+6162	NCU	skrivare	K
+6163	AF	uppfunnen	C
+6165	AF	begravd	C
+6166	NCU	säd	D
+6167	NCN	dricksvatten	S
+6169	AF	uppdelad	S
+6170	NCU	liberal	H
+6171	NCU	trafikolycka	S
+6172	NCU	insändare	S
+6173	NCU	jordbruksmark	S
+6174	V	stava	S
+6175	AF	utslagen	S
+6176	NCU	åtskillnad	S
+6177	NCU	jordbrukare	H
+6178	AF	oskriven	S
+6179	AP	angående	S
+6180	NCU	uppoffring	S
+6182	AF	sargad	C
+6183	AQ	harmonisk	S
+6184	AF	påmind	C
+6185	NCN	konto	C
+6186	V	förespråka	D
+6187	NCU	avsky	S
+6188	NCU	behållning	H
+6189	NCN	bokslut	S
+6190	NCU	förfader	S
+6191	AQ	framstående	S
+6192	NCN	gift	H
+6193	AF	nedsatt	S
+6195	AQ	handfull	S
+6196	AQ	hederlig	C
+6197	V	lindra	S
+6198	NCU	sekvens	K
+6199	NCU	episod	C
+6200	NCN	genomslag	K
+6201	V	omnämna	S
+6202	NCU	diagnostik	S
+6203	V	avlasta	S
+6204	RG	uppriktigt	S
+6205	AQ	dödlig	H
+6206	NCU	upphetsning	S
+6207	V	skiljas	D
+6208	AQ	ovanstående	S
+6209	RG	förtjust	S
+6210	AQ	ödslig	S
+6211	NCN	författarskap	S
+6212	NCN	bagageutrymme	S
+6213	NCU	svängning	K
+6214	NCU	p	D
+6215	NCU	abort	D
+6216	RG	lämpligen	S
+6217	V	fullborda	D
+6218	V	stamma	H
+6219	NCN	hyreshus	S
+6220	NCN	naturvårdsverk	S
+6221	RG	avsiktligt	S
+6222	NCN	flerbostadshus	S
+6223	NCU	byggnadsarbetare	S
+6224	RG	hett	S
+6226	V	glädja	H
+6227	AQ	styv	S
+6228	AP	stillastående	S
+6229	NCU	grundlag	H
+6230	V	förelägga	S
+6231	RG	bortsett	S
+6232	NCU	integritet	K
+6233	NCN	lantbruk	S
+6234	NCU	intrig	D
+6235	NCU	ryggrad	D
+6236	AF	differentierad	S
+6237	NCU	kalv	D
+6238	RG	sant	S
+6239	NCU	anklagelse	H
+6240	V	efterfråga	S
+6241	AQ	evolutionär	S
+6243	RG	brett	S
+6244	NCU	rökning	S
+6245	AF	eftertraktad	S
+6249	RG	jämförelsevis	S
+6250	AF	föreskriven	S
+6251	NCN	slit	S
+6252	NCU	nål	D
+6253	NCU	fångenskap	S
+6254	AP	skapande	S
+6256	V	missförstå	S
+6257	NCU	pianist	S
+6258	AQ	dåtida	S
+6259_1	RG	oavbrutet	S
+6259_2	NCU	glöd	S
+6260	AF	upptäckt	S
+6261	NCU	förorening	K
+6262	NCU	halvtid	S
+6263	S	undan	C
+6264	AQ	ostörd	S
+6265	RG	varsamt	S
+6266	AF	jagad	S
+6267	AQ	kosmisk	S
+6268	AQ	suggestiv	S
+6269	AF	förberedd	S
+6270	NCU	heder	C, H
+6271	NCN	kungapar	S
+6272	V	undandra	H
+6273	NCU	lump	S
+6274	V	bevista	S
+6275	AQ	institutionell	S
+6277	NCU	underhållning	S
+6278	NCU	utväg	D, H
+6279	AQ	bister	S
+6281	NCU	adjunkt	S
+6282	AQ	samstämmig	S
+6283	V	undertrycka	H
+6284	V	slunga	H
+6285	AQ	oacceptabel	K
+6286	NCU	dumhet	C, H
+6288	AQ	drastisk	S
+6289	NCU	fosfor	S
+6291	NCN	utspel	S
+6292	NCU	lördagskväll	S
+6294	V	anslå	S
+6295	V	modernisera	S
+6296	NCN	beaktande	S
+6297	RG	orimligt	S
+6298	AQ	ovetande	S
+6299	V	stabilisera	H
+6300	AQ	anständig	S
+6301	AF	utsökt	S
+6302	NCU	familjemedlem	H
+6303	NCN	x	D
+6304	RG	enormt	S
+6305	NCU	otur	S
+6307	NCU	drog	H
+6308	NCN	industriområde	S
+6310	RG	oupphörligt	S
+6311	AF	förfinad	S
+6312	V	tåga	S
+6313	NCU	infektion	S
+6314	AF	välsignad	S
+6315	NCU	design	K
+6316	AF	garanterad	S
+6317	NCU	avvägning	S
+6318	AQ	rostig	S
+6319	V	nalkas	H
+6320	AQ	intrikat	S
+6321	AQ	precis	C
+6322	NCN	fog	S
+6323	NCU	skepnad	C
+6325	NCN	gödsel	H
+6326	NCN	ackord	S
+6327	V	belägga	S
+6328	NCU	obalans	S
+6329	NCN	rättsväsende	S
+6330	NCU	stormakt	S
+6333	I	adjö	S
+6334	NCU	vall	S
+6335_1	AQ	salig	S
+6335_2	NCU	kärring	S
+6336	NCN	skär	S
+6337	RG	lyckligtvis	S
+6338	NCU	fackförening	D
+6340	AF	framtagen	S
+6341	NCN	gram	H
+6342	RG	tillika	S
+6343	AF	väpnad	S
+6344	AQ	omtyckt	S
+6345	AF	avskuren	S
+6346	NCU	formel	C
+6347	AQ	onaturlig	S
+6348	RG	utförligt	S
+6349	NCU	mytologi	S
+6350	V	förkorta	D
+6351	NCU	gräsmatta	S
+6352	NCU	berättare	S
+6353	NCU	hage	S
+6354	NCU	logik	H
+6355	NCU	talesman	K
+6358	V	bekymra	C
+6359	AP	tilltalande	S
+6360	NCU	önskning	S
+6361	NCU	avvaktan	S
+6362	V	haka	S
+6363	NCU	saknad	H
+6364	AQ	uråldrig	S
+6365_1	NCU	helhetssyn	S
+6365_2	V	effektivisera	S
+6366	V	mildra	S
+6367	AQ	informell	K
+6368	AQ	mytologisk	S
+6369	NCU	förmedling	H
+6370	AQ	hetsig	S
+6371	NCN	ont	S
+6372	V	komponera	C
+6373	NCU	drake	D
+6374	NCN	monopol	K
+6375	NCU	körning	S
+6377	NCU	parkeringsplats	S
+6378	PS	någons	S
+6379	NCU	justitieminister	S
+6381	AP	skyddande	S
+6382	NCU	belastning	S
+6383	NCU	världsmästare	S
+6384	AQ	förtjust	S
+6385	V	offra	H
+6387	AQ	marknadsmässig	S
+6388	NCU	utläggning	S
+6389	NCU	håg	S
+6390	AQ	tilltagande	S
+6391	RG	rött	S
+6392	V	skåda	S
+6393	NCU	tätort	S
+6394	NCU	tillåtelse	C
+6395	RG	konkret	S
+6396	AQ	vidsträckt	C
+6397	NCU	skötsel	S
+6398	NCU	avgång	S
+6399	NCU	aptit	C
+6401	AQ	rituell	S
+6402	RG	väsentligen	S
+6403	AQ	upprorisk	S
+6404	AQ	statisk	S
+6406	AP	stimulerande	S
+6408	AQ	fascinerande	S
+6409	RG	ironiskt	S
+6410	AF	förstärkt	S
+6411	V	efterlikna	S
+6414	NCN	minimum	C
+6415	NCU	löntagare	S
+6416	NCU	ovilja	S
+6417	AQ	oemotståndlig	S
+6418	NCN	talesätt	S
+6419_1	NCU	runsten	S
+6419_2	AQ	allmängiltig	S
+6420	V	tynga	H
+6421	V	befara	S
+6422	AQ	vansklig	S
+6423	NCU	avund	H
+6424	NCU	karensdag	S
+6425_1	AP	trevande	S
+6425_2	NCN	åratal	S
+6426	NCU	producent	D, H
+6427	NCU	förvaltare	S
+6428	NCU	åtrå	S
+6429	V	slopa	S
+6430	AQ	ofullständig	D
+6431	AQ	påfrestande	S
+6433	V	ogilla	S
+6434	V	tillgripa	S
+6435	AP	utmanande	S
+6436	AQ	upplyst	S
+6437	NCU	lyster	S
+6438	NCU	studieresa	S
+6439	V	skrota	S
+6440_1	NCU	älskare	C
+6440_2	NCU	trängsel	D
+6441	NCU	geografi	H
+6442	AF	respekterad	S
+6443	NCU	anställningstid	S
+6445	NCU	borgmästare	C
+6446	NCU	bedrift	S
+6447	V	tillgå	S
+6449	NCN	porslin	D
+6450	AQ	inflytelserik	S
+6452	V	uppenbara	S
+6454	V	dunka	C
+6455	AP	frågande	S
+6456	AF	framförd	S
+6457	V	utnämna	C
+6458	AQ	överflödig	H
+6459	V	exploatera	S
+6460	AQ	förebyggande	H
+6461	AQ	instabil	S
+6462	NCU	försäkringskassa	S
+6463	AQ	teknologisk	S
+6464_1	NCU	ledningsgrupp	S
+6464_2	NCU	kundkrets	S
+6465	AQ	österrikisk	D
+6466	AQ	medvetslös	S
+6467	NCU	mission	H
+6469	NCU	huvudbyggnad	S
+6470	RG	tålmodigt	S
+6471	AP	förestående	S
+6472	V	förbliva	S
+6473	RG	villigt	S
+6474	AF	glömd	S
+6475_1	V	viga	S
+6475_2	AQ	jättestor	S
+6476	AQ	oskadd	S
+6477	NCN	lasarett	S
+6478	V	ignorera	H
+6479	V	insjukna	C
+6480	NCN	handtag	H
+6481	NCU	födelse	C
+6482	V	utsträcka	S
+6483	AQ	karaktäristisk	S
+6484	V	bredda	S
+6485	NCU	markering	S
+6486	NCN	hugg	S
+6487	V	klänga	S
+6488	NCU	onödan	S
+6489	AF	utdragen	S
+6490	NCU	uppsägningstid	S
+6491	V	isolera	C
+6492	V	färdigställa	S
+6493	NCU	tidsrymd	S
+6494	V	avslå	D
+6495	NCU	neddragning	S
+6496	AQ	värdelös	S
+6497	NCU	attraktion	H
+6498	AQ	underjordisk	H
+6499	RG	intimt	S
+6500	NCU	bakgård	S
+6501	NCU	överhand	S
+6502	NCN	torp	S
+6504	V	omgiva	S
+6505	NCU	för	S
+6507	V	tänja	S
+6508	V	försätta	S
+6509_1	V	varva	S
+6509_2	NCU	högkonjunktur	S
+6510	V	bedra	C, D
+6511	NCU	femtedel	S
+6512	NCU	byråkrati	D
+6513	NCU	grotta	H
+6514	NCU	tank	S
+6515	RG	förtvivlat	S
+6516	NCU	samarbetspartner	S
+6518	AP	bakomliggande	S
+6519	AQ	prydlig	S
+6520	NCU	särställning	S
+6521	NCU	gränd	S
+6522	V	likställa	S
+6523	AF	utmattad	S
+6524	NCU	åsna	D
+6525	NCN	evenemang	S
+6526	NCU	femma	S
+6528	V	grundlägga	S
+6529	NCU	sänkning	S
+6530	AF	orsakad	S
+6531	AQ	misstänksam	H
+6532	NCU	påminnelse	S
+6533	NCN	ingripande	S
+6534	NCU	gnista	D
+6535_1	AP	kännetecknande	S
+6535_2	AF	åtskild	S
+6536	V	trotsa	D
+6537	NCN	arbetsutskott	S
+6538	AQ	oansenlig	S
+6539_1	AF	värderad	S
+6539_2	NCU	omvändelse	S
+6540	NCU	runda	S
+6541	AF	föråldrad	S
+6544	V	samtycka	C
+6545	AQ	diplomatisk	H
+6546	AQ	brokig	S
+6547	NCU	medkänsla	D
+6548	V	åtgärda	H
+6550	V	emigrera	H
+6552	V	förbruka	S
+6554	AQ	slarvig	S
+6555	V	fnissa	S
+6556	AF	säkrad	S
+6557	NCN	motto	H
+6559	NCU	komposition	S
+6560	NCN	forskningsprojekt	S
+6561	AQ	elementär	S
+6562	AQ	tam	H
+6563	NCN	dilemma	S
+6564	NCN	svek	H
+6565	AQ	kommunistisk	C
+6566	RG	intellektuellt	S
+6567	V	förvärra	S
+6568	AQ	asiatisk	D
+6569	NCU	elegans	H
+6570	V	utelämna	C
+6571	AF	förklädd	S
+6572	AF	uttagen	S
+6573	V	bottna	S
+6574	AF	kluven	S
+6575	AF	bruten	S
+6576	NCU	segrare	S
+6577	NCU	skrivelse	S
+6578	RG	stegvis	S
+6579	NCU	budgetproposition	S
+6580	NCU	grammatik	S
+6581	V	efterlämna	S
+6582	NCN	framförande	S
+6583	V	slutföra	C, H
+6584	NCU	växling	S
+6585	V	stämpla	H
+6586	AQ	snarlik	S
+6587	NCN	skifte	S
+6588	AQ	varaktig	S
+6589	AQ	oumbärlig	H
+6590	NCU	kapsel	S
+6591	NCN	solljus	S
+6593	AF	presenterad	S
+6594	V	hedra	H
+6595	Q	från	S
+6596	NCN	omfång	S
+6597	AF	utbytt	S
+6598	NCN	kärnvapen	S
+6599	V	tillfråga	S
+6601	AQ	hjälplös	S
+6602	NCU	vikingatid	S
+6603	NCU	rättfärdighet	S
+6605	NCU	upphovsman	D, H
+6606	NCU	passivitet	S
+6607	AQ	fåtalig	S
+6608	NCU	omorganisation	S
+6610	V	komplicera	C
+6611	AQ	motstridig	S
+6612	V	frångå	S
+6614	AF	inskränkt	S
+6615	V	uppfostra	S
+6616	NCN	statsbidrag	S
+6617	AQ	kärleksfull	C, H
+6618	AQ	heltäckande	S
+6619	AQ	optimal	S
+6620	NCU	sovjet	D, H
+6621	NCU	bräda	S
+6622	NCU	efterlevande	S
+6623	AQ	opassande	S
+6624	NCU	skorsten	H
+6625	AQ	dekorativ	D
+6626	NCN	sextiotal	S
+6628	NCU	referens	S
+6629	V	tillvarata	S
+6630	NCU	fruktan	C
+6631	NCU	borgare	C
+6632	AP	växlande	S
+6633	NCN	studiebesök	S
+6634	NCN	missnöje	S
+6635	NCU	kupp	S
+6637_1	AQ	idelig	S
+6637_2	NCU	fingervisning	S
+6638	AQ	originell	H
+6639_1	V	väva	S
+6639_2	RG	underbart	S
+6640	RG	ihåg	S
+6641	NCU	kulm	S
+6642	AP	inneboende	S
+6643	RG	likaledes	S
+6644	NCN	foster	S
+6645	NCU	stillhet	S
+6646	V	antända	H
+6647	NCN	format	K
+6648	V	frita	S
+6649	NCU	elektricitet	D
+6650	NCN	rockband	S
+6651	AQ	fiktiv	S
+6652	NCU	biverkning	S
+6653	NCU	lätthet	H
+6654	NCU	jämvikt	H
+6656	NCU	skärpa	S
+6657	NCU	minister	C
+6659	AQ	närliggande	S
+6660	NCU	ledighet	S
+6661	AF	inbäddad	S
+6662	NCN	stationshus	S
+6663	NCN	kommunistparti	S
+6664	NCN	rampljus	S
+6665	NCU	vårflod	S
+6666	NCU	nedskärning	S
+6667	NCU	vidareutveckling	S
+6668	AP	tidsödande	S
+6669	AQ	kvitt	S
+6670	NCU	förälskelse	S
+6671	AQ	subjektiv	K
+6672	AF	uppgiven	S
+6673	NCN	avslöjande	H
+6674	NCU	doktorsexamen	S
+6675	NCU	kvot	S
+6676	NCU	fjäril	H
+6677	RG	ömsesidigt	S
+6678	V	förenkla	D
+6679	NCN	klot	H
+6680	V	bekanta	S
+6681	AP	chockerande	S
+6682	RG	skymundan	S
+6683	NCU	sjukskrivning	S
+6684	NCU	pensel	H
+6685	NCU	notering	S
+6686	NCN	rön	S
+6687	NCU	dekor	S
+6688	NCU	livstid	S
+6689	RG	ändock	S
+6690	NCU	gissning	S
+6691	RG	rimligt	S
+6692	V	mana	S
+6693	NCU	revision	K
+6694	AQ	antropologisk	S
+6696	NCU	arkeolog	S
+6697	NCU	barnfamilj	S
+6698	NCU	omvälvning	S
+6699	NCU	missbrukare	S
+6700	V	utrusta	H
+6701	NC0	övers	S
+6703	NCN	slagfält	S
+6704	NCN	fängelsestraff	S
+6705	V	återföra	C, H
+6706	V	funka	S
+6707	V	korrigera	S
+6708	AQ	riskabel	S
+6709	V	kröna	D
+6710	NCU	fjäder	H
+6711	NCU	spelregel	S
+6712	AQ	krånglig	S
+6713	V	tillkännage	C
+6715	V	utrota	D
+6716	AQ	nationalistisk	S
+6718	V	vibrera	D
+6720	AQ	hälsosam	S
+6721	AQ	överst	S
+6722	NCN	huvudkontor	S
+6723	V	skala	D
+6724	AF	upprörd	S
+6725	AQ	mån	S
+6726	V	välta	C
+6729	NCU	hembygd	S
+6730	NCU	kull	S
+6732	AF	renad	S
+6733	RG	uppmärksamt	S
+6734	V	spekulera	H
+6735	NCU	infart	S
+6736	NCU	oskuld	C, H
+6738	AQ	komisk	D
+6739	NCU	upphandling	S
+6740	AF	indragen	S
+6742	AQ	irrelevant	S
+6743	NCU	sakfråga	S
+6744	NCN	riksintresse	S
+6745	V	attackera	C
+6746	NCN	smycke	H
+6748	NCU	förlorare	S
+6751	NCU	teoretiker	S
+6752	V	utebli	C
+6753	NCU	småföretagare	S
+6754	NCU	kontrollgrupp	S
+6755	RG	markant	S
+6756	NCU	prosa	D
+6757	V	tangera	S
+6758	NCU	folkgrupp	D
+6759	RG	psykiskt	S
+6759	RG	psykisk	S
+6761	NCU	splittring	S
+6764	NCN	välbefinnande	H
+6765	NCN	fotspår	D
+6766	NCN	leverne	S
+6767	NCN	team	S
+6768	NCU	almanacka	S
+6769	NCU	nisch	S
+6770	NCU	distribution	S
+6771	NCN	vansinne	S
+6772	AQ	etnisk	K
+6773	NCN	jordklot	S
+6774	NCU	arabvärld	S
+6776	NCU	ruin	H
+6777_1	AQ	olöslig	S
+6777_2	RG	livligt	S
+6778	NCU	klyfta	H
+6779	NCU	japan	D
+6780	NCN	företräde	D
+6782	RG	förbluffande	S
+6783	AF	åtföljd	S
+6784	V	manövrera	H
+6785	NCN	närmande	S
+6786	AQ	luftig	S
+6787	NCU	flexibilitet	K
+6789	V	respektera	C
+6791	AP	brådskande	S
+6792	NCU	fusion	S
+6793_1	NCU	samhällsdebatt	S
+6793_2	AQ	civilrättslig	S
+6794	NCU	omstrukturering	S
+6795	NCN	bett	D
+6796_1	NCU	strandkant	S
+6796_2	NCU	riddare	S
+6796_3	AP	brännande	S
+6797	AP	styrande	S
+6798	NCU	urin	S
+6799	V	stupa	S
+6800	NCU	indignation	H
+6801	NCU	debut	S
+6802	AF	reserverad	S
+6804	NCU	grundare	K
+6805	NCU	bukt	D
+6806_1	NCU	uppsikt	H
+6806_2	RG	emot	C
+6807	RG	tveksamt	S
+6808	AF	invecklad	S
+6809	NCU	påfrestning	S
+6810	AP	svällande	S
+6811	AQ	kringliggande	S
+6812	NCU	eftergift	S
+6813	AQ	lärorik	S
+6814_1	NCU	spaning	S
+6814_2	V	avsäga	S
+6815	V	länka	S
+6816	NCU	symbios	S
+6817	NCU	referensgrupp	S
+6818	AQ	nämnvärd	S
+6821	V	sammanställa	S
+6822	AQ	komfortabel	D
+6823	NCU	gås	D
+6824	NCU	åhörare	S
+6825	NCU	löneökning	S
+6827	V	återse	C
+6828	NCU	videofilm	S
+6829	NCU	barock	S
+6830	NCN	barnbarn	S
+6832	NCU	intressent	S
+6833	NCU	upprepning	D
+6834	NCU	framtidsfråga	S
+6835	V	forcera	S
+6837	AP	skrivande	S
+6838	NCU	stagnation	S
+6839	NCU	palm	D
+6840	AQ	spektakulär	S
+6842	AQ	orange	S
+6843	NCU	uppskattning	H
+6844	AF	tränad	S
+6845	NCN	eftertryck	S
+6846	NCN	symtom	S
+6847	NCU	åldring	D, H
+6848	AQ	obekväm	D, H
+6850	NCU	journalistik	S
+6851	NCU	väntetid	S
+6852	V	stilla	S
+6853	NCU	känslighet	H
+6854	AQ	behövlig	S
+6855	NCU	förgrund	S
+6856	V	övervintra	S
+6858	AP	avgående	S
+6859	AQ	symmetrisk	S
+6862	NCU	kugge	S
+6863	V	konsultera	H
+6864	NCN	utkast	S
+6865	V	anknyta	S
+6866	NCN	magasin	S
+6867	V	missuppfatta	S
+6868	AQ	saftig	S
+6869_1	AP	uppfordrande	S
+6869_2	AP	underhållande	S
+6869_3	AQ	kladdig	S
+6870	NCU	förkortning	D
+6871	AQ	spröd	D
+6872	V	återta	H
+6873	AQ	intakt	H
+6874	AQ	miljövänlig	S
+6875	AP	innevarande	S
+6876	NCU	grymhet	H
+6877	AQ	manuell	S
+6878	AQ	lättillgänglig	S
+6879	NCU	pol	D
+6880	V	jämna	S
+6882	AF	förutbestämd	S
+6883	NCU	vokabulär	D
+6885	V	avgiva	S
+6887	NCU	tonsättare	S
+6888	AQ	egyptisk	D
+6889	NCU	huvudpart	S
+6891	NCU	profetia	S
+6892	NCN	libretto	S
+6893	NCU	furste	S
+6894	NCU	manifestation	H
+6895	RG	måttligt	S
+6896	RG	känslomässigt	S
+6897	NCU	idealbild	S
+6898	NCU	vädjan	S
+6899	NCU	misär	S
+6900	NCU	realism	S
+6901	V	undanta	S
+6902	AQ	östtysk	S
+6903	NCN	scenario	K
+6904	NCU	skandal	H
+6905	AP	fallande	S
+6908	AQ	ordinär	S
+6909	NCU	prestige	H
+6910	RG	tidvis	S
+6911	AF	utsliten	S
+6912	AQ	godtycklig	S
+6914	AP	förbryllande	S
+6916	NCN	mandat	K
+6917	NCU	groda	D
+6918	NCU	delägare	S
+6919	V	infria	S
+6920	AQ	innerst	S
+6921	AQ	döv	H
+6922	V	åtfölja	S
+6924_1	V	underkänna	S
+6924_2	NCU	äganderätt	S
+6925	NCU	spänst	S
+6926_1	PI	varannan	S
+6926_2	NCU	reception	S
+6926_3	NCN	minnesmärke	S
+6926_4	AQ	förväntansfull	S
+6927	AF	road	S
+6928	AQ	overklig	S
+6929	NCU	livsstil	S
+6930	NCU	resignation	D
+6931	V	fängsla	D
+6932	V	halvera	D
+6933	NCU	nedbrytning	S
+6934	V	befrämja	S
+6935	AQ	yrkesverksam	S
+6936	AQ	förträfflig	S
+6937	NCU	vetenskapsman	D, H
+6938	NCU	dansbana	S
+6939	V	äventyra	S
+6940	AF	stationerad	S
+6941	RG	tveklöst	S
+6942	AF	inbjuden	S
+6943	V	avstanna	S
+6944	NCU	månadslön	S
+6945	NCU	konversation	H
+6946	NCU	hydda	D, H
+6947	V	avböja	S
+6948	V	hämma	H
+6949	NCU	vitalitet	S
+6950	NCU	imperialism	S
+6952	AQ	lantlig	H
+6953	NCN	rådhus	H
+6955	AF	anvisad	S
+6956	NCN	sammanbrott	S
+6957	NCU	bedömare	S
+6958	NCU	inflyttning	S
+6959	RG	hellre	S
+6960	RG	entydigt	S
+6962	AQ	fåfäng	D, H
+6963	NCU	stomme	H
+6964	NCU	sammanhållning	S
+6965	Q	tillvara	S
+6966	AQ	olaglig	S
+6967	AQ	ljuv	H
+6968	AF	genomtänkt	S
+6969	NCU	opinion	S
+6970_1	V	prisa	S
+6970_2	V	missta	S
+6973	NCU	sockerbit	S
+6974	RG	underligt	S
+6975	NCU	fyra	S
+6976	AQ	generös	C
+6977	AQ	välutbildad	S
+6979	AQ	bärbar	S
+6980	NCN	tjänstefolk	S
+6981	NCU	kalori	S
+6982	NCU	areal	S
+6983	AF	beryktad	S
+6984	NCN	stilleben	S
+6985	NCU	uppvaktning	S
+6986	V	justera	C
+6987	NCN	centerparti	S
+6988	RG	omvänt	H
+6989	RG	däremellan	S
+6991	NCU	lirare	S
+6992	V	härma	S
+6993	AQ	karismatisk	S
+6994	V	fostra	S
+6995	NCN	föräldrahem	S
+6996	NCN	ackompanjemang	S
+6997	AF	förbrukad	S
+6998	V	krångla	S
+6999	AF	undersökt	S
+7000_1	V	varsla	S
+7000_2	NCU	utpost	S
+7001	NCN	grundval	S
+7002	AF	genomarbetad	S
+7004	AF	kontrollerad	S
+7005	NCU	vederbörande	S
+7007	V	serva	S
+7008	NCU	försorg	S
+7009	MO	tjugonde	S
+7011	NC0	somras	S
+7012	V	försälja	S
+7013	AF	fångad	S
+7014	AQ	högteknologisk	S
+7015	NCU	tvål	H
+7016	V	tillgodogöra	S
+7018	V	fördriva	S
+7019	NCU	stenålder	S
+7020_1	RG	metodiskt	S
+7020_2	NCU	dragning	S
+7023	NCU	länd	S
+7025	NCU	kartläggning	S
+7026	AF	otillåten	S
+7027	S	uppemot	S
+7028	NCU	mässing	D
+7029	V	utdela	S
+7030	NCU	följeslagare	S
+7031	AQ	föraktfull	H
+7033	NCU	andedräkt	D
+7034	NCU	modifikation	S
+7035	AQ	produktiv	K
+7036	NCU	folkmusik	S
+7037_1	AF	redovisad	S
+7037_2	RG	frivilligt	S
+7037_3	NCU	direktkontakt	S
+7038	V	underteckna	C, H
+7039	NCN	ja	S
+7040	AQ	parisisk	D
+7041	NCN	socialbidrag	S
+7042	AQ	rostfri	S
+7043	NCU	privatperson	S
+7044	NCN	livsvillkor	S
+7045	AF	behärskad	S
+7048	RG	internt	S
+7049	V	tillmäta	S
+7050	V	specialisera	H
+7051_1	AF	uppslagen	S
+7051_2	AF	ansträngd	S
+7052	AF	spelad	S
+7053	AQ	visuell	S
+7054	AQ	tropisk	S
+7056	AQ	expressiv	S
+7057_1	V	töras	S
+7057_2	AF	förfallen	S
+7058	V	behaga	S
+7059	NCU	kompositör	S
+7060	NCU	kommunalpolitiker	S
+7062	NCN	följe	S
+7063	RG	maximalt	S
+7064	AQ	tredimensionell	S
+7065	AF	likartad	S
+7067	AQ	oval	D
+7068	NCN	ätande	S
+7069	RG	isär	S
+7070	NCN	grannland	S
+7071	AQ	idyllisk	S
+7073	NCU	balansräkning	S
+7074	RG	glest	S
+7075	AQ	omistlig	S
+7076	AQ	nostalgisk	S
+7077	AF	omvänd	S
+7078	NCU	förmodan	D
+7079	V	revidera	S
+7080	AQ	botanisk	S
+7081	AQ	uttrycklig	H
+7082	V	bistå	D
+7083	NCU	aggression	H
+7084	AQ	banal	H
+7085	NCU	huvudman	S
+7086_1	RG	nogsamt	S
+7086_2	RG	månne	S
+7087_1	AQ	slagkraftig	S
+7087_2	NCN	facit	S
+7089	NCN	anseende	H
+7090	NCU	förbifart	S
+7091	AF	arrangerad	S
+7092	AQ	vilsen	S
+7093	NCU	livsform	S
+7094	RG	underifrån	S
+7095	V	återuppstå	H
+7096	NCU	entusiast	H
+7097	AP	träffande	S
+7098	AF	angripen	S
+7099	V	konfiskera	S
+7100	NCU	glänta	H
+7101	AQ	sannolik	S
+7102_1	V	ikläda	S
+7102_2	V	härbärgera	S
+7103	AQ	försumbar	H
+7105	V	omfördela	S
+7106	AF	försämrad	S
+7107	NCU	regim	H
+7108	AQ	paradoxal	S
+7109_1	AQ	idiotisk	H
+7109_2	NCU	förvandling	H
+7109_3	AQ	sensuell	S
+7109_4	NCU	tillgivenhet	S
+7110	RG	jämsides	S
+7111	NCU	högskoleutbildning	S
+7112	NCU	levnadsstandard	S
+7113	AQ	mustig	S
+7115	NCU	elefant	H
+7117_1	AQ	syrlig	S
+7117_2	NCU	bankdirektör	S
+7118	AQ	livsfarlig	S
+7119	NCU	fördjupning	S
+7120	AQ	okunnig	H
+7121	AQ	sydlig	C, H
+7122	AQ	västtysk	S
+7123_1	AQ	tvivelaktig	S
+7123_2	V	foga	S
+7124	NCU	uthållighet	H
+7125	AQ	otrevlig	H
+7126	AQ	envis	H
+7127	NCU	lönekostnad	S
+7129_1	NCU	mötesplats	S
+7129_2	NCU	efterträdare	S
+7130_1	MO	nionde	S
+7130_2	NCN	dopp	S
+7132	RG	härtill	S
+7133_1	NCU	vanmakt	S
+7133_2	NCU	hörsel	S
+7134	NCU	ceremoni	C
+7135	NCN	stenkast	S
+7136	NCU	telekommunikation	S
+7138	NCU	otakt	S
+7139	NCU	nypa	H
+7140	NCN	arvode	D
+7141	V	vässa	D
+7142	V	avkräva	S
+7143	AQ	bisarr	H
+7144_1	NCU	uppladdning	S
+7144_2	AF	oroad	S
+7145	NCU	tjocktarm	S
+7146	AF	underförstådd	S
+7147	NCU	korthet	S
+7148_1	NCU	orolighet	S
+7148_2	AF	långdragen	S
+7148_3	RG	hopplöst	S
+7148_4	RG	generat	S
+7149	NCU	massaker	D
+7150	AQ	reaktionär	S
+7152	AP	hisnande	S
+7153	NCN	omslag	H
+7154	NCU	förbannelse	H
+7156	RG	språkligt	S
+7158	RG	rimligtvis	S
+7159	NCN	vattenfall	S
+7160	NCN	slutmål	S
+7161	AF	skärpt	S
+7163	RG	undantagsvis	S
+7164	AQ	olöst	S
+7165_1	NCN	yrkesliv	S
+7165_2	AQ	valfri	S
+7165_3	V	gränsa	S
+7167	RG	abrupt	S
+7168	AP	bidragande	S
+7169	V	förtäta	S
+7170_1	NCU	sjukgymnast	S
+7170_2	NCU	gymnasieutbildning	S
+7171	V	ackompanjera	S
+7172	AQ	bortglömd	S
+7173	V	sammanträda	S
+7174	NCU	exponering	S
+7175	NCU	publicitet	S
+7176	NCU	ämbetsman	S
+7178	AP	befriande	S
+7180	NCU	nyans	H
+7181_1	V	pryda	S
+7181_2	AF	inlämnad	S
+7181_3	AQ	införstådd	S
+7183	NCU	preferens	H
+7184	AF	nyfödd	S
+7185	AQ	akustisk	S
+7186	AQ	småskalig	S
+7187	NCU	regeringschef	S
+7189	NCU	promille	S
+7190	V	inspirera	H
+7191	NCU	vinnare	D, H
+7192	NCU	kirurg	D, H
+7193	NCN	spöke	H
+7194	NCU	brottsling	C
+7195	AQ	summarisk	S
+7196	V	återupprätta	S
+7197	NCN	dussin	H
+7198	NCU	konsultation	S
+7199	AQ	osannolik	H
+7200	AQ	okonventionell	S
+7201	NCU	arbetstagare	S
+7202	RG	kommersiellt	S
+7203	NCU	vändpunkt	S
+7204_1	NCU	norrsida	S
+7204_2	V	kapitulera	S
+7204_3	NCU	fördröjning	S
+7204_4	RG	artigt	S
+7205	V	skräddarsy	S
+7206	NCU	centralstation	S
+7207	NCU	överläkare	S
+7208	NCU	försening	C
+7209	NCU	diktatur	K
+7210	NCU	katedral	S
+7211	NCN	västerland	S
+7212_1	RG	trevligt	S
+7212_2	V	hetta	S
+7212_3	AQ	arbetsam	S
+7213	V	offentliggöra	S
+7214_1	V	stjälpa	S
+7214_2	NCU	miss	S
+7214_3	Q	framåt	S
+7215	AF	förd	S
+7217_1	NCU	tilldragelse	S
+7217_2	NCU	samklang	S
+7218_1	AQ	mirakulös	H
+7218_2	NCN	stick	D
+7218_3	NCU	visdom	H
+7218_4	V	posera	S
+7219	AF	uppnådd	S
+7220	NCU	genomslagskraft	S
+7222	NCU	utvidgning	S
+7223	NCU	procedur	D, H
+7224	AQ	fräck	D, H
+7225	V	medgiva	S
+7226	AF	räddad	S
+7227	NCU	etikett	D
+7228	V	avfärda	S
+7229	NCU	årgång	S
+7230_1	AQ	handfast	S
+7230_2	NCN	hålrum	S
+7231	RG	tråkigt	S
+7232	AF	slutförd	S
+7233_1	V	uppsöka	S
+7233_2	NCU	fräckhet	S
+7234	NCU	reträtt	H
+7236	AF	ansedd	S
+7237	NCN	kulturlandskap	S
+7238	AQ	avdragsgill	S
+7239	AQ	förutsägbar	H
+7240	RG	logiskt	K
+7241	NCU	applåd	D
+7243	NCN	jordbruksdepartement	S
+7244	AQ	färggrann	S
+7246	NCU	farkost	S
+7247	Q	kring	S
+7248	AF	fördelad	S
+7249	V	pumpa	S
+7250_1	NCU	sektion	C
+7250_2	NCU	sylt	H
+7250_3	AF	stärkt	S
+7251	NCU	aura	S
+7252	NCU	aktieägare	K
+7253	RG	ensidigt	S
+7254	NCU	särklass	S
+7255	V	vakta	C, H
+7256	NCN	psyke	S
+7257	AQ	portugisisk	D
+7258	NCU	scenbild	S
+7259	AQ	mätbar	S
+7260	NCU	mäklare	S
+7261	AP	spirande	S
+7262_1	AP	skällande	S
+7262_2	V	köa	S
+7263	NCN	dagblad	S
+7264_1	AQ	stilig	S
+7264_2	V	avhålla	S
+7265	V	korta	S
+7266	NCU	försurning	S
+7267	NCN	kliv	S
+7268	NCU	skridsko	D
+7269	AQ	sysslolös	S
+7270	NCU	installation	K
+7271	NCU	vårdpersonal	S
+7272_1	NCU	vandringsled	S
+7272_2	NCU	servering	S
+7272_3	AF	noterad	S
+7273	AQ	chanslös	S
+7274	V	proklamera	H
+7275	NC0	ägo	S
+7277	NCU	idol	H
+7278_1	AP	ringlande	S
+7278_2	RG	däromkring	S
+7278_3	V	besätta	S
+7279	RG	utpräglat	S
+7280	AQ	kortsiktig	S
+7281	PF	desamma	S
+7282	AQ	hektisk	S
+7283	NCN	apotek	H
+7284	NCN	måste	S
+7285	NCN	penseldrag	S
+7286	AQ	oinvigd	S
+7287	NCU	fascination	H
+7288_1	RG	miljontals	S
+7288_2	NCU	mall	S
+7289	NCN	missfall	D
+7290	AQ	skotsk	H
+7291	V	subventionera	S
+7292	RG	fantastiskt	S
+7293	V	damma	D
+7294_1	V	smida	S
+7294_2	NCN	kitt	S
+7295	AF	utsänd	S
+7296	NCU	riksdagsman	S
+7297	NCU	påsk	H
+7298_1	NCU	fana	S
+7298_2	NCU	boja	S
+7299	NCU	anspelning	S
+7300	NCN	vittnesmål	H
+7301	NCU	partikongress	S
+7302	AQ	mästerlig	S
+7303_1	AP	revolutionerande	S
+7303_2	NCU	eftervärld	S
+7304	NCU	sopor	D
+7305	AP	förberedande	S
+7306	NCU	genväg	S
+7308	RG	likaväl	S
+7309	NCN	dagsläge	S
+7310	NCU	dagtid	S
+7311_1	NCN	mästerverk	H
+7311_2	NCU	prins	C
+7312	V	glänsa	C, H
+7313	AQ	befogad	S
+7314_1	AP	undersökande	S
+7314_2	V	författa	S
+7315	NCU	midsommar	S
+7316	NCN	nonsens	S
+7318	V	realisera	S
+7319	V	kväva	C, D
+7320	AQ	konsekvent	K
+7321	RG	tvären	S
+7322	AP	förlamande	S
+7323	AQ	överfull	S
+7325	V	frodas	S
+7326	NCN	knäckebröd	S
+7327	V	restaurera	S
+7328	AQ	slapp	S
+7329_1	NCN	slutresultat	S
+7329_2	RG	sällsynt	S
+7330	AQ	snäv	S
+7331	V	rotera	H
+7332	AQ	expansiv	S
+7334	NCU	borgerlighet	D
+7335	AQ	finländsk	D
+7336	V	utmynna	S
+7337_1	AQ	uppåtgående	S
+7337_2	NCU	sammanslutning	S
+7337_3	V	bemöda	S
+7338	RG	emotionellt	S
+7339	NCU	motvind	S
+7340	NCU	scenograf	S
+7341	V	skramla	S
+7342	NCN	uppvaknande	S
+7344	RG	troligtvis	S
+7346	RG	sinsemellan	S
+7347	V	debutera	S
+7348	V	befästa	S
+7349	AP	tidskrävande	S
+7350	AQ	existentiell	S
+7351_1	RG	symboliskt	S
+7351_2	AQ	högklassig	S
+7352_1	NCU	övergivenhet	S
+7352_2	AQ	lyckosam	S
+7355	NCU	efterkrigstid	S
+7356	AQ	rättfärdig	S
+7357	NCU	medelklass	S
+7358_1	AP	spelande	S
+7358_2	AF	fullsatt	S
+7359	AQ	sinnrik	S
+7360	AQ	laglig	H
+7361	NCU	bekvämlighet	C
+7362	AQ	praktfull	S
+7363	AF	förgiftad	S
+7365	AF	informerad	S
+7366	V	renodla	S
+7367_1	CS	såvida	S
+7367_2	AQ	pliktskyldig	S
+7367_3	AF	kvarlämnad	S
+7367_4	AF	dödad	S
+7367_5	AP	åldrande	S
+7368	NCU	realskola	S
+7369	AQ	färgstark	S
+7370	NCN	utlopp	H
+7371	V	anamma	S
+7372	NCU	paroll	K
+7373	NCU	anställningstrygghet	S
+7374	AQ	skev	S
+7375	V	förfäkta	S
+7376	NCU	hämning	S
+7377	AQ	makalös	S
+7379	NCU	visning	S
+7381_1	V	spå	S
+7381_2	AQ	nitisk	S
+7381_3	AQ	hånfull	S
+7381_4	V	gjuta	S
+7382	V	legitimera	K
+7383	AP	näraliggande	S
+7384	AQ	dynamisk	K
+7385	AP	inspirerande	S
+7386	NCU	samhällsekonomi	S
+7388	NCU	pedagog	S
+7389	NCU	kravall	S
+7390	NCU	grundsten	S
+7391	V	ompröva	S
+7392	NCU	ambulansförare	S
+7393	V	gratulera	H
+7395_1	NCU	uppfyllelse	S
+7395_2	NCU	samlevnad	S
+7395_3	V	klandra	S
+7395_4	RG	hyggligt	S
+7395_5	Q	åter	S
+7396	RG	idel	S
+7397	NCU	konsthistoria	S
+7398	NCU	utgrävning	D
+7399	RG	oupplösligt	S
+7400	AQ	definitiv	S
+7401_1	NCU	tristess	C
+7401_2	V	gnälla	D
+7401_3	NCU	papperskorg	S
+7402	AF	inlagd	S
+7403_1	V	urholka	S
+7403_2	V	jogga	S
+7404	NCU	västvärld	S
+7405	NCU	flytt	D
+7406	AF	inspelad	S
+7407_1	NCU	instinkt	H
+7407_2	NCU	klagan	H
+7408_1	V	återlämna	H
+7408_2	V	undergå	C
+7408_3	AQ	diger	S
+7409	NCU	dammsugare	D
+7410	NCU	diktning	S
+7411	NCN	studieår	S
+7412	NCU	portfölj	S
+7413	NCU	prakt	H
+7414	NCN	ankare	D
+7415	NCU	öststat	S
+7416_1	NCU	stadsbo	S
+7416_2	NCU	radie	S
+7417	NCU	banan	D
+7418	AF	utredd	S
+7419_1	V	undanröja	S
+7419_2	NCU	inskränkning	S
+7420	V	avbilda	S
+7421	RG	slumpvis	S
+7422_1	AP	sammanhållande	S
+7422_2	AF	orienterad	S
+7422_3	NCU	kalkyl	S
+7423	AQ	ansenlig	S
+7424_1	V	utverka	S
+7424_2	AQ	frodig	S
+7426	V	skämma	S
+7427	NCU	affärsidé	S
+7428	NCU	skattesänkning	S
+7430	V	förevisa	S
+7431_1	NCU	födsel	S
+7431_2	AQ	artistisk	S
+7432	NCU	kolonisering	S
+7433	RG	värt	S
+7435	NCU	människosyn	S
+7436	AQ	stenhård	S
+7438	AP	överväldigande	S
+7439_1	NCU	påve	C, H
+7439_2	V	bemöta	C, H
+7440	NCU	pusselbit	S
+7441	NCU	statsman	S
+7442	NCU	försörjning	S
+7443	NCU	policy	S
+7444	NCN	alster	S
+7445_1	AF	utklädd	S
+7445_2	AF	möblerad	S
+7446_1	RG	möjligtvis	K
+7446_2	V	befolka	H
+7446_3	NCU	uppstigning	S
+7446_4	NCU	sittplats	S
+7446_5	NCN	rovdjur	S
+7446_6	V	programmera	S
+7447	AQ	destruktiv	S
+7448	NCU	jämställdhet	K
+7449_1	AP	vilande	S
+7449_2	NCU	företagsamhet	S
+7450	V	titulera	S
+7451	V	utbreda	S
+7452	AQ	mellerst	S
+7453	V	mynna	D
+7455_1	AF	rörd	S
+7455_2	AP	klingande	S
+7455_3	AF	ärvd	S
+7456	V	spärra	H
+7457	NCU	offensiv	K
+7458	NCU	stöld	H
+7459	NCU	tidsplan	S
+7460	NCU	funktionär	S
+7461	NCU	bevisning	S
+7462	V	explodera	H
+7463	V	dala	C
+7464	AF	fälld	S
+7465	NCN	vinterhalvår	S
+7466_1	NCN	experimenterande	S
+7466_2	AQ	autonom	S
+7467	NCU	tillsats	S
+7468	AQ	metafysisk	S
+7469	NCU	rapportering	S
+7470	RG	likafullt	S
+7471	V	iscensätta	S
+7472	NCU	stimulans	H
+7473_1	V	vikariera	S
+7473_2	NCU	centralbyrå	S
+7474_1	RG	tomt	S
+7474_2	I	grattis	S
+7475_1	V	påkalla	S
+7475_2	AF	decentraliserad	S
+7476	AQ	minimal	C
+7477	RG	förslagsvis	S
+7478	NCU	gruppering	H
+7479	NCU	verkning	S
+7480_1	NCN	manuskript	S
+7480_2	NCN	ämbete	S
+7481	NCU	samhällsutveckling	S
+7483	NCU	skärpning	S
+7485	V	favorisera	S
+7486	NCU	oklarhet	S
+7487	AQ	etnografisk	S
+7488	NCN	föredöme	S
+7489	AQ	psykiatrisk	S
+7490	NCU	överdrift	D
+7491	NCU	onsdagkväll	S
+7492_1	NCU	verktygslåda	S
+7492_2	NCU	bekämpning	S
+7493	NCU	ocean	H
+7494	NCU	tveksamhet	S
+7495	V	orientera	S
+7496_1	AQ	missvisande	S
+7496_2	NCN	klagomål	S
+7497_1	AQ	okomplicerad	S
+7497_2	V	förbehålla	S
+7497_3	NCU	ansamling	S
+7499_1	NCU	terapeut	S
+7499_2	AF	blekt	S
+7500	V	regera	H
+7501	NCN	klarspråk	S
+7502_1	AQ	nådig	S
+7502_2	RG	målmedvetet	S
+7502_3	NCU	like	S
+7502_4	RG	inombords	S
+7503	AF	utvidgad	S
+7504	NCN	sommarhus	S
+7506_1	AQ	uppländsk	S
+7506_2	NCU	feminist	S
+7507	AQ	bördig	S
+7508	V	lägra	S
+7509	AQ	publik	C
+7511	AQ	digital	K
+7512	V	översvämma	H
+7513	AQ	isländsk	D
+7514_1	AF	uppgjord	S
+7514_2	NCU	förförelse	S
+7515	V	genomsyra	S
+7516	NCN	uppsving	S
+7517	AF	nedlagd	S
+7518	V	nödga	S
+7519	RG	avgjort	S
+7521	V	införliva	K
+7522	NCN	penningvärde	S
+7524	NCU	triumf	H
+7526_1	AQ	spänstig	S
+7526_2	Q	emellan	S
+7528	AQ	läsvärd	S
+7530	NCU	fröjd	S
+7531	AP	vägledande	S
+7532	CS	alltmedan	S
+7533	NCN	åtal	S
+7534_1	NCU	skolbänk	S
+7534_2	AQ	sexårig	S
+7534_3	AP	annalkande	S
+7535	NCN	i-land	S
+7536	V	uppfinna	C
+7537	NCU	doktorand	S
+7538	AQ	nordöstra	S
+7539	AQ	gränslös	S
+7540	NCU	utbildningsnivå	S
+7541	NCU	dagordning	S
+7542	NCU	tillit	S
+7543_1	V	sjuda	S
+7543_2	V	kanta	S
+7544	RG	slutgiltigt	S
+7546	AF	varierad	S
+7548	AF	börsnoterad	S
+7549_1	AQ	lögnaktig	H
+7549_2	NCU	besvärjelse	D
+7549_3	V	uppväcka	S
+7549_4	RG	oförtrutet	S
+7550	AP	nyskapande	S
+7551	NCU	strålkastare	D
+7552	AF	bortkastad	S
+7553	NCU	kommunikationsminister	S
+7556	AQ	hedervärd	S
+7557_1	AF	inredd	S
+7557_2	V	borga	S
+7557_3	RG	bekvämt	S
+7558	V	återuppliva	S
+7559_1	RG	sakligt	S
+7559_2	NCU	lovsång	S
+7559_3	AF	återgiven	S
+7560	RG	innehållsligt	S
+7561	AQ	ointresserad	H
+7564_1	NCN	småbarn	S
+7564_2	AF	aktad	S
+7565	V	avrunda	S
+7567	NCN	handlingsprogram	S
+7569	AQ	massmedial	S
+7571	V	splittra	C, H
+7572	NCN	privatliv	S
+7573	NCU	framtidsvision	S
+7574_1	RG	underförstått	S
+7574_2	RG	härför	S
+7575	AF	hyrd	S
+7576	NCU	återgivning	S
+7577	V	förföra	H
+7579_1	NCU	ungdomsorganisation	S
+7579_2	AQ	kontant	S
+7579_3	AF	förlängd	S
+7580	AF	läst	S
+7581	AQ	indisk	H
+7583_1	NCU	dragningskraft	S
+7583_2	NCU	cellbiologi	S
+7584	AF	ockuperad	S
+7586_1	NCU	redaktör	S
+7586_2	NCN	fördömande	S
+7587	AQ	skeptisk	K
+7588	V	tillfoga	H
+7589	RG	parlamentariskt	S
+7590	NCU	exploatering	S
+7591	V	drista	S
+7592	NCU	inlevelse	S
+7593	NCN	fackförbund	S
+7594	RG	ideologiskt	S
+7595_1	AF	inristad	S
+7595_2	NCN	armeringsjärn	S
+7595_3	NCU	affisch	S
+7596	NCU	förlåtelse	H
+7597	V	dunsta	D
+7599_1	NCU	ingrediens	K
+7599_2	V	åldras	C
+7599_3	NCU	meditation	S
+7601	RG	garanterat	S
+7602	RG	privat	S
+7603	NCU	judendom	S
+7604_1	AQ	fanatisk	H
+7604_2	NCU	flöjt	D
+7604_3	V	puffa	C, H
+7604_4	NCN	huvudansvar	S
+7604_5	V	genljuda	S
+7604_6	V	förlöjliga	S
+7604_7	NCU	fars	S
+7605	AQ	maktlös	H
+7606	V	beröva	D, H
+7608_1	NCU	tillförsikt	S
+7608_2	NCU	sedvänja	S
+7608_3	NCU	filmjölk	S
+7608_4	NCU	bjässe	S
+7609	NCU	golfbana	S
+7610_1	NCU	omskrivning	S
+7610_2	AQ	hörbar	S
+7610_3	AQ	givande	S
+7611	AF	utpekad	S
+7612	RG	besvärligt	S
+7613	NCU	rationalitet	S
+7614	NCU	utfrågning	S
+7615	RG	fysiskt	K
+7616	NCU	galning	C, D
+7617_1	NCN	trettiotal	S
+7617_2	NCU	international	S
+7617_3	AQ	handfallen	S
+7618	NCU	uppvisning	S
+7620	AF	rotad	S
+7622	NCU	opinionsmätning	S
+7623	NCN	telegram	H
+7624	NCU	humanist	S
+7625	NCN	departementsråd	S
+7628	NCU	garant	S
+7629	V	stävja	S
+7630	V	underskatta	K
+7631	V	omöjliggöra	S
+7633_1	AQ	varsam	S
+7633_2	NCU	prick	S
+7633_3	NCN	ozonlager	S
+7633_4	AP	lönande	S
+7634_1	NCU	universitetsutbildning	S
+7634_2	AF	struken	S
+7635	AP	ställföreträdande	S
+7636_1	AF	putsad	S
+7636_2	NCU	djungel	S
+7637_1	NCU	formgivning	S
+7637_2	V	avvärja	S
+7638	NCU	robot	S
+7639	NCU	repris	H
+7640	AQ	radioaktiv	S
+7642	RG	moraliskt	S
+7647	RG	energiskt	S
+7648	NCU	skolbyggnad	S
+7649	NCU	frälsning	S
+7650	AQ	rätlinjig	D, H
+7651	NCU	spindel	D
+7652	V	omge	C
+7653	V	sabotera	D
+7654	NCU	åkomma	S
+7655	NCN	industriland	S
+7656	NCU	gungning	S
+7657	RG	fd	S
+7658_1	NCU	era	H
+7658_2	NCU	exakthet	H
+7658	NCU	orgie	S
+7659	AQ	solid	S
+7660	NCU	avgas	D
+7661_1	AF	korrumperad	S
+7661_2	NCU	dödsdom	S
+7663	NCN	utbildningssystem	S
+7664	AF	besatt	S
+7665_1	NCU	högteknologi	S
+7665_2	NCU	försummelse	S
+7665_3	NCU	anförvant	S
+7666	NCN	resmål	S
+7667_1	AQ	orealistisk	S
+7667_2	AF	exponerad	S
+7668	NCU	liberalisering	S
+7670_1	AQ	lojal	H
+7670_2	NCN	stänk	D
+7670_3	RG	stillsamt	S
+7670_4	NCU	skådeplats	S
+7670_5	V	regissera	S
+7670_6	V	banda	S
+7671	AF	förkrympt	S
+7672	NCU	utgivning	S
+7673	NCN	lönesystem	S
+7674_1	AQ	öm	C
+7674_2	NCU	korrespondens	H
+7674_3	RG	rättvist	S
+7674_4	NCU	manlighet	S
+7674_5	AQ	antisemitisk	S
+7675	NCU	granskog	S
+7677_1	V	pussla	S
+7677_2	AQ	ofrivillig	S
+7677_3	AF	hemmagjord	S
+7678	NCU	doktrin	K
+7679	NCU	förkärlek	S
+7680	AQ	multinationell	S
+7681	NCU	syren	S
+7682	NCU	signalsubstans	S
+7683	NCU	slentrian	S
+7685	AQ	fascistisk	C
+7686	NCU	järnridå	S
+7687	NCU	livskvalitet	S
+7688_1	AQ	uthållig	S
+7688_2	NCN	förehavande	S
+7689	AQ	livrädd	S
+7690	AF	avspänd	S
+7691	NCU	förväxling	S
+7692	V	förlita	S
+7693	AQ	vital	H
+7694	NCU	procession	H
+7695	RG	materiellt	S
+7696	NCU	köpkraft	S
+7697_1	AQ	steril	S
+7697_2	V	angiva	S
+7698	NCN	skolsystem	S
+7699	NCN	sammanträffande	D
+7701	NCU	hörna	S
+7703_1	NCU	småstad	S
+7703_2	NCU	inkomstkälla	S
+7704	AQ	vinglig	S
+7705	NCN	händelseförlopp	S
+7708_1	RG	muntligt	S
+7708_2	AF	balanserad	S
+7709	NCN	objektivitet	S
+7710	NCN	flyktingläger	S
+7711	AQ	diskutabel	S
+7713	NCU	perestrojka	S
+7714	AQ	utopisk	S
+7715	NCU	revy	H
+7716_1	NCU	monark	S
+7716_2	NCN	förebud	S
+7716_3	RG	avslutningsvis	S
+7717	NCN	kommunistland	S
+7718_1	AQ	synbar	S
+7718_2	NCU	ljudnivå	S
+7718_3	NCU	inventering	S
+7718_4	V	examinera	S
+7719	NCU	utslagning	S
+7720_1	AF	tryggad	S
+7720_2	RG	härom	S
+7721	AP	beslutande	S
+7722	NCU	doktorsavhandling	S
+7723	RG	blixtsnabbt	S
+7724	NCU	försäkringspremie	S
+7725_1	AQ	nioårig	S
+7725_2	AP	ångande	S
+7726_1	NCU	sammanblandning	S
+7726_2	AQ	gammalmodig	S
+7727	NCU	bevekelsegrund	S
+7728	NCU	utjämning	S
+7729_1	AF	uppfattad	S
+7729_2	AP	jämförande	S
+7731	V	skissa	H
+7732	NCU	miljöförstöring	S
+7733	AQ	framsynt	S
+7734	AF	signerad	S
+7735	NCU	ärlighet	S
+7736	AQ	mållös	S
+7737	NCU	oförskämdhet	S
+7738	NCU	styrelseordförande	S
+7739	NCU	argumentation	K
+7740	NCN	enande	S
+7741_1	AQ	outtröttlig	S
+7741_2	RH	hurdan	S
+7742	AQ	kontinental	H
+7743	NCN	avskaffande	K
+7744_1	NCU	paradox	S
+7744_2	NCN	nedslag	S
+7745	NCN	konststycke	S
+7746	V	cirkulera	H
+7747_1	NCN	media	S
+7747_2	NCN	bekämpningsmedel	S
+7748	AQ	blott	S
+7749_1	V	nyansera	S
+7749_2	RG	nattetid	S
+7749_3	NCN	gränsfall	S
+7750	V	manifestera	S
+7751	NCU	kommunalskatt	S
+7752_1	RG	obehindrat	S
+7752_2	AQ	humoristisk	S
+7752_3	NCU	friare	S
+7752_4	AQ	återhållen	S
+7753_1	NCU	medicinare	S
+7753_2	AP	hittillsvarande	S
+7754	AQ	konstitutionell	S
+7755	AQ	ömtålig	H
+7756	NCU	höjdare	S
+7757	NCU	anekdot	S
+7758	V	utlysa	S
+7759_1	NCN	obestånd	S
+7759_2	AF	fullbordad	S
+7759_3	V	försitta	S
+7759_4	V	dryga	S
+7760	V	propagera	S
+7762_1	AQ	tänkvärd	S
+7762_2	NCU	räntenivå	S
+7762_3	NCN	mellanstadium	S
+7763	V	beordra	C
+7764	V	genomdriva	S
+7765	RG	bitvis	S
+7766	NCU	antydning	D
+7767	AF	underrättad	S
+7768	NCU	innovation	K
+7769	NCN	bifall	S
+7770	NCU	upprinnelse	S
+7771	NCU	förhandlare	S
+7772_1	NCU	konfrontation	S
+7772_2	NCN	drivmedel	S
+7772_3	V	debattera	S
+7773	NCU	media	S
+7774	RG	snävt	S
+7775	AF	införd	S
+7776	NCU	kultursida	S
+7777	V	bestraffa	S
+7778_1	NCU	vänlighet	S
+7778_2	NCU	container	S
+7779	NCN	motargument	S
+7780	V	underordna	S
+7781	RG	slätt	S
+7782	V	underminera	S
+7783	NCU	kompletteringsproposition	S
+7784	AF	efterfrågad	S
+7785_1	NCN	skattetryck	S
+7785_2	NCN	nuläge	S
+7785_3	NCN	löneavtal	S
+7785_4	NCU	äldrevård	S
+7786	AF	körd	S
+7787	NCU	tolerans	H
+7788	V	dubblera	S
+7789	AF	bebodd	S
+7790_1	AQ	omtvistad	S
+7790_2	NCU	instabilitet	S
+7790_3	NCN	förord	S
+7791	NCN	honnörsord	S
+7792	V	förvarna	C
+7793_1	RG	paradoxalt	S
+7793_2	NCU	kantor	S
+7794	NCU	tongång	S
+7795	RG	tidsmässigt	S
+7796	AQ	vulgär	C
+7797	AQ	hårdhänt	S
+7798	AQ	närbesläktad	S
+7800	NCN	majestät	H
+7801	RG	verbalt	S
+7802_1	AF	omskriven	S
+7802_2	AP	landsomfattande	S
+7803	AQ	okänslig	S
+7804_1	V	frammana	S
+7804_2	AF	framlagd	S
+7805_1	AQ	storskalig	S
+7805_2	NCU	regression	S
+7806	V	mynta	S
+7807	RH	varstans	S
+7808	AQ	oviss	S
+7809	RG	professionellt	S
+7811	RG	passivt	S
+7812	NCU	uppväxtmiljö	S
+7813	NCU	kommentator	S
+7814	NCU	terror	S
+7815	RG	grundligt	S
+7816	AP	berikande	S
diff --git a/scream2/SweVoc/swevoc.py b/scream2/SweVoc/swevoc.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..a026b2521804d105ff261f2992cf32d0db6ab0fe
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/swevoc.py
@@ -0,0 +1,105 @@
+import json
+import os
+
+SWE_VOC_FILE = "SweVoc_final.txt"
+ENCODING = "utf-8"
+
+PAROLE_TO_SUC_CONVERTION = {
+    "PF": "PN",
+    "S": "PP",
+    "DT": "DT",
+    "PE": "HS",
+    "NUN": "NN",
+    "PH": "HP",
+    "DI": "DT",
+    "Q": "PL",
+    "NN": "NN",
+    "AP": "PC",
+    "HS": "PN",
+    "NCU": "NN",
+    "MC": "RG",
+    "AF": "PC",
+    "P": "PN",
+    "V": "VB",
+    "RG": "AB",
+    "CC": "KN",
+    "CI": "IE",
+    "DH": "HD",
+    "PI": "PN",
+    "CS": "SN",
+    "AQ": "JJ",
+    "I": "IN",
+    "RH": "HA",
+    "NC0": "NN",
+    "PS": "PS",
+    "MO": "RO",
+    "D": "DT",
+    "NCN": "NN",
+}
+
+
+def parse_swe_voc():
+    """
+    Load SweVoc from a tab-separated file. The PAROLE-tags are converted
+    into SUC.
+    Format: <SBVP rank>\t<POS tag>\t<lemma>\t<category1, category2, ... categoryn>
+    NOTE: The original article contained 7572 tokens, this updated file contains 7408.
+
+    Saves the resulting dictionary to a file named "swevoc_cache.json" in the current directory.
+    """
+    # NOTE: As we already know what categories exist, we omit sending back the categories from
+    # this helper function. We'll assume that no new categories have been added.
+    swevoc = {}
+    swevoc_categories = set()
+
+    path = os.path.join(os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", SWE_VOC_FILE)
+
+    try:
+        with open(path, "r", encoding=ENCODING) as f:
+            for line in f.readlines():
+                split_line = line.strip().split("\t")
+                tag = PAROLE_TO_SUC_CONVERTION[split_line[1]]
+                word = split_line[2]
+                categories = [category.strip() for category in split_line[3].split(",")]
+
+                if word not in swevoc.keys():
+                    swevoc[word] = {}
+                if tag not in swevoc[word]:
+                    swevoc[word][tag] = categories
+
+        # Reset path for cache file
+        path = os.path.join(
+            os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", "swevoc_cache.json"
+        )
+
+        with open(path, "w", encoding="utf-8") as cache_file:
+            json.dump(
+                swevoc,
+                cache_file,
+            )
+
+        return swevoc
+
+    except FileNotFoundError:
+        raise FileNotFoundError(f"SweVoc file not found. Path: {path}")
+
+
+def load_swe_voc():
+    """
+    Load the cached SweVoc data if it exists.
+    :return: A 2-tuple with a dictionary of SweVoc and a set of categories.
+    """
+
+    path = os.path.join(
+        os.path.dirname(os.path.abspath(__file__)), ".", "swevoc_cache.json"
+    )
+
+    if os.path.exists(path):
+        with open(path, "r", encoding="utf-8") as cache_file:
+            return json.load(cache_file)
+    else:
+        return parse_swe_voc()
+
+
+if __name__ == "__main__":
+    parse_swe_voc()
diff --git a/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json b/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..b429fb5a5ec46ee9c6386bb6e62335a282e816bb
--- /dev/null
+++ b/scream2/SweVoc/swevoc_cache.json
@@ -0,0 +1 @@
+{"och": {"KN": ["C"]}, "i": {"PP": ["C", "H"], "PL": ["C"]}, "en": {"DT": ["C"], "PN": ["C"], "AB": ["S"]}, "ett": {"DT": ["C"], "RG": ["C"], "PN": ["C"]}, "vara": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "den": {"DT": ["C"], "PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "det": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "p\u00e5": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "av": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["S"]}, "ha": {"VB": ["C"]}, "att": {"IE": ["S"], "SN": ["C"]}, "som": {"HP": ["C"], "SN": ["C"], "KN": ["C"], "HA": ["C"], "AB": ["C"]}, "f\u00f6r": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "KN": ["C"], "PL": ["S"], "SN": ["S"], "NN": ["S"]}, "med": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "till": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "inte": {"AB": ["C"]}, "han": {"PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "honom": {"PN": ["C"]}, "kunna": {"VB": ["C"]}, "jag": {"PN": ["C"], "NN": ["S"]}, "mig": {"PN": ["C"]}, "sig": {"PN": ["C"]}, "ska": {"VB": ["S"]}, "skola": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "de": {"PN": ["D"]}, "dem": {"PN": ["C"]}, "dom": {"PN": ["C"], "NN": ["K"]}, "men": {"KN": ["C"], "NN": ["S"]}, "om": {"AB": ["C"], "SN": ["C"], "PL": ["C"], "PP": ["C"]}, "vi": {"PN": ["C"]}, "f\u00e5": {"VB": ["C"], "JJ": ["C"], "PN": ["S"]}, "man": {"PN": ["C"], "NN": ["C"]}, "sin": {"PS": ["C"]}, "fr\u00e5n": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "eller": {"KN": ["C"]}, "s\u00e5": {"AB": ["C"], "KN": ["C"], "SN": ["C"]}, "komma": {"VB": ["C"]}, "hon": {"PN": ["C"], "PS": ["C"]}, "n\u00e4r": {"KN": ["C"], "AB": ["S"], "HA": ["S"]}, "bli": {"VB": ["C"]}, "stor": {"JJ": ["C"]}, "finnas": {"VB": ["C"]}, "g\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "andra": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"], "RO": ["C"]}, "andras": {"JJ": ["C"], "PS": ["S"]}, "annan": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "annat": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "denna": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "denne": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "dessa": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "detta": {"DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "n\u00e5gon": {"DT": ["S"], "PN": ["C"]}, "ocks\u00e5": {"AB": ["C"]}, "vid": {"PP": ["C"], "AB": ["S"], "JJ": ["C"], "PL": ["S"]}, "s\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "under": {"PP": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "\u00e5r": {"NN": ["C", "H"]}, "se": {"VB": ["C", "H"]}, "g\u00e5": {"VB": ["C", "D"]}, "mycket": {"AB": ["C"], "PN": ["C"]}, "ta": {"VB": ["C"]}, "h\u00e4r": {"AB": ["C"]}, "nu": {"AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "vad": {"HP": ["C"], "HA": ["C"]}, "hur": {"KN": ["C"], "AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "mot": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "efter": {"PP": ["C"], "PL": ["C"], "AB": ["S"]}, "dig": {"PN": ["C"]}, "du": {"PN": ["C"]}, "ny": {"JJ": ["C"]}, "bara": {"AB": ["C"], "SN": ["S"]}, "genom": {"PP": ["C", "H"]}, "\u00e4n": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "SN": ["C"]}, "all": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "ut": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "vilja": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "\u00e4ven": {"AB": ["C"]}, "tid": {"NN": ["C"]}, "liten": {"JJ": ["C", "H"]}, "tv\u00e5": {"RG": ["C"]}, "\u00f6ver": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "d\u00e5": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "ge": {"VB": ["C", "H"]}, "upp": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "mellan": {"PP": ["C"], "AB": ["S"]}, "d\u00e4r": {"HA": ["C"], "AB": ["C", "H"]}, "sj\u00e4lv": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5ste": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "del": {"NN": ["C"]}, "dag": {"NN": ["C"]}, "hans": {"PS": ["C"]}, "allt": {"PN": ["C"], "JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "alla": {"PN": ["C"]}, "inom": {"PP": ["C"]}, "in": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "b\u00e4ttre": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "god": {"JJ": ["C"]}, "gammal": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rsta": {"RG": ["C"]}, "hel": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "olik": {"JJ": ["C", "H"]}, "st\u00e5": {"VB": ["C"]}, "min": {"PS": ["C"], "NN": ["H"]}, "v\u00e5r": {"PS": ["C"], "NN": ["C"]}, "s\u00e4tt": {"NN": ["C"]}, "g\u00e5ng": {"NN": ["C"]}, "s\u00e5dan": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "egen": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5nga": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "m\u00e5ngen": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "k\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "ingen": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"], "PN": ["C"]}, "vilken": {"HP": ["C"], "JJ": ["C"], "HD": ["C"]}, "vilket": {"HP": ["C"]}, "vilka": {"HP": ["C"]}, "fr\u00e5ga": {"NN": ["C"], "VB": ["C"]}, "g\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "ligga": {"VB": ["C", "H"]}, "visa": {"VB": ["C"], "NN": ["D"]}, "veta": {"VB": ["C"]}, "b\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "samma": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"]}, "b\u00f6rja": {"VB": ["C"]}, "sedan": {"AB": ["C"], "PP": ["S"], "SN": ["C"]}, "utan": {"PP": ["C"], "KN": ["C"], "SN": ["C"]}, "h\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "m\u00e4nniska": {"NN": ["C"]}, "kanske": {"AB": ["C"]}, "viss": {"JJ": ["C"]}, "svensk": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "ju": {"AB": ["C"], "KN": ["S"]}, "ofta": {"AB": ["C"]}, "h\u00f6g": {"JJ": ["C"], "NN": ["C", "D"]}, "hos": {"PP": ["C"]}, "t\u00e4nka": {"VB": ["C"]}, "litet": {"AB": ["C"]}, "barn": {"NN": ["C"]}, "redan": {"AB": ["C"]}, "land": {"NN": ["C"]}, "fall": {"NN": ["C", "H"]}, "tre": {"RG": ["C"]}, "helt": {"AB": ["C"]}, "v\u00e4l": {"AB": ["C"]}, "anv\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "enligt": {"PP": ["C"]}, "varje": {"JJ": ["C"], "DT": ["C"]}, "beh\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "beh\u00f6vas": {"VB": ["C"]}, "ur": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "b\u00e5de": {"KN": ["C"]}, "viktig": {"JJ": ["C"]}, "arbete": {"NN": ["C", "H"]}, "liv": {"NN": ["C"]}, "fram": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "h\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4nge": {"AB": ["C"]}, "l\u00e5ng": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "hand": {"NN": ["C"]}, "mer": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "mycken": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "mest": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "l\u00e4gga": {"VB": ["C", "H"]}, "dock": {"AB": ["C"], "KN": ["C"]}, "v\u00e4g": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "tro": {"VB": ["C"], "NN": ["C", "D"]}, "bland": {"PP": ["C"]}, "just": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "tala": {"VB": ["C"]}, "aldrig": {"AB": ["C"]}, "\u00e5t": {"PP": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "allts\u00e5": {"AB": ["C"]}, "alltid": {"AB": ["C"]}, "deras": {"PS": ["C"]}, "sida": {"NN": ["C"]}, "kvinna": {"NN": ["C", "H"]}, "eftersom": {"SN": ["C"]}, "s\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "person": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "flera": {"JJ": ["C"], "PN": ["S"]}, "inneb\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "\u00e4nnu": {"AB": ["C", "D"]}, "dessutom": {"AB": ["C"]}, "sen": {"JJ": ["H"], "AB": ["C"], "PP": ["S"], "SN": ["S"]}, "l\u00e4mna": {"VB": ["C", "H"]}, "fler": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "flesta": {"JJ": ["C"]}, "flest": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6retag": {"NN": ["C", "D"]}, "ord": {"NN": ["C"]}, "dra": {"VB": ["C", "H"]}, "samtidigt": {"AB": ["K"]}, "exempel": {"NN": ["C"]}, "ske": {"VB": ["C"]}, "hennes": {"PS": ["C"]}, "\u00e4nd\u00e5": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6lja": {"VB": ["C"]}, "ber\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rst": {"AB": ["C"]}, "tycka": {"VB": ["C"]}, "bra": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "d\u00e4rf\u00f6r": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "v\u00e4rld": {"NN": ["C"]}, "sitta": {"VB": ["C"]}, "ung": {"JJ": ["C"]}, "medan": {"SN": ["C"]}, "l\u00e5ngt": {"AB": ["C"]}, "arbeta": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6jlighet": {"NN": ["H"]}, "skriva": {"VB": ["C"]}, "form": {"NN": ["C", "D"]}, "bliva": {"VB": ["C"]}, "anse": {"VB": ["C"]}, "problem": {"NN": ["C"]}, "plats": {"NN": ["C"]}, "inget": {"PN": ["C"]}, "lika": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "ni": {"PN": ["C", "H"]}, "vanlig": {"JJ": ["C"]}, "omr\u00e5de": {"NN": ["C", "H"]}, "bygga": {"VB": ["C"]}, "st\u00e4lle": {"NN": ["C"]}, "st\u00e4lla": {"VB": ["C", "H"]}, "sl\u00e5": {"VB": ["C", "D"]}, "f\u00f6rst\u00e5": {"VB": ["C"]}, "kalla": {"VB": ["C"]}, "samt": {"KN": ["C"], "AB": ["S"]}, "stark": {"JJ": ["C"]}, "nog": {"AB": ["C"]}, "innan": {"SN": ["S"], "PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "procent": {"NN": ["S"]}, "finna": {"VB": ["C"]}, "uppgift": {"NN": ["C"]}, "leda": {"VB": ["C"]}, "forts\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "enda": {"JJ": ["C"]}, "ende": {"JJ": ["C"]}, "antal": {"NN": ["C"]}, "trots": {"PP": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "sak": {"NN": ["C", "H"]}, "kr\u00e4va": {"VB": ["C"]}, "fyra": {"RG": ["C"], "NN": ["S"]}, "dess": {"PS": ["C"], "AB": ["S"]}, "m\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "verksamhet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4stan": {"AB": ["C"]}, "\u00f6ka": {"VB": ["C", "H"]}, "leva": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4ra": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "s\u00e4rskilt": {"AB": ["K"]}, "sv\u00e5r": {"JJ": ["C"]}, "vatten": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4lja": {"VB": ["C"]}, "framf\u00f6r": {"PP": ["C"]}, "spela": {"VB": ["C"]}, "ibland": {"AB": ["H"], "PP": ["S"]}, "slag": {"NN": ["C", "D"]}, "grupp": {"NN": ["C", "H"]}, "varf\u00f6r": {"HA": ["C"]}, "slut": {"NN": ["C"], "PL": ["S"], "JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "varandra": {"PN": ["S"]}, "l\u00e4sa": {"VB": ["C"]}, "endast": {"AB": ["C"]}, "mena": {"VB": ["C"]}, "folk": {"NN": ["C"]}, "g\u00e4rna": {"AB": ["C"]}, "krona": {"NN": ["H"]}, "d\u00e5lig": {"JJ": ["C", "H"]}, "v\u00e4rre": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["C"]}, "f\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "par": {"NN": ["C", "H"]}, "utveckling": {"NN": ["C", "D"]}, "grund": {"NN": ["C", "D", "H"], "JJ": ["D"]}, "b\u00f6rjan": {"NN": ["C"]}, "svara": {"VB": ["C"]}, "bild": {"NN": ["C"]}, "heller": {"AB": ["C"]}, "ja": {"AB": ["C"], "IN": ["C"], "NN": ["S"]}, "rum": {"NN": ["C"]}, "tillsammans": {"AB": ["C", "H"]}, "stad": {"NN": ["C"]}, "sista": {"JJ": ["H"]}, "sist": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "ner": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "hus": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5g": {"JJ": ["C"]}, "hj\u00e4lp": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "tanke": {"NN": ["C"]}, "namn": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6ka": {"VB": ["C", "H"]}, "kommun": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rmed": {"AB": ["C"]}, "bruka": {"VB": ["C"]}, "bil": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nda": {"VB": ["C", "H"]}, "igen": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "resultat": {"NN": ["C", "D"]}, "fortfarande": {"AB": ["C"]}, "tidigt": {"AB": ["C"]}, "tidig": {"AB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "inf\u00f6r": {"PP": ["C"]}, "handla": {"VB": ["C"]}, "\u00f6vrig": {"JJ": ["C"]}, "skapa": {"VB": ["C"]}, "m\u00e5nad": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4nta": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4xa": {"VB": ["C"]}, "snart": {"AB": ["C"]}, "utbildning": {"NN": ["C", "H"]}, "kring": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "utveckla": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00e5llande": {"NN": ["C"]}, "betydelse": {"NN": ["C", "H"]}, "fem": {"RG": ["C"]}, "egentligen": {"AB": ["K"]}, "intresse": {"NN": ["C"]}, "bok": {"NN": ["C"]}, "samh\u00e4lle": {"NN": ["C", "D"]}, "verka": {"VB": ["C"]}, "r\u00f6ra": {"VB": ["C"], "NN": ["S"]}, "b\u00e5da": {"JJ": ["C"], "PN": ["C"]}, "f\u00f6re": {"PP": ["S"], "AB": ["H"]}, "regering": {"NN": ["C"]}, "bort": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "ganska": {"AB": ["C"]}, "ena": {"JJ": ["C"]}, "ene": {"JJ": ["C"]}, "kort": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "skillnad": {"NN": ["C"]}, "vecka": {"NN": ["C"]}, "peng": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4remot": {"AB": ["C"]}, "bakom": {"PP": ["C"], "PL": ["S"]}, "klara": {"VB": ["C"]}, "beslut": {"NN": ["C"]}, "vem": {"HP": ["C"]}, "lyckas": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rslag": {"NN": ["C", "D"]}, "s\u00e4rskild": {"JJ": ["C"]}, "n\u00e4mligen": {"KN": ["C"]}, "titta": {"VB": ["C"]}, "lite": {"AB": ["C"]}, "historia": {"NN": ["C"]}, "huvud": {"NN": ["C"]}, "politisk": {"JJ": ["C"]}, "naturligtvis": {"AB": ["K"]}, "bo": {"VB": ["C"]}, "\u00f6ga": {"NN": ["C"]}, "utanf\u00f6r": {"PP": ["C"], "AB": ["S"]}, "roll": {"NN": ["C", "H"]}, "best\u00e4mma": {"VB": ["C", "H"]}, "r\u00e4tt": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["C"], "AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "r\u00e4kna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6r\u00e4ndring": {"NN": ["C", "H"]}, "dels": {"KN": ["C"]}, "kvar": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "din": {"PS": ["C"]}, "lag": {"NN": ["C"]}, "kropp": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4ra": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"], "PP": ["S"]}, "kunskap": {"NN": ["C"]}, "utg\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "betala": {"VB": ["C", "D"]}, "f\u00f6rklara": {"VB": ["C"]}, "snabb": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "snabbt": {"AB": ["K"]}, "ekonomisk": {"JJ": ["C"]}, "hitta": {"VB": ["C"]}, "samband": {"NN": ["S"]}, "typ": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "timme": {"NN": ["C"]}, "tyckas": {"VB": ["C"]}, "m\u00e5l": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "enkel": {"JJ": ["C", "H"]}, "organisation": {"NN": ["H"]}, "giva": {"VB": ["C", "H"]}, "nej": {"IN": ["C"], "AB": ["C"]}, "k\u00f6pa": {"VB": ["C"]}, "b\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "betyda": {"VB": ["C"]}, "klar": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "sent": {"AB": ["C"]}, "steg": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4tt": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["K"]}, "tio": {"RG": ["C"]}, "myndighet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4sta": {"JJ": ["C"]}, "s\u00e4lja": {"VB": ["C"]}, "bero": {"VB": ["C", "H"]}, "n\u00e5": {"VB": ["C"], "IN": ["S"]}, "behov": {"NN": ["C"]}, "studie": {"NN": ["C"]}, "p\u00e5verka": {"VB": ["C", "H"]}, "ens": {"AB": ["C", "H"], "PN": ["S"], "PS": ["S"]}, "risk": {"NN": ["C"]}, "falla": {"VB": ["C", "H"]}, "flytta": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "system": {"NN": ["C"]}, "tillbaka": {"AB": ["C"], "PL": ["C"]}, "mening": {"NN": ["C", "H"]}, "projekt": {"NN": ["C"]}, "fungera": {"VB": ["C"]}, "stat": {"NN": ["C"]}, "familj": {"NN": ["C"]}, "ute": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "direkt": {"AB": ["K"], "JJ": ["H"]}, "sluta": {"VB": ["C"]}, "\u00e4mne": {"NN": ["C"]}, "inneh\u00e5lla": {"VB": ["C", "H"]}, "krav": {"NN": ["H"]}, "gemensam": {"JJ": ["C"]}, "sk\u00e4l": {"NN": ["C"]}, "k\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "spr\u00e5k": {"NN": ["C", "H"]}, "studera": {"VB": ["C"]}, "hj\u00e4lpa": {"VB": ["C", "D"]}, "allm\u00e4n": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4nda": {"VB": ["C", "H"]}, "situation": {"NN": ["C"]}, "i_dag": {"AB": ["C"]}, "idag": {"AB": ["C"]}, "\u00f6ppna": {"VB": ["C"]}, "faktiskt": {"AB": ["C", "H"]}, "beskriva": {"VB": ["C"]}, "betrakta": {"VB": ["C"]}, "vidare": {"AB": ["C"]}, "emellertid": {"AB": ["C"]}, "st\u00f6d": {"NN": ["D", "H"]}, "alls": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rsvinna": {"VB": ["C", "H"]}, "heta": {"VB": ["C"]}, "k\u00e4nsla": {"NN": ["C"]}, "sakna": {"VB": ["C", "H"]}, "var": {"HA": ["C"], "PN": ["C"], "DT": ["S"], "AB": ["C"]}, "tvinga": {"VB": ["C"]}, "best\u00e5": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6ruts\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "ing\u00e5": {"VB": ["S"]}, "verk": {"NN": ["C"]}, "framtid": {"NN": ["C"]}, "\u00f6ppen": {"JJ": ["K"]}, "per": {"PP": ["C"]}, "mark": {"NN": ["H"]}, "bilda": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6ta": {"VB": ["C"]}, "ingenting": {"PN": ["C"]}, "verkligen": {"AB": ["C"]}, "regel": {"NN": ["C", "D"]}, "ihop": {"PL": ["C"], "AB": ["C"]}, "uttryck": {"NN": ["C"]}, "fr\u00e4mst": {"AB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "id\u00e9": {"NN": ["C", "D"]}, "fri": {"JJ": ["C"]}, "minne": {"NN": ["C"]}, "kyrka": {"NN": ["C"]}, "ungef\u00e4r": {"AB": ["C"]}, "alldeles": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "vit": {"JJ": ["C", "H"]}, "svar": {"NN": ["C"]}, "vinna": {"VB": ["C"]}, "djur": {"NN": ["C"]}, "sex": {"RG": ["C"], "NN": ["H"]}, "riktigt": {"AB": ["C"]}, "riktig": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "resa": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["C"]}, "jobb": {"NN": ["C"]}, "kraft": {"NN": ["C", "H"]}, "liksom": {"PP": ["S"], "AB": ["S"], "SN": ["S"]}, "ljus": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["C"]}, "effekt": {"NN": ["C"]}, "musik": {"NN": ["C"]}, "minska": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4rde": {"NN": ["C"]}, "hinna": {"VB": ["C"]}, "pris": {"NN": ["C"]}, "d\u00f6d": {"NN": ["C", "D"], "JJ": ["D"]}, "stanna": {"VB": ["C"]}, "information": {"NN": ["C"]}, "rad": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "d\u00f6": {"VB": ["C"]}, "natt": {"NN": ["C"]}, "verklighet": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rekomma": {"VB": ["C"]}, "vitt": {"AB": ["S"]}, "anledning": {"NN": ["C"]}, "\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "minut": {"NN": ["C"]}, "tredje": {"RG": ["C"]}, "tj\u00e4nst": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4rare": {"NN": ["C", "D"]}, "svart": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e4ngd": {"NN": ["C"]}, "social": {"JJ": ["C"]}, "kontakt": {"NN": ["C"]}, "intressant": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "s\u00e4kert": {"AB": ["K"]}, "halv": {"JJ": ["C"]}, "enkelt": {"AB": ["K"]}, "h\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "erfarenhet": {"NN": ["C"]}, "milj\u00f6": {"NN": ["C"]}, "sammanhang": {"NN": ["S"]}, "modern": {"JJ": ["C"]}, "niv\u00e5": {"NN": ["H"]}, "samtal": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4llning": {"NN": ["C"]}, "dela": {"VB": ["C", "H"]}, "enskild": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5tminstone": {"AB": ["C"]}, "fin": {"JJ": ["H"]}, "speciell": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rra": {"JJ": ["C"]}, "n\u00e4mna": {"VB": ["K"]}, "tidigare": {"AB": ["S"]}, "annars": {"AB": ["C", "H"]}, "n\u00e5gonting": {"PN": ["C"]}, "h\u00e5ll": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6resl\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "tr\u00e4ffa": {"VB": ["C"]}, "kultur": {"NN": ["C", "H"]}, "kv\u00e4ll": {"NN": ["C"]}, "sv\u00e5rt": {"AB": ["K"]}, "syfte": {"NN": ["C"]}, "sedd": {"PC": ["C"]}, "forskare": {"NN": ["D"]}, "medlem": {"NN": ["C"]}, "besluta": {"VB": ["C"]}, "r\u00f6st": {"NN": ["C"]}, "uppt\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "central": {"JJ": ["C"]}, "full": {"JJ": ["C", "D"]}, "k\u00e4nd": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "driva": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "h\u00e5rd": {"JJ": ["C"]}, "pl\u00f6tsligt": {"AB": ["K"]}, "emot": {"PL": ["C"], "PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "tidning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6r\u00e4lder": {"NN": ["C", "D"]}, "marknad": {"NN": ["C"]}, "knappt": {"AB": ["C"]}, "knapp": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"], "NN": ["D", "H"]}, "elev": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ungdom": {"NN": ["C", "H"]}, "teknik": {"NN": ["H"]}, "via": {"PP": ["S"]}, "minnas": {"VB": ["C"]}, "s\u00e5v\u00e4l": {"KN": ["S"]}, "bryta": {"VB": ["C"]}, "genomf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "period": {"NN": ["C"]}, "visserligen": {"KN": ["H"], "AB": ["H"]}, "konstatera": {"VB": ["C", "H"]}, "brev": {"NN": ["C"]}, "miljon": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nga": {"VB": ["D", "H"]}, "ej": {"AB": ["C"]}, "anta": {"VB": ["C"]}, "\u00f6kad": {"PC": ["C"]}, "kostnad": {"NN": ["C"]}, "tung": {"JJ": ["K"], "AB": ["S"]}, "orsak": {"NN": ["C"]}, "tillh\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "teknisk": {"JJ": ["C"]}, "exempelvis": {"AB": ["S"]}, "utnyttja": {"VB": ["C", "H"]}, "runt": {"PP": ["C"], "AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "r\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "ordning": {"NN": ["C", "H"]}, "hemma": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "fylla": {"VB": ["C"]}, "precis": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "ensam": {"JJ": ["C", "H"]}, "internationell": {"JJ": ["C"]}, "text": {"NN": ["H"]}, "gr\u00e4ns": {"NN": ["C", "H"]}, "jord": {"NN": ["C"]}, "tillf\u00e4lle": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4st": {"NN": ["C"]}, "sommar": {"NN": ["C"]}, "blick": {"NN": ["C"]}, "skilja": {"VB": ["C"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndig": {"JJ": ["C", "H"]}, "\u00e4ta": {"VB": ["C"]}, "uppst\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "d\u00e4refter": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rest\u00e4llning": {"NN": ["C", "D"]}, "ren": {"JJ": ["C"], "NN": ["S"]}, "patient": {"NN": ["C", "D"]}, "amerikansk": {"JJ": ["C", "D"]}, "unders\u00f6kning": {"NN": ["C", "H"]}, "h\u00e4ndelse": {"NN": ["C"]}, "diskutera": {"VB": ["C"]}, "skog": {"NN": ["C", "D"]}, "utf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "vars": {"HS": ["C"], "PN": ["C"]}, "m\u00f6te": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "luft": {"NN": ["C"]}, "utredning": {"NN": ["H"]}, "stycke": {"NN": ["C"]}, "pojke": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "d\u00f6rr": {"NN": ["C", "H"]}, "tillst\u00e5nd": {"NN": ["C"]}, "ange": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6ljd": {"NN": ["C", "H"], "PC": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e5s": {"AB": ["K"]}, "produkt": {"NN": ["C"]}, "metod": {"NN": ["H"]}, "tur": {"NN": ["C", "H"]}, "forskning": {"NN": ["C"]}, "avse": {"VB": ["C"]}, "uppleva": {"VB": ["C"]}, "fast": {"JJ": ["C", "H"], "PL": ["S"], "KN": ["C"], "SN": ["S"], "AB": ["S"]}, "vacker": {"JJ": ["C"]}, "naturlig": {"JJ": ["C"]}, "behandla": {"VB": ["C"]}, "n\u00e5got": {"JJ": ["C"]}, "l\u00f6sa": {"VB": ["C", "H"]}, "numera": {"AB": ["S"]}, "styra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "uppfattning": {"NN": ["C", "H"]}, "sl\u00e4ppa": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rlora": {"VB": ["C"]}, "ansvar": {"NN": ["C"]}, "medf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "mamma": {"NN": ["C"]}, "punkt": {"NN": ["C"]}, "r\u00f6relse": {"NN": ["C", "H"]}, "inneh\u00e5ll": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6ljande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "mitt": {"AB": ["S"], "NN": ["C"]}, "v\u00e4n": {"NN": ["C"]}, "centrum": {"NN": ["C"]}, "dit": {"AB": ["C"], "HA": ["C"]}, "klart": {"AB": ["C"]}, "m\u00e4rka": {"VB": ["C", "H"]}, "s\u00e4llan": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rutom": {"PP": ["H"]}, "material": {"NN": ["C"]}, "makt": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rklaring": {"NN": ["C"]}, "enbart": {"AB": ["C"]}, "\u00e5ka": {"VB": ["C"]}, "skatt": {"NN": ["C", "H"]}, "program": {"NN": ["C"]}, "ansikte": {"NN": ["C"]}, "universitet": {"NN": ["C"]}, "beroende": {"PC": ["S"], "NN": ["H"]}, "\u00e5ter": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "lyssna": {"VB": ["C"]}, "linje": {"NN": ["C"]}, "mat": {"NN": ["C"]}, "sort": {"NN": ["C"]}, "starta": {"VB": ["C"]}, "hoppas": {"VB": ["C"]}, "s\u00e4ker": {"JJ": ["C"]}, "grad": {"NN": ["C", "H"]}, "tag": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00e4gna": {"VB": ["C"]}, "byta": {"VB": ["C", "H"]}, "by": {"NN": ["C"]}, "stund": {"NN": ["C"]}, "tillg\u00e5ng": {"NN": ["H"]}, "bakgrund": {"NN": ["C"]}, "bidra": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4lft": {"NN": ["C"]}, "val": {"NN": ["C"]}, "inne": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "fot": {"NN": ["C"]}, "uppfatta": {"VB": ["C"]}, "omkring": {"PP": ["C"], "AB": ["C"]}, "h\u00e4vda": {"VB": ["C"]}, "hund": {"NN": ["C", "H"]}, "analys": {"NN": ["D"]}, "svag": {"JJ": ["C"]}, "hamna": {"VB": ["C", "D"]}, "lik": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "uttrycka": {"VB": ["C"]}, "alltf\u00f6r": {"AB": ["C"]}, "jobba": {"VB": ["C"]}, "rent": {"AB": ["S"]}, "drygt": {"AB": ["S"]}, "speciellt": {"AB": ["K"]}, "bit": {"NN": ["C"]}, "krig": {"NN": ["C"]}, "hem": {"NN": ["C"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "senare": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gt": {"AB": ["S"]}, "ekonomi": {"NN": ["H"]}, "prata": {"VB": ["C"]}, "begrepp": {"NN": ["C", "H"]}, "lyfta": {"VB": ["C", "H"]}, "kasta": {"VB": ["C", "H"]}, "brist": {"NN": ["C"]}, "presentera": {"VB": ["C"]}, "flicka": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rfattare": {"NN": ["D", "H"]}, "undra": {"VB": ["C"]}, "bjuda": {"VB": ["C"]}, "l\u00f6sning": {"NN": ["C", "D"]}, "ned": {"PL": ["S"], "AB": ["C"]}, "tal": {"NN": ["C"]}, "tydlig": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "morgon": {"NN": ["C", "D"]}, "hit": {"AB": ["C"]}, "s\u00e5ledes": {"AB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rm\u00e5ga": {"NN": ["H"]}, "tagen": {"PC": ["C"]}, "drabba": {"VB": ["C"]}, "princip": {"NN": ["C"]}, "sjukdom": {"NN": ["C", "H"]}, "modell": {"NN": ["C", "D"]}, "ca": {"AB": ["C"]}, "erbjuda": {"VB": ["C"]}, "yta": {"NN": ["C"]}, "egenskap": {"NN": ["C", "H"]}, "starkt": {"AB": ["K"]}, "gud": {"NN": ["C"]}, "h\u00f6ja": {"VB": ["C", "H"]}, "funktion": {"NN": ["C", "H"]}, "drag": {"NN": ["C"]}, "konsekvens": {"NN": ["C"]}, "process": {"NN": ["C"]}, "tysk": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "allm\u00e4nhet": {"NN": ["C", "H"]}, "spel": {"NN": ["C"]}, "f\u00e4rg": {"NN": ["C", "H"]}, "polis": {"NN": ["C", "D"]}, "aktuell": {"JJ": ["H"]}, "gl\u00f6mma": {"VB": ["C", "H"]}, "ytterlig": {"JJ": ["H"]}, "ist\u00e4llet": {"AB": ["C"]}, "syn": {"NN": ["C", "H"]}, "ringa": {"VB": ["C"], "JJ": ["S"]}, "kallad": {"PC": ["C"]}, "\u00e4nda": {"AB": ["C"], "NN": ["S"]}, "befinna": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4gg": {"NN": ["C"]}, "delta": {"VB": ["C"]}, "parti": {"NN": ["C"]}, "samman": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "inse": {"VB": ["C"]}, "insats": {"NN": ["C"]}, "kund": {"NN": ["C"]}, "scen": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "rik": {"JJ": ["C"]}, "djup": {"JJ": ["C"], "NN": ["H"]}, "allra": {"AB": ["C"]}, "varken": {"KN": ["C"]}, "bred": {"JJ": ["C"]}, "avdelning": {"NN": ["C", "D"]}, "h\u00e4mta": {"VB": ["C"]}, "respektive": {"AB": ["K"]}, "skaffa": {"VB": ["C"]}, "skjuta": {"VB": ["C", "H"]}, "liknande": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "riktning": {"NN": ["C"]}, "ljud": {"NN": ["C"]}, "helst": {"AB": ["K"]}, "v\u00e5ga": {"VB": ["C"]}, "skicka": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00e5": {"PP": ["C"], "NN": ["S"]}, "synas": {"VB": ["C"]}, "dator": {"NN": ["D"]}, "pr\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "satsa": {"VB": ["C"]}, "omfatta": {"VB": ["C"]}, "plan": {"NN": ["C"]}, "\u00e5lder": {"NN": ["C"]}, "handling": {"NN": ["C"]}, "be": {"VB": ["C"]}, "samarbete": {"NN": ["H"]}, "ers\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "kapitel": {"NN": ["K"]}, "meter": {"NN": ["C"]}, "natur": {"NN": ["C"]}, "individ": {"NN": ["H"]}, "best\u00e4md": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "h\u00e5rt": {"AB": ["K"]}, "bord": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "passa": {"VB": ["C", "H"]}, "sten": {"NN": ["C"]}, "igenom": {"PL": ["C", "H"], "PP": ["C", "H"]}, "student": {"NN": ["C"]}, "uppdrag": {"NN": ["C", "H"]}, "personlig": {"JJ": ["C"]}, "gr\u00f6n": {"JJ": ["C"]}, "relativt": {"AB": ["K"]}, "betydlig": {"AB": ["C"], "JJ": ["C"]}, "bedriva": {"VB": ["C"]}, "stiga": {"VB": ["C"]}, "historisk": {"JJ": ["C"]}, "likna": {"VB": ["C", "H"]}, "sju": {"RG": ["C"]}, "kvalitet": {"NN": ["C"]}, "positiv": {"JJ": ["H"]}, "chef": {"NN": ["C"]}, "produktion": {"NN": ["C"]}, "j\u00e4mf\u00f6ra": {"VB": ["D"]}, "samla": {"VB": ["C", "H"]}, "fransk": {"JJ": ["C"]}, "klocka": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00e5tg\u00e4rd": {"NN": ["C", "H"]}, "personal": {"NN": ["D"]}, "sol": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e4rende": {"NN": ["C", "H"]}, "unders\u00f6ka": {"VB": ["H"]}, "m\u00e4nsklig": {"JJ": ["C"]}, "r\u00e5da": {"VB": ["C"]}, "utg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "massa": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rening": {"NN": ["H"]}, "r\u00f6d": {"JJ": ["C"]}, "sjuk": {"JJ": ["C"]}, "kurs": {"NN": ["K"]}, "\u00e4ndra": {"VB": ["C", "H"]}, "kontroll": {"NN": ["H"]}, "klass": {"NN": ["C"]}, "praktisk": {"JJ": ["C"]}, "tyv\u00e4rr": {"AB": ["C"]}, "medel": {"NN": ["C", "D"]}, "total": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "avtal": {"NN": ["C"]}, "offentlig": {"JJ": ["C"]}, "tradition": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rdel": {"NN": ["C"]}, "redovisa": {"VB": ["C"]}, "bes\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "intresserad": {"PC": ["C"]}, "kristen": {"JJ": ["C"]}, "allvarlig": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "sagd": {"PC": ["C"]}, "peka": {"VB": ["C"]}, "ledning": {"NN": ["C"]}, "undvika": {"VB": ["C", "D"]}, "illa": {"AB": ["C"]}, "gata": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00e4ge": {"NN": ["C"]}, "m\u00f6rk": {"JJ": ["C", "H"]}, "rest": {"NN": ["H"]}, "enhet": {"NN": ["H"]}, "relation": {"NN": ["C"]}, "kosta": {"VB": ["C"]}, "pappa": {"NN": ["C"]}, "s": {"NN": ["D"]}, "ytterligt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rem\u00e5l": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rr": {"AB": ["C"]}, "m\u00f6nster": {"NN": ["C"]}, "taga": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4ngs": {"AB": ["C"]}, "resurs": {"NN": ["H"]}, "placera": {"VB": ["C", "H"]}, "avg\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "kraftig": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["K"]}, "framg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "strax": {"AB": ["S"]}, "hittills": {"AB": ["C"]}, "faktum": {"NN": ["C"]}, "bed\u00f6ma": {"VB": ["C"]}, "s\u00f6der": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "s\u00f6dra": {"JJ": ["C"]}, "villkor": {"NN": ["C"]}, "behandling": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4cka": {"VB": ["C", "H"]}, "aktiv": {"JJ": ["C"]}, "far": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rhet": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5g\u00e5": {"VB": ["C"]}, "intryck": {"NN": ["C", "H"]}, "h\u00e4nsyn": {"NN": ["H"]}, "knappast": {"AB": ["C"]}, "mor": {"NN": ["C"]}, "institution": {"NN": ["H"]}, "levande": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "pr\u00e4st": {"NN": ["C", "H"]}, "fatta": {"VB": ["C"]}, "g\u00e5rd": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "privat": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "kall": {"JJ": ["C"]}, "ledare": {"NN": ["C"]}, "inleda": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "sp\u00e5r": {"NN": ["D", "H"]}, "sjukhus": {"NN": ["C"]}, "vinter": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rmodligen": {"AB": ["K"]}, "tr\u00e4d": {"NN": ["C"]}, "sm\u00e5ningom": {"AB": ["S"]}, "arbetare": {"NN": ["C"]}, "plocka": {"VB": ["C", "D"]}, "\u00f6nska": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6da": {"VB": ["D", "H"], "NN": ["H"]}, "f\u00f6das": {"VB": ["C"]}, "sj\u00f6": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "tecken": {"NN": ["C", "D"]}, "f\u00f6r\u00e4ndra": {"VB": ["C", "H"]}, "publik": {"NN": ["H"], "JJ": ["C"]}, "f\u00f6nster": {"NN": ["C", "H"]}, "andel": {"NN": ["C"]}, "traditionell": {"JJ": ["H"]}, "bl\u00e5": {"JJ": ["C"]}, "dotter": {"NN": ["C"]}, "visst": {"AB": ["C"], "IN": ["S"]}, "ordna": {"VB": ["C", "H"]}, "l\u00e4mplig": {"JJ": ["C", "H"]}, "rygg": {"NN": ["C", "H"]}, "chans": {"NN": ["C"]}, "landskap": {"NN": ["H"]}, "icke": {"AB": ["C"]}, "tj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "varm": {"JJ": ["C"]}, "kraftigt": {"AB": ["K"]}, "arm": {"NN": ["C"]}, "juni": {"NN": ["C"]}, "utl\u00e4ndsk": {"JJ": ["C"]}, "artikel": {"NN": ["C"]}, "tillverka": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "undantag": {"NN": ["H"]}, "tillr\u00e4ckligt": {"AB": ["C"]}, "glad": {"JJ": ["C"]}, "generation": {"NN": ["C"]}, "hj\u00e4rta": {"NN": ["C"]}, "\u00f6gonblick": {"NN": ["C"]}, "son": {"NN": ["C"]}, "lokal": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "beg\u00e4ra": {"VB": ["C", "H"]}, "meddela": {"VB": ["C"]}, "sann": {"JJ": ["C"]}, "m\u00e5": {"VB": ["S"]}, "stort": {"AB": ["S"]}, "bolag": {"NN": ["C"]}, "tills": {"SN": ["C"], "PP": ["D"]}, "verklig": {"JJ": ["C"]}, "hav": {"NN": ["C"]}, "effektiv": {"JJ": ["H"]}, "omfattande": {"PC": ["S"]}, "l\u00e4kare": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "diskussion": {"NN": ["H"]}, "kamp": {"NN": ["C"]}, "beh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "cirka": {"AB": ["C"]}, "r\u00e4dd": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rlek": {"NN": ["C"]}, "acceptera": {"VB": ["C"]}, "normal": {"JJ": ["C"]}, "rolig": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "samtlig": {"JJ": ["C"]}, "l\u00f6n": {"NN": ["D", "H"]}, "kung": {"NN": ["C"]}, "inre": {"JJ": ["C", "H"], "NN": ["C"]}, "storlek": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "uppe": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "avg\u00f6rande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "bostad": {"NN": ["H"]}, "vind": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rs\u00e4ljning": {"NN": ["D", "H"]}, "styrka": {"NN": ["C"], "VB": ["S"]}, "st\u00e4nga": {"VB": ["C"]}, "fram\u00e5t": {"AB": ["C"], "PL": ["S"]}, "fort": {"AB": ["C"]}, "f\u00f6rsamling": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "totalt": {"AB": ["S"]}, "statlig": {"JJ": ["H"]}, "v\u00e4sentlig": {"JJ": ["C"]}, "trycka": {"VB": ["H"]}, "sekund": {"NN": ["D"]}, "planera": {"VB": ["H"]}, "delvis": {"AB": ["S"]}, "ber\u00e4ttelse": {"NN": ["H"]}, "slippa": {"VB": ["C"]}, "b\u00e5t": {"NN": ["D", "H"]}, "givetvis": {"AB": ["K"]}, "fel": {"NN": ["C", "H"], "JJ": ["S"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "dominera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6refalla": {"VB": ["C"]}, "till\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "professor": {"NN": ["C", "D"]}, "sjunka": {"VB": ["C", "H"]}, "dr\u00f6m": {"NN": ["C"]}, "nuvarande": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "politiker": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttra": {"VB": ["H"]}, "inslag": {"NN": ["C", "D"]}, "hundra": {"RG": ["C"]}, "avsluta": {"VB": ["C", "H"]}, "kvinnlig": {"JJ": ["H"]}, "avst\u00e5nd": {"NN": ["C", "H"]}, "konst": {"NN": ["C"]}, "perspektiv": {"NN": ["H"]}, "kritik": {"NN": ["H"]}, "passera": {"VB": ["C", "D"]}, "inf\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "vis": {"NN": ["C"]}, "utstr\u00e4ckning": {"NN": ["D", "H"]}, "grov": {"JJ": ["H"]}, "etc": {"AB": ["C"]}, "frihet": {"NN": ["C"]}, "ordf\u00f6rande": {"NN": ["C", "D"]}, "slutligen": {"AB": ["C"]}, "antingen": {"KN": ["C"]}, "konflikt": {"NN": ["H"]}, "flertal": {"NN": ["S"]}, "hoppa": {"VB": ["C", "D"]}, "industri": {"NN": ["C"]}, "gott": {"AB": ["C"]}, "producera": {"VB": ["C", "D"]}, "tolka": {"VB": ["H"]}, "st\u00e4mma": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "ram": {"NN": ["D", "H"]}, "str\u00e4cka": {"VB": ["C"], "NN": ["C"]}, "skada": {"NN": ["C", "H"], "VB": ["C", "H"]}, "\u00e5tta": {"RG": ["C"]}, "vetenskaplig": {"JJ": ["H"]}, "bes\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "gl\u00e4dje": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "framg\u00e5ng": {"NN": ["C"]}, "dricka": {"VB": ["C"]}, "energi": {"NN": ["C"]}, "utifr\u00e5n": {"PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "\u00e4gare": {"NN": ["D", "H"]}, "s\u00e4nka": {"VB": ["H"]}, "m\u00f6jligen": {"AB": ["K"]}, "motsvara": {"VB": ["H"]}, "vuxen": {"JJ": ["S"]}, "motst\u00e5nd": {"NN": ["C"]}, "film": {"NN": ["C"]}, "ytterst": {"AB": ["S"], "JJ": ["C", "H"]}, "berg": {"NN": ["C"]}, "mun": {"NN": ["C", "H"]}, "sjunga": {"VB": ["C"]}, "s\u00e4ng": {"NN": ["C"]}, "djupt": {"AB": ["K"]}, "hindra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "nyligen": {"AB": ["K"]}, "allvar": {"NN": ["D"]}, "riksdag": {"NN": ["S"]}, "ben": {"NN": ["C", "H"]}, "omst\u00e4ndighet": {"NN": ["C"]}, "kulturell": {"JJ": ["H"]}, "detsamma": {"PN": ["S"]}, "fullt": {"AB": ["S"]}, "om\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "TV": {"NN": ["H"]}, "maj": {"NN": ["C"]}, "avgift": {"NN": ["D"]}, "konkurrens": {"NN": ["D"]}, "p\u00e5peka": {"VB": ["H"]}, "sprida": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "utrymme": {"NN": ["C"]}, "styrelse": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e5righet": {"NN": ["C", "H"]}, "m\u00e5la": {"VB": ["C"]}, "motsvarande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "sj\u00e4lvklar": {"JJ": ["H"]}, "sk\u00f6ta": {"VB": ["C"]}, "l\u00e4n": {"NN": ["H"]}, "vikt": {"NN": ["C"]}, "kollega": {"NN": ["C"]}, "avseende": {"NN": ["C"], "PC": ["C"]}, "hustru": {"NN": ["C"]}, "papper": {"NN": ["C"]}, "utg\u00e5ngspunkt": {"NN": ["S"]}, "tak": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "alternativ": {"NN": ["K"], "JJ": ["K"]}, "intr\u00e4ffa": {"VB": ["C", "H"]}, "undervisning": {"NN": ["S"]}, "kontrollera": {"VB": ["C"]}, "anv\u00e4ndning": {"NN": ["C", "H"]}, "snarare": {"AB": ["C"]}, "europeisk": {"JJ": ["C"]}, "golv": {"NN": ["H"]}, "v\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "nummer": {"NN": ["C"]}, "april": {"NN": ["C"]}, "faktor": {"NN": ["H"]}, "figur": {"NN": ["C"]}, "farlig": {"JJ": ["C"]}, "ok\u00e4nd": {"JJ": ["C", "H"]}, "fader": {"NN": ["C"]}, "debatt": {"NN": ["K"]}, "\u00e5terv\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "begr\u00e4nsad": {"PC": ["C"]}, "po\u00e4ng": {"NN": ["S"]}, "a": {"NN": ["S"]}, "r\u00e5ka": {"VB": ["S"]}, "post": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4nda": {"VB": ["C", "D"]}, "aktivitet": {"NN": ["C"]}, "dyka": {"VB": ["D"]}, "\u00e4lska": {"VB": ["C"]}, "sanning": {"NN": ["C"]}, "t\u00e5g": {"NN": ["C"]}, "handel": {"NN": ["C"]}, "sova": {"VB": ["C"]}, "norr": {"JJ": ["S"], "NN": ["C", "D"], "AB": ["S"]}, "norra": {"JJ": ["S"]}, "best\u00e4mmelse": {"NN": ["S"]}, "stil": {"NN": ["H"]}, "torde": {"VB": ["S"]}, "undan": {"PL": ["S"], "AB": ["C"], "PP": ["C"]}, "politik": {"NN": ["C"]}, "aff\u00e4r": {"NN": ["C", "D"]}, "iv\u00e4g": {"PL": ["S"], "AB": ["C"]}, "rakt": {"AB": ["S"]}, "fundera": {"VB": ["C"]}, "upph\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "minst": {"AB": ["S"]}, "karakt\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvandla": {"VB": ["C"]}, "frisk": {"JJ": ["C"]}, "k\u00f6k": {"NN": ["C"]}, "d\u00f6ma": {"VB": ["S"]}, "anst\u00e4lld": {"NN": ["D", "H"], "PC": ["H"]}, "kaffe": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4der": {"NN": ["C"]}, "detalj": {"NN": ["H"]}, "fr\u00e4mmande": {"JJ": ["C"]}, "tyst": {"JJ": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "p\u00e5minna": {"VB": ["S"]}, "likhet": {"NN": ["D", "H"]}, "blod": {"NN": ["C"]}, "utom": {"PP": ["S"], "KN": ["S"]}, "m\u00e5n": {"NN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "nationell": {"JJ": ["C"]}, "s\u00e4llskap": {"NN": ["C"]}, "instrument": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4lsa": {"NN": ["C"], "VB": ["C"]}, "framg\u00e5ngsrik": {"JJ": ["S"]}, "avsnitt": {"NN": ["C"]}, "himmel": {"NN": ["C"]}, "ifr\u00e5n": {"PP": ["S"], "PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "botten": {"NN": ["S"]}, "juli": {"NN": ["C"]}, "normalt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6ruts\u00e4tta": {"VB": ["C", "H"]}, "teori": {"NN": ["H"]}, "rike": {"NN": ["C"]}, "s\u00e5ng": {"NN": ["C", "H"]}, "byggnad": {"NN": ["D", "H"]}, "skull": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "tillf\u00e4llig": {"JJ": ["D"]}, "analysera": {"VB": ["K"]}, "part": {"NN": ["S"]}, "miljard": {"NN": ["C"]}, "olja": {"NN": ["C"]}, "tr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "n\u00e4rma": {"VB": ["S"]}, "p\u00e5st\u00e5": {"VB": ["S"]}, "billig": {"JJ": ["S"]}, "tyda": {"VB": ["S"]}, "g\u00e4st": {"NN": ["C"]}, "mjuk": {"JJ": ["C", "H"]}, "medveten": {"JJ": ["D", "H"]}, "grundl\u00e4ggande": {"PC": ["S"]}, "h\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "intill": {"PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "september": {"NN": ["C"]}, "besked": {"NN": ["S"]}, "tj\u00e4nsteman": {"NN": ["D", "H"]}, "alltmer": {"AB": ["S"]}, "jo": {"AB": ["C"], "IN": ["C"]}, "borta": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "gripa": {"VB": ["C"]}, "springa": {"VB": ["C"]}, "sn\u00f6": {"NN": ["C"]}, "dygn": {"NN": ["S"]}, "takt": {"NN": ["D"]}, "\u00e4ntligen": {"AB": ["K"]}, "ers\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "litteratur": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4dda": {"VB": ["C", "H"]}, "variera": {"VB": ["K"]}, "uppm\u00e4rksamhet": {"NN": ["C"]}, "ber\u00e4kna": {"VB": ["H"]}, "uts\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "desto": {"AB": ["S"]}, "le": {"VB": ["C"]}, "kritisk": {"JJ": ["H"]}, "art": {"NN": ["S"]}, "radio": {"NN": ["C"]}, "telefon": {"NN": ["C"]}, "locka": {"VB": ["H"]}, "f\u00e5nga": {"VB": ["H"]}, "negativ": {"JJ": ["D"]}, "bidrag": {"NN": ["H"]}, "tolv": {"RG": ["C"]}, "n\u00e5gonsin": {"AB": ["S"]}, "fortsatt": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "genast": {"AB": ["C"]}, "beredd": {"PC": ["C"]}, "strand": {"NN": ["C", "H"]}, "dyr": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4xt": {"NN": ["C", "D"]}, "tydligt": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4rdering": {"NN": ["K"]}, "s\u00f6ndag": {"NN": ["C"]}, "duktig": {"JJ": ["C", "H"]}, "till\u00e4mpa": {"VB": ["C"]}, "beskrivning": {"NN": ["K"]}, "kl\u00e4der": {"NN": ["C"]}, "mera": {"AB": ["S"]}, "stol": {"NN": ["C", "H"]}, "given": {"PC": ["C"]}, "ond": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "praktik": {"NN": ["C", "H"]}, "tr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "fisk": {"NN": ["C"]}, "h\u00f6jd": {"NN": ["C"], "PC": ["C", "H"]}, "tunn": {"JJ": ["C", "H"]}, "omedelbart": {"AB": ["K"]}, "ting": {"NN": ["S"]}, "fart": {"NN": ["S"]}, "skydda": {"VB": ["C"]}, "spara": {"VB": ["C"]}, "blanda": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rbund": {"NN": ["H"]}, "statsr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rd": {"PC": ["D"]}, "f\u00e4rdig": {"JJ": ["C"]}, "broder": {"NN": ["S"]}, "omgivning": {"NN": ["S"]}, "reda": {"PL": ["S"], "VB": ["S"], "NN": ["S"]}, "v\u00e4ldigt": {"AB": ["S"]}, "nytta": {"NN": ["D", "H"]}, "befolkning": {"NN": ["H"]}, "bruk": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "fara": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "upplevelse": {"NN": ["S"]}, "bry": {"VB": ["S"]}, "uppn\u00e5": {"VB": ["H"]}, "ort": {"NN": ["C"]}, "make": {"NN": ["C", "H"]}, "fylld": {"PC": ["C"]}, "gr\u00e5": {"JJ": ["C"]}, "notera": {"VB": ["C", "H"]}, "betona": {"VB": ["S"]}, "framtida": {"JJ": ["C"]}, "tappa": {"VB": ["S"]}, "slutsats": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rr\u00e4n": {"SN": ["S"], "PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "bonde": {"NN": ["C", "H"]}, "uppf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "kommunal": {"JJ": ["H"]}, "axel": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5terst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "kommande": {"PC": ["S"]}, "variant": {"NN": ["K"]}, "sikt": {"NN": ["C"]}, "k\u00e4lla": {"NN": ["H"]}, "vapen": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00e5ngsamt": {"AB": ["H"]}, "lova": {"VB": ["C"]}, "ber\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rut": {"AB": ["C"]}, "s\u00e4kerhet": {"NN": ["C", "H"]}, "glas": {"NN": ["C"]}, "upptr\u00e4da": {"VB": ["H"]}, "hot": {"NN": ["H"]}, "inst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "argument": {"NN": ["C"]}, "eventuell": {"JJ": ["H"]}, "augusti": {"NN": ["C"]}, "sl\u00e4kt": {"NN": ["H"]}, "yttre": {"JJ": ["C"]}, "fattig": {"JJ": ["C"]}, "nio": {"RG": ["C"]}, "framst\u00e4llning": {"NN": ["D"]}, "klassisk": {"JJ": ["H"]}, "oktober": {"NN": ["C"]}, "decennium": {"NN": ["K"]}, "studium": {"NN": ["S"]}, "troligen": {"AB": ["K"]}, "oro": {"NN": ["S"]}, "rikta": {"VB": ["H"]}, "n\u00e5gonstans": {"AB": ["S"]}, "nere": {"AB": ["S"], "PL": ["S"]}, "skild": {"PC": ["C", "D"]}, "syssla": {"VB": ["S"]}, "synpunkt": {"NN": ["S"]}, "jordbruk": {"NN": ["C", "H"]}, "lagstiftning": {"NN": ["K"]}, "tolkning": {"NN": ["H"]}, "br\u00f6d": {"NN": ["C"]}, "kommentar": {"NN": ["D"]}, "syfta": {"VB": ["S"]}, "grepp": {"NN": ["S"]}, "gul": {"JJ": ["C"]}, "skratta": {"VB": ["C"]}, "struktur": {"NN": ["H"]}, "avsl\u00f6ja": {"VB": ["C"]}, "sk\u00f6n": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4ngd": {"NN": ["H"]}, "typisk": {"JJ": ["H"]}, "ig\u00e5ng": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "extra": {"JJ": ["D"], "AB": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6relse": {"NN": ["C"]}, "medborgare": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5stadkomma": {"VB": ["S"]}, "forts\u00e4ttning": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00f6rvaltning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rmedla": {"VB": ["S"]}, "tredjedel": {"NN": ["S"]}, "os\u00e4ker": {"JJ": ["C"]}, "t\u00e4mligen": {"AB": ["S"]}, "skrift": {"NN": ["C", "H"]}, "representera": {"VB": ["C"]}, "ut\u00f6va": {"VB": ["C"]}, "beteende": {"NN": ["H"]}, "tillg\u00e4nglig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rbereda": {"VB": ["C", "H"]}, "egentlig": {"JJ": ["S"]}, "bed\u00f6mning": {"NN": ["S"]}, "insikt": {"NN": ["S"]}, "ana": {"VB": ["H"]}, "riskera": {"VB": ["C", "H"]}, "ytterligare": {"AB": ["C"]}, "ovanlig": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "motor": {"NN": ["C"]}, "vare": {"KN": ["S"]}, "gas": {"NN": ["C", "D"]}, "konstn\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "enstaka": {"JJ": ["H"]}, "t\u00e4nkbar": {"JJ": ["S"]}, "hj\u00e4rna": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rm\u00e5": {"VB": ["S"]}, "leta": {"VB": ["S"]}, "svenska": {"NN": ["S"]}, "\u00f6": {"NN": ["C"]}, "nordisk": {"JJ": ["S"]}, "jakt": {"NN": ["C", "H"]}, "fru": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verallt": {"AB": ["C"]}, "summa": {"NN": ["C"]}, "helhet": {"NN": ["C"]}, "tom": {"JJ": ["C"]}, "d\u00e4rifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "n\u00e4rmare": {"AB": ["S"]}, "vakna": {"VB": ["S"]}, "mars": {"NN": ["C"]}, "skriven": {"PC": ["C"]}, "\u00f6verens": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "framh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00f6ra": {"VB": ["C"]}, "rot": {"NN": ["H"]}, "anpassa": {"VB": ["H"]}, "kapital": {"NN": ["H"]}, "omv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "medicinsk": {"JJ": ["C"]}, "\u00f6vrigt": {"AB": ["S"]}, "milit\u00e4r": {"JJ": ["C"], "NN": ["C"]}, "dags": {"NN": ["S"]}, "utomlands": {"AB": ["S"]}, "\u00e4gg": {"NN": ["C"]}, "bransch": {"NN": ["S"]}, "skaka": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "position": {"NN": ["C"]}, "budskap": {"NN": ["S"]}, "maskin": {"NN": ["C"]}, "vila": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["C", "H"]}, "praktiskt": {"AB": ["S"]}, "ih\u00e5g": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "ty": {"KN": ["S"]}, "sticka": {"VB": ["C", "D"]}, "konkret": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "gr\u00e4s": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rbi": {"PL": ["S"], "PP": ["S"]}, "samlad": {"PC": ["C"]}, "m\u00f6rker": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "v\u00e4rme": {"NN": ["C", "H"]}, "rapport": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ordentligt": {"AB": ["S"]}, "k\u00f6p": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rsiktigt": {"AB": ["H"]}, "fysisk": {"JJ": ["C"]}, "betydande": {"PC": ["S"]}, "rimlig": {"JJ": ["S"]}, "identifiera": {"VB": ["K"]}, "stoppa": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "m\u00e4rklig": {"JJ": ["S"]}, "antagligen": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4ndras": {"VB": ["S"]}, "hota": {"VB": ["C"]}, "hantera": {"VB": ["C", "H"]}, "aktie": {"NN": ["S"]}, "gubbe": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6religga": {"VB": ["S"]}, "meddelande": {"NN": ["H"]}, "lugn": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"], "NN": ["C", "H"]}, "strid": {"NN": ["C", "H"]}, "planering": {"NN": ["K"]}, "teater": {"NN": ["C"]}, "tr\u00f6tt": {"JJ": ["C"]}, "bro": {"NN": ["C"]}, "bevis": {"NN": ["H"]}, "d\u00e4rtill": {"AB": ["S"]}, "objekt": {"NN": ["S"]}, "avsikt": {"NN": ["C"]}, "pressa": {"VB": ["D", "H"]}, "st\u00f6ta": {"VB": ["H"]}, "religi\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "mindre": {"AB": ["C", "H"]}, "bank": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "h\u00f6gskola": {"NN": ["S"]}, "bekant": {"JJ": ["H"]}, "unik": {"JJ": ["C"]}, "upp\u00e5t": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "\u00f6ra": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "erk\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "motsatt": {"JJ": ["C", "D"], "PC": ["C", "D"]}, "identitet": {"NN": ["K"]}, "t\u00e4cka": {"VB": ["C"]}, "tillkomma": {"VB": ["S"]}, "fly": {"VB": ["C"]}, "granska": {"VB": ["H"]}, "orka": {"VB": ["S"]}, "f\u00e4lt": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "existera": {"VB": ["C"]}, "\u00e5terkomma": {"VB": ["C", "H"]}, "komplicerad": {"PC": ["C"]}, "motiv": {"NN": ["C", "D"]}, "order": {"NN": ["S"]}, "inflytande": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4nta": {"NN": ["S"]}, "tryck": {"NN": ["C", "H"]}, "m\u00e4ta": {"VB": ["C"]}, "lager": {"NN": ["D", "H"]}, "n\u00e4ringsliv": {"NN": ["S"]}, "deltagare": {"NN": ["K"]}, "kn\u00e4": {"NN": ["C", "H"]}, "dr\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "tvungen": {"PC": ["C"]}, "tr\u00e4ffas": {"VB": ["S"]}, "trevlig": {"JJ": ["H"]}, "h\u00f6ger": {"JJ": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "synnerhet": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6pare": {"NN": ["S"]}, "st\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00e5else": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4rka": {"VB": ["S"]}, "karta": {"NN": ["K"]}, "bredvid": {"PP": ["S"], "AB": ["C"]}, "\u00f6de": {"NN": ["C"]}, "f\u00e4ngelse": {"NN": ["C", "H"]}, "j\u00e4mn": {"JJ": ["C"]}, "ut\u00f6ver": {"PP": ["S"]}, "nyhet": {"NN": ["C", "H"]}, "kap": {"NN": ["S"]}, "f\u00e5gel": {"NN": ["C"]}, "skugga": {"NN": ["C"]}, "sk\u00e4ra": {"VB": ["C"]}, "sj\u00e4l": {"NN": ["C"]}, "kris": {"NN": ["C"]}, "tacka": {"VB": ["C"]}, "dans": {"NN": ["C", "D"]}, "manlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "formulera": {"VB": ["K"]}, "st\u00f6ra": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "brott": {"NN": ["C", "H"]}, "organ": {"NN": ["D"]}, "bevara": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6redra": {"VB": ["H"]}, "gren": {"NN": ["C"]}, "orolig": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "satsning": {"NN": ["S"]}, "siffra": {"NN": ["C"]}, "individuell": {"JJ": ["H"]}, "arbetsplats": {"NN": ["S"]}, "band": {"NN": ["H"]}, "avl\u00e4gsen": {"JJ": ["C", "H"]}, "sl\u00e4kting": {"NN": ["C"]}, "underl\u00e4tta": {"VB": ["D", "H"]}, "dokument": {"NN": ["C"]}, "uppskatta": {"VB": ["C", "H"]}, "ton": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verleva": {"VB": ["C"]}, "koppla": {"VB": ["H"]}, "j\u00e4mf\u00f6rt": {"AB": ["S"]}, "ko": {"NN": ["D", "H"]}, "norsk": {"JJ": ["D"]}, "v\u00e4rdefull": {"JJ": ["D"]}, "kombination": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4t": {"JJ": ["H"]}, "domstol": {"NN": ["H"]}, "framf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "lysa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsvara": {"VB": ["C"]}, "fabrik": {"NN": ["C", "D"]}, "regional": {"JJ": ["H"]}, "motsats": {"NN": ["C", "D"]}, "r\u00e4kning": {"NN": ["D"]}, "annorlunda": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "ledande": {"PC": ["S"]}, "tillr\u00e4cklig": {"JJ": ["C"]}, "allm\u00e4nt": {"AB": ["S"]}, "ursprunglig": {"JJ": ["H"]}, "nyss": {"AB": ["S"]}, "sp\u00e4nning": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6gst": {"AB": ["S"]}, "dansk": {"JJ": ["D"], "NN": ["D"]}, "markera": {"VB": ["H"]}, "finger": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ngsam": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "lida": {"VB": ["C", "D"]}, "h\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "fj\u00e4rde": {"RG": ["C"]}, "led": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rsk": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4ldig": {"JJ": ["S"]}, "tystnad": {"NN": ["C", "H"]}, "register": {"NN": ["H"]}, "ropa": {"VB": ["C"]}, "intervju": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4xande": {"PC": ["S"]}, "sp\u00e4nnande": {"JJ": ["S"]}, "vandra": {"VB": ["S"]}, "vanligt": {"AB": ["S"]}, "bl\u00e5sa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6dd": {"PC": ["C"]}, "inkomst": {"NN": ["D", "H"]}, "slita": {"VB": ["H"]}, "noga": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "gr\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "p\u00e5taglig": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e4rke": {"NN": ["H"]}, "herre": {"NN": ["C"]}, "tidpunkt": {"NN": ["H"]}, "moder": {"NN": ["S"]}, "vetenskap": {"NN": ["C"]}, "n\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "anslutning": {"NN": ["S"]}, "ovanf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "underlag": {"NN": ["S"]}, "utrustning": {"NN": ["D", "H"]}, "avsedd": {"PC": ["C"]}, "oerh\u00f6rt": {"AB": ["S"]}, "l\u00e5n": {"NN": ["C"]}, "spr\u00e5klig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rsvar": {"NN": ["C"]}, "landsbygd": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rena": {"VB": ["C", "H"]}, "tv\u00e4rtom": {"AB": ["S"]}, "tjugo": {"RG": ["C"]}, "yrke": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rest\u00e4lla": {"VB": ["H"]}, "trakt": {"NN": ["C"]}, "mil": {"NN": ["H"]}, "reaktion": {"NN": ["H"]}, "februari": {"NN": ["H"]}, "inneb\u00f6rd": {"NN": ["H"]}, "koncern": {"NN": ["S"]}, "vagn": {"NN": ["C", "H"]}, "huvudsakligen": {"AB": ["K"]}, "pr\u00e4gla": {"VB": ["S"]}, "till\u00e4mpning": {"NN": ["H"]}, "tjock": {"JJ": ["S"]}, "kust": {"NN": ["C"]}, "investering": {"NN": ["K"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "topp": {"NN": ["C", "H"]}, "demokrati": {"NN": ["H"]}, "l\u00f6rdag": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4nsstyrelse": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4gra": {"VB": ["C"]}, "fred": {"NN": ["C"]}, "utsatt": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rlust": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "medge": {"VB": ["S"]}, "januari": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4nster": {"JJ": ["H"], "NN": ["S"]}, "ambition": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5tt": {"NN": ["C"]}, "initiativ": {"NN": ["H"]}, "br\u00f6st": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "ovanligt": {"AB": ["S"]}, "bekr\u00e4fta": {"VB": ["C", "H"]}, "gifta": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4sare": {"NN": ["D"]}, "skrika": {"VB": ["C", "D"]}, "teckna": {"VB": ["S"]}, "region": {"NN": ["H"]}, "rak": {"JJ": ["S"]}, "tendens": {"NN": ["H"]}, "granne": {"NN": ["C", "D"]}, "utm\u00e4rkt": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "ring": {"NN": ["C", "D"]}, "l\u00f6pa": {"VB": ["S"]}, "erh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "samling": {"NN": ["D", "H"]}, "brittisk": {"JJ": ["D"]}, "h\u00f6rn": {"NN": ["C", "D"]}, "kategori": {"NN": ["H"]}, "lycka": {"NN": ["C"]}, "tillvaro": {"NN": ["C"]}, "hush\u00e5ll": {"NN": ["S"]}, "koncentrera": {"VB": ["H"]}, "\u00e5sikt": {"NN": ["C", "H"]}, "t\u00e4tt": {"AB": ["S"]}, "flyga": {"VB": ["C"]}, "l\u00e5na": {"VB": ["C"]}, "hinder": {"NN": ["D", "H"]}, "orsaka": {"VB": ["H"]}, "engelsk": {"JJ": ["C", "D"]}, "oberoende": {"PC": ["S"]}, "syster": {"NN": ["C"]}, "butik": {"NN": ["D"]}, "vidta": {"VB": ["S"]}, "smal": {"JJ": ["S"]}, "hemlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "sjukv\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "kliva": {"VB": ["S"]}, "skyldig": {"JJ": ["H"]}, "landsting": {"NN": ["S"]}, "trappa": {"NN": ["C", "D"]}, "gentemot": {"PP": ["S"]}, "stabil": {"JJ": ["K"]}, "k\u00f6n": {"NN": ["H"]}, "knyta": {"VB": ["C", "D"]}, "lyda": {"VB": ["C"]}, "upphov": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5ld": {"NN": ["C"]}, "konstruktion": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rmast": {"AB": ["S"]}, "trafik": {"NN": ["H"]}, "utseende": {"NN": ["C"]}, "ifr\u00e5gas\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verhuvudtaget": {"AB": ["S"]}, "rulla": {"VB": ["S"]}, "anv\u00e4ndare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbli": {"VB": ["S"]}, "november": {"NN": ["C"]}, "fond": {"NN": ["C"]}, "er": {"PS": ["C"]}, "halv\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "\u00f6ster": {"JJ": ["S"], "NN": ["H"]}, "\u00f6stra": {"JJ": ["S"]}, "arbetsgivare": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6tt": {"NN": ["C"]}, "konstig": {"JJ": ["C"]}, "leende": {"NN": ["C"], "PC": ["S"]}, "\u00f6vertygad": {"PC": ["C"]}, "flyta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6reskrift": {"NN": ["S"]}, "hotell": {"NN": ["C"]}, "religion": {"NN": ["H"]}, "d\u00f6da": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5b\u00f6rja": {"VB": ["S"]}, "absolut": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "k\u00e4mpa": {"VB": ["C"]}, "version": {"NN": ["K"]}, "kommitt\u00e9": {"NN": ["K"]}, "stuga": {"NN": ["S"]}, "medarbetare": {"NN": ["D", "H"]}, "intensiv": {"JJ": ["H"]}, "uppenbar": {"JJ": ["H"]}, "\u00e4lg": {"NN": ["S"]}, "nackdel": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhandling": {"NN": ["D"]}, "ledig": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "skydd": {"NN": ["H"]}, "lycklig": {"JJ": ["C"]}, "respekt": {"NN": ["C", "H"]}, "reagera": {"VB": ["H"]}, "representant": {"NN": ["C"]}, "eftermiddag": {"NN": ["C"]}, "biologisk": {"JJ": ["K"]}, "omfattning": {"NN": ["S"]}, "testamente": {"NN": ["H"]}, "varav": {"AB": ["S"], "HA": ["S"]}, "etablera": {"VB": ["H"]}, "officiell": {"JJ": ["C"]}, "rymma": {"VB": ["S"]}, "uppvisa": {"VB": ["S"]}, "exakt": {"AB": ["K"], "JJ": ["C"]}, "\u00f6verta": {"VB": ["S"]}, "bibliotek": {"NN": ["H"]}, "tjej": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4ggning": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5som": {"KN": ["S"], "AB": ["S"]}, "gjord": {"PC": ["C"]}, "existens": {"NN": ["S"]}, "tack": {"NN": ["H"], "IN": ["S"]}, "fritt": {"AB": ["K"]}, "uppfylla": {"VB": ["K"]}, "sakta": {"AB": ["S"]}, "spegla": {"VB": ["S"]}, "r\u00e4ttighet": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4nvisa": {"VB": ["C"]}, "enorm": {"JJ": ["C"]}, "journalist": {"NN": ["H"]}, "allting": {"PN": ["C"]}, "popul\u00e4r": {"JJ": ["H"]}, "femton": {"RG": ["C"]}, "n\u00e4rvarande": {"PC": ["S"], "NN": ["S"]}, "aning": {"NN": ["S"]}, "resultera": {"VB": ["C"]}, "temperatur": {"NN": ["C"]}, "bas": {"NN": ["C"]}, "sorg": {"NN": ["H"]}, "blomma": {"NN": ["C"], "VB": ["H"]}, "vinst": {"NN": ["D", "H"]}, "rinna": {"VB": ["C"]}, "st\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "drift": {"NN": ["S"]}, "beteckna": {"VB": ["S"]}, "kompetens": {"NN": ["K"]}, "service": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4ga": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e4rka": {"VB": ["H"]}, "arv": {"NN": ["D"]}, "tr\u00e4ning": {"NN": ["H"]}, "binda": {"VB": ["C"]}, "klaga": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rdela": {"VB": ["S"]}, "gemensamt": {"AB": ["S"]}, "medverka": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kring": {"NN": ["H"]}, "ledamot": {"NN": ["S"]}, "eld": {"NN": ["C"]}, "lopp": {"NN": ["D"]}, "upprepa": {"VB": ["C"]}, "planerad": {"PC": ["H"]}, "anknytning": {"NN": ["S"]}, "kontor": {"NN": ["H"]}, "kilometer": {"NN": ["C"]}, "signal": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4nslig": {"JJ": ["C"]}, "blandning": {"NN": ["D"]}, "betr\u00e4ffande": {"PP": ["S"]}, "efterfr\u00e5gan": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6jd": {"PC": ["S"]}, "december": {"NN": ["H"]}, "stryka": {"VB": ["D", "H"]}, "reglera": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rbindelse": {"NN": ["S"]}, "avancerad": {"PC": ["C"]}, "kille": {"NN": ["C"]}, "upplysning": {"NN": ["S"]}, "uppm\u00e4rksamma": {"VB": ["C"]}, "synnerligen": {"AB": ["S"]}, "hopp": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rigenom": {"AB": ["S"]}, "tydligen": {"AB": ["K"]}, "mj\u00f6lk": {"NN": ["C"]}, "informera": {"VB": ["C"]}, "anh\u00f6rig": {"JJ": ["S"]}, "annans": {"PS": ["S"]}, "sannolikt": {"AB": ["S"]}, "smak": {"NN": ["C", "D"]}, "an": {"PL": ["S"]}, "utformning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4nta": {"VB": ["S"]}, "mage": {"NN": ["C", "H"]}, "urskilja": {"VB": ["C"]}, "gemenskap": {"NN": ["H"]}, "fastst\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "juridisk": {"JJ": ["K"]}, "fantastisk": {"JJ": ["C", "H"]}, "tvekan": {"NN": ["H"]}, "balans": {"NN": ["S"]}, "fenomen": {"NN": ["C"]}, "glida": {"VB": ["S"]}, "expert": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00e5terigen": {"AB": ["S"]}, "uppg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "b": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e4rta": {"NN": ["C"]}, "advokat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "verktyg": {"NN": ["S"]}, "vrida": {"VB": ["C", "D"]}, "jaga": {"VB": ["C"]}, "\u00e5rhundrade": {"NN": ["S"]}, "nyckel": {"NN": ["C"]}, "rubrik": {"NN": ["D"]}, "utst\u00e4llning": {"NN": ["C", "H"]}, "leka": {"VB": ["S"]}, "lukta": {"VB": ["D"]}, "aska": {"NN": ["H"]}, "atmosf\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "fullst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "kamrat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "efter\u00e5t": {"AB": ["C"]}, "tr\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "gr\u00e5ta": {"VB": ["C", "D"]}, "skuld": {"NN": ["C"]}, "till_och_med": {"AB": ["C", "D"]}, "antyda": {"VB": ["H"]}, "resonemang": {"NN": ["H"]}, "serie": {"NN": ["C"]}, "m\u00e5ls\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "hamn": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00f6kning": {"NN": ["D"]}, "dam": {"NN": ["H"]}, "facklig": {"JJ": ["S"]}, "egendom": {"NN": ["D", "H"]}, "pension": {"NN": ["C"]}, "fest": {"NN": ["C", "D"]}, "gilla": {"VB": ["S"]}, "pass": {"NN": ["H"]}, "angel\u00e4gen": {"JJ": ["D"]}, "medicin": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4llsynt": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "f\u00f6rse": {"VB": ["C"]}, "prov": {"NN": ["C"]}, "d\u00e4rp\u00e5": {"AB": ["S"]}, "inriktad": {"PC": ["H"]}, "belopp": {"NN": ["S"]}, "daglig": {"JJ": ["C", "H"]}, "st\u00f6da": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5lunda": {"AB": ["S"]}, "arbetsuppgift": {"NN": ["S"]}, "brun": {"JJ": ["C", "H"]}, "d\u00e4rvid": {"AB": ["S"]}, "\u00f6vre": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4rldskrig": {"NN": ["S"]}, "skratt": {"NN": ["D"]}, "tr\u00e4dg\u00e5rd": {"NN": ["C"]}, "karl": {"NN": ["S"]}, "vald": {"PC": ["C"]}, "fiende": {"NN": ["C", "D"]}, "krets": {"NN": ["H"]}, "konsert": {"NN": ["H"]}, "avbryta": {"VB": ["C"]}, "framtr\u00e4da": {"VB": ["C"]}, "seger": {"NN": ["C"]}, "socialdemokrat": {"NN": ["D"]}, "utg\u00e5ng": {"NN": ["D", "H"]}, "v\u00e5ning": {"NN": ["S"]}, "japansk": {"JJ": ["D"]}, "station": {"NN": ["C"]}, "utforma": {"VB": ["S"]}, "engagemang": {"NN": ["S"]}, "senast": {"AB": ["S"]}, "st\u00f6rning": {"NN": ["C"]}, "t\u00e5la": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4ga": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rbjuda": {"VB": ["C"]}, "katt": {"NN": ["C", "D"]}, "stam": {"NN": ["D", "H"]}, "n\u00e4ring": {"NN": ["H"]}, "genomsnitt": {"NN": ["H"]}, "guld": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6retr\u00e4dare": {"NN": ["S"]}, "restaurang": {"NN": ["C"]}, "president": {"NN": ["C", "D"]}, "rutin": {"NN": ["S"]}, "betald": {"PC": ["C"]}, "besv\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "nicka": {"VB": ["S"]}, "start": {"NN": ["D"]}, "teoretisk": {"JJ": ["K"]}, "trygghet": {"NN": ["S"]}, "organisera": {"VB": ["C"]}, "on\u00f6dig": {"JJ": ["C"]}, "klimat": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4ntan": {"NN": ["C"]}, "unge": {"NN": ["S"]}, "attityd": {"NN": ["C"]}, "rycka": {"VB": ["S"]}, "konkurrent": {"NN": ["D"]}, "till\u00e4gga": {"VB": ["C", "H"]}, "f\u00f6rtroende": {"NN": ["C", "H"]}, "titel": {"NN": ["C"]}, "lunch": {"NN": ["C"]}, "uppr\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "administrativ": {"JJ": ["H"]}, "operation": {"NN": ["C"]}, "grekisk": {"JJ": ["C"]}, "brinna": {"VB": ["S"]}, "term": {"NN": ["S"]}, "nation": {"NN": ["C"]}, "data": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rresten": {"AB": ["S"]}, "skala": {"NN": ["S"], "VB": ["D"]}, "politiskt": {"AB": ["K"]}, "begr\u00e4nsa": {"VB": ["C"]}, "klok": {"JJ": ["S"]}, "sats": {"NN": ["H"]}, "park": {"NN": ["C"]}, "utreda": {"VB": ["S"]}, "vanligen": {"AB": ["S"]}, "grunda": {"VB": ["C", "H"]}, "likas\u00e5": {"AB": ["S"]}, "dansa": {"VB": ["C", "H"]}, "l\u00e5ngsiktig": {"JJ": ["S"]}, "utl\u00e4nning": {"NN": ["C", "D"]}, "hyra": {"NN": ["D", "H"], "VB": ["D"]}, "sp\u00e5ra": {"VB": ["D"]}, "ordinarie": {"JJ": ["H"]}, "felaktig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e4ndring": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vers\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rlorad": {"PC": ["C"]}, "turist": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rdelning": {"NN": ["H"]}, "nytt": {"AB": ["S"]}, "sl\u00e4nga": {"VB": ["C"]}, "agera": {"VB": ["C"]}, "v\u00e5ldsam": {"JJ": ["C"]}, "sj\u00e4lvklart": {"AB": ["S"]}, "perfekt": {"JJ": ["C"], "AB": ["K"]}, "torg": {"NN": ["C", "D"]}, "sport": {"NN": ["C"]}, "elva": {"RG": ["C"]}, "definiera": {"VB": ["H"]}, "begripa": {"VB": ["S"]}, "trivas": {"VB": ["S"]}, "l\u00e5gt": {"AB": ["S"]}, "inriktning": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5ligt": {"AB": ["S"]}, "sluten": {"PC": ["C"]}, "uttala": {"VB": ["C"]}, "generell": {"JJ": ["H"]}, "lugnt": {"AB": ["S"]}, "ursprung": {"NN": ["H"]}, "rysk": {"JJ": ["C"]}, "iaktta": {"VB": ["S"]}, "pj\u00e4s": {"NN": ["S"]}, "publicera": {"VB": ["H"]}, "ber\u00f6md": {"JJ": ["C", "H"]}, "sand": {"NN": ["C"]}, "begr\u00e4nsning": {"NN": ["K"]}, "m\u00e4tning": {"NN": ["D"]}, "fastighet": {"NN": ["S"]}, "strategi": {"NN": ["K"]}, "slott": {"NN": ["H"]}, "revolution": {"NN": ["C"]}, "uppge": {"VB": ["S"]}, "uttalande": {"NN": ["S"]}, "g\u00e5r": {"AB": ["S"]}, "smula": {"NN": ["S"]}, "varelse": {"NN": ["H"]}, "garantera": {"VB": ["C"]}, "fantasi": {"NN": ["C"]}, "m\u00f6tas": {"VB": ["S"]}, "filosofi": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rdera": {"VB": ["H"]}, "sv\u00e4nga": {"VB": ["H"]}, "doft": {"NN": ["C"]}, "v\u00e5g": {"NN": ["C", "H"]}, "dikt": {"NN": ["C"]}, "helg": {"NN": ["S"]}, "skicklig": {"JJ": ["H"]}, "akademisk": {"JJ": ["S"]}, "uppta": {"VB": ["S"]}, "st\u00e4ngd": {"PC": ["C"]}, "lyckad": {"PC": ["C"], "JJ": ["C"]}, "bud": {"NN": ["S"]}, "museum": {"NN": ["C"]}, "sko": {"NN": ["C"]}, "engagera": {"VB": ["H"]}, "k\u00e4rna": {"NN": ["K"]}, "dialog": {"NN": ["D"]}, "g\u00f6mma": {"VB": ["C"]}, "str\u00f6m": {"NN": ["C", "H"]}, "lita": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rebild": {"NN": ["S"]}, "borgerlig": {"JJ": ["C"]}, "sl\u00e5ss": {"VB": ["S"]}, "akt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "fredag": {"NN": ["H"]}, "psykisk": {"JJ": ["K"], "AB": ["S"]}, "uppenbarligen": {"AB": ["S"]}, "dum": {"JJ": ["C", "H"]}, "f\u00f6rordning": {"NN": ["K"]}, "tema": {"NN": ["H"]}, "mots\u00e4ttning": {"NN": ["H"]}, "uppr\u00e4tth\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "inklusive": {"PP": ["S"]}, "vana": {"NN": ["C"]}, "t\u00e4nkt": {"PC": ["C"]}, "cell": {"NN": ["C", "D"]}, "mus": {"NN": ["H"]}, "rykte": {"NN": ["S"]}, "emellan": {"PP": ["S"], "PL": ["S"]}, "utse": {"VB": ["C"]}, "sekelskifte": {"NN": ["S"]}, "ansvarig": {"JJ": ["C"]}, "matta": {"NN": ["H"]}, "element": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvisso": {"AB": ["S"]}, "misst\u00e4nka": {"VB": ["C"]}, "kommentera": {"VB": ["H"]}, "d\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "dimension": {"NN": ["S"]}, "symbol": {"NN": ["H"]}, "jfr": {"VB": ["S"]}, "odla": {"VB": ["H"]}, "varv": {"NN": ["C"]}, "skiva": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00e4lla": {"VB": ["H"], "NN": ["D", "H"]}, "spets": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "avst\u00e5": {"VB": ["C"]}, "ovan": {"AB": ["S"], "PP": ["S"], "JJ": ["S"]}, "tills\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "middag": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rs\u00e4kra": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4ster": {"JJ": ["S"], "NN": ["C", "H"]}, "v\u00e4stra": {"JJ": ["S"]}, "intern": {"JJ": ["S"]}, "rej\u00e4l": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttring": {"NN": ["K"]}, "anm\u00e4la": {"VB": ["C"]}, "kommersiell": {"JJ": ["C"]}, "verkstad": {"NN": ["S"]}, "utsikt": {"NN": ["C", "H"]}, "riktad": {"PC": ["H"]}, "\u00e4kta": {"JJ": ["S"]}, "sekreterare": {"NN": ["H"]}, "vild": {"JJ": ["H"]}, "lista": {"NN": ["C", "H"]}, "synlig": {"JJ": ["H"]}, "\u00e4ng": {"NN": ["C", "H"]}, "torr": {"JJ": ["C", "H"]}, "myt": {"NN": ["K"]}, "varna": {"VB": ["C", "H"]}, "oms\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4gga": {"VB": ["H"]}, "bak\u00e5t": {"AB": ["C"]}, "exemplar": {"NN": ["S"]}, "intellektuell": {"JJ": ["H"]}, "anspr\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6retagare": {"NN": ["S"]}, "misstag": {"NN": ["D"]}, "is": {"NN": ["C", "D"]}, "bel\u00e4gen": {"JJ": ["S"]}, "olika": {"AB": ["S"]}, "cm": {"NN": ["S"]}, "intressera": {"VB": ["C"]}, "knuten": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "\u00e4nde": {"NN": ["S"]}, "dominerande": {"PC": ["S"]}, "genomg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "match": {"NN": ["C"]}, "vin": {"NN": ["C"]}, "huvudsak": {"NN": ["S"]}, "kostym": {"NN": ["C"]}, "str\u00e4van": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4na": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4xla": {"VB": ["C"]}, "samspel": {"NN": ["S"]}, "understryka": {"VB": ["H"]}, "bebyggelse": {"NN": ["S"]}, "lust": {"NN": ["C"]}, "torka": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["S"]}, "ansluta": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4lk\u00e4nd": {"JJ": ["H"]}, "medeltid": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rnuft": {"NN": ["S"]}, "omedelbar": {"JJ": ["D"]}, "samlas": {"VB": ["S"]}, "belysa": {"VB": ["C"]}, "paus": {"NN": ["H"]}, "dyster": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6r\u00e4ndrad": {"PC": ["C", "H"]}, "arbetstid": {"NN": ["S"]}, "hall": {"NN": ["S"]}, "koncentration": {"NN": ["K"]}, "bevisa": {"VB": ["S"]}, "portr\u00e4tt": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6mn": {"NN": ["C"]}, "statsminister": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6ga": {"AB": ["S"]}, "st\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "s\u00e4song": {"NN": ["C"]}, "hundratal": {"NN": ["C"]}, "trampa": {"VB": ["H"]}, "placerad": {"PC": ["C", "H"]}, "van": {"JJ": ["S"]}, "femte": {"RO": ["S"]}, "arbetsl\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5ker": {"NN": ["S"]}, "trogen": {"JJ": ["C"]}, "ideologi": {"NN": ["K"]}, "umg\u00e5s": {"VB": ["S"]}, "utmaning": {"NN": ["H"]}, "njuta": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5st\u00e5ende": {"NN": ["S"]}, "trygg": {"JJ": ["S"]}, "blott": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "t\u00e4nkande": {"NN": ["S"]}, "kommunikation": {"NN": ["C"]}, "naken": {"JJ": ["C"]}, "dryck": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00f6verskott": {"NN": ["K"]}, "arbetsmarknad": {"NN": ["S"]}, "arbetsl\u00f6shet": {"NN": ["D"]}, "framme": {"AB": ["S"]}, "utvecklad": {"PC": ["C"]}, "beh\u00e4rska": {"VB": ["S"]}, "barndom": {"NN": ["C"]}, "stycken": {"NN": ["S"]}, "vart": {"HA": ["C"], "PN": ["S"]}, "katastrof": {"NN": ["H"]}, "tv\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "kongress": {"NN": ["H"]}, "inta": {"VB": ["S"]}, "besv\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "suga": {"VB": ["D", "H"]}, "huruvida": {"SN": ["S"]}, "offer": {"NN": ["C"]}, "elektrisk": {"JJ": ["C"]}, "press": {"NN": ["C", "H"]}, "panna": {"NN": ["C", "D"]}, "sn\u00e4ll": {"JJ": ["C"]}, "vision": {"NN": ["H"]}, "kolla": {"VB": ["S"]}, "bror": {"NN": ["C"]}, "sl\u00e4pa": {"VB": ["H"]}, "tr\u00e5kig": {"JJ": ["C"]}, "dold": {"PC": ["C"]}, "f\u00e4sta": {"VB": ["C"]}, "best\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "ber\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "majoritet": {"NN": ["H"]}, "pl\u00f6tslig": {"JJ": ["C"]}, "drama": {"NN": ["H"]}, "anslag": {"NN": ["S"]}, "sammanfatta": {"VB": ["H"]}, "port": {"NN": ["H"]}, "f\u00e5r": {"NN": ["D", "H"]}, "dr\u00f6mma": {"VB": ["C"]}, "huvudstad": {"NN": ["H"]}, "musikalisk": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e4lta": {"VB": ["S"]}, "t\u00f6mma": {"VB": ["D", "H"]}, "krypa": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4rifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "bristande": {"PC": ["S"]}, "k\u00e4nnedom": {"NN": ["S"]}, "skildra": {"VB": ["H"]}, "genomg\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "sektor": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rsiktig": {"JJ": ["H"]}, "tillv\u00e4xt": {"NN": ["D"]}, "testa": {"VB": ["S"]}, "forma": {"VB": ["C"]}, "kniv": {"NN": ["C"]}, "folklig": {"JJ": ["H"]}, "regn": {"NN": ["C"]}, "st\u00f6dja": {"VB": ["C", "H"]}, "komponent": {"NN": ["D"]}, "judisk": {"JJ": ["H"]}, "tillverkning": {"NN": ["H"]}, "inledning": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4lt": {"NN": ["S"]}, "domare": {"NN": ["D", "H"]}, "hysa": {"VB": ["S"]}, "akut": {"JJ": ["H"]}, "geografisk": {"JJ": ["H"]}, "riktlinje": {"NN": ["S"]}, "omsorg": {"NN": ["C"]}, "fast\u00e4n": {"SN": ["S"]}, "l\u00e4ngta": {"VB": ["S"]}, "verksam": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "oklar": {"JJ": ["D"]}, "vardag": {"NN": ["S"]}, "fynd": {"NN": ["H"]}, "best\u00e5ende": {"PC": ["S"], "JJ": ["S"]}, "m\u00e4ktig": {"JJ": ["C"]}, "l\u00e5gkonjunktur": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tskillig": {"JJ": ["S"]}, "konstn\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "n\u00e4rvaro": {"NN": ["C"]}, "cirkel": {"NN": ["H"]}, "r\u00f6ka": {"VB": ["C", "D"]}, "ryss": {"NN": ["C"]}, "olycka": {"NN": ["C", "H"]}, "ideal": {"NN": ["C"]}, "m\u00e5ndag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rvara": {"VB": ["C", "H"]}, "bevaka": {"VB": ["S"]}, "stilla": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"], "PL": ["S"], "VB": ["S"]}, "ans\u00f6kan": {"NN": ["S"]}, "regi": {"NN": ["K"]}, "servera": {"VB": ["C"]}, "sekel": {"NN": ["C"]}, "riva": {"VB": ["D", "H"]}, "prognos": {"NN": ["H"]}, "skinn": {"NN": ["C"]}, "karri\u00e4r": {"NN": ["C"]}, "bakterie": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntning": {"NN": ["S"]}, "uppmana": {"VB": ["H"]}, "andas": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "bygd": {"NN": ["S"]}, "str\u00e4ng": {"JJ": ["H"]}, "blivande": {"PC": ["S"]}, "avvisa": {"VB": ["C"]}, "gestalt": {"NN": ["S"]}, "bana": {"NN": ["H"]}, "\u00f6ppet": {"AB": ["S"]}, "ov\u00e4ntad": {"JJ": ["D"]}, "r\u00e4tta": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "\u00e5rskurs": {"NN": ["S"]}, "te": {"VB": ["S"], "NN": ["C"]}, "skr\u00e4mma": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "fullst\u00e4ndigt": {"AB": ["K"]}, "statistik": {"NN": ["K"]}, "rymd": {"NN": ["S"]}, "formell": {"JJ": ["K"]}, "f\u00f6rs\u00f6rja": {"VB": ["C"]}, "m\u00f6jligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e4nka": {"VB": ["H"]}, "koka": {"VB": ["C", "H"]}, "kritiker": {"NN": ["S"]}, "moralisk": {"JJ": ["C"]}, "besvara": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6re_detta": {"JJ": ["D"]}, "ber\u00e4kning": {"NN": ["H"]}, "rapportera": {"VB": ["S"]}, "tillbringa": {"VB": ["C"]}, "industriell": {"JJ": ["C"]}, "soldat": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "civil": {"JJ": ["C"]}, "stig": {"NN": ["H"]}, "synes": {"NN": ["S"]}, "volym": {"NN": ["H"]}, "gruva": {"NN": ["H"]}, "kunglig": {"JJ": ["S"]}, "moln": {"NN": ["C"]}, "utbyte": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "bj\u00f6rn": {"NN": ["S"]}, "smidig": {"JJ": ["S"]}, "kl\u00e4dd": {"PC": ["C"]}, "mord": {"NN": ["D"]}, "onsdag": {"NN": ["D"]}, "lidande": {"NN": ["C"], "PC": ["S"]}, "dollar": {"NN": ["K"]}, "sinne": {"NN": ["C"]}, "budget": {"NN": ["H"]}, "roman": {"NN": ["H"]}, "opera": {"NN": ["S"]}, "skylt": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4": {"NN": ["C", "D"]}, "vakt": {"NN": ["C", "H"]}, "genre": {"NN": ["S"]}, "medeltida": {"JJ": ["S"]}, "komplettera": {"VB": ["C"]}, "m": {"NN": ["S"]}, "spegel": {"NN": ["C"]}, "kul": {"JJ": ["S"]}, "anf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "etta": {"NN": ["S"]}, "slump": {"NN": ["S"]}, "byte": {"NN": ["H"]}, "stopp": {"NN": ["H"]}, "utesluta": {"VB": ["C"]}, "formulering": {"NN": ["K"]}, "kontrakt": {"NN": ["C"]}, "skyldighet": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4mnd": {"PC": ["K"], "NN": ["H"]}, "kant": {"NN": ["C", "D"]}, "utredare": {"NN": ["S"]}, "administration": {"NN": ["C"]}, "\u00f6ken": {"NN": ["H"]}, "tidskrift": {"NN": ["H"]}, "flaska": {"NN": ["C"]}, "ved": {"NN": ["S"]}, "frid": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpa": {"VB": ["S"], "NN": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rh\u00f6r": {"NN": ["D", "H"]}, "grav": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6renad": {"PC": ["C"]}, "standard": {"NN": ["K"]}, "kl\u00e4ttra": {"VB": ["H"]}, "aspekt": {"NN": ["S"]}, "direkt\u00f6r": {"NN": ["C", "D"]}, "eventuellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6reg\u00e5ende": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "artist": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4ljare": {"NN": ["S"]}, "underbar": {"JJ": ["C", "H"]}, "syssels\u00e4ttning": {"NN": ["C"]}, "norm": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verg\u00e5ng": {"NN": ["H"]}, "s\u00f6nder": {"PL": ["S"]}, "tillf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4ngtan": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verraskning": {"NN": ["C"]}, "variation": {"NN": ["D"]}, "d\u00e5varande": {"JJ": ["S"]}, "kemisk": {"JJ": ["H"]}, "uppbyggd": {"PC": ["C"]}, "citera": {"VB": ["H"]}, "stj\u00e4rna": {"NN": ["C"]}, "inv\u00e5nare": {"NN": ["H"]}, "naturligt": {"AB": ["S"]}, "oavsett": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "fastna": {"VB": ["D"]}, "universum": {"NN": ["H"]}, "personlighet": {"NN": ["C", "H"]}, "anst\u00e4lla": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "frukt": {"NN": ["C"]}, "internationellt": {"AB": ["S"]}, "sammantr\u00e4de": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ttslig": {"JJ": ["S"]}, "vissa": {"PN": ["C"]}, "dramatisk": {"JJ": ["H"]}, "bevilja": {"VB": ["C"]}, "arrangemang": {"NN": ["S"]}, "auktoritet": {"NN": ["C"]}, "blad": {"NN": ["C", "H"]}, "motsvarighet": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verenskommelse": {"NN": ["C"]}, "obduktion": {"NN": ["S"]}, "registrera": {"VB": ["D"]}, "skildring": {"NN": ["S"]}, "reform": {"NN": ["D"]}, "n\u00e4sa": {"NN": ["C", "D"]}, "fartyg": {"NN": ["H"]}, "tveka": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rhoppningsvis": {"AB": ["S"]}, "kors": {"NN": ["C"]}, "specifik": {"JJ": ["K"]}, "oerh\u00f6rd": {"JJ": ["C", "H"]}, "duga": {"VB": ["S"]}, "tand": {"NN": ["C"]}, "redskap": {"NN": ["S"]}, "evig": {"JJ": ["C"]}, "litter\u00e4r": {"JJ": ["H"]}, "fungerande": {"PC": ["S"]}, "vika": {"VB": ["C"]}, "flykt": {"NN": ["C", "H"]}, "stolt": {"JJ": ["D", "H"]}, "anst\u00e4llning": {"NN": ["H"]}, "n\u00e4st": {"AB": ["S"]}, "transport": {"NN": ["H"]}, "tvivel": {"NN": ["C"]}, "ruta": {"NN": ["S"]}, "helig": {"JJ": ["C"]}, "bevarad": {"PC": ["C"]}, "inneha": {"VB": ["S"]}, "sj\u00e4tte": {"RO": ["S"]}, "c": {"NN": ["D"]}, "matematik": {"NN": ["D"]}, "backe": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ndam\u00e5l": {"NN": ["C"]}, "anpassad": {"PC": ["H"]}, "experiment": {"NN": ["H"]}, "nybygge": {"NN": ["S"]}, "finsk": {"JJ": ["S"]}, "j\u00e4rnv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "andlig": {"JJ": ["H"]}, "mogen": {"JJ": ["H"]}, "tillfredsst\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "straff": {"NN": ["C", "H"]}, "v\u00e4st": {"NN": ["D"]}, "bem\u00e4rkelse": {"NN": ["S"]}, "ensamhet": {"NN": ["C"]}, "k\u00f6": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rfluten": {"JJ": ["C"]}, "tv\u00e4rs": {"AB": ["S"]}, "mottagare": {"NN": ["K"]}, "solidaritet": {"NN": ["H"]}, "skott": {"NN": ["H"]}, "sill": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4t": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rd": {"NN": ["S"]}, "anl\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "fas": {"NN": ["H"]}, "kanal": {"NN": ["C"]}, "avlida": {"VB": ["S"]}, "finansiera": {"VB": ["K"]}, "oroa": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00f6kande": {"PC": ["S"]}, "sj\u00e4lvf\u00f6rtroende": {"NN": ["S"]}, "tr\u00e5ng": {"JJ": ["D"]}, "tacksam": {"JJ": ["S"]}, "dubbel": {"JJ": ["C"]}, "intensivt": {"AB": ["S"]}, "ekonomiskt": {"AB": ["K"]}, "efterhand": {"AB": ["S"]}, "krympa": {"VB": ["S"]}, "rusa": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4sning": {"NN": ["H"]}, "paket": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e5na": {"VB": ["H"]}, "fett": {"NN": ["H"]}, "flytande": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "byggd": {"PC": ["C"]}, "herr": {"NN": ["H"]}, "utvald": {"PC": ["C"]}, "hastigt": {"AB": ["S"]}, "ansvara": {"VB": ["S"]}, "reducera": {"VB": ["C"]}, "uppkomma": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4rlig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5rlig": {"JJ": ["D"]}, "sk\u00f6nhet": {"NN": ["C"]}, "fritid": {"NN": ["S"]}, "vittna": {"VB": ["D"]}, "rekommendera": {"VB": ["C"]}, "fr\u00e5nvaro": {"NN": ["H"]}, "jul": {"NN": ["C"]}, "luta": {"VB": ["H"]}, "stel": {"JJ": ["H"]}, "kollektiv": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "breda": {"VB": ["S"]}, "obligatorisk": {"JJ": ["H"]}, "upplaga": {"NN": ["S"]}, "observera": {"VB": ["C"]}, "storm": {"NN": ["D", "H"]}, "anstr\u00e4ngning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6reteelse": {"NN": ["S"]}, "rund": {"JJ": ["H"]}, "magisk": {"JJ": ["D"]}, "organiserad": {"PC": ["C"]}, "\u00f6vergripande": {"PC": ["S"]}, "kvarter": {"NN": ["D"]}, "fira": {"VB": ["H"]}, "het": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00e5n": {"NN": ["S"]}, "betyg": {"NN": ["S"]}, "psykologi": {"NN": ["H"]}, "vattendrag": {"NN": ["S"]}, "inverkan": {"NN": ["S"]}, "personligen": {"AB": ["K"]}, "kampanj": {"NN": ["S"]}, "framf\u00f6rallt": {"AB": ["H"]}, "l\u00e4ger": {"NN": ["S"]}, "backa": {"VB": ["S"]}, "tavla": {"NN": ["C"]}, "dyrbar": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "svagt": {"AB": ["S"]}, "g\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "principiell": {"JJ": ["S"]}, "fordra": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6reg\u00e5": {"VB": ["C", "H"]}, "leverera": {"VB": ["S"]}, "sammanlagd": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "befattning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhoppning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rda": {"VB": ["S"]}, "ande": {"NN": ["C"]}, "noggrant": {"AB": ["S"]}, "avhandling": {"NN": ["H"]}, "faktisk": {"JJ": ["S"]}, "koncentrerad": {"PC": ["H"]}, "helvete": {"NN": ["C"]}, "skynda": {"VB": ["C"]}, "syskon": {"NN": ["S"]}, "varannan": {"DT": ["S"], "PN": ["S"]}, "l\u00e4pp": {"NN": ["C"]}, "olycklig": {"JJ": ["C", "D", "H"]}, "m\u00e5lare": {"NN": ["C", "D"]}, "kind": {"NN": ["H"]}, "mekanisk": {"JJ": ["H"]}, "kilo": {"NN": ["C", "D"]}, "effektivt": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4nvisning": {"NN": ["S"]}, "brant": {"JJ": ["H"], "AB": ["S"]}, "framkomma": {"VB": ["S"]}, "uppt\u00e4ckt": {"NN": ["H"], "PC": ["S"]}, "skymta": {"VB": ["S"]}, "sistn\u00e4mnd": {"JJ": ["H"]}, "tempo": {"NN": ["S"]}, "antagande": {"NN": ["H"]}, "somna": {"VB": ["C"]}, "avliden": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "m\u00e4stare": {"NN": ["C", "D"]}, "arrangera": {"VB": ["H"]}, "motverka": {"VB": ["S"]}, "konstverk": {"NN": ["S"]}, "psykologisk": {"JJ": ["H"]}, "genombrott": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rlopp": {"NN": ["H"]}, "\u00e4ktenskap": {"NN": ["C"]}, "tillgodose": {"VB": ["S"]}, "densamma": {"PN": ["S"]}, "semester": {"NN": ["C", "D"]}, "br\u00e4nna": {"VB": ["D", "H"]}, "o\u00e4ndlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "konstruera": {"VB": ["S"]}, "dj\u00e4rv": {"JJ": ["S"]}, "hj\u00e4lpmedel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e5nad": {"PC": ["H"]}, "lansera": {"VB": ["S"]}, "\u00e5terg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "socken": {"NN": ["S"]}, "konferens": {"NN": ["H"]}, "f\u00e5tal": {"NN": ["S"]}, "kula": {"NN": ["D"]}, "varifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "tisdag": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4nda": {"VB": ["C"]}, "mental": {"JJ": ["H"]}, "vinkel": {"NN": ["S"]}, "misslyckas": {"VB": ["H"]}, "samverkan": {"NN": ["S"]}, "nedan": {"AB": ["D"]}, "km": {"NN": ["S"]}, "regelbundet": {"AB": ["S"]}, "\u00f6l": {"NN": ["H"]}, "regelbunden": {"JJ": ["C"], "PC": ["C"]}, "k\u00e4r": {"JJ": ["C"]}, "laboratorium": {"NN": ["C"]}, "rita": {"VB": ["H"]}, "el\u00e4nde": {"NN": ["C"]}, "str\u00f6mma": {"VB": ["S"]}, "imponerande": {"PC": ["S"]}, "v\u00e4lkommen": {"JJ": ["S"]}, "varenda": {"DT": ["S"]}, "sk\u00e5despelare": {"NN": ["C", "H"]}, "definitivt": {"AB": ["S"]}, "stadium": {"NN": ["H"]}, "tusentals": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rbud": {"NN": ["K"]}, "tiga": {"VB": ["C"]}, "kontinent": {"NN": ["C"]}, "symbolisk": {"JJ": ["K"]}, "lukt": {"NN": ["C", "H"]}, "fack": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4nsle": {"NN": ["D"]}, "dotterbolag": {"NN": ["S"]}, "avvika": {"VB": ["S"]}, "halvtimme": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terfinna": {"VB": ["C"]}, "misstanke": {"NN": ["C", "H"]}, "varierande": {"PC": ["S"]}, "b\u00f6rs": {"NN": ["S"]}, "materiell": {"JJ": ["H"]}, "befria": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "alkohol": {"NN": ["H"]}, "hud": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rneka": {"VB": ["C", "D"]}, "utm\u00e4rka": {"VB": ["S"]}, "flykting": {"NN": ["D", "H"]}, "anpassning": {"NN": ["K"]}, "b\u00e4gge": {"DT": ["S"], "PN": ["S"]}, "f\u00f6rberedelse": {"NN": ["H"]}, "radikal": {"JJ": ["D"]}, "motivera": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5ne": {"NN": ["C"]}, "l\u00e4kemedel": {"NN": ["S"]}, "tabell": {"NN": ["D"]}, "frukost": {"NN": ["C"]}, "kurva": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6retr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "leverant\u00f6r": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4sentligt": {"AB": ["S"]}, "forn": {"JJ": ["S"]}, "attraktiv": {"JJ": ["S"]}, "avsev\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "bekymmer": {"NN": ["C"]}, "hyresg\u00e4st": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00f6nskan": {"NN": ["C", "H"]}, "export": {"NN": ["H"]}, "varandras": {"PN": ["S"], "PS": ["S"]}, "missa": {"VB": ["S"]}, "best\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "motst\u00e5ndare": {"NN": ["C", "D"]}, "fr\u00f6ken": {"NN": ["D"]}, "biskop": {"NN": ["H"]}, "avslutad": {"PC": ["C"]}, "metafor": {"NN": ["K"]}, "anda": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndighet": {"NN": ["K"]}, "liter": {"NN": ["H"]}, "toalett": {"NN": ["D", "H"]}, "VD": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4nga": {"VB": ["C", "H"]}, "bada": {"VB": ["C"]}, "gest": {"NN": ["C", "H"]}, "\u00f6re": {"NN": ["H"]}, "utf\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "institut": {"NN": ["H"]}, "skarp": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "gratis": {"AB": ["S"]}, "noggrann": {"JJ": ["S"]}, "\u00e4del": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4ck": {"NN": ["S"]}, "arbetsgrupp": {"NN": ["S"]}, "bokstav": {"NN": ["C"]}, "mild": {"JJ": ["H"]}, "kombinera": {"VB": ["C"]}, "fj\u00e4ll": {"NN": ["D"]}, "tiotal": {"NN": ["C"]}, "tilldela": {"VB": ["H"]}, "tveksam": {"JJ": ["S"]}, "rasa": {"VB": ["H"]}, "etablerad": {"PC": ["H"]}, "storstad": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4dsla": {"NN": ["C", "H"]}, "p\u00e5tr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "fiske": {"NN": ["H"]}, "komplikation": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5lad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "omd\u00f6me": {"NN": ["C"]}, "professionell": {"JJ": ["K"]}, "hals": {"NN": ["C"]}, "piano": {"NN": ["C", "H"]}, "doktor": {"NN": ["C", "D"]}, "klubb": {"NN": ["K"]}, "villa": {"NN": ["C"]}, "nedre": {"JJ": ["C"]}, "d\u00f6md": {"PC": ["C"]}, "femtio": {"RG": ["C"]}, "enhetlig": {"JJ": ["H"]}, "enlighet": {"NN": ["S"]}, "begravning": {"NN": ["C"]}, "proposition": {"NN": ["D"]}, "hemlighet": {"NN": ["C"]}, "anordna": {"VB": ["S"]}, "\u00f6vers\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndigtvis": {"AB": ["K"]}, "bege": {"VB": ["S"]}, "ont": {"AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "dal": {"NN": ["C"]}, "foto": {"NN": ["K"]}, "rekommendation": {"NN": ["D"]}, "representerad": {"PC": ["C"]}, "officer": {"NN": ["C"]}, "sammanlagt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rtj\u00e4nst": {"NN": ["C", "H"]}, "fl\u00f6de": {"NN": ["S"]}, "instruktion": {"NN": ["S"]}, "vistas": {"VB": ["C"]}, "g\u00e5va": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4llare": {"NN": ["H"]}, "s\u00e4te": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "kompis": {"NN": ["S"]}, "beg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "rida": {"VB": ["D"]}, "v\u00e4sterl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "l\u00f6fte": {"NN": ["C"]}, "aktivt": {"AB": ["K"]}, "enas": {"VB": ["D"]}, "effektivitet": {"NN": ["H"]}, "erinra": {"VB": ["H"]}, "lektion": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5": {"JJ": ["H"], "VB": ["S"]}, "stimulera": {"VB": ["K"]}, "same": {"NN": ["S"]}, "uppkomst": {"NN": ["S"]}, "utbilda": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6reslagen": {"PC": ["C"]}, "bark": {"NN": ["D"]}, "hj\u00e4lte": {"NN": ["C"]}, "lysande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6nskem\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rb\u00e4ttrad": {"PC": ["H"]}, "bortom": {"PP": ["S"]}, "protest": {"NN": ["D", "H"]}, "sp\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "r\u00e4ttvisa": {"NN": ["C"]}, "spansk": {"JJ": ["H"]}, "skriftlig": {"JJ": ["S"]}, "framtr\u00e4dande": {"PC": ["S"], "NN": ["H"]}, "m\u00e5lning": {"NN": ["D"]}, "sj\u00e4lvfallet": {"AB": ["S"]}, "besviken": {"JJ": ["S"]}, "undervisa": {"VB": ["C"]}, "illustrera": {"VB": ["H"]}, "inr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "g\u00e5ngen": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdjupa": {"VB": ["D"]}, "dubbelt": {"AB": ["S"]}, "r\u00e4ttvis": {"JJ": ["S"]}, "int\u00e4kt": {"NN": ["S"]}, "smaka": {"VB": ["S"]}, "beteckning": {"NN": ["S"]}, "tjuv": {"NN": ["C", "D"]}, "garanti": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rma": {"VB": ["H"]}, "sammans\u00e4ttning": {"NN": ["D"]}, "ankomst": {"NN": ["D", "H"]}, "motion": {"NN": ["S"]}, "ficka": {"NN": ["C"]}, "seri\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "hjul": {"NN": ["C", "D"]}, "tunga": {"NN": ["C"]}, "association": {"NN": ["S"]}, "underlig": {"JJ": ["H"]}, "elak": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4rst": {"JJ": ["C"]}, "oms\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "laga": {"VB": ["C", "H"]}, "frig\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "resonera": {"VB": ["H"]}, "gynna": {"VB": ["C"]}, "tvist": {"NN": ["S"]}, "seminarium": {"NN": ["K"]}, "granskning": {"NN": ["H"]}, "\u00e4ra": {"NN": ["C"]}, "lagra": {"VB": ["S"]}, "strategisk": {"JJ": ["K"]}, "likadan": {"JJ": ["S"]}, "vidga": {"VB": ["S"]}, "p\u00e5g\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "marknadsf\u00f6ring": {"NN": ["K"]}, "mask": {"NN": ["H"]}, "sluttning": {"NN": ["H"]}, "godta": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "arbetskraft": {"NN": ["D"]}, "angripa": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "brunn": {"NN": ["H"]}, "rationell": {"JJ": ["H"]}, "sal": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "\u00f6verraskande": {"PC": ["S"], "AB": ["S"]}, "utskott": {"NN": ["S"]}, "bete": {"VB": ["S"], "NN": ["D"]}, "d\u00e4rav": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4xel": {"NN": ["C", "H"]}, "utsl\u00e4pp": {"NN": ["S"]}, "likartad": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "\u00f6verklaga": {"VB": ["S"]}, "potatis": {"NN": ["H"]}, "definition": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rverkliga": {"VB": ["S"]}, "livsmedel": {"NN": ["H"]}, "kritisera": {"VB": ["H"]}, "lek": {"NN": ["S"]}, "adress": {"NN": ["C"]}, "samarbeta": {"VB": ["D"]}, "betydelsefull": {"JJ": ["S"]}, "utarbeta": {"VB": ["S"]}, "epok": {"NN": ["C"]}, "koppling": {"NN": ["S"]}, "mm": {"NN": ["S"]}, "framkalla": {"VB": ["S"]}, "klarg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4kra": {"VB": ["S"]}, "substans": {"NN": ["C"]}, "konsult": {"NN": ["K"]}, "onekligen": {"AB": ["S"]}, "bibeh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "frist\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "motiverad": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rknippa": {"VB": ["H"]}, "automatiskt": {"AB": ["K"]}, "r\u00f6rlig": {"JJ": ["C"]}, "torsdag": {"NN": ["H"]}, "f\u00e4rdigt": {"AB": ["S"]}, "utvidga": {"VB": ["S"]}, "nacke": {"NN": ["H"]}, "l\u00f6nsam": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e4vling": {"NN": ["C", "D"]}, "successivt": {"AB": ["S"]}, "kapacitet": {"NN": ["S"]}, "dennas": {"PS": ["S"]}, "dennes": {"PS": ["S"]}, "insyn": {"NN": ["S"]}, "klippa": {"VB": ["C", "D"], "NN": ["D", "H"]}, "lura": {"VB": ["H"]}, "osynlig": {"JJ": ["H"]}, "r\u00f6rande": {"PP": ["S"]}, "gudstj\u00e4nst": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rdas": {"VB": ["S"]}, "realistisk": {"JJ": ["K"]}, "pr\u00f6vning": {"NN": ["S"]}, "intervjua": {"VB": ["K"]}, "tungt": {"AB": ["S"]}, "skifta": {"VB": ["S"]}, "tes": {"NN": ["S"]}, "norrut": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6reg\u00e5ngare": {"NN": ["K"]}, "demokratisk": {"JJ": ["H"]}, "ursprungligen": {"AB": ["K"]}, "kyrklig": {"JJ": ["S"]}, "innefatta": {"VB": ["S"]}, "slutlig": {"JJ": ["H"]}, "stiftelse": {"NN": ["K"]}, "fransman": {"NN": ["C"]}, "larm": {"NN": ["H"]}, "behandlad": {"PC": ["C"]}, "svaghet": {"NN": ["H"]}, "ledsen": {"JJ": ["H"]}, "rentav": {"AB": ["S"]}, "stirra": {"VB": ["S"]}, "svepa": {"VB": ["S"]}, "konservativ": {"JJ": ["S"]}, "fint": {"AB": ["S"]}, "befintlig": {"JJ": ["S"]}, "datum": {"NN": ["H"]}, "italiensk": {"JJ": ["C"]}, "utvecklingsarbete": {"NN": ["S"]}, "reglering": {"NN": ["K"]}, "tyngd": {"NN": ["H"]}, "spridd": {"JJ": ["S"]}, "skjorta": {"NN": ["C"]}, "\u00e5rligen": {"AB": ["K"]}, "inblandad": {"PC": ["H"]}, "tant": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verensst\u00e4mmelse": {"NN": ["S"]}, "ras": {"NN": ["C"]}, "vanligtvis": {"AB": ["K"]}, "partikel": {"NN": ["S"]}, "organisatorisk": {"JJ": ["S"]}, "kontur": {"NN": ["S"]}, "invandrare": {"NN": ["K"]}, "kopia": {"NN": ["H"]}, "protestera": {"VB": ["H"]}, "tyg": {"NN": ["C", "H"]}, "nyttja": {"VB": ["S"]}, "flygplan": {"NN": ["C", "H"]}, "minskad": {"PC": ["C", "H"]}, "gynnsam": {"JJ": ["H"]}, "beg\u00e4ran": {"NN": ["H"]}, "recept": {"NN": ["D"]}, "fuktig": {"JJ": ["H"]}, "j\u00e4mte": {"PP": ["S"]}, "citat": {"NN": ["S"]}, "atelj\u00e9": {"NN": ["S"]}, "skara": {"NN": ["S"]}, "vackert": {"AB": ["S"]}, "b\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "fullf\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "ris": {"NN": ["H"]}, "bereda": {"VB": ["S"]}, "allvarligt": {"AB": ["S"]}, "moral": {"NN": ["D"]}, "abstrakt": {"JJ": ["K"]}, "stj\u00e4la": {"VB": ["C"]}, "sm\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5ngare": {"NN": ["D"]}, "vinge": {"NN": ["C"]}, "egendomlig": {"JJ": ["S"]}, "arena": {"NN": ["K"]}, "matsal": {"NN": ["S"]}, "omg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "beundra": {"VB": ["H"]}, "fet": {"JJ": ["H"]}, "ig\u00e5r": {"AB": ["C"]}, "tendera": {"VB": ["S"]}, "os\u00e4kerhet": {"NN": ["C", "H"]}, "f\u00f6rknippad": {"PC": ["H"]}, "entr\u00e9": {"NN": ["S"]}, "utv\u00e4rdering": {"NN": ["S"]}, "kopplad": {"PC": ["H"]}, "skal": {"NN": ["D", "H"]}, "likt": {"AB": ["S"]}, "storf\u00f6retag": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6da": {"NN": ["C"]}, "kommunstyrelse": {"NN": ["S"]}, "termin": {"NN": ["D"]}, "skede": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6ranleda": {"VB": ["S"]}, "organism": {"NN": ["H"]}, "pr\u00e4glad": {"PC": ["K"]}, "relevant": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rekommande": {"PC": ["S"]}, "matematisk": {"JJ": ["H"]}, "kontroversiell": {"JJ": ["S"]}, "mellanrum": {"NN": ["S"]}, "konventionell": {"JJ": ["S"]}, "blek": {"JJ": ["C", "D"]}, "begriplig": {"JJ": ["S"]}, "status": {"NN": ["K"]}, "utbildad": {"PC": ["C"]}, "frysa": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringsbolag": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4nneteckna": {"VB": ["K"]}, "statistisk": {"JJ": ["K"]}, "relatera": {"VB": ["S"]}, "demonstrera": {"VB": ["C"]}, "massmedia": {"NN": ["S"]}, "platt": {"JJ": ["H"]}, "m\u00e5ngfald": {"NN": ["H"]}, "snitt": {"NN": ["S"]}, "utformad": {"PC": ["H"]}, "grabb": {"NN": ["S"]}, "skam": {"NN": ["C"]}, "buske": {"NN": ["H"]}, "stolthet": {"NN": ["H"]}, "inflation": {"NN": ["K"]}, "tuff": {"JJ": ["S"]}, "undg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "bunden": {"PC": ["C"]}, "dessf\u00f6rinnan": {"AB": ["S"]}, "specialitet": {"NN": ["S"]}, "bj\u00f6rk": {"NN": ["S"]}, "blank": {"JJ": ["C"]}, "hastighet": {"NN": ["H"]}, "livlig": {"JJ": ["H"]}, "tekniker": {"NN": ["C"]}, "uppror": {"NN": ["H"]}, "nr": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5ltid": {"NN": ["H"]}, "liggande": {"PC": ["S"]}, "lagom": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "trettio": {"RG": ["C"]}, "framsteg": {"NN": ["H"]}, "rubba": {"VB": ["S"]}, "utflykt": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vertyga": {"VB": ["C"]}, "ordentlig": {"JJ": ["S"]}, "relativ": {"JJ": ["H"]}, "fotboll": {"NN": ["S"]}, "vida": {"AB": ["S"]}, "fotografi": {"NN": ["C"]}, "introducera": {"VB": ["C"]}, "\u00e5rtionde": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4ftig": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "mur": {"NN": ["S"]}, "st\u00f6rande": {"PC": ["S"]}, "d\u00e4rut\u00f6ver": {"AB": ["S"]}, "kommando": {"NN": ["C"]}, "obehag": {"NN": ["H"]}, "kompensera": {"VB": ["D", "H"]}, "sm\u00e5tt": {"AB": ["S"]}, "r\u00e5dgivare": {"NN": ["H"]}, "l\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "l\u00e5sa": {"VB": ["S"]}, "avs\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "likv\u00e4l": {"AB": ["S"]}, "representation": {"NN": ["H"]}, "konjunktur": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rbinda": {"VB": ["C"]}, "tystna": {"VB": ["S"]}, "korridor": {"NN": ["H"]}, "tionde": {"RO": ["S"]}, "f\u00f6rfarande": {"NN": ["S"]}, "ljuga": {"VB": ["C", "D"]}, "besegra": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsv\u00e5ra": {"VB": ["S"]}, "r\u00e5tta": {"NN": ["S"]}, "ballong": {"NN": ["S"]}, "innanf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "tillkomst": {"NN": ["S"]}, "samh\u00f6righet": {"NN": ["S"]}, "sovrum": {"NN": ["S"]}, "precision": {"NN": ["H"]}, "hantverkare": {"NN": ["D", "H"]}, "beskriven": {"PC": ["C"]}, "socialistisk": {"JJ": ["C"]}, "konkurrera": {"VB": ["H"]}, "konung": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5tsas": {"VB": ["C", "H"]}, "\u00f6verl\u00e5ta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rhindra": {"VB": ["S"]}, "engagerad": {"PC": ["C", "H"]}, "juridik": {"NN": ["S"]}, "dylik": {"JJ": ["S"]}, "annons": {"NN": ["K"]}, "soffa": {"NN": ["D", "H"]}, "diagnos": {"NN": ["K"]}, "\u00f6verge": {"VB": ["C", "H"]}, "markerad": {"PC": ["H"]}, "kr\u00e4vande": {"PC": ["S"]}, "kraftfull": {"JJ": ["S"]}, "urval": {"NN": ["H"]}, "poesi": {"NN": ["S"]}, "tekniskt": {"AB": ["K"]}, "beredskap": {"NN": ["S"]}, "placering": {"NN": ["K"]}, "cancer": {"NN": ["H"]}, "mod": {"NN": ["C"]}, "skilsm\u00e4ssa": {"NN": ["H"]}, "utnyttjande": {"NN": ["D", "H"]}, "promenad": {"NN": ["H"]}, "gymnasium": {"NN": ["H"]}, "utspela": {"VB": ["S"]}, "neutral": {"JJ": ["H"]}, "vittne": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verl\u00e4gsen": {"JJ": ["S"]}, "spinna": {"VB": ["S"]}, "synd": {"NN": ["C"], "AB": ["S"]}, "hejda": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4nlig": {"JJ": ["H"]}, "strida": {"VB": ["S"]}, "sopa": {"VB": ["D", "H"]}, "f\u00f6rh\u00e5llandevis": {"AB": ["K"]}, "fjol": {"NN": ["S"]}, "sammanh\u00e4ngande": {"PC": ["S"]}, "acceptabel": {"JJ": ["K"]}, "detaljerad": {"PC": ["S"]}, "sund": {"JJ": ["S"]}, "utbud": {"NN": ["S"]}, "fruktansv\u00e4rd": {"JJ": ["C"]}, "l\u00e5da": {"NN": ["H"]}, "obegriplig": {"JJ": ["D"]}, "f\u00f6rmiddag": {"NN": ["C"]}, "grej": {"NN": ["S"]}, "betraktare": {"NN": ["S"]}, "sk\u00f6rd": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4sterut": {"AB": ["S"]}, "kamera": {"NN": ["S"]}, "tyska": {"NN": ["D"]}, "musiker": {"NN": ["H"]}, "finansiell": {"JJ": ["H"]}, "alltihop": {"PN": ["S"]}, "of\u00f6r\u00e4ndrad": {"JJ": ["S"]}, "tj\u00e4nstg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "ull": {"NN": ["H"]}, "tillkalla": {"VB": ["S"]}, "gestalta": {"VB": ["S"]}, "erfara": {"VB": ["S"]}, "r\u00e5vara": {"NN": ["S"]}, "disciplin": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5fallande": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00e4nka": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4lla": {"VB": ["C"]}, "haka": {"NN": ["H"], "VB": ["S"]}, "tum\u00f6r": {"NN": ["D"]}, "godk\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rankring": {"NN": ["S"]}, "krossa": {"VB": ["D", "H"]}, "f\u00f6rbjuden": {"PC": ["C"]}, "utrustad": {"PC": ["H"]}, "\u00e4lskad": {"PC": ["C"]}, "funktionell": {"JJ": ["S"]}, "ofr\u00e5nkomlig": {"JJ": ["S"]}, "st\u00e4da": {"VB": ["C", "D"]}, "tragedi": {"NN": ["H"]}, "arbetskamrat": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verblick": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6n": {"NN": ["H"]}, "is\u00e4r": {"PL": ["S"], "AB": ["S"]}, "snurra": {"VB": ["S"]}, "meningsfull": {"JJ": ["S"]}, "fyrtio": {"RG": ["C"]}, "trupp": {"NN": ["C"]}, "indelning": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4ttelik": {"JJ": ["S"]}, "filosof": {"NN": ["K"]}, "smutsig": {"JJ": ["C", "D"]}, "\u00f6ppenhet": {"NN": ["S"]}, "basera": {"VB": ["S"]}, "ut\u00f6ka": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4tska": {"NN": ["H"]}, "till\u00e5ten": {"PC": ["C"], "AB": ["C"]}, "firma": {"NN": ["C", "H"]}, "anteckning": {"NN": ["S"]}, "avslutning": {"NN": ["S"]}, "jude": {"NN": ["H"]}, "disk": {"NN": ["S"]}, "ingripa": {"VB": ["C"]}, "blandad": {"JJ": ["H"], "PC": ["H"]}, "sparka": {"VB": ["D"]}, "bitter": {"JJ": ["H"]}, "s\u00e4nkt": {"PC": ["H"]}, "gran": {"NN": ["D"]}, "vag": {"JJ": ["H"]}, "vik": {"NN": ["D"]}, "somlig": {"PN": ["S"], "JJ": ["S"]}, "somliga": {"PN": ["S"]}, "varvid": {"AB": ["S"]}, "stall": {"NN": ["C"]}, "brista": {"VB": ["S"]}, "inifr\u00e5n": {"AB": ["S"], "PP": ["S"]}, "f\u00f6reta": {"VB": ["S"]}, "genomg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "genomf\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "skikt": {"NN": ["H"]}, "arm\u00e9": {"NN": ["C"]}, "ugn": {"NN": ["D", "H"]}, "kg": {"NN": ["S"]}, "skick": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ventyr": {"NN": ["C"]}, "j\u00e4rn": {"NN": ["C"]}, "statsmakt": {"NN": ["S"]}, "gigantisk": {"JJ": ["H"]}, "socker": {"NN": ["H"]}, "arkitektur": {"NN": ["H"]}, "\u00f6ppning": {"NN": ["D", "H"]}, "kammare": {"NN": ["S"]}, "tjur": {"NN": ["H"]}, "mager": {"JJ": ["C", "H"]}, "horisont": {"NN": ["H"]}, "nerv\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "best\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6pande": {"PC": ["S"]}, "ointressant": {"JJ": ["S"]}, "sprit": {"NN": ["S"]}, "utslag": {"NN": ["S"]}, "pr\u00e4stg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "anstr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "lampa": {"NN": ["H"]}, "garn": {"NN": ["D"]}, "fordon": {"NN": ["H"]}, "smyga": {"VB": ["S"]}, "romantisk": {"JJ": ["S"]}, "handikapp": {"NN": ["S"]}, "konkurs": {"NN": ["S"]}, "redog\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "uppf\u00f6r": {"PP": ["S"]}, "pension\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "formellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rvalta": {"VB": ["K"]}, "m\u00e4nsklighet": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4nja": {"VB": ["C"]}, "ing\u00e5ende": {"JJ": ["S"], "PC": ["S"]}, "arbetss\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verstiga": {"VB": ["D"]}, "klo": {"NN": ["D"]}, "anlita": {"VB": ["H"]}, "sucka": {"VB": ["H"]}, "arbetarr\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "bearbeta": {"VB": ["S"]}, "socialdemokratisk": {"JJ": ["D"]}, "uppfylld": {"PC": ["K"]}, "meningsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "m\u00f6jligt": {"AB": ["S"]}, "anvisning": {"NN": ["S"]}, "tyngdpunkt": {"NN": ["S"]}, "mj\u00f6l": {"NN": ["H"]}, "periferi": {"NN": ["D"]}, "r\u00e4tteg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "till\u00e4gg": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rekomst": {"NN": ["S"]}, "utr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "fotograf": {"NN": ["D", "H"]}, "blyg": {"JJ": ["H"]}, "nationalism": {"NN": ["S"]}, "staty": {"NN": ["C"]}, "dusch": {"NN": ["H"]}, "tillf\u00e4llighet": {"NN": ["S"]}, "\u00e5ttiotal": {"NN": ["S"]}, "medel\u00e5lder": {"NN": ["S"]}, "expandera": {"VB": ["S"]}, "pendla": {"VB": ["D"]}, "evangelium": {"NN": ["D"]}, "storhet": {"NN": ["C", "H"]}, "anklaga": {"VB": ["C"]}, "bekostnad": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkommande": {"PC": ["S"]}, "grundskola": {"NN": ["S"]}, "medium": {"NN": ["D"]}, "transportera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rsedd": {"PC": ["C"]}, "avta": {"VB": ["S"]}, "frivillig": {"JJ": ["H"]}, "lov": {"NN": ["S"]}, "alltj\u00e4mt": {"AB": ["C", "D"]}, "sken": {"NN": ["S"]}, "godk\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "ekonom": {"NN": ["S"]}, "befrielse": {"NN": ["S"]}, "upprepad": {"PC": ["C"]}, "spis": {"NN": ["H"]}, "tillverkare": {"NN": ["S"]}, "ifall": {"SN": ["S"]}, "tilltr\u00e4de": {"NN": ["K"]}, "televerk": {"NN": ["S"]}, "pr\u00e4gel": {"NN": ["S"]}, "inledande": {"PC": ["S"]}, "fasad": {"NN": ["C"]}, "hemifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "upps\u00e4ttning": {"NN": ["S"]}, "partner": {"NN": ["K"]}, "mynt": {"NN": ["H"]}, "kyla": {"NN": ["S"], "VB": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e5ning": {"NN": ["C", "H"]}, "skruva": {"VB": ["D"]}, "uppenbarelse": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6bel": {"NN": ["C"]}, "mekanism": {"NN": ["H"]}, "kopp": {"NN": ["H"]}, "ihj\u00e4l": {"PL": ["S"]}, "sittande": {"PC": ["S"]}, "l\u00f6na": {"VB": ["S"]}, "ned\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "\u00e4rva": {"VB": ["H"]}, "existerande": {"PC": ["S"]}, "kontrast": {"NN": ["H"]}, "tr\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "uppm\u00e4rksam": {"JJ": ["C"]}, "liberal": {"JJ": ["H"], "NN": ["H"]}, "anv\u00e4ndbar": {"JJ": ["K"]}, "bromsa": {"VB": ["H"]}, "typiskt": {"AB": ["S"]}, "aktiebolag": {"NN": ["S"]}, "tillhandah\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "intet": {"PN": ["S"], "DT": ["S"]}, "stadig": {"JJ": ["S"]}, "samtliga": {"PN": ["S"]}, "skattemyndighet": {"NN": ["S"]}, "underh\u00e5ll": {"NN": ["H"]}, "schema": {"NN": ["H"]}, "snar": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "utmed": {"PP": ["S"]}, "kaf\u00e9": {"NN": ["S"]}, "uppmuntra": {"VB": ["H"]}, "assistent": {"NN": ["H"]}, "fiskare": {"NN": ["D"]}, "arbetsf\u00f6rmedling": {"NN": ["S"]}, "jurist": {"NN": ["K"]}, "tillf\u00e4lligt": {"AB": ["S"]}, "bita": {"VB": ["H"]}, "rikedom": {"NN": ["H"]}, "dagligen": {"AB": ["K"]}, "besvikelse": {"NN": ["H"]}, "automatisk": {"JJ": ["H"]}, "persondator": {"NN": ["S"]}, "styrning": {"NN": ["H"]}, "gr\u00f6da": {"NN": ["D"]}, "sk\u00e4rm": {"NN": ["H"]}, "sn\u00e5l": {"JJ": ["D"]}, "m\u00e4rkv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "n\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "motivering": {"NN": ["S"]}, "d\u00f6dsfall": {"NN": ["S"]}, "angiven": {"PC": ["C"]}, "satt": {"PC": ["C"]}, "\u00e5rsskifte": {"NN": ["S"]}, "systematisk": {"JJ": ["K"]}, "f\u00f6rflytta": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e5nsk": {"JJ": ["S"]}, "omvandla": {"VB": ["K"]}, "test": {"NN": ["S"]}, "komedi": {"NN": ["H"]}, "valuta": {"NN": ["S"]}, "stabilitet": {"NN": ["K"]}, "avl\u00e4gsna": {"VB": ["C", "H"]}, "flod": {"NN": ["C"]}, "medvetande": {"NN": ["S"]}, "plast": {"NN": ["D"]}, "kl\u00e4": {"VB": ["C"]}, "vardagsrum": {"NN": ["H"]}, "sl\u00e4kte": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4mtad": {"PC": ["C"]}, "riklig": {"JJ": ["H"]}, "kuliss": {"NN": ["S"]}, "kvart": {"NN": ["S"]}, "vass": {"JJ": ["S"]}, "halva": {"NN": ["C"]}, "plus": {"AB": ["S"], "NN": ["S"]}, "sammansatt": {"PC": ["C"]}, "historiskt": {"AB": ["K"]}, "loss": {"PL": ["S"]}, "nedanf\u00f6r": {"PP": ["S"], "AB": ["S"]}, "silver": {"NN": ["H"]}, "kvarst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "expansion": {"NN": ["H"]}, "kaos": {"NN": ["H"]}, "tillskriva": {"VB": ["C"]}, "fj\u00e4rdedel": {"NN": ["S"]}, "grafisk": {"JJ": ["K"]}, "hemland": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6ljaktligen": {"AB": ["H"]}, "m\u00f6rdare": {"NN": ["C", "D"]}, "str\u00e5lande": {"PC": ["S"]}, "tr\u00f6ja": {"NN": ["C", "D"]}, "ombud": {"NN": ["S"]}, "bes\u00f6kare": {"NN": ["D", "H"]}, "lugna": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "s\u00e5gverk": {"NN": ["D"]}, "logisk": {"JJ": ["H"]}, "merit": {"NN": ["S"]}, "handskas": {"VB": ["S"]}, "uppeh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "agerande": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rdig": {"JJ": ["C"]}, "st\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "rock": {"NN": ["D", "H"]}, "l\u00e4rjunge": {"NN": ["D"]}, "parallell": {"JJ": ["D"]}, "primitiv": {"JJ": ["H"]}, "po\u00e4ngtera": {"VB": ["S"]}, "estetisk": {"JJ": ["K"]}, "st\u00f6rta": {"VB": ["H"]}, "utsaga": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4lja": {"VB": ["D", "H"]}, "r\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "avbrott": {"NN": ["D"]}, "ekvation": {"NN": ["S"]}, "uppbyggnad": {"NN": ["S"]}, "tv\u00e5a": {"NN": ["S"]}, "odling": {"NN": ["D"]}, "ideologisk": {"JJ": ["K"]}, "inv\u00e4ndning": {"NN": ["K"]}, "sammanh\u00e5llen": {"PC": ["S"]}, "uppm\u00e4rksammad": {"PC": ["C"]}, "snygg": {"JJ": ["S"]}, "uppsats": {"NN": ["H"]}, "magnetisk": {"JJ": ["S"]}, "plikt": {"NN": ["C", "H"]}, "ingenj\u00f6r": {"NN": ["C", "D"]}, "fysik": {"NN": ["D"]}, "kjol": {"NN": ["H"]}, "ansats": {"NN": ["S"]}, "avkastning": {"NN": ["H"]}, "samordning": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4ste": {"NN": ["S"]}, "\u00f6va": {"VB": ["S"]}, "bar": {"NN": ["C"], "JJ": ["S"]}, "beg\u00e5vning": {"NN": ["S"]}, "flitigt": {"AB": ["S"]}, "minskning": {"NN": ["K"]}, "u-land": {"NN": ["S"]}, "upptagen": {"JJ": ["D"], "PC": ["D"]}, "tunnel": {"NN": ["D", "H"]}, "svans": {"NN": ["C"]}, "avskaffa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rel\u00e4sning": {"NN": ["S"]}, "bygge": {"NN": ["S"]}, "vettig": {"JJ": ["S"]}, "usel": {"JJ": ["H"]}, "produktivitet": {"NN": ["K"]}, "landsv\u00e4g": {"NN": ["S"]}, "afton": {"NN": ["H"]}, "socialt": {"AB": ["S"]}, "n\u00f6je": {"NN": ["C", "H"]}, "tr\u00f6tthet": {"NN": ["H"]}, "\u00e4gnad": {"PC": ["C"]}, "recension": {"NN": ["K"]}, "marknadsekonomi": {"NN": ["S"]}, "redovisning": {"NN": ["S"]}, "arbetsmilj\u00f6": {"NN": ["S"]}, "st\u00e5ndpunkt": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e5ta": {"VB": ["C"]}, "p\u00e5visa": {"VB": ["S"]}, "sk\u00e4mmas": {"VB": ["C"]}, "syns\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "rektor": {"NN": ["D"]}, "stigande": {"PC": ["S"]}, "itu": {"PL": ["S"]}, "vice": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e5g": {"NN": ["C"]}, "kusin": {"NN": ["H"]}, "spridning": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rst\u00e4rkning": {"NN": ["D"]}, "beslag": {"NN": ["H"]}, "\u00f6versikt": {"NN": ["S"]}, "uppg\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "lock": {"NN": ["D"]}, "protokoll": {"NN": ["H"]}, "\u00f6nskv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "sannolikhet": {"NN": ["H"]}, "d\u00e4rinne": {"AB": ["S"]}, "syssels\u00e4tta": {"VB": ["C"]}, "ovanp\u00e5": {"PP": ["S"]}, "\u00f6vertygelse": {"NN": ["H"]}, "kommunicera": {"VB": ["C"]}, "nyttig": {"JJ": ["C", "H"]}, "ing\u00e5ng": {"NN": ["C", "H"]}, "uttryckt": {"PC": ["C"]}, "br\u00e5k": {"NN": ["D", "H"]}, "hantering": {"NN": ["S"]}, "oskyldig": {"JJ": ["H"]}, "bokstavligen": {"AB": ["K"]}, "str\u00e5": {"NN": ["S"]}, "prioritera": {"VB": ["S"]}, "segra": {"VB": ["S"]}, "yttra": {"VB": ["S"]}, "grop": {"NN": ["D", "H"]}, "gen": {"NN": ["S"]}, "filosofisk": {"JJ": ["K"]}, "blockera": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "f\u00f6rl\u00e4ngning": {"NN": ["D"]}, "kartl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "orkester": {"NN": ["H"]}, "hotad": {"PC": ["C"]}, "uppskattad": {"PC": ["C", "H"]}, "v\u00e4sen": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4mra": {"VB": ["D"]}, "uttalad": {"PC": ["C"]}, "kl\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "skr\u00e4ck": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "proportion": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4ska": {"NN": ["C"]}, "importera": {"VB": ["C"]}, "ot\u00e4nkbar": {"JJ": ["S"]}, "etapp": {"NN": ["H"]}, "praxis": {"NN": ["K"]}, "reflektera": {"VB": ["C"]}, "muskel": {"NN": ["D"]}, "journal": {"NN": ["S"]}, "argumentera": {"VB": ["S"]}, "skadad": {"PC": ["C", "H"]}, "om\u00f6jligt": {"AB": ["S"]}, "trist": {"JJ": ["S"]}, "klinisk": {"JJ": ["K"]}, "n\u00e4tverk": {"NN": ["K"]}, "kriterium": {"NN": ["K"]}, "undertecknad": {"PC": ["C", "H"]}, "utge": {"VB": ["S"]}, "block": {"NN": ["H"]}, "umg\u00e4nge": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terge": {"VB": ["C"]}, "best\u00e4llning": {"NN": ["K"]}, "blodig": {"JJ": ["H"]}, "operera": {"VB": ["C"]}, "gammaldags": {"JJ": ["S"]}, "elektronisk": {"JJ": ["H"]}, "gift": {"PC": ["C"], "JJ": ["D"], "NN": ["H"]}, "komplex": {"JJ": ["H"]}, "reell": {"JJ": ["S"]}, "nybildad": {"PC": ["S"]}, "byxa": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "lever": {"NN": ["H"]}, "fattigdom": {"NN": ["K"]}, "till\u00e4mplig": {"JJ": ["S"]}, "kanon": {"NN": ["H"]}, "ritning": {"NN": ["C"]}, "hatt": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rakt": {"NN": ["H"]}, "sk\u00e5l": {"NN": ["D", "H"]}, "salong": {"NN": ["D", "H"]}, "l\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "allas": {"PN": ["S"]}, "snett": {"AB": ["S"]}, "grus": {"NN": ["S"]}, "avspegla": {"VB": ["S"]}, "b\u00e4dda": {"VB": ["S"]}, "bel\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "verkan": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6genhet": {"NN": ["H"]}, "kandidat": {"NN": ["D", "H"]}, "belysning": {"NN": ["H"]}, "konstant": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e5f\u00f6retag": {"NN": ["S"]}, "hygglig": {"JJ": ["D"]}, "akt": {"NN": ["C"]}, "sudda": {"VB": ["S"]}, "falsk": {"JJ": ["C", "H"]}, "ombord": {"AB": ["S"]}, "st": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6rda": {"VB": ["H"]}, "bosatt": {"JJ": ["S"]}, "genomf\u00f6rande": {"NN": ["K"]}, "ov\u00e4ntat": {"AB": ["S"]}, "centralt": {"AB": ["S"]}, "misst\u00e4nkt": {"JJ": ["H"]}, "subjekt": {"NN": ["S"]}, "huvudv\u00e4rk": {"NN": ["S"]}, "hiss": {"NN": ["H"]}, "registrerad": {"PC": ["D"]}, "blinka": {"VB": ["S"]}, "bredd": {"NN": ["S"]}, "olikhet": {"NN": ["S"]}, "ytlig": {"JJ": ["H"]}, "kristendom": {"NN": ["K"]}, "borra": {"VB": ["S"]}, "\u00e5terfinnas": {"VB": ["S"]}, "hugga": {"VB": ["S"]}, "\u00e5lderdomlig": {"JJ": ["S"]}, "buss": {"NN": ["D", "H"]}, "profil": {"NN": ["H"]}, "saga": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rskjuta": {"VB": ["S"]}, "pil": {"NN": ["D", "H"]}, "kompakt": {"JJ": ["H"]}, "kretsa": {"VB": ["H"]}, "knacka": {"VB": ["S"]}, "precisera": {"VB": ["H"]}, "ordnad": {"PC": ["S"]}, "intervall": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5dande": {"PC": ["S"]}, "tankeg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "sedvanlig": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5tagligt": {"AB": ["S"]}, "anfall": {"NN": ["H"]}, "inbyggd": {"PC": ["K"]}, "organisk": {"JJ": ["H"]}, "r\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "import": {"NN": ["K"]}, "k\u00e4nnetecken": {"NN": ["K"]}, "bildning": {"NN": ["S"]}, "tv\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "arab": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6nsamhet": {"NN": ["S"]}, "original": {"NN": ["H"]}, "generellt": {"AB": ["S"]}, "ishockey": {"NN": ["S"]}, "engelsman": {"NN": ["C"]}, "prim\u00e4r": {"JJ": ["K"]}, "specialist": {"NN": ["H"]}, "begrava": {"VB": ["C"]}, "sannerligen": {"AB": ["C"]}, "sommartid": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "anv\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "duk": {"NN": ["H"]}, "korsa": {"VB": ["C", "H"]}, "avl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "str\u00e5le": {"NN": ["C"]}, "kvalificerad": {"PC": ["H"]}, "kv\u00e4ve": {"NN": ["S"]}, "p\u00e4ls": {"NN": ["H"]}, "deltagande": {"NN": ["H"]}, "\u00e4rlig": {"JJ": ["C"]}, "brygga": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttigad": {"PC": ["C"]}, "mission\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "tj\u00e4nare": {"NN": ["C"]}, "strikt": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "minoritet": {"NN": ["H"]}, "st\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4ckt": {"PC": ["C"]}, "skrapa": {"VB": ["H"]}, "konstgjord": {"JJ": ["H"]}, "konstigt": {"AB": ["S"]}, "jod\u00e5": {"IN": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rbar": {"JJ": ["S"]}, "tr\u00f6ttna": {"VB": ["C"]}, "not": {"NN": ["H"]}, "utkant": {"NN": ["S"]}, "nybyggd": {"PC": ["S"]}, "vistelse": {"NN": ["D", "H"]}, "\u00e4gd": {"PC": ["C"]}, "splittrad": {"PC": ["C"]}, "\u00e5beropa": {"VB": ["H"]}, "uppenbart": {"AB": ["S"]}, "materia": {"NN": ["S"]}, "ingrepp": {"NN": ["H"]}, "upptr\u00e4dande": {"NN": ["S"]}, "inl\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "boll": {"NN": ["C", "H"]}, "jobbig": {"JJ": ["S"]}, "komplett": {"JJ": ["C"]}, "dr\u00e4kt": {"NN": ["C", "H"]}, "chauff\u00f6r": {"NN": ["D", "H"]}, "ofarlig": {"JJ": ["H"]}, "diverse": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4ljare": {"NN": ["D"]}, "konfrontera": {"VB": ["S"]}, "positivt": {"AB": ["S"]}, "lada": {"NN": ["D"]}, "batteri": {"NN": ["D"]}, "uppl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "nazist": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rn\u00e4m": {"JJ": ["S"]}, "bortse": {"VB": ["S"]}, "teknologi": {"NN": ["K"]}, "inhemsk": {"JJ": ["S"]}, "utland": {"NN": ["C"]}, "norrl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "rytm": {"NN": ["H"]}, "brand": {"NN": ["H"]}, "tarm": {"NN": ["D"]}, "vandring": {"NN": ["S"]}, "flock": {"NN": ["S"]}, "sammanfattning": {"NN": ["S"]}, "morfar": {"NN": ["H"]}, "s\u00f6derut": {"AB": ["S"]}, "oj\u00e4mn": {"JJ": ["S"]}, "dryg": {"JJ": ["S"]}, "last": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vervakning": {"NN": ["H"]}, "anm\u00e4rkningsv\u00e4rd": {"JJ": ["C"]}, "motta": {"VB": ["C"]}, "nutida": {"JJ": ["C"]}, "diffus": {"JJ": ["H"]}, "farh\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "atom": {"NN": ["H"]}, "kapell": {"NN": ["H"]}, "engelska": {"NN": ["S"]}, "innehavare": {"NN": ["S"]}, "anv\u00e4ndningsomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "foder": {"NN": ["D"]}, "ny\u00e5r": {"NN": ["H"]}, "erbjudande": {"NN": ["H"]}, "skapelse": {"NN": ["H"]}, "puls": {"NN": ["S"]}, "merpart": {"NN": ["S"]}, "vrede": {"NN": ["D", "H"]}, "r\u00e5djur": {"NN": ["S"]}, "sexuell": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rfalla": {"VB": ["H"]}, "baserad": {"PC": ["C", "H"]}, "ro": {"NN": ["S"]}, "hum\u00f6r": {"NN": ["H"]}, "grundtanke": {"NN": ["S"]}, "sovjetisk": {"JJ": ["H"]}, "klang": {"NN": ["S"]}, "center": {"NN": ["S"]}, "moment": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5t": {"JJ": ["H"]}, "er\u00f6vra": {"VB": ["C"]}, "trolig": {"JJ": ["H"]}, "utefter": {"PP": ["S"]}, "allteftersom": {"SN": ["S"]}, "galen": {"JJ": ["C", "D", "H"]}, "kloster": {"NN": ["C", "H"]}, "gissa": {"VB": ["H"]}, "landa": {"VB": ["H"]}, "avg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "korg": {"NN": ["D", "H"]}, "ilska": {"NN": ["C"]}, "administrera": {"VB": ["H"]}, "glas\u00f6gon": {"NN": ["H"]}, "sv\u00e4lt": {"NN": ["H"]}, "hypotes": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ckvidd": {"NN": ["H"]}, "dagstidning": {"NN": ["D"]}, "sp\u00e4dbarn": {"NN": ["S"]}, "kista": {"NN": ["H"]}, "mormor": {"NN": ["C"]}, "tr\u00f6skel": {"NN": ["H"]}, "upph\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "misslyckande": {"NN": ["D"]}, "cigarett": {"NN": ["C"]}, "forska": {"VB": ["S"]}, "skylla": {"VB": ["S"]}, "rimligen": {"AB": ["S"]}, "skicklighet": {"NN": ["H"]}, "intervjuad": {"PC": ["K"]}, "socialstyrelse": {"NN": ["S"]}, "inverka": {"VB": ["S"]}, "skattereform": {"NN": ["S"]}, "likadant": {"AB": ["S"]}, "bist\u00e5nd": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4ntad": {"PC": ["C"]}, "manus": {"NN": ["S"]}, "ang\u00e5ende": {"PP": ["S"], "PC": ["S"]}, "m\u00e5leri": {"NN": ["S"]}, "plattform": {"NN": ["K"]}, "eliminera": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4nk": {"NN": ["S"]}, "finne": {"NN": ["S"]}, "uthus": {"NN": ["S"]}, "upph\u00f6jd": {"PC": ["H"]}, "samvete": {"NN": ["C"]}, "smitta": {"VB": ["D"]}, "konsument": {"NN": ["K"]}, "fr\u00e4mre": {"JJ": ["D"]}, "m\u00e4rkligt": {"AB": ["S"]}, "utropa": {"VB": ["H"]}, "uppmaning": {"NN": ["S"]}, "fastsl\u00e5": {"VB": ["S"]}, "penna": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4ljare": {"NN": ["K"]}, "uniform": {"NN": ["D"]}, "skadlig": {"JJ": ["S"]}, "psykiatri": {"NN": ["S"]}, "infrastruktur": {"NN": ["K"]}, "glimt": {"NN": ["S"]}, "halka": {"VB": ["C"]}, "bod": {"NN": ["D"]}, "sikte": {"NN": ["S"]}, "departement": {"NN": ["S"]}, "kvist": {"NN": ["S"]}, "passiv": {"JJ": ["H"]}, "torn": {"NN": ["C"]}, "ben\u00e4mna": {"VB": ["K"]}, "r\u00e4knad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rv\u00e4rva": {"VB": ["S"]}, "attack": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rfattning": {"NN": ["S"]}, "ivrig": {"JJ": ["D"]}, "\u00f6verensst\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "premi\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5ngvarig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4s\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "AB": {"NN": ["S"]}, "talad": {"PC": ["C"]}, "varp\u00e5": {"AB": ["S"]}, "lojalitet": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5vitt": {"SN": ["S"]}, "dramatik": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rnya": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4ck": {"NN": ["H"]}, "landsh\u00f6vding": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4gande": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4rarinna": {"NN": ["H"]}, "bomb": {"NN": ["C"]}, "upps\u00e4gning": {"NN": ["D"]}, "stum": {"JJ": ["H"]}, "kemi": {"NN": ["H"]}, "nordlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "cykel": {"NN": ["C"]}, "infinna": {"VB": ["S"]}, "kvadratmeter": {"NN": ["S"]}, "fluga": {"NN": ["H"]}, "amerikan": {"NN": ["C", "D"]}, "synvinkel": {"NN": ["S"]}, "distrikt": {"NN": ["K"]}, "b\u00e4ck": {"NN": ["H"]}, "gradvis": {"AB": ["S"]}, "skyddad": {"PC": ["C"]}, "aktivera": {"VB": ["K"]}, "efterf\u00f6ljande": {"JJ": ["S"]}, "fokusera": {"VB": ["S"]}, "indirekt": {"AB": ["K"], "JJ": ["D"]}, "gles": {"JJ": ["H"]}, "passage": {"NN": ["C", "H"]}, "utpeka": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5ld": {"PC": ["C"]}, "sikta": {"VB": ["S"]}, "annanstans": {"AB": ["S"]}, "k\u00e4nslom\u00e4ssig": {"JJ": ["H"]}, "samf\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["H"]}, "j\u00e4rnv\u00e4gsstation": {"NN": ["S"]}, "hunger": {"NN": ["C"]}, "humor": {"NN": ["D"]}, "rymmas": {"VB": ["S"]}, "utbredning": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terstod": {"NN": ["S"]}, "naturvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "famn": {"NN": ["S"]}, "klinik": {"NN": ["H"]}, "uppfostran": {"NN": ["C"]}, "bevittna": {"VB": ["S"]}, "civilisation": {"NN": ["C"]}, "omedveten": {"JJ": ["H"]}, "handikappad": {"JJ": ["H"]}, "vardera": {"PN": ["S"], "DT": ["S"]}, "torkad": {"PC": ["C"]}, "offentligt": {"AB": ["S"]}, "hungrig": {"JJ": ["S"]}, "lokalt": {"AB": ["S"]}, "dominans": {"NN": ["H"]}, "v\u00e4rna": {"VB": ["S"]}, "afrikansk": {"JJ": ["H"]}, "kassa": {"NN": ["H"]}, "replik": {"NN": ["K"]}, "f\u00e4rgad": {"PC": ["H"]}, "utsedd": {"PC": ["C"]}, "slant": {"NN": ["S"]}, "irritation": {"NN": ["S"]}, "verkst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "entrepren\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "likv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6r\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "anlag": {"NN": ["S"]}, "nerv": {"NN": ["C"]}, "annonsera": {"VB": ["S"]}, "styrd": {"PC": ["C", "H"]}, "\u00f6vervaka": {"VB": ["H"]}, "ritual": {"NN": ["S"]}, "prova": {"VB": ["C"]}, "tall": {"NN": ["S"]}, "bet\u00e4nkande": {"NN": ["S"]}, "utf\u00e4rda": {"VB": ["S"]}, "bot": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "verkligt": {"AB": ["S"]}, "get": {"NN": ["D"]}, "rehabilitering": {"NN": ["K"]}, "koloni": {"NN": ["H"]}, "sval": {"JJ": ["S"]}, "grym": {"JJ": ["C"]}, "elektron": {"NN": ["S"]}, "horn": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rfall": {"NN": ["H"]}, "kamel": {"NN": ["D"]}, "h\u00e5llet": {"AB": ["S"]}, "trasig": {"JJ": ["D", "H"]}, "f\u00f6rmoda": {"VB": ["S"]}, "tragisk": {"JJ": ["H"]}, "storslagen": {"JJ": ["C", "H"]}, "tryckt": {"PC": ["H"]}, "heltid": {"NN": ["S"]}, "pedagogisk": {"JJ": ["S"]}, "upplysa": {"VB": ["S"]}, "mystisk": {"JJ": ["C"]}, "samverka": {"VB": ["S"]}, "kunnande": {"NN": ["S"]}, "prestera": {"VB": ["S"]}, "salt": {"NN": ["C"]}, "beta": {"VB": ["H"]}, "gyllene": {"JJ": ["S"]}, "diskret": {"JJ": ["C"], "AB": ["S"]}, "lera": {"NN": ["H"]}, "\u00f6verlevnad": {"NN": ["K"]}, "kinesisk": {"JJ": ["H"]}, "bekantskap": {"NN": ["S"]}, "bad": {"NN": ["C"]}, "blygsam": {"JJ": ["C"]}, "bekr\u00e4ftelse": {"NN": ["D", "H"]}, "sk\u00f6nja": {"VB": ["S"]}, "\u00e5sk\u00e5dare": {"NN": ["K"]}, "arbetande": {"PC": ["S"]}, "parallellt": {"AB": ["S"]}, "barnomsorg": {"NN": ["S"]}, "lapp": {"NN": ["D", "H"]}, "division": {"NN": ["C"]}, "hantverk": {"NN": ["D"]}, "referera": {"VB": ["S"]}, "st\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "fr\u00e5gest\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "\u00f6st": {"NN": ["H"]}, "uppdelning": {"NN": ["S"]}, "rymlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "g\u00e4ngse": {"JJ": ["S"]}, "sjunde": {"RO": ["S"]}, "hastig": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5verkan": {"NN": ["S"]}, "samtida": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "klient": {"NN": ["S"]}, "skr\u00e4mmande": {"PC": ["S"]}, "inrikta": {"VB": ["H"]}, "misslyckad": {"PC": ["H"]}, "pionj\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "vinka": {"VB": ["S"]}, "huvudsaklig": {"JJ": ["C"]}, "instans": {"NN": ["S"]}, "arabisk": {"JJ": ["C"]}, "nedg\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "damm": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rutse": {"VB": ["C"]}, "samordna": {"VB": ["K"]}, "f\u00e5nge": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e5ta": {"VB": ["S"]}, "ek": {"NN": ["D"]}, "fullkomligt": {"AB": ["S"]}, "integrerad": {"PC": ["K"]}, "arg": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4rd": {"PC": ["C"]}, "ingenstans": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4nvisad": {"PC": ["C"]}, "svika": {"VB": ["S"]}, "\u00f6msesidig": {"JJ": ["H"]}, "korrekt": {"JJ": ["K"], "AB": ["K"]}, "brutal": {"JJ": ["D"]}, "brottslighet": {"NN": ["S"]}, "bota": {"VB": ["S"]}, "varsin": {"PN": ["S"]}, "korn": {"NN": ["D"]}, "intensitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rga": {"VB": ["H"]}, "buk": {"NN": ["H"]}, "mista": {"VB": ["S"]}, "gudomlig": {"JJ": ["H"]}, "konsumtion": {"NN": ["D", "H"]}, "offentlighet": {"NN": ["S"]}, "brinnande": {"PC": ["S"]}, "herrg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4dning": {"NN": ["H"]}, "vardaglig": {"JJ": ["H"]}, "betalning": {"NN": ["H"]}, "utbyggnad": {"NN": ["S"]}, "\u00e5klagare": {"NN": ["S"]}, "belagd": {"PC": ["S"]}, "show": {"NN": ["S"]}, "dr": {"NN": ["S"]}, "gravid": {"JJ": ["H"]}, "inb\u00f6rdes": {"JJ": ["S"], "AB": ["S"]}, "rena": {"VB": ["S"]}, "flyg": {"NN": ["S"]}, "historiker": {"NN": ["C", "D"]}, "spetsig": {"JJ": ["S"]}, "sk\u00e5despel": {"NN": ["S"]}, "mottagning": {"NN": ["D"]}, "tillfredsst\u00e4lla": {"VB": ["C", "D", "H"]}, "kulle": {"NN": ["C", "H"]}, "blunda": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "o\u00e4ndligt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rvirrad": {"PC": ["C"]}, "sl\u00e4t": {"JJ": ["H"]}, "isolering": {"NN": ["H"]}, "centimeter": {"NN": ["H"]}, "ros": {"NN": ["C"]}, "klarhet": {"NN": ["C"]}, "kol": {"NN": ["C"]}, "gryning": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rvirring": {"NN": ["H"]}, "godk\u00e4nnande": {"NN": ["K"]}, "impuls": {"NN": ["H"]}, "utl\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "inspiration": {"NN": ["H"]}, "ratt": {"NN": ["S"]}, "obehaglig": {"JJ": ["H"]}, "energisk": {"JJ": ["S"]}, "utdelning": {"NN": ["K"]}, "laddad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e5nande": {"PC": ["S"]}, "fras": {"NN": ["C"]}, "soppa": {"NN": ["D", "H"]}, "lucka": {"NN": ["D"]}, "tillfredsst\u00e4llelse": {"NN": ["C"]}, "rep": {"NN": ["C", "D"]}, "hona": {"NN": ["H"]}, "t\u00e5": {"NN": ["S"]}, "fr\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "orimlig": {"JJ": ["S"]}, "efterl\u00e4ngtad": {"PC": ["C"]}, "flitig": {"JJ": ["S"]}, "ifr\u00e5ga": {"AB": ["S"]}, "ivrigt": {"AB": ["S"]}, "hare": {"NN": ["D"]}, "alltsammans": {"PN": ["S"]}, "g\u00e5tfull": {"JJ": ["S"]}, "tillt\u00e4nkt": {"JJ": ["S"]}, "kompetent": {"JJ": ["D"]}, "poet": {"NN": ["C", "D"]}, "uttryckligen": {"AB": ["K"]}, "angel\u00e4genhet": {"NN": ["S"]}, "extern": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5ngest": {"NN": ["H"]}, "\u00f6vervinna": {"VB": ["C"]}, "best\u00e5ndsdel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6renklad": {"PC": ["D"]}, "alternativt": {"AB": ["S"]}, "diktare": {"NN": ["S"]}, "udda": {"JJ": ["D"]}, "n\u00e5gorlunda": {"AB": ["S"]}, "entusiastisk": {"JJ": ["H"]}, "flexibel": {"JJ": ["K"]}, "tillg\u00e4nglighet": {"NN": ["H"]}, "arkeologisk": {"JJ": ["S"]}, "samtala": {"VB": ["S"]}, "medvetet": {"AB": ["S"]}, "registrering": {"NN": ["D"]}, "idyll": {"NN": ["S"]}, "spr\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "uppst\u00e5ndelse": {"NN": ["S"]}, "potentiell": {"JJ": ["S"]}, "insida": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbr\u00e4nning": {"NN": ["S"]}, "demonstration": {"NN": ["H"]}, "byggande": {"NN": ["S"]}, "skapande": {"NN": ["S"], "PC": ["S"]}, "konstruerad": {"PC": ["C"]}, "opposition": {"NN": ["H"]}, "k\u00e4rv": {"JJ": ["D"]}, "bek\u00e4nnelse": {"NN": ["C"]}, "tilltr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "kombinerad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rfogande": {"NN": ["S"]}, "ensidig": {"JJ": ["S"]}, "sortera": {"VB": ["S"]}, "oundviklig": {"JJ": ["H"]}, "mysterium": {"NN": ["C"]}, "sammantagen": {"PC": ["S"]}, "st\u00f6tta": {"VB": ["S"]}, "kokt": {"PC": ["C", "H"]}, "fakultet": {"NN": ["S"]}, "tillverkad": {"PC": ["C"]}, "j\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4rute": {"AB": ["S"]}, "befriad": {"PC": ["C"]}, "vetande": {"NN": ["S"]}, "elektronik": {"NN": ["S"]}, "tillflykt": {"NN": ["S"]}, "summera": {"VB": ["H"]}, "br\u00e4nnvin": {"NN": ["D"]}, "misstro": {"NN": ["D"]}, "trov\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "d\u00e4ribland": {"AB": ["S"]}, "dokumentation": {"NN": ["K"]}, "\u00e4gande": {"NN": ["H"]}, "korv": {"NN": ["D"]}, "arton": {"RG": ["H"]}, "skymning": {"NN": ["S"]}, "fjorton": {"RG": ["H"]}, "milj\u00f6problem": {"NN": ["S"]}, "humanistisk": {"JJ": ["S"]}, "dike": {"NN": ["D"]}, "s\u00f6kande": {"NN": ["S"]}, "imponera": {"VB": ["H"]}, "dimma": {"NN": ["C"]}, "chock": {"NN": ["S"]}, "urs\u00e4kt": {"NN": ["C"]}, "geometri": {"NN": ["D"]}, "avge": {"VB": ["S"]}, "intr\u00e4de": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4nskap": {"NN": ["C"]}, "lamm": {"NN": ["D"]}, "\u00e4pple": {"NN": ["C", "D"]}, "skapad": {"PC": ["C"]}, "taktik": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rr\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "sammanst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "blind": {"JJ": ["C"]}, "nyfikenhet": {"NN": ["C"]}, "bl\u00e4ddra": {"VB": ["S"]}, "ut\u00f6vare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlad": {"JJ": ["K"]}, "utforska": {"VB": ["K"]}, "f\u00f6rnyelse": {"NN": ["H"]}, "besynnerlig": {"JJ": ["S"]}, "spricka": {"VB": ["C", "H"], "NN": ["D"]}, "uppl\u00f6sning": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvmord": {"NN": ["H"]}, "parlament": {"NN": ["H"]}, "omgivande": {"PC": ["S"]}, "reparation": {"NN": ["H"]}, "fattas": {"VB": ["S"]}, "bibel": {"NN": ["H"]}, "tull": {"NN": ["D"]}, "stackars": {"JJ": ["S"]}, "l\u00f6jlig": {"JJ": ["C"]}, "sv\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "intelligent": {"JJ": ["C"]}, "exklusiv": {"JJ": ["H"]}, "svett": {"NN": ["H"]}, "karakteristisk": {"JJ": ["C"]}, "legend": {"NN": ["K"]}, "l\u00f6gn": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "kvantitet": {"NN": ["C"]}, "metall": {"NN": ["H"]}, "akademiker": {"NN": ["S"]}, "bef\u00e4l": {"NN": ["S"]}, "sextio": {"RG": ["H"]}, "duka": {"VB": ["D"]}, "f\u00f6rh\u00f6ra": {"VB": ["H"]}, "intention": {"NN": ["S"]}, "bos\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "ut\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "lastbil": {"NN": ["D", "H"]}, "union": {"NN": ["D"]}, "sed": {"NN": ["S"]}, "kontinuerlig": {"JJ": ["S"]}, "mumla": {"VB": ["H"]}, "utpr\u00e4glad": {"JJ": ["S"]}, "trend": {"NN": ["S"]}, "kavaj": {"NN": ["S"]}, "p\u00e4rm": {"NN": ["S"]}, "intr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "\u00f6msom": {"KN": ["S"]}, "hemskt": {"AB": ["S"]}, "sl\u00e4tt": {"NN": ["C", "H"], "AB": ["S"]}, "farbror": {"NN": ["C"]}, "ber\u00e4knad": {"PC": ["H"]}, "sk\u00e4mt": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "examen": {"NN": ["C", "H"]}, "drottning": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4gledning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt": {"NN": ["K"]}, "v\u00e4rd": {"NN": ["C", "D"]}, "pl\u00e5ga": {"VB": ["H"]}, "handl\u00e4ggare": {"NN": ["S"]}, "polisman": {"NN": ["S"]}, "associera": {"VB": ["S"]}, "kortfattat": {"AB": ["S"]}, "sur": {"JJ": ["H"]}, "hotfull": {"JJ": ["H"]}, "kunnig": {"JJ": ["H"]}, "stadsdel": {"NN": ["C", "D"]}, "\u00e4lv": {"NN": ["S"]}, "investera": {"VB": ["H"]}, "torftig": {"JJ": ["S"]}, "pressad": {"PC": ["H"]}, "kyrkoherde": {"NN": ["S"]}, "stillsam": {"JJ": ["S"]}, "utomhus": {"AB": ["S"]}, "absurd": {"JJ": ["C"]}, "minsann": {"AB": ["S"]}, "p\u00e5litlig": {"JJ": ["S"]}, "avsked": {"NN": ["D"]}, "fr\u00e4sch": {"JJ": ["S"]}, "alltsedan": {"PP": ["S"]}, "garderob": {"NN": ["D"]}, "fat": {"NN": ["C", "D"]}, "spr\u00e5kbruk": {"NN": ["S"]}, "krog": {"NN": ["D"]}, "\u00f6verdriva": {"VB": ["C"]}, "\u00f6verskrida": {"VB": ["S"]}, "ol\u00e4mplig": {"JJ": ["S"]}, "anteckna": {"VB": ["S"]}, "elegant": {"AB": ["S"], "JJ": ["C"]}, "g\u00e4rning": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vergiva": {"VB": ["S"]}, "invid": {"PP": ["S"]}, "marknadsf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "hylla": {"VB": ["H"], "NN": ["S"]}, "afrikan": {"NN": ["D", "H"]}, "gymnasieskola": {"NN": ["S"]}, "tretton": {"RG": ["C"]}, "grovt": {"AB": ["S"]}, "inredning": {"NN": ["S"]}, "inbjuda": {"VB": ["C"]}, "l\u00f6st": {"AB": ["S"], "PC": ["C"]}, "svep": {"NN": ["S"]}, "otrolig": {"JJ": ["C"], "AB": ["C"]}, "skita": {"VB": ["S"]}, "konsumera": {"VB": ["C"]}, "upplyst": {"PC": ["C"], "JJ": ["S"]}, "kommen": {"PC": ["C"]}, "jazz": {"NN": ["S"]}, "flygplats": {"NN": ["H"]}, "geni": {"NN": ["H"]}, "\u00e5rstid": {"NN": ["C"]}, "flyktig": {"JJ": ["S"]}, "kapitalism": {"NN": ["S"]}, "brytning": {"NN": ["D"]}, "bringa": {"VB": ["S"]}, "stoft": {"NN": ["S"]}, "huvudregel": {"NN": ["S"]}, "himmelsk": {"JJ": ["H"]}, "favorit": {"NN": ["S"]}, "lyrik": {"NN": ["S"]}, "uppvakta": {"VB": ["D"]}, "muntlig": {"JJ": ["K"]}, "lasta": {"VB": ["H"]}, "or\u00f6rd": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5terst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rest\u00e5ndare": {"NN": ["H"]}, "frukta": {"VB": ["C"]}, "socialism": {"NN": ["K"]}, "tingsr\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "filial": {"NN": ["S"]}, "utbredd": {"PC": ["C"]}, "studietid": {"NN": ["S"]}, "strukturell": {"JJ": ["S"]}, "projektledare": {"NN": ["S"]}, "elda": {"VB": ["S"]}, "d": {"NN": ["D"]}, "j\u00e4mn\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "varmt": {"AB": ["S"]}, "utf\u00f6rande": {"NN": ["H"]}, "klinga": {"VB": ["S"]}, "marknadsandel": {"NN": ["S"]}, "uppfinning": {"NN": ["H"]}, "bel\u00f6na": {"VB": ["H"]}, "sk\u00f6rda": {"VB": ["D"]}, "sk\u00f6nt": {"AB": ["S"]}, "lovande": {"PC": ["S"]}, "nyfiken": {"JJ": ["C"]}, "rasande": {"JJ": ["H"]}, "galler": {"NN": ["D"]}, "morgondag": {"NN": ["C", "H"]}, "vertikal": {"JJ": ["H"]}, "spontant": {"AB": ["S"]}, "skymma": {"VB": ["D"]}, "utbrista": {"VB": ["S"]}, "sv\u00e4ra": {"VB": ["C", "H"]}, "verkstadsindustri": {"NN": ["S"]}, "framtoning": {"NN": ["S"]}, "besv\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "baltisk": {"JJ": ["S"]}, "br\u00f6llop": {"NN": ["H"]}, "socialdemokrati": {"NN": ["S"]}, "latin": {"NN": ["C"]}, "ben\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "samfund": {"NN": ["S"]}, "erk\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "samh\u00e4llelig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4vnad": {"NN": ["D"]}, "bearbetning": {"NN": ["S"]}, "sistone": {"AB": ["S"]}, "tomhet": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mnt": {"AB": ["S"]}, "teoretiskt": {"AB": ["S"]}, "livsl\u00e4ngd": {"NN": ["S"]}, "ren\u00e4ssans": {"NN": ["S"]}, "vibration": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4ftigt": {"AB": ["S"]}, "s\u00e5rbar": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rra": {"NN": ["H"]}, "kompensation": {"NN": ["C", "D"]}, "kollidera": {"VB": ["S"]}, "naiv": {"JJ": ["S"]}, "saklig": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6vernatta": {"VB": ["S"]}, "arkitekt": {"NN": ["C"]}, "vykort": {"NN": ["H"]}, "vifta": {"VB": ["S"]}, "koncept": {"NN": ["H"]}, "ramla": {"VB": ["H"]}, "avslutande": {"PC": ["S"]}, "yngling": {"NN": ["S"]}, "kredit": {"NN": ["H"]}, "gris": {"NN": ["H"]}, "fl\u00e4mta": {"VB": ["S"]}, "modifiera": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4lsning": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4v": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rorda": {"VB": ["S"]}, "javisst": {"IN": ["S"]}, "v\u00e4nligt": {"AB": ["S"]}, "varefter": {"AB": ["S"]}, "telefonnummer": {"NN": ["S"]}, "besitta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verklass": {"NN": ["S"]}, "avveckla": {"VB": ["S"]}, "uppbrott": {"NN": ["S"]}, "ink\u00f6p": {"NN": ["C", "H"]}, "besparing": {"NN": ["S"]}, "kritiskt": {"AB": ["S"]}, "utpl\u00e5na": {"VB": ["S"]}, "dokumentera": {"VB": ["K"]}, "sympati": {"NN": ["C"]}, "diameter": {"NN": ["S"]}, "tillr\u00e4tta": {"PL": ["S"]}, "apparat": {"NN": ["C"]}, "underordnad": {"JJ": ["C"]}, "bokstavligt": {"AB": ["S"]}, "objektiv": {"JJ": ["H"]}, "gemen": {"JJ": ["H"]}, "entusiasm": {"NN": ["C"]}, "l\u00e5ngtg\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "medvetenhet": {"NN": ["K"]}, "sanktion": {"NN": ["K"]}, "suver\u00e4n": {"JJ": ["S"]}, "roligt": {"AB": ["S"]}, "sned": {"JJ": ["H"]}, "bilindustri": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00f6ksperson": {"NN": ["S"]}, "trumma": {"NN": ["D"]}, "bekv\u00e4m": {"JJ": ["C"]}, "civilingenj\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "of\u00f6rm\u00f6gen": {"JJ": ["H"]}, "holl\u00e4ndare": {"NN": ["H"]}, "fredlig": {"JJ": ["H"]}, "omsorgsfullt": {"AB": ["S"]}, "koldioxid": {"NN": ["S"]}, "tillst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "global": {"JJ": ["K"]}, "kr\u00f6nika": {"NN": ["H"]}, "utbetalning": {"NN": ["S"]}, "horisontell": {"JJ": ["D"]}, "gitarr": {"NN": ["D"]}, "l\u00e4robok": {"NN": ["S"]}, "g\u00e4ng": {"NN": ["H"]}, "presentation": {"NN": ["H"]}, "brasa": {"NN": ["S"]}, "extrem": {"JJ": ["C"]}, "EG-land": {"NN": ["S"]}, "karakterisera": {"VB": ["S"]}, "ringla": {"VB": ["S"]}, "tapper": {"JJ": ["S"]}, "deklarera": {"VB": ["S"]}, "television": {"NN": ["H"]}, "grundad": {"PC": ["C"]}, "fortg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6retagsledning": {"NN": ["S"]}, "utkomma": {"VB": ["S"]}, "docent": {"NN": ["S"]}, "kontinuerligt": {"AB": ["S"]}, "fundamental": {"JJ": ["S"]}, "segla": {"VB": ["H"]}, "fruktansv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "sp\u00e5rvagn": {"NN": ["H"]}, "solsken": {"NN": ["S"]}, "baksida": {"NN": ["S"]}, "\u00e5kermark": {"NN": ["S"]}, "spontan": {"JJ": ["D"]}, "obetydlig": {"JJ": ["S"]}, "h\u00f6jning": {"NN": ["S"]}, "if\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "utmana": {"VB": ["H"]}, "tr\u00f6ghet": {"NN": ["S"]}, "tumme": {"NN": ["D"]}, "lyssnare": {"NN": ["S"]}, "intagen": {"PC": ["H"]}, "problematik": {"NN": ["S"]}, "snabbhet": {"NN": ["H"]}, "orgel": {"NN": ["D"]}, "anm\u00e4rkning": {"NN": ["S"]}, "handlande": {"NN": ["S"]}, "inkludera": {"VB": ["H"]}, "\u00e5terst\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "talang": {"NN": ["H"]}, "extraordin\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rd\u00f6ma": {"VB": ["S"]}, "utgift": {"NN": ["C"]}, "verkst\u00e4llande": {"JJ": ["K"]}, "strumpa": {"NN": ["C"]}, "anbud": {"NN": ["S"]}, "succ\u00e9": {"NN": ["C"]}, "sammanfattande": {"PC": ["S"]}, "integrera": {"VB": ["K"]}, "sv\u00e4ng": {"NN": ["S"]}, "avgr\u00e4nsad": {"PC": ["H"]}, "oroande": {"PC": ["S"]}, "m\u00e5ttlig": {"JJ": ["S"]}, "tv\u00e4tt": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rstn\u00e4mnd": {"JJ": ["S"]}, "skiftande": {"PC": ["S"]}, "ans\u00f6ka": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4ninna": {"NN": ["C", "H"]}, "spruta": {"VB": ["S"]}, "b\u00f6rda": {"NN": ["S"]}, "muslim": {"NN": ["S"]}, "uppf\u00f6rande": {"NN": ["D", "H"]}, "kvarvarande": {"JJ": ["S"]}, "avvakta": {"VB": ["S"]}, "bitr\u00e4de": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lbekant": {"JJ": ["S"]}, "allmoge": {"NN": ["S"]}, "rasism": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4rvara": {"VB": ["S"]}, "promemoria": {"NN": ["S"]}, "frestelse": {"NN": ["H"]}, "strunta": {"VB": ["S"]}, "barnslig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rpliktelse": {"NN": ["S"]}, "g\u00f6md": {"PC": ["C"]}, "katalysator": {"NN": ["S"]}, "homogen": {"JJ": ["S"]}, "folkparti": {"NN": ["S"]}, "rensa": {"VB": ["S"]}, "gedigen": {"JJ": ["S"]}, "ber\u00f6m": {"NN": ["C"]}, "reservera": {"VB": ["C"]}, "antik": {"JJ": ["C"], "NN": ["S"]}, "lagd": {"PC": ["C"]}, "republik": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rnyad": {"PC": ["H"]}, "pastor": {"NN": ["S"]}, "indela": {"VB": ["S"]}, "anh\u00e4ngare": {"NN": ["K"]}, "irriterad": {"PC": ["H"]}, "C": {"NN": ["S"]}, "distans": {"NN": ["S"]}, "helikopter": {"NN": ["D"]}, "korsning": {"NN": ["H"]}, "enighet": {"NN": ["S"]}, "inge": {"VB": ["S"]}, "j\u00e4mst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "vaktm\u00e4stare": {"NN": ["D"]}, "tvivla": {"VB": ["H"]}, "snarast": {"AB": ["S"]}, "skandinavisk": {"JJ": ["S"]}, "adekvat": {"JJ": ["S"]}, "berusad": {"JJ": ["H"]}, "l\u00e4mpad": {"JJ": ["C"]}, "vetskap": {"NN": ["S"]}, "harmoni": {"NN": ["H"]}, "isolerad": {"PC": ["C"]}, "d\u00e4rh\u00e4n": {"AB": ["S"]}, "systematik": {"NN": ["S"]}, "glatt": {"AB": ["S"]}, "bunt": {"NN": ["S"]}, "moderat": {"NN": ["S"]}, "str\u00e5la": {"VB": ["H"]}, "insatt": {"PC": ["S"]}, "general": {"NN": ["C"]}, "tunna": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "promenera": {"VB": ["H"]}, "st\u00f6t": {"NN": ["D", "H"]}, "yttrande": {"NN": ["S"]}, "utfall": {"NN": ["D"]}, "huvudroll": {"NN": ["S"]}, "redog\u00f6relse": {"NN": ["D"]}, "sekretess": {"NN": ["S"]}, "erk\u00e4nnande": {"NN": ["D", "H"]}, "anv\u00e4ndande": {"NN": ["S"]}, "principiellt": {"AB": ["S"]}, "utomordentligt": {"AB": ["S"]}, "optisk": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4kerst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "framg\u00e5ngsrikt": {"AB": ["S"]}, "bilaga": {"NN": ["K"]}, "legendarisk": {"JJ": ["S"]}, "etik": {"NN": ["K"]}, "\u00f6vertr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "\u00e4ngel": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verraska": {"VB": ["C"]}, "otillr\u00e4cklig": {"JJ": ["H"]}, "mots\u00e4tta": {"VB": ["H"]}, "notis": {"NN": ["S"]}, "inuti": {"PP": ["S"]}, "knut": {"NN": ["H"]}, "panik": {"NN": ["S"]}, "dragspel": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtjusning": {"NN": ["S"]}, "kal": {"JJ": ["S"]}, "medm\u00e4nniska": {"NN": ["S"]}, "terapi": {"NN": ["K"]}, "enig": {"JJ": ["S"]}, "handduk": {"NN": ["S"]}, "regelm\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "urgammal": {"JJ": ["S"]}, "sentida": {"JJ": ["S"]}, "prestation": {"NN": ["K"]}, "tjugotal": {"NN": ["S"]}, "exportera": {"VB": ["H"]}, "uppv\u00e4xt": {"NN": ["S"]}, "gr\u00f6nsaker": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntad": {"PC": ["C"]}, "v\u00e4lf\u00e4rd": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llen": {"PC": ["C"]}, "fastst\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6rsigg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4rldsber\u00f6md": {"PC": ["S"]}, "or\u00e4ttvis": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rest\u00e5": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rankra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt": {"NN": ["S"]}, "identisk": {"JJ": ["H"]}, "virke": {"NN": ["H"]}, "p\u00e5b\u00f6rjad": {"PC": ["C"]}, "p\u00e5skynda": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verf\u00f6ring": {"NN": ["H"]}, "bio": {"NN": ["C"]}, "s\u00f6nderfall": {"NN": ["S"]}, "alltifr\u00e5n": {"PP": ["S"]}, "kommunalr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsiktighet": {"NN": ["H"]}, "fyllig": {"JJ": ["H"]}, "installera": {"VB": ["K"]}, "utv\u00e4rdera": {"VB": ["S"]}, "signalera": {"VB": ["H"]}, "sjuksk\u00f6terska": {"NN": ["D", "H"]}, "broschyr": {"NN": ["S"]}, "troende": {"PC": ["S"]}, "ledarskap": {"NN": ["S"]}, "utomst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6rkort": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4xthus": {"NN": ["S"]}, "otalig": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rfoga": {"VB": ["S"]}, "grotesk": {"JJ": ["H"]}, "\u00f6sterut": {"AB": ["S"]}, "professur": {"NN": ["S"]}, "dittills": {"AB": ["S"]}, "biljett": {"NN": ["C"]}, "folkskola": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00e5nlig": {"JJ": ["D"]}, "makthavare": {"NN": ["S"]}, "rumslig": {"JJ": ["S"]}, "halt": {"NN": ["H"]}, "pall": {"NN": ["S"]}, "kost": {"NN": ["S"]}, "solig": {"JJ": ["S"]}, "jordisk": {"JJ": ["D", "H"]}, "hektar": {"NN": ["S"]}, "roterande": {"PC": ["S"]}, "allihop": {"PN": ["S"]}, "dagbok": {"NN": ["D"]}, "revisor": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4mlikhet": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtroendefull": {"JJ": ["D"]}, "grubbla": {"VB": ["S"]}, "aff\u00e4rsman": {"NN": ["S"]}, "angen\u00e4m": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e4mnd": {"NN": ["C"]}, "experimentera": {"VB": ["H"]}, "sammanf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "sammanslagning": {"NN": ["S"]}, "kompromiss": {"NN": ["H"]}, "prinsessa": {"NN": ["C"]}, "drabbad": {"PC": ["C"]}, "medhj\u00e4lpare": {"NN": ["H"]}, "illusion": {"NN": ["C"]}, "r\u00e5g": {"NN": ["S"]}, "p\u00e5kostad": {"JJ": ["H"]}, "g\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "avvikelse": {"NN": ["S"]}, "vattenyta": {"NN": ["S"]}, "antagen": {"PC": ["C"]}, "of\u00f6rm\u00e5ga": {"NN": ["H"]}, "polismyndighet": {"NN": ["S"]}, "inspelning": {"NN": ["H"]}, "avlopp": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rskott": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkomst": {"NN": ["C"]}, "\u00e5terh\u00e4mta": {"VB": ["H"]}, "uppg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "utf\u00f6rlig": {"JJ": ["S"]}, "sp\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "inviga": {"VB": ["H"]}, "kostnads\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "officiellt": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rtrogen": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4l": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rdubbla": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00e4mring": {"NN": ["D"]}, "maka": {"NN": ["D"]}, "underg\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6retr\u00e4dd": {"PC": ["C"]}, "slarva": {"VB": ["S"]}, "blond": {"JJ": ["C"]}, "inrymma": {"VB": ["S"]}, "varigenom": {"AB": ["S"]}, "utm\u00e4rkande": {"PC": ["S"]}, "arkiv": {"NN": ["K"]}, "redo": {"JJ": ["S"]}, "omgiven": {"PC": ["C"]}, "omv\u00e4xlande": {"PC": ["S"]}, "underr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "potential": {"NN": ["K"]}, "grek": {"NN": ["C"]}, "arbetsledare": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "rinnande": {"PC": ["S"]}, "panel": {"NN": ["K"]}, "finansdepartement": {"NN": ["S"]}, "sjuttiotal": {"NN": ["S"]}, "angrepp": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndighet": {"NN": ["C", "D"]}, "streck": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e4ll": {"NN": ["H"]}, "milt": {"AB": ["S"]}, "medlemsland": {"NN": ["S"]}, "skrivmaskin": {"NN": ["S"]}, "elit": {"NN": ["S"]}, "svamp": {"NN": ["H"]}, "uppsatt": {"PC": ["S"]}, "avgr\u00e4nsa": {"VB": ["H"]}, "v\u00e4rldsbild": {"NN": ["S"]}, "erfaren": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntan": {"NN": ["S"]}, "reporter": {"NN": ["S"]}, "skina": {"VB": ["S"]}, "fiskel\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "bensin": {"NN": ["C", "D", "H"]}, "uppifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "malm": {"NN": ["S"]}, "klassificera": {"VB": ["S"]}, "strejk": {"NN": ["H"]}, "ladug\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "borg": {"NN": ["S"]}, "utvinna": {"VB": ["S"]}, "relaterad": {"PC": ["C"]}, "ans\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "skribent": {"NN": ["S"]}, "holl\u00e4ndsk": {"JJ": ["H"]}, "vikariat": {"NN": ["S"]}, "obest\u00e4md": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rorsaka": {"VB": ["S"]}, "\u00f6vertygande": {"PC": ["S"]}, "efterlysa": {"VB": ["S"]}, "iakttagelse": {"NN": ["S"]}, "mirakel": {"NN": ["C"]}, "vildmark": {"NN": ["S"]}, "or\u00e4ttvisa": {"NN": ["K"]}, "sympatisk": {"JJ": ["C"]}, "spik": {"NN": ["H"]}, "samsas": {"VB": ["S"]}, "negativt": {"AB": ["S"]}, "alltfler": {"JJ": ["S"]}, "forskargrupp": {"NN": ["S"]}, "kl": {"AB": ["S"]}, "klen": {"JJ": ["S"]}, "t\u00e5lamod": {"NN": ["C", "H"]}, "emellan\u00e5t": {"AB": ["S"]}, "regelsystem": {"NN": ["S"]}, "saft": {"NN": ["D", "H"]}, "upprustning": {"NN": ["C"]}, "kyrkog\u00e5rd": {"NN": ["D"]}, "privilegium": {"NN": ["H"]}, "vittnesb\u00f6rd": {"NN": ["S"]}, "stress": {"NN": ["K"]}, "s\u00e5r": {"NN": ["C"]}, "avancera": {"VB": ["C"]}, "h\u00f6gtidlig": {"JJ": ["H"]}, "d\u00f6dsorsak": {"NN": ["S"]}, "samtycke": {"NN": ["C"]}, "lunga": {"NN": ["D"]}, "bev\u00e4pnad": {"PC": ["C"]}, "st\u00e5ng": {"NN": ["D"]}, "hov": {"NN": ["C"]}, "gr\u00f6nska": {"NN": ["S"]}, "basis": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsvunnen": {"PC": ["C"]}, "utspridd": {"PC": ["H"]}, "skald": {"NN": ["S"]}, "kedja": {"NN": ["C"]}, "h\u00e4rvid": {"AB": ["S"]}, "omv\u00e5rdnad": {"NN": ["S"]}, "rekrytera": {"VB": ["S"]}, "anspr\u00e5ksl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "definierad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rhand": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4rst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "inv\u00e4nta": {"VB": ["S"]}, "fjol\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6kt": {"PC": ["C", "D"]}, "l\u00e4cker": {"JJ": ["S"]}, "sakkunnig": {"JJ": ["S"]}, "telefonsamtal": {"NN": ["D", "H"]}, "balansera": {"VB": ["S"]}, "pl\u00e5gsam": {"JJ": ["S"]}, "r\u00e4t": {"JJ": ["S"]}, "beklaga": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5lgrupp": {"NN": ["S"]}, "vr\u00e4ka": {"VB": ["H"]}, "spola": {"VB": ["S"]}, "pinsam": {"JJ": ["H"]}, "b\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "radikalt": {"AB": ["K"]}, "v\u00e4xtlighet": {"NN": ["H"]}, "gl\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "inordna": {"VB": ["S"]}, "intim": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rdjupad": {"PC": ["D"]}, "resterande": {"PC": ["S"]}, "bevarande": {"NN": ["H"]}, "nazistisk": {"JJ": ["S"]}, "motorv\u00e4g": {"NN": ["H"]}, "frusen": {"PC": ["D"]}, "genomgripande": {"JJ": ["S"]}, "byr\u00e5krat": {"NN": ["S"]}, "gripande": {"PC": ["S"]}, "mjukt": {"AB": ["S"]}, "lotsa": {"VB": ["S"]}, "sm\u00e4rtsam": {"JJ": ["H"]}, "str\u00e4vande": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4lskad": {"PC": ["C"]}, "aktualisera": {"VB": ["S"]}, "montera": {"VB": ["C"]}, "lass": {"NN": ["S"]}, "bildande": {"NN": ["S"]}, "geng\u00e4ld": {"NN": ["S"]}, "bitterhet": {"NN": ["H"]}, "nordamerikansk": {"JJ": ["D"]}, "predika": {"VB": ["H"]}, "tokig": {"JJ": ["H"]}, "viktigt": {"AB": ["S"]}, "dessv\u00e4rre": {"AB": ["S"]}, "\u00f6mhet": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rsenad": {"PC": ["H"]}, "inv\u00e4nda": {"VB": ["S"]}, "skeende": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5lmedveten": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "godo": {"NN": ["S"]}, "packning": {"NN": ["S"]}, "urs\u00e4kta": {"VB": ["C"]}, "klistra": {"VB": ["D"]}, "genomskinlig": {"JJ": ["D"]}, "sv\u00e4lta": {"VB": ["D"]}, "efterstr\u00e4va": {"VB": ["H"]}, "tass": {"NN": ["H"]}, "lossa": {"VB": ["H"]}, "g\u00e5ta": {"NN": ["D"]}, "ansluten": {"PC": ["H"]}, "utl\u00e4mnad": {"PC": ["C"]}, "kast": {"NN": ["H"]}, "initiera": {"VB": ["S"]}, "psykolog": {"NN": ["D"]}, "\u00f6vergiven": {"PC": ["C"]}, "tr\u00f6sta": {"VB": ["C", "D"]}, "imponerad": {"PC": ["H"]}, "underkasta": {"VB": ["H"]}, "sj\u00e4lvst\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "lokalisera": {"VB": ["S"]}, "aggressiv": {"JJ": ["K"]}, "gr\u00e4la": {"VB": ["C", "D"]}, "bristf\u00e4llig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4dja": {"VB": ["S"]}, "observation": {"NN": ["H"]}, "fj\u00e4rran": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00e4tbar": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4luppfostrad": {"PC": ["S"]}, "gl\u00e4djas": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nka": {"VB": ["S"]}, "front": {"NN": ["S"]}, "balkong": {"NN": ["C"]}, "klack": {"NN": ["H"]}, "tillfr\u00e5gad": {"PC": ["S"]}, "arrang\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare": {"NN": ["S"]}, "exotisk": {"JJ": ["S"]}, "lyft": {"NN": ["S"]}, "sammanfattningsvis": {"AB": ["S"]}, "sf\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "ol\u00e4genhet": {"NN": ["C"]}, "hotande": {"PC": ["S"]}, "resande": {"PC": ["S"]}, "parkera": {"VB": ["D"]}, "m\u00e5h\u00e4nda": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gstadium": {"NN": ["S"]}, "koppar": {"NN": ["H"]}, "misshandel": {"NN": ["D"]}, "matte": {"NN": ["S"]}, "trov\u00e4rdighet": {"NN": ["K"]}, "handledning": {"NN": ["S"]}, "tomt": {"NN": ["S"], "AB": ["S"]}, "tilltala": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4ri": {"AB": ["S"]}, "missbruk": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6gtalare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5teruppta": {"VB": ["C"]}, "enzym": {"NN": ["S"]}, "missn\u00f6jd": {"JJ": ["H"]}, "gods": {"NN": ["H"]}, "fiol": {"NN": ["D"]}, "eldsj\u00e4l": {"NN": ["S"]}, "akademi": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rfattarinna": {"NN": ["D"]}, "anf\u00f6rtro": {"VB": ["C", "H"]}, "framst\u00e4lld": {"PC": ["C"]}, "h\u00f6ns": {"NN": ["D"]}, "h\u00e4rigenom": {"AB": ["S"]}, "mentalt": {"AB": ["S"]}, "br\u00e5ka": {"VB": ["S"]}, "optimistisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6versk\u00e5dlig": {"JJ": ["S"]}, "individuellt": {"AB": ["S"]}, "avsev\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "beskattning": {"NN": ["S"]}, "missf\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["D"]}, "samtidig": {"JJ": ["S"]}, "fotografera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rort": {"NN": ["S"]}, "auktion": {"NN": ["H"]}, "fundering": {"NN": ["S"]}, "protein": {"NN": ["S"]}, "ers\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "gosse": {"NN": ["S"]}, "avvisande": {"PC": ["S"]}, "on\u00f6digt": {"AB": ["S"]}, "syre": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rtryck": {"NN": ["D", "H"]}, "underskott": {"NN": ["K"]}, "lockande": {"PC": ["S"]}, "orientering": {"NN": ["H"]}, "statssekreterare": {"NN": ["S"]}, "meny": {"NN": ["K"]}, "p\u00e5verkad": {"PC": ["H"]}, "betraktad": {"PC": ["C"]}, "sk\u00e4mta": {"VB": ["C"]}, "beg\u00e5vad": {"PC": ["C"]}, "omvandling": {"NN": ["S"]}, "d\u00e4rom": {"AB": ["S"]}, "provins": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rankrad": {"PC": ["S"]}, "nervsystem": {"NN": ["S"]}, "\u00f6nskad": {"PC": ["C"]}, "arbetsdag": {"NN": ["S"]}, "preparat": {"NN": ["S"]}, "vers": {"NN": ["S"]}, "huvuddel": {"NN": ["S"]}, "romantik": {"NN": ["S"]}, "arbetsf\u00f6rdelning": {"NN": ["S"]}, "huvuduppgift": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4rl": {"NN": ["C", "D"]}, "undre": {"JJ": ["S"]}, "adel": {"NN": ["S"]}, "stege": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5tid": {"NN": ["S"]}, "slips": {"NN": ["H"]}, "\u00f6rt": {"NN": ["S"]}, "efternamn": {"NN": ["C"]}, "leksak": {"NN": ["H"]}, "uppkommen": {"PC": ["H"]}, "snegla": {"VB": ["S"]}, "traditionellt": {"AB": ["S"]}, "geografiskt": {"AB": ["S"]}, "tegel": {"NN": ["S"]}, "sammankomst": {"NN": ["D"]}, "mata": {"VB": ["H"]}, "praktisera": {"VB": ["H"]}, "fram\u00f6ver": {"AB": ["S"]}, "r\u00f6sta": {"VB": ["C"]}, "fresta": {"VB": ["H"]}, "\u00f6verfl\u00f6d": {"NN": ["H"]}, "vidd": {"NN": ["S"]}, "nittiotal": {"NN": ["S"]}, "fotf\u00e4ste": {"NN": ["D"]}, "g\u00e5rdag": {"NN": ["S"]}, "eljest": {"AB": ["S"]}, "grann": {"NN": ["S"]}, "b\u00e4lte": {"NN": ["D", "H"]}, "roa": {"VB": ["C", "H"]}, "beslutad": {"JJ": ["C"]}, "festival": {"NN": ["D"]}, "rationalisera": {"VB": ["S"]}, "ineffektiv": {"JJ": ["D"]}, "betingelse": {"NN": ["S"]}, "rej\u00e4lt": {"AB": ["S"]}, "l\u00e4rdom": {"NN": ["S"]}, "komfort": {"NN": ["H"]}, "sambo": {"NN": ["K"]}, "betr\u00e4ffa": {"VB": ["S"]}, "uteslutande": {"PC": ["S"], "AB": ["S"]}, "f\u00e5ngst": {"NN": ["S"]}, "fixera": {"VB": ["S"]}, "separat": {"JJ": ["S"]}, "kopiera": {"VB": ["D"]}, "ut\u00e5triktad": {"JJ": ["S"]}, "utrikesminister": {"NN": ["S"]}, "delegera": {"VB": ["H"]}, "gev\u00e4r": {"NN": ["H"]}, "s\u00e5ra": {"VB": ["C"]}, "skulptur": {"NN": ["D"]}, "\u00e5tervinna": {"VB": ["S"]}, "deklaration": {"NN": ["H"]}, "liknelse": {"NN": ["H"]}, "skolad": {"PC": ["H"]}, "sk\u00e4mtsamt": {"AB": ["S"]}, "miste": {"AB": ["S"]}, "eko": {"NN": ["H"]}, "\u00e4mnesomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00f6rd": {"PC": ["C"]}, "laddning": {"NN": ["C"]}, "genomsnittlig": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4rpr\u00e4glad": {"PC": ["S"]}, "sysselsatt": {"PC": ["C"]}, "nutid": {"NN": ["C"]}, "lejon": {"NN": ["H"]}, "riksf\u00f6rbund": {"NN": ["S"]}, "galopp": {"NN": ["S"]}, "ful": {"JJ": ["C"]}, "gl\u00f6mska": {"NN": ["S"]}, "sn\u00e4cka": {"NN": ["D", "H"]}, "seg": {"JJ": ["S"]}, "bass\u00e4ng": {"NN": ["D"]}, "delstat": {"NN": ["S"]}, "spekulation": {"NN": ["H"]}, "expedition": {"NN": ["S"]}, "flina": {"VB": ["S"]}, "systematiskt": {"AB": ["S"]}, "katastrofal": {"JJ": ["S"]}, "insekt": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rm\u00f6gen": {"JJ": ["S"]}, "sparsam": {"JJ": ["S"]}, "kanin": {"NN": ["D"]}, "flack": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rsvarsmakt": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6pman": {"NN": ["S"]}, "smart": {"JJ": ["S"]}, "plantera": {"VB": ["C"]}, "stadigt": {"AB": ["S"]}, "kemikalie": {"NN": ["H"]}, "utesluten": {"PC": ["C"]}, "morgontidning": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6ptid": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4derska": {"NN": ["S"]}, "giltighet": {"NN": ["S"]}, "samvaro": {"NN": ["S"]}, "grundlig": {"JJ": ["S"]}, "slagen": {"PC": ["C"]}, "assistans": {"NN": ["H"]}, "utl\u00e4sa": {"VB": ["S"]}, "repertoar": {"NN": ["S"]}, "handl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "ryttm\u00e4stare": {"NN": ["S"]}, "rationalisering": {"NN": ["S"]}, "skida": {"NN": ["H"]}, "medverkan": {"NN": ["S"]}, "flora": {"NN": ["S"]}, "landsman": {"NN": ["D", "H"]}, "reserv": {"NN": ["C"]}, "\u00f6verdriven": {"PC": ["C"]}, "utbyggd": {"PC": ["S"]}, "fackligt": {"AB": ["S"]}, "ogynnsam": {"JJ": ["S"]}, "handha": {"VB": ["S"]}, "v\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "loge": {"NN": ["S"]}, "g\u00e5rdsplan": {"NN": ["S"]}, "strupe": {"NN": ["S"]}, "behaglig": {"JJ": ["H"]}, "fullv\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "identifikation": {"NN": ["S"]}, "n\u00f6dv\u00e4ndigt": {"AB": ["S"]}, "belyst": {"PC": ["C"]}, "iskall": {"JJ": ["S"]}, "k\u00f6rs\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "turn\u00e9": {"NN": ["S"]}, "realitet": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lkomna": {"VB": ["S"]}, "tilltro": {"NN": ["D"]}, "studsa": {"VB": ["H"]}, "l\u00e4ktare": {"NN": ["S"]}, "inledningsvis": {"AB": ["K"]}, "f\u00f6rv\u00e4xla": {"VB": ["C"]}, "till\u00e4gna": {"VB": ["C"]}, "barnkammare": {"NN": ["S"]}, "galleri": {"NN": ["H"]}, "betvivla": {"VB": ["S"]}, "reflektion": {"NN": ["H"]}, "h\u00f6jdpunkt": {"NN": ["S"]}, "insulin": {"NN": ["S"]}, "integration": {"NN": ["S"]}, "steka": {"VB": ["C", "H"]}, "bindande": {"PC": ["S"]}, "kompani": {"NN": ["S"]}, "sexton": {"RG": ["H"]}, "bindning": {"NN": ["S"]}, "civiliserad": {"JJ": ["C"]}, "varg": {"NN": ["D"]}, "samh\u00e4llsvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "klassiker": {"NN": ["H"]}, "introduktion": {"NN": ["D"]}, "depression": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rhistorisk": {"JJ": ["S"]}, "omtanke": {"NN": ["D"]}, "kreativ": {"JJ": ["K"]}, "konsekvent": {"AB": ["S"], "JJ": ["K"]}, "sk\u00e4r": {"JJ": ["S"], "NN": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00e4rlig": {"JJ": ["S"]}, "klassa": {"VB": ["S"]}, "d\u00e4mpa": {"VB": ["S"]}, "pott": {"NN": ["S"]}, "tillta": {"VB": ["S"]}, "klunga": {"NN": ["S"]}, "tablett": {"NN": ["D"]}, "sm\u00e5": {"JJ": ["S"]}, "knopp": {"NN": ["S"]}, "britt": {"NN": ["S"]}, "raskt": {"AB": ["S"]}, "intervjuare": {"NN": ["S"]}, "r\u00e5dgivning": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rja": {"NN": ["D"]}, "dynamik": {"NN": ["K"]}, "appl\u00e5dera": {"VB": ["H"]}, "kl\u00e4dsel": {"NN": ["D"]}, "etisk": {"JJ": ["K"]}, "n\u00e4mnv\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "upplagd": {"PC": ["S"]}, "tillh\u00f6righet": {"NN": ["S"]}, "profet": {"NN": ["S"]}, "mellanhand": {"NN": ["S"]}, "konstruktiv": {"JJ": ["K"]}, "framh\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "si": {"AB": ["S"]}, "b\u00f6ter": {"NN": ["H"]}, "s\u00e4kerligen": {"AB": ["S"]}, "hanne": {"NN": ["S"]}, "desperat": {"JJ": ["K"]}, "dirigera": {"VB": ["S"]}, "flat": {"JJ": ["S"]}, "heroisk": {"JJ": ["S"]}, "formulerad": {"PC": ["K"]}, "piska": {"VB": ["S"]}, "blankett": {"NN": ["S"]}, "arbetsliv": {"NN": ["S"]}, "schweizisk": {"JJ": ["C"]}, "muttra": {"VB": ["D"]}, "glans": {"NN": ["H"]}, "nominell": {"JJ": ["S"]}, "bortfall": {"NN": ["S"]}, "fokus": {"NN": ["S"]}, "knippe": {"NN": ["H"]}, "vedertagen": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4rdighet": {"NN": ["H"]}, "journalistisk": {"JJ": ["K"]}, "formad": {"PC": ["C"]}, "massmedium": {"NN": ["S"]}, "antaga": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verhuvud": {"AB": ["S"]}, "ompr\u00f6vning": {"NN": ["S"]}, "omg\u00e5ende": {"AB": ["S"]}, "komplement": {"NN": ["S"]}, "sluka": {"VB": ["D"]}, "giftig": {"JJ": ["H"]}, "h": {"NN": ["S"]}, "underleverant\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "husdjur": {"NN": ["S"]}, "reservation": {"NN": ["S"]}, "fientlig": {"JJ": ["C"]}, "hyllning": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbunden": {"PC": ["C"]}, "l\u00e4cka": {"VB": ["D"]}, "raffinerad": {"JJ": ["H"]}, "ambassad": {"NN": ["D"]}, "propaganda": {"NN": ["H"]}, "jungfru": {"NN": ["H"]}, "dofta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6verraskad": {"PC": ["C"]}, "\u00f6rn": {"NN": ["D", "H"]}, "gr\u00e4dde": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4lsignelse": {"NN": ["H"]}, "kaka": {"NN": ["D"]}, "aktion": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6rhandla": {"VB": ["S"]}, "fil": {"NN": ["D"]}, "mala": {"VB": ["D", "H"]}, "envar": {"PN": ["S"]}, "disponera": {"VB": ["S"]}, "kontakta": {"VB": ["K"]}, "femtiotal": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4cklig": {"JJ": ["D"]}, "hoppl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "sp\u00f6rsm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "eftertr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "rasera": {"VB": ["S"]}, "kompetensutveckling": {"NN": ["S"]}, "giltig": {"JJ": ["H"]}, "konstaterande": {"NN": ["S"]}, "pigg": {"JJ": ["S"]}, "biblisk": {"JJ": ["S"]}, "motst\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "inspirerad": {"PC": ["H"]}, "f\u00f6rlag": {"NN": ["S"]}, "utebliven": {"PC": ["C"]}, "betingad": {"PC": ["S"]}, "avbruten": {"PC": ["C"]}, "flagga": {"NN": ["C"]}, "producerad": {"PC": ["C"]}, "indikation": {"NN": ["K"]}, "retur": {"NN": ["S"]}, "odlad": {"PC": ["H"]}, "inp\u00e5": {"PP": ["S"]}, "kasern": {"NN": ["H"]}, "blixt": {"NN": ["H"]}, "optimism": {"NN": ["S"]}, "tomrum": {"NN": ["S"]}, "rustad": {"PC": ["S"]}, "persisk": {"JJ": ["S"]}, "medicinskt": {"AB": ["S"]}, "temperament": {"NN": ["H"]}, "TV-program": {"NN": ["S"]}, "problematisk": {"JJ": ["K"]}, "tron": {"NN": ["H"]}, "talare": {"NN": ["D", "H"]}, "anm\u00e4ld": {"PC": ["C"]}, "ensamst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdelaktig": {"JJ": ["D"]}, "distinktion": {"NN": ["H"]}, "molekyl": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6redrag": {"NN": ["S"]}, "mytisk": {"JJ": ["S"]}, "finess": {"NN": ["S"]}, "passion": {"NN": ["C"]}, "s\u00e4llsam": {"JJ": ["S"]}, "monolog": {"NN": ["S"]}, "virvla": {"VB": ["S"]}, "tr\u00e4ff": {"NN": ["C"]}, "klumpig": {"JJ": ["S"]}, "duva": {"NN": ["D", "H"]}, "spannm\u00e5l": {"NN": ["D", "H"]}, "daghem": {"NN": ["S"]}, "hane": {"NN": ["S"]}, "rikligt": {"AB": ["S"]}, "d\u00e5re": {"NN": ["S"]}, "delaktig": {"JJ": ["S"]}, "fl\u00e4kt": {"NN": ["D", "H"]}, "vilt": {"AB": ["S"]}, "extremt": {"AB": ["K"]}, "operativ": {"JJ": ["K"]}, "v\u00e4rdepapper": {"NN": ["S"]}, "livn\u00e4ra": {"VB": ["S"]}, "tv\u00e4rvetenskaplig": {"JJ": ["S"]}, "bagage": {"NN": ["H"]}, "stelna": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4regen": {"JJ": ["S"]}, "inramning": {"NN": ["S"]}, "betoning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5nda": {"NN": ["S"]}, "importerad": {"PC": ["C"]}, "p\u00e4rla": {"NN": ["D"]}, "psalm": {"NN": ["S"]}, "lina": {"NN": ["S"]}, "sofistikerad": {"JJ": ["S"]}, "bekymrad": {"PC": ["C"]}, "avklarad": {"PC": ["S"]}, "inomhus": {"AB": ["S"]}, "frakta": {"VB": ["S"]}, "mobiltelefon": {"NN": ["K"]}, "v\u00e4rja": {"VB": ["S"]}, "bos\u00e4ttning": {"NN": ["H"]}, "lyx": {"NN": ["C"]}, "lyckligt": {"AB": ["S"]}, "fyrtiotal": {"NN": ["S"]}, "k\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "accepterad": {"PC": ["C"]}, "f\u00f6ruts\u00e4ga": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rs\u00f6ksdjur": {"NN": ["S"]}, "dagis": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rskjutning": {"NN": ["S"]}, "tunnelbana": {"NN": ["D"]}, "inbrott": {"NN": ["S"]}, "fruktbar": {"JJ": ["H"]}, "renodlad": {"PC": ["S"]}, "sj\u00e4lvklarhet": {"NN": ["S"]}, "utbyta": {"VB": ["S"]}, "genial": {"JJ": ["S"]}, "entydig": {"JJ": ["S"]}, "uttrycksmedel": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terkalla": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rst\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "gagna": {"VB": ["S"]}, "\u00f6dmjukhet": {"NN": ["H"]}, "mikrofon": {"NN": ["H"]}, "lax": {"NN": ["D"]}, "sl\u00e4ktskap": {"NN": ["S"]}, "kr\u00e4nga": {"VB": ["D", "H"]}, "bergv\u00e4gg": {"NN": ["S"]}, "ryggs\u00e4ck": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5llbar": {"JJ": ["K"]}, "springande": {"PC": ["S"]}, "medalj": {"NN": ["H"]}, "fr\u00e5getecken": {"NN": ["S"]}, "experimentell": {"JJ": ["S"]}, "betj\u00e4na": {"VB": ["C"]}, "naturvetenskap": {"NN": ["S"]}, "ber\u00f6mma": {"VB": ["S"]}, "kroppslig": {"JJ": ["S"]}, "varsel": {"NN": ["S"]}, "marschera": {"VB": ["D", "H"]}, "fyrkantig": {"JJ": ["S"]}, "oregelbunden": {"JJ": ["H"]}, "utg\u00e5ngsl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "gripen": {"PC": ["C"]}, "mode": {"NN": ["H"]}, "livf\u00f6rs\u00e4kring": {"NN": ["S"]}, "uppst\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "smita": {"VB": ["C"]}, "pinne": {"NN": ["H"]}, "mogna": {"VB": ["H"]}, "h\u00e4romdagen": {"AB": ["S"]}, "prim\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "utr\u00f6na": {"VB": ["S"]}, "representativ": {"JJ": ["K"]}, "italienare": {"NN": ["C"]}, "timma": {"NN": ["S"]}, "arbetslag": {"NN": ["S"]}, "ingalunda": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlan": {"NN": ["C"]}, "utblick": {"NN": ["S"]}, "mossa": {"NN": ["D"]}, "prestanda": {"NN": ["S"]}, "genuin": {"JJ": ["D"]}, "bifalla": {"VB": ["S"]}, "bortsedd": {"PC": ["S"]}, "stifta": {"VB": ["S"]}, "suddig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rnimma": {"VB": ["S"]}, "n\u00e5d": {"NN": ["C"]}, "stram": {"JJ": ["S"]}, "studentk\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rdcentral": {"NN": ["S"]}, "sy": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rkunna": {"VB": ["S"]}, "d\u00f6pa": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rkunnelse": {"NN": ["S"]}, "tiondel": {"NN": ["S"]}, "befolkad": {"PC": ["H"]}, "renovering": {"NN": ["K"]}, "ironi": {"NN": ["H"]}, "galenskap": {"NN": ["H"]}, "skepsis": {"NN": ["S"]}, "neger": {"NN": ["H"]}, "avteckna": {"VB": ["S"]}, "mystik": {"NN": ["S"]}, "emotionell": {"JJ": ["S"]}, "strama": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rtryckt": {"JJ": ["D"]}, "f\u00f6rn\u00e4mlig": {"JJ": ["S"]}, "kommunism": {"NN": ["S"]}, "sl\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "br\u00e5kdel": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4vla": {"VB": ["S"]}, "fl\u00f6da": {"VB": ["C"]}, "v\u00e4ndning": {"NN": ["H"]}, "mottagande": {"NN": ["H"]}, "rangordning": {"NN": ["S"]}, "fokusering": {"NN": ["S"]}, "forskningsomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "utest\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "uppskjuta": {"VB": ["S"]}, "avvikande": {"PC": ["S"]}, "nappa": {"VB": ["S"]}, "motorcykel": {"NN": ["C"]}, "marknadsplats": {"NN": ["S"]}, "lockelse": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rande": {"PC": ["S"]}, "havre": {"NN": ["D"]}, "pyramid": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rg\u00e4ves": {"AB": ["H"]}, "huvudfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "uppb\u00e4ra": {"VB": ["S"]}, "fors": {"NN": ["H"]}, "mognad": {"NN": ["D"]}, "kastrull": {"NN": ["S"]}, "inst\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "medlemskap": {"NN": ["S"]}, "tona": {"VB": ["S"]}, "dikta": {"VB": ["S"]}, "lutad": {"PC": ["D"]}, "m\u00e5ng\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rnuftig": {"JJ": ["H"]}, "b\u00e4rare": {"NN": ["D", "H"]}, "final": {"NN": ["S"]}, "beundran": {"NN": ["H"]}, "festlig": {"JJ": ["H"]}, "hj\u00e4lm": {"NN": ["D"]}, "blodtryck": {"NN": ["S"]}, "begynnelse": {"NN": ["S"]}, "inst\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "stockholmare": {"NN": ["S"]}, "biltrafik": {"NN": ["S"]}, "krossad": {"PC": ["D"]}, "skygg": {"JJ": ["S"]}, "planet": {"NN": ["H"]}, "sj\u00e4lvk\u00e4nsla": {"NN": ["S"]}, "nick": {"NN": ["S"]}, "memoar": {"NN": ["S"]}, "sekretariat": {"NN": ["S"]}, "tecknad": {"PC": ["H"]}, "kreatur": {"NN": ["S"]}, "charm": {"NN": ["S"]}, "flotta": {"NN": ["H"]}, "terapeutisk": {"JJ": ["S"]}, "boende": {"NN": ["D"]}, "separera": {"VB": ["S"]}, "befogenhet": {"NN": ["S"]}, "kallelse": {"NN": ["H"]}, "rista": {"VB": ["S"]}, "filter": {"NN": ["D"]}, "bastu": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4stlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "m\u00e4rkt": {"PC": ["H"]}, "fr\u00e4n": {"JJ": ["S"]}, "rask": {"JJ": ["C"]}, "lastad": {"PC": ["H"]}, "synnerlig": {"JJ": ["S"]}, "oj": {"IN": ["S"]}, "utlova": {"VB": ["S"]}, "avl\u00e5ng": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4roplan": {"NN": ["S"]}, "specialiserad": {"PC": ["H"]}, "subvention": {"NN": ["S"]}, "dos": {"NN": ["H"]}, "h\u00e4rmed": {"AB": ["S"]}, "utnyttjad": {"PC": ["C"]}, "otroligt": {"AB": ["S"]}, "indian": {"NN": ["S"]}, "reta": {"VB": ["S"]}, "m\u00e4rkbart": {"AB": ["S"]}, "drastiskt": {"AB": ["S"]}, "tillf\u00f6rlitlig": {"JJ": ["S"]}, "kn\u00e4cka": {"VB": ["H"]}, "ben\u00e4gen": {"JJ": ["S"]}, "monster": {"NN": ["C"]}, "vidgad": {"JJ": ["H"]}, "kakelugn": {"NN": ["S"]}, "likgiltig": {"JJ": ["C"]}, "grekiska": {"NN": ["D"]}, "konkurrerande": {"PC": ["S"]}, "ytligt": {"AB": ["S"]}, "mandatperiod": {"NN": ["S"]}, "frambringa": {"VB": ["S"]}, "avdrag": {"NN": ["D"]}, "gr\u00f6t": {"NN": ["S"]}, "bakl\u00e4nges": {"AB": ["S"]}, "frost": {"NN": ["D"]}, "deprimerad": {"PC": ["D"]}, "nederlag": {"NN": ["H"]}, "l\u00e4mnad": {"PC": ["C"]}, "ot\u00e4ck": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5terinf\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "skiss": {"NN": ["S"]}, "midnatt": {"NN": ["H"]}, "sm\u00e5prata": {"VB": ["H"]}, "\u00e4ldreomsorg": {"NN": ["S"]}, "g": {"NN": ["S"]}, "moderbolag": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mpel": {"NN": ["H"]}, "st\u00f6kig": {"JJ": ["S"]}, "tidsperiod": {"NN": ["S"]}, "kommunist": {"NN": ["C"]}, "stundom": {"AB": ["S"]}, "slingrande": {"PC": ["S"]}, "sparsamt": {"AB": ["S"]}, "hands": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6renkling": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rkasta": {"VB": ["H"]}, "andetag": {"NN": ["C", "H"]}, "mobilisera": {"VB": ["K"]}, "boplats": {"NN": ["S"]}, "privilegierad": {"PC": ["S"]}, "skolklass": {"NN": ["S"]}, "t\u00e4nkare": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttad": {"PC": ["C"]}, "trea": {"NN": ["S"]}, "uppeh\u00e5ll": {"NN": ["D"]}, "h\u00f6gljudd": {"JJ": ["H"]}, "innev\u00e5nare": {"NN": ["S"]}, "inspektion": {"NN": ["S"]}, "best\u00e4llare": {"NN": ["S"]}, "flamma": {"VB": ["S"]}, "dagsljus": {"NN": ["S"]}, "repetition": {"NN": ["D"]}, "underh\u00e5lla": {"VB": ["C"]}, "kanslihus": {"NN": ["S"]}, "historieskrivning": {"NN": ["S"]}, "stelnad": {"JJ": ["H"]}, "anonym": {"JJ": ["H"]}, "anstalt": {"NN": ["S"]}, "retorisk": {"JJ": ["S"]}, "kreativitet": {"NN": ["K"]}, "publicerad": {"PC": ["H"]}, "fastlagd": {"PC": ["C"]}, "bevakning": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rstamma": {"VB": ["H"]}, "lagrad": {"PC": ["S"]}, "dyrka": {"VB": ["C"]}, "orientalisk": {"JJ": ["H"]}, "klockslag": {"NN": ["S"]}, "omst\u00e4llning": {"NN": ["K"]}, "telefax": {"NN": ["S"]}, "utbrott": {"NN": ["S"]}, "drivande": {"PC": ["S"]}, "kapa": {"VB": ["S"]}, "hormon": {"NN": ["S"]}, "massiv": {"JJ": ["H"]}, "skickligt": {"AB": ["S"]}, "\u00e5terh\u00e5llsamhet": {"NN": ["S"]}, "underl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "svepande": {"PC": ["S"]}, "federal": {"JJ": ["S"]}, "bakben": {"NN": ["S"]}, "vetenskapligt": {"AB": ["S"]}, "vackla": {"VB": ["D"]}, "decentralisering": {"NN": ["S"]}, "undanskymd": {"PC": ["S"]}, "valr\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "graviditet": {"NN": ["D"]}, "kyss": {"NN": ["C"]}, "marsch": {"NN": ["C"]}, "spanjor": {"NN": ["H"]}, "klan": {"NN": ["H"]}, "prototyp": {"NN": ["S"]}, "vilkas": {"PN": ["S"]}, "arbetarklass": {"NN": ["S"]}, "kronisk": {"JJ": ["S"]}, "dito": {"AB": ["S"]}, "relevans": {"NN": ["S"]}, "hierarki": {"NN": ["K"]}, "examensarbete": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6rlighet": {"NN": ["S"]}, "finansminister": {"NN": ["S"]}, "arbetskl\u00e4der": {"NN": ["S"]}, "misst\u00e4nksamhet": {"NN": ["H"]}, "\u00f6sa": {"VB": ["S"]}, "b\u00e5ge": {"NN": ["C"]}, "honung": {"NN": ["H"]}, "universell": {"JJ": ["D", "H"]}, "marginell": {"JJ": ["S"]}, "klump": {"NN": ["S"]}, "reglerad": {"PC": ["C"]}, "mots\u00e4ga": {"VB": ["H"]}, "boskapssk\u00f6tsel": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lst\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "inb\u00f6rdeskrig": {"NN": ["S"]}, "inblick": {"NN": ["S"]}, "stadga": {"NN": ["H"]}, "marginal": {"NN": ["H"]}, "t\u00e4nd": {"PC": ["C"]}, "stift": {"NN": ["D"]}, "x": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4nna": {"VB": ["C"]}, "katolsk": {"JJ": ["C"]}, "\u00f6vergrepp": {"NN": ["H"]}, "skrivare": {"NN": ["K"]}, "uppfunnen": {"PC": ["C"]}, "begravd": {"PC": ["C"]}, "s\u00e4d": {"NN": ["D"]}, "dricksvatten": {"NN": ["S"]}, "uppdelad": {"PC": ["S"]}, "trafikolycka": {"NN": ["S"]}, "ins\u00e4ndare": {"NN": ["S"]}, "jordbruksmark": {"NN": ["S"]}, "stava": {"VB": ["S"]}, "utslagen": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tskillnad": {"NN": ["S"]}, "jordbrukare": {"NN": ["H"]}, "oskriven": {"PC": ["S"]}, "uppoffring": {"NN": ["S"]}, "sargad": {"PC": ["C"]}, "harmonisk": {"JJ": ["S"]}, "p\u00e5mind": {"PC": ["C"]}, "konto": {"NN": ["C"]}, "f\u00f6respr\u00e5ka": {"VB": ["D"]}, "avsky": {"NN": ["S"]}, "beh\u00e5llning": {"NN": ["H"]}, "bokslut": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rfader": {"NN": ["S"]}, "framst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "nedsatt": {"PC": ["S"]}, "handfull": {"JJ": ["S"]}, "hederlig": {"JJ": ["C"]}, "lindra": {"VB": ["S"]}, "sekvens": {"NN": ["K"]}, "episod": {"NN": ["C"]}, "genomslag": {"NN": ["K"]}, "omn\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "diagnostik": {"NN": ["S"]}, "avlasta": {"VB": ["S"]}, "uppriktigt": {"AB": ["S"]}, "d\u00f6dlig": {"JJ": ["H"]}, "upphetsning": {"NN": ["S"]}, "skiljas": {"VB": ["D"]}, "ovanst\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rtjust": {"AB": ["S"], "JJ": ["S"]}, "\u00f6dslig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rfattarskap": {"NN": ["S"]}, "bagageutrymme": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4ngning": {"NN": ["K"]}, "p": {"NN": ["D"]}, "abort": {"NN": ["D"]}, "l\u00e4mpligen": {"AB": ["S"]}, "fullborda": {"VB": ["D"]}, "stamma": {"VB": ["H"]}, "hyreshus": {"NN": ["S"]}, "naturv\u00e5rdsverk": {"NN": ["S"]}, "avsiktligt": {"AB": ["S"]}, "flerbostadshus": {"NN": ["S"]}, "byggnadsarbetare": {"NN": ["S"]}, "hett": {"AB": ["S"]}, "gl\u00e4dja": {"VB": ["H"]}, "styv": {"JJ": ["S"]}, "stillast\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "grundlag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rel\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "bortsett": {"AB": ["S"]}, "integritet": {"NN": ["K"]}, "lantbruk": {"NN": ["S"]}, "intrig": {"NN": ["D"]}, "ryggrad": {"NN": ["D"]}, "differentierad": {"PC": ["S"]}, "kalv": {"NN": ["D"]}, "sant": {"AB": ["S"]}, "anklagelse": {"NN": ["H"]}, "efterfr\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "evolution\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "brett": {"AB": ["S"]}, "r\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "eftertraktad": {"PC": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6relsevis": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6reskriven": {"PC": ["S"]}, "slit": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5l": {"NN": ["D"]}, "f\u00e5ngenskap": {"NN": ["S"]}, "missf\u00f6rst\u00e5": {"VB": ["S"]}, "pianist": {"NN": ["S"]}, "d\u00e5tida": {"JJ": ["S"]}, "oavbrutet": {"AB": ["S"]}, "gl\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rorening": {"NN": ["K"]}, "halvtid": {"NN": ["S"]}, "ost\u00f6rd": {"JJ": ["S"]}, "varsamt": {"AB": ["S"]}, "jagad": {"PC": ["S"]}, "kosmisk": {"JJ": ["S"]}, "suggestiv": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rberedd": {"PC": ["S"]}, "heder": {"NN": ["C", "H"]}, "kungapar": {"NN": ["S"]}, "undandra": {"VB": ["H"]}, "lump": {"NN": ["S"]}, "bevista": {"VB": ["S"]}, "institutionell": {"JJ": ["S"]}, "underh\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "utv\u00e4g": {"NN": ["D", "H"]}, "bister": {"JJ": ["S"]}, "adjunkt": {"NN": ["S"]}, "samst\u00e4mmig": {"JJ": ["S"]}, "undertrycka": {"VB": ["H"]}, "slunga": {"VB": ["H"]}, "oacceptabel": {"JJ": ["K"]}, "dumhet": {"NN": ["C", "H"]}, "drastisk": {"JJ": ["S"]}, "fosfor": {"NN": ["S"]}, "utspel": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6rdagskv\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "ansl\u00e5": {"VB": ["S"]}, "modernisera": {"VB": ["S"]}, "beaktande": {"NN": ["S"]}, "orimligt": {"AB": ["S"]}, "ovetande": {"JJ": ["S"]}, "stabilisera": {"VB": ["H"]}, "anst\u00e4ndig": {"JJ": ["S"]}, "uts\u00f6kt": {"PC": ["S"]}, "familjemedlem": {"NN": ["H"]}, "enormt": {"AB": ["S"]}, "otur": {"NN": ["S"]}, "drog": {"NN": ["H"]}, "industriomr\u00e5de": {"NN": ["S"]}, "oupph\u00f6rligt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rfinad": {"PC": ["S"]}, "t\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "infektion": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lsignad": {"PC": ["S"]}, "design": {"NN": ["K"]}, "garanterad": {"PC": ["S"]}, "avv\u00e4gning": {"NN": ["S"]}, "rostig": {"JJ": ["S"]}, "nalkas": {"VB": ["H"]}, "intrikat": {"JJ": ["S"]}, "fog": {"NN": ["S"]}, "skepnad": {"NN": ["C"]}, "g\u00f6dsel": {"NN": ["H"]}, "ackord": {"NN": ["S"]}, "bel\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "obalans": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttsv\u00e4sende": {"NN": ["S"]}, "stormakt": {"NN": ["S"]}, "adj\u00f6": {"IN": ["S"]}, "vall": {"NN": ["S"]}, "salig": {"JJ": ["S"]}, "k\u00e4rring": {"NN": ["S"]}, "lyckligtvis": {"AB": ["S"]}, "fackf\u00f6rening": {"NN": ["D"]}, "framtagen": {"PC": ["S"]}, "gram": {"NN": ["H"]}, "tillika": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4pnad": {"PC": ["S"]}, "omtyckt": {"JJ": ["S"]}, "avskuren": {"PC": ["S"]}, "formel": {"NN": ["C"]}, "onaturlig": {"JJ": ["S"]}, "utf\u00f6rligt": {"AB": ["S"]}, "mytologi": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rkorta": {"VB": ["D"]}, "gr\u00e4smatta": {"NN": ["S"]}, "ber\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "hage": {"NN": ["S"]}, "logik": {"NN": ["H"]}, "talesman": {"NN": ["K"]}, "bekymra": {"VB": ["C"]}, "tilltalande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6nskning": {"NN": ["S"]}, "avvaktan": {"NN": ["S"]}, "saknad": {"NN": ["H"]}, "ur\u00e5ldrig": {"JJ": ["S"]}, "helhetssyn": {"NN": ["S"]}, "effektivisera": {"VB": ["S"]}, "mildra": {"VB": ["S"]}, "informell": {"JJ": ["K"]}, "mytologisk": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rmedling": {"NN": ["H"]}, "hetsig": {"JJ": ["S"]}, "komponera": {"VB": ["C"]}, "drake": {"NN": ["D"]}, "monopol": {"NN": ["K"]}, "k\u00f6rning": {"NN": ["S"]}, "parkeringsplats": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5gons": {"PS": ["S"]}, "justitieminister": {"NN": ["S"]}, "skyddande": {"PC": ["S"]}, "belastning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rldsm\u00e4stare": {"NN": ["S"]}, "offra": {"VB": ["H"]}, "marknadsm\u00e4ssig": {"JJ": ["S"]}, "utl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "h\u00e5g": {"NN": ["S"]}, "tilltagande": {"JJ": ["S"]}, "r\u00f6tt": {"AB": ["S"]}, "sk\u00e5da": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4tort": {"NN": ["S"]}, "till\u00e5telse": {"NN": ["C"]}, "vidstr\u00e4ckt": {"JJ": ["C"]}, "sk\u00f6tsel": {"NN": ["S"]}, "avg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "aptit": {"NN": ["C"]}, "rituell": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4sentligen": {"AB": ["S"]}, "upprorisk": {"JJ": ["S"]}, "statisk": {"JJ": ["S"]}, "stimulerande": {"PC": ["S"]}, "fascinerande": {"JJ": ["S"]}, "ironiskt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rst\u00e4rkt": {"PC": ["S"]}, "efterlikna": {"VB": ["S"]}, "minimum": {"NN": ["C"]}, "l\u00f6ntagare": {"NN": ["S"]}, "ovilja": {"NN": ["S"]}, "oemotst\u00e5ndlig": {"JJ": ["S"]}, "tales\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "runsten": {"NN": ["S"]}, "allm\u00e4ngiltig": {"JJ": ["S"]}, "tynga": {"VB": ["H"]}, "befara": {"VB": ["S"]}, "vansklig": {"JJ": ["S"]}, "avund": {"NN": ["H"]}, "karensdag": {"NN": ["S"]}, "trevande": {"PC": ["S"]}, "\u00e5ratal": {"NN": ["S"]}, "producent": {"NN": ["D", "H"]}, "f\u00f6rvaltare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tr\u00e5": {"NN": ["S"]}, "slopa": {"VB": ["S"]}, "ofullst\u00e4ndig": {"JJ": ["D"]}, "p\u00e5frestande": {"JJ": ["S"]}, "ogilla": {"VB": ["S"]}, "tillgripa": {"VB": ["S"]}, "utmanande": {"PC": ["S"]}, "lyster": {"NN": ["S"]}, "studieresa": {"NN": ["S"]}, "skrota": {"VB": ["S"]}, "\u00e4lskare": {"NN": ["C"]}, "tr\u00e4ngsel": {"NN": ["D"]}, "geografi": {"NN": ["H"]}, "respekterad": {"PC": ["S"]}, "anst\u00e4llningstid": {"NN": ["S"]}, "borgm\u00e4stare": {"NN": ["C"]}, "bedrift": {"NN": ["S"]}, "tillg\u00e5": {"VB": ["S"]}, "porslin": {"NN": ["D"]}, "inflytelserik": {"JJ": ["S"]}, "uppenbara": {"VB": ["S"]}, "dunka": {"VB": ["C"]}, "fr\u00e5gande": {"PC": ["S"]}, "framf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "utn\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "\u00f6verfl\u00f6dig": {"JJ": ["H"]}, "exploatera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rebyggande": {"JJ": ["H"]}, "instabil": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringskassa": {"NN": ["S"]}, "teknologisk": {"JJ": ["S"]}, "ledningsgrupp": {"NN": ["S"]}, "kundkrets": {"NN": ["S"]}, "\u00f6sterrikisk": {"JJ": ["D"]}, "medvetsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "mission": {"NN": ["H"]}, "huvudbyggnad": {"NN": ["S"]}, "t\u00e5lmodigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rest\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rbliva": {"VB": ["S"]}, "villigt": {"AB": ["S"]}, "gl\u00f6md": {"PC": ["S"]}, "viga": {"VB": ["S"]}, "j\u00e4ttestor": {"JJ": ["S"]}, "oskadd": {"JJ": ["S"]}, "lasarett": {"NN": ["S"]}, "ignorera": {"VB": ["H"]}, "insjukna": {"VB": ["C"]}, "handtag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6delse": {"NN": ["C"]}, "utstr\u00e4cka": {"VB": ["S"]}, "karakt\u00e4ristisk": {"JJ": ["S"]}, "bredda": {"VB": ["S"]}, "markering": {"NN": ["S"]}, "hugg": {"NN": ["S"]}, "kl\u00e4nga": {"VB": ["S"]}, "on\u00f6dan": {"NN": ["S"]}, "utdragen": {"PC": ["S"]}, "upps\u00e4gningstid": {"NN": ["S"]}, "isolera": {"VB": ["C"]}, "f\u00e4rdigst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "tidsrymd": {"NN": ["S"]}, "avsl\u00e5": {"VB": ["D"]}, "neddragning": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rdel\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "attraktion": {"NN": ["H"]}, "underjordisk": {"JJ": ["H"]}, "intimt": {"AB": ["S"]}, "bakg\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verhand": {"NN": ["S"]}, "torp": {"NN": ["S"]}, "omgiva": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4nja": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "varva": {"VB": ["S"]}, "h\u00f6gkonjunktur": {"NN": ["S"]}, "bedra": {"VB": ["C", "D"]}, "femtedel": {"NN": ["S"]}, "byr\u00e5krati": {"NN": ["D"]}, "grotta": {"NN": ["H"]}, "tank": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rtvivlat": {"AB": ["S"]}, "samarbetspartner": {"NN": ["S"]}, "bakomliggande": {"PC": ["S"]}, "prydlig": {"JJ": ["S"]}, "s\u00e4rst\u00e4llning": {"NN": ["S"]}, "gr\u00e4nd": {"NN": ["S"]}, "likst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "utmattad": {"PC": ["S"]}, "\u00e5sna": {"NN": ["D"]}, "evenemang": {"NN": ["S"]}, "femma": {"NN": ["S"]}, "grundl\u00e4gga": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "orsakad": {"PC": ["S"]}, "misst\u00e4nksam": {"JJ": ["H"]}, "p\u00e5minnelse": {"NN": ["S"]}, "ingripande": {"NN": ["S"]}, "gnista": {"NN": ["D"]}, "k\u00e4nnetecknande": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tskild": {"PC": ["S"]}, "trotsa": {"VB": ["D"]}, "arbetsutskott": {"NN": ["S"]}, "oansenlig": {"JJ": ["S"]}, "v\u00e4rderad": {"PC": ["S"]}, "omv\u00e4ndelse": {"NN": ["S"]}, "runda": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e5ldrad": {"PC": ["S"]}, "samtycka": {"VB": ["C"]}, "diplomatisk": {"JJ": ["H"]}, "brokig": {"JJ": ["S"]}, "medk\u00e4nsla": {"NN": ["D"]}, "\u00e5tg\u00e4rda": {"VB": ["H"]}, "emigrera": {"VB": ["H"]}, "f\u00f6rbruka": {"VB": ["S"]}, "slarvig": {"JJ": ["S"]}, "fnissa": {"VB": ["S"]}, "s\u00e4krad": {"PC": ["S"]}, "motto": {"NN": ["H"]}, "komposition": {"NN": ["S"]}, "forskningsprojekt": {"NN": ["S"]}, "element\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "tam": {"JJ": ["H"]}, "dilemma": {"NN": ["S"]}, "svek": {"NN": ["H"]}, "kommunistisk": {"JJ": ["C"]}, "intellektuellt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4rra": {"VB": ["S"]}, "asiatisk": {"JJ": ["D"]}, "elegans": {"NN": ["H"]}, "utel\u00e4mna": {"VB": ["C"]}, "f\u00f6rkl\u00e4dd": {"PC": ["S"]}, "uttagen": {"PC": ["S"]}, "bottna": {"VB": ["S"]}, "kluven": {"PC": ["S"]}, "bruten": {"PC": ["S"]}, "segrare": {"NN": ["S"]}, "skrivelse": {"NN": ["S"]}, "stegvis": {"AB": ["S"]}, "budgetproposition": {"NN": ["S"]}, "grammatik": {"NN": ["S"]}, "efterl\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "framf\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "slutf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "v\u00e4xling": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4mpla": {"VB": ["H"]}, "snarlik": {"JJ": ["S"]}, "skifte": {"NN": ["S"]}, "varaktig": {"JJ": ["S"]}, "oumb\u00e4rlig": {"JJ": ["H"]}, "kapsel": {"NN": ["S"]}, "solljus": {"NN": ["S"]}, "presenterad": {"PC": ["S"]}, "hedra": {"VB": ["H"]}, "omf\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "utbytt": {"PC": ["S"]}, "k\u00e4rnvapen": {"NN": ["S"]}, "tillfr\u00e5ga": {"VB": ["S"]}, "hj\u00e4lpl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "vikingatid": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttf\u00e4rdighet": {"NN": ["S"]}, "upphovsman": {"NN": ["D", "H"]}, "passivitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00e5talig": {"JJ": ["S"]}, "omorganisation": {"NN": ["S"]}, "komplicera": {"VB": ["C"]}, "motstridig": {"JJ": ["S"]}, "fr\u00e5ng\u00e5": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nkt": {"PC": ["S"]}, "uppfostra": {"VB": ["S"]}, "statsbidrag": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4rleksfull": {"JJ": ["C", "H"]}, "helt\u00e4ckande": {"JJ": ["S"]}, "optimal": {"JJ": ["S"]}, "sovjet": {"NN": ["D", "H"]}, "br\u00e4da": {"NN": ["S"]}, "efterlevande": {"NN": ["S"]}, "opassande": {"JJ": ["S"]}, "skorsten": {"NN": ["H"]}, "dekorativ": {"JJ": ["D"]}, "sextiotal": {"NN": ["S"]}, "referens": {"NN": ["S"]}, "tillvarata": {"VB": ["S"]}, "fruktan": {"NN": ["C"]}, "borgare": {"NN": ["C"]}, "v\u00e4xlande": {"PC": ["S"]}, "studiebes\u00f6k": {"NN": ["S"]}, "missn\u00f6je": {"NN": ["S"]}, "kupp": {"NN": ["S"]}, "idelig": {"JJ": ["S"]}, "fingervisning": {"NN": ["S"]}, "originell": {"JJ": ["H"]}, "v\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "underbart": {"AB": ["S"]}, "kulm": {"NN": ["S"]}, "inneboende": {"PC": ["S"]}, "likaledes": {"AB": ["S"]}, "foster": {"NN": ["S"]}, "stillhet": {"NN": ["S"]}, "ant\u00e4nda": {"VB": ["H"]}, "format": {"NN": ["K"]}, "frita": {"VB": ["S"]}, "elektricitet": {"NN": ["D"]}, "rockband": {"NN": ["S"]}, "fiktiv": {"JJ": ["S"]}, "biverkning": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4tthet": {"NN": ["H"]}, "j\u00e4mvikt": {"NN": ["H"]}, "minister": {"NN": ["C"]}, "n\u00e4rliggande": {"JJ": ["S"]}, "ledighet": {"NN": ["S"]}, "inb\u00e4ddad": {"PC": ["S"]}, "stationshus": {"NN": ["S"]}, "kommunistparti": {"NN": ["S"]}, "rampljus": {"NN": ["S"]}, "v\u00e5rflod": {"NN": ["S"]}, "nedsk\u00e4rning": {"NN": ["S"]}, "vidareutveckling": {"NN": ["S"]}, "tids\u00f6dande": {"PC": ["S"]}, "kvitt": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4lskelse": {"NN": ["S"]}, "subjektiv": {"JJ": ["K"]}, "uppgiven": {"PC": ["S"]}, "avsl\u00f6jande": {"NN": ["H"]}, "doktorsexamen": {"NN": ["S"]}, "kvot": {"NN": ["S"]}, "fj\u00e4ril": {"NN": ["H"]}, "\u00f6msesidigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6renkla": {"VB": ["D"]}, "klot": {"NN": ["H"]}, "bekanta": {"VB": ["S"]}, "chockerande": {"PC": ["S"]}, "skymundan": {"AB": ["S"]}, "sjukskrivning": {"NN": ["S"]}, "pensel": {"NN": ["H"]}, "notering": {"NN": ["S"]}, "r\u00f6n": {"NN": ["S"]}, "dekor": {"NN": ["S"]}, "livstid": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ndock": {"AB": ["S"]}, "gissning": {"NN": ["S"]}, "rimligt": {"AB": ["S"]}, "mana": {"VB": ["S"]}, "revision": {"NN": ["K"]}, "antropologisk": {"JJ": ["S"]}, "arkeolog": {"NN": ["S"]}, "barnfamilj": {"NN": ["S"]}, "omv\u00e4lvning": {"NN": ["S"]}, "missbrukare": {"NN": ["S"]}, "utrusta": {"VB": ["H"]}, "\u00f6vers": {"NN": ["S"]}, "slagf\u00e4lt": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4ngelsestraff": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terf\u00f6ra": {"VB": ["C", "H"]}, "funka": {"VB": ["S"]}, "korrigera": {"VB": ["S"]}, "riskabel": {"JJ": ["S"]}, "kr\u00f6na": {"VB": ["D"]}, "fj\u00e4der": {"NN": ["H"]}, "spelregel": {"NN": ["S"]}, "kr\u00e5nglig": {"JJ": ["S"]}, "tillk\u00e4nnage": {"VB": ["C"]}, "utrota": {"VB": ["D"]}, "nationalistisk": {"JJ": ["S"]}, "vibrera": {"VB": ["D"]}, "h\u00e4lsosam": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verst": {"JJ": ["S"]}, "huvudkontor": {"NN": ["S"]}, "uppr\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "v\u00e4lta": {"VB": ["C"]}, "hembygd": {"NN": ["S"]}, "kull": {"NN": ["S"]}, "renad": {"PC": ["S"]}, "uppm\u00e4rksamt": {"AB": ["S"]}, "spekulera": {"VB": ["H"]}, "infart": {"NN": ["S"]}, "oskuld": {"NN": ["C", "H"]}, "komisk": {"JJ": ["D"]}, "upphandling": {"NN": ["S"]}, "indragen": {"PC": ["S"]}, "irrelevant": {"JJ": ["S"]}, "sakfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "riksintresse": {"NN": ["S"]}, "attackera": {"VB": ["C"]}, "smycke": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rlorare": {"NN": ["S"]}, "teoretiker": {"NN": ["S"]}, "utebli": {"VB": ["C"]}, "sm\u00e5f\u00f6retagare": {"NN": ["S"]}, "kontrollgrupp": {"NN": ["S"]}, "markant": {"AB": ["S"]}, "prosa": {"NN": ["D"]}, "tangera": {"VB": ["S"]}, "folkgrupp": {"NN": ["D"]}, "psykiskt": {"AB": ["S"]}, "splittring": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4lbefinnande": {"NN": ["H"]}, "fotsp\u00e5r": {"NN": ["D"]}, "leverne": {"NN": ["S"]}, "team": {"NN": ["S"]}, "almanacka": {"NN": ["S"]}, "nisch": {"NN": ["S"]}, "distribution": {"NN": ["S"]}, "vansinne": {"NN": ["S"]}, "etnisk": {"JJ": ["K"]}, "jordklot": {"NN": ["S"]}, "arabv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "ruin": {"NN": ["H"]}, "ol\u00f6slig": {"JJ": ["S"]}, "livligt": {"AB": ["S"]}, "klyfta": {"NN": ["H"]}, "japan": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6retr\u00e4de": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rbluffande": {"AB": ["S"]}, "\u00e5tf\u00f6ljd": {"PC": ["S"]}, "man\u00f6vrera": {"VB": ["H"]}, "n\u00e4rmande": {"NN": ["S"]}, "luftig": {"JJ": ["S"]}, "flexibilitet": {"NN": ["K"]}, "respektera": {"VB": ["C"]}, "br\u00e5dskande": {"PC": ["S"]}, "fusion": {"NN": ["S"]}, "samh\u00e4llsdebatt": {"NN": ["S"]}, "civilr\u00e4ttslig": {"JJ": ["S"]}, "omstrukturering": {"NN": ["S"]}, "bett": {"NN": ["D"]}, "strandkant": {"NN": ["S"]}, "riddare": {"NN": ["S"]}, "br\u00e4nnande": {"PC": ["S"]}, "styrande": {"PC": ["S"]}, "urin": {"NN": ["S"]}, "stupa": {"VB": ["S"]}, "indignation": {"NN": ["H"]}, "debut": {"NN": ["S"]}, "reserverad": {"PC": ["S"]}, "grundare": {"NN": ["K"]}, "bukt": {"NN": ["D"]}, "uppsikt": {"NN": ["H"]}, "tveksamt": {"AB": ["S"]}, "invecklad": {"PC": ["S"]}, "p\u00e5frestning": {"NN": ["S"]}, "sv\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "kringliggande": {"JJ": ["S"]}, "eftergift": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4rorik": {"JJ": ["S"]}, "spaning": {"NN": ["S"]}, "avs\u00e4ga": {"VB": ["S"]}, "l\u00e4nka": {"VB": ["S"]}, "symbios": {"NN": ["S"]}, "referensgrupp": {"NN": ["S"]}, "n\u00e4mnv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "sammanst\u00e4lla": {"VB": ["S"]}, "komfortabel": {"JJ": ["D"]}, "g\u00e5s": {"NN": ["D"]}, "\u00e5h\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6ne\u00f6kning": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terse": {"VB": ["C"]}, "videofilm": {"NN": ["S"]}, "barock": {"NN": ["S"]}, "barnbarn": {"NN": ["S"]}, "intressent": {"NN": ["S"]}, "upprepning": {"NN": ["D"]}, "framtidsfr\u00e5ga": {"NN": ["S"]}, "forcera": {"VB": ["S"]}, "skrivande": {"PC": ["S"]}, "stagnation": {"NN": ["S"]}, "palm": {"NN": ["D"]}, "spektakul\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "orange": {"JJ": ["S"]}, "uppskattning": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4nad": {"PC": ["S"]}, "eftertryck": {"NN": ["S"]}, "symtom": {"NN": ["S"]}, "\u00e5ldring": {"NN": ["D", "H"]}, "obekv\u00e4m": {"JJ": ["D", "H"]}, "journalistik": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4ntetid": {"NN": ["S"]}, "k\u00e4nslighet": {"NN": ["H"]}, "beh\u00f6vlig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rgrund": {"NN": ["S"]}, "\u00f6vervintra": {"VB": ["S"]}, "avg\u00e5ende": {"PC": ["S"]}, "symmetrisk": {"JJ": ["S"]}, "kugge": {"NN": ["S"]}, "konsultera": {"VB": ["H"]}, "utkast": {"NN": ["S"]}, "anknyta": {"VB": ["S"]}, "magasin": {"NN": ["S"]}, "missuppfatta": {"VB": ["S"]}, "saftig": {"JJ": ["S"]}, "uppfordrande": {"PC": ["S"]}, "underh\u00e5llande": {"PC": ["S"]}, "kladdig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rkortning": {"NN": ["D"]}, "spr\u00f6d": {"JJ": ["D"]}, "\u00e5terta": {"VB": ["H"]}, "intakt": {"JJ": ["H"]}, "milj\u00f6v\u00e4nlig": {"JJ": ["S"]}, "innevarande": {"PC": ["S"]}, "grymhet": {"NN": ["H"]}, "manuell": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4ttillg\u00e4nglig": {"JJ": ["S"]}, "pol": {"NN": ["D"]}, "j\u00e4mna": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rutbest\u00e4md": {"PC": ["S"]}, "vokabul\u00e4r": {"NN": ["D"]}, "avgiva": {"VB": ["S"]}, "tons\u00e4ttare": {"NN": ["S"]}, "egyptisk": {"JJ": ["D"]}, "huvudpart": {"NN": ["S"]}, "profetia": {"NN": ["S"]}, "libretto": {"NN": ["S"]}, "furste": {"NN": ["S"]}, "manifestation": {"NN": ["H"]}, "m\u00e5ttligt": {"AB": ["S"]}, "k\u00e4nslom\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "idealbild": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4djan": {"NN": ["S"]}, "mis\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "realism": {"NN": ["S"]}, "undanta": {"VB": ["S"]}, "\u00f6sttysk": {"JJ": ["S"]}, "scenario": {"NN": ["K"]}, "skandal": {"NN": ["H"]}, "fallande": {"PC": ["S"]}, "ordin\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "prestige": {"NN": ["H"]}, "tidvis": {"AB": ["S"]}, "utsliten": {"PC": ["S"]}, "godtycklig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rbryllande": {"PC": ["S"]}, "mandat": {"NN": ["K"]}, "groda": {"NN": ["D"]}, "del\u00e4gare": {"NN": ["S"]}, "infria": {"VB": ["S"]}, "innerst": {"JJ": ["S"]}, "d\u00f6v": {"JJ": ["H"]}, "\u00e5tf\u00f6lja": {"VB": ["S"]}, "underk\u00e4nna": {"VB": ["S"]}, "\u00e4gander\u00e4tt": {"NN": ["S"]}, "sp\u00e4nst": {"NN": ["S"]}, "reception": {"NN": ["S"]}, "minnesm\u00e4rke": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4ntansfull": {"JJ": ["S"]}, "road": {"PC": ["S"]}, "overklig": {"JJ": ["S"]}, "livsstil": {"NN": ["S"]}, "resignation": {"NN": ["D"]}, "f\u00e4ngsla": {"VB": ["D"]}, "halvera": {"VB": ["D"]}, "nedbrytning": {"NN": ["S"]}, "befr\u00e4mja": {"VB": ["S"]}, "yrkesverksam": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rtr\u00e4fflig": {"JJ": ["S"]}, "vetenskapsman": {"NN": ["D", "H"]}, "dansbana": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ventyra": {"VB": ["S"]}, "stationerad": {"PC": ["S"]}, "tvekl\u00f6st": {"AB": ["S"]}, "inbjuden": {"PC": ["S"]}, "avstanna": {"VB": ["S"]}, "m\u00e5nadsl\u00f6n": {"NN": ["S"]}, "konversation": {"NN": ["H"]}, "hydda": {"NN": ["D", "H"]}, "avb\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4mma": {"VB": ["H"]}, "vitalitet": {"NN": ["S"]}, "imperialism": {"NN": ["S"]}, "lantlig": {"JJ": ["H"]}, "r\u00e5dhus": {"NN": ["H"]}, "anvisad": {"PC": ["S"]}, "sammanbrott": {"NN": ["S"]}, "bed\u00f6mare": {"NN": ["S"]}, "inflyttning": {"NN": ["S"]}, "hellre": {"AB": ["S"]}, "entydigt": {"AB": ["S"]}, "f\u00e5f\u00e4ng": {"JJ": ["D", "H"]}, "stomme": {"NN": ["H"]}, "sammanh\u00e5llning": {"NN": ["S"]}, "tillvara": {"PL": ["S"]}, "olaglig": {"JJ": ["S"]}, "ljuv": {"JJ": ["H"]}, "genomt\u00e4nkt": {"PC": ["S"]}, "opinion": {"NN": ["S"]}, "prisa": {"VB": ["S"]}, "missta": {"VB": ["S"]}, "sockerbit": {"NN": ["S"]}, "underligt": {"AB": ["S"]}, "gener\u00f6s": {"JJ": ["C"]}, "v\u00e4lutbildad": {"JJ": ["S"]}, "b\u00e4rbar": {"JJ": ["S"]}, "tj\u00e4nstefolk": {"NN": ["S"]}, "kalori": {"NN": ["S"]}, "areal": {"NN": ["S"]}, "beryktad": {"PC": ["S"]}, "stilleben": {"NN": ["S"]}, "uppvaktning": {"NN": ["S"]}, "justera": {"VB": ["C"]}, "centerparti": {"NN": ["S"]}, "omv\u00e4nt": {"AB": ["H"]}, "d\u00e4remellan": {"AB": ["S"]}, "lirare": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rma": {"VB": ["S"]}, "karismatisk": {"JJ": ["S"]}, "fostra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6r\u00e4ldrahem": {"NN": ["S"]}, "ackompanjemang": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rbrukad": {"PC": ["S"]}, "kr\u00e5ngla": {"VB": ["S"]}, "unders\u00f6kt": {"PC": ["S"]}, "varsla": {"VB": ["S"]}, "utpost": {"NN": ["S"]}, "grundval": {"NN": ["S"]}, "genomarbetad": {"PC": ["S"]}, "kontrollerad": {"PC": ["S"]}, "vederb\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "serva": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsorg": {"NN": ["S"]}, "tjugonde": {"RO": ["S"]}, "somras": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4lja": {"VB": ["S"]}, "f\u00e5ngad": {"PC": ["S"]}, "h\u00f6gteknologisk": {"JJ": ["S"]}, "tv\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "tillgodog\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rdriva": {"VB": ["S"]}, "sten\u00e5lder": {"NN": ["S"]}, "metodiskt": {"AB": ["S"]}, "dragning": {"NN": ["S"]}, "l\u00e4nd": {"NN": ["S"]}, "kartl\u00e4ggning": {"NN": ["S"]}, "otill\u00e5ten": {"PC": ["S"]}, "uppemot": {"PP": ["S"]}, "m\u00e4ssing": {"NN": ["D"]}, "utdela": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6ljeslagare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6raktfull": {"JJ": ["H"]}, "andedr\u00e4kt": {"NN": ["D"]}, "modifikation": {"NN": ["S"]}, "produktiv": {"JJ": ["K"]}, "folkmusik": {"NN": ["S"]}, "redovisad": {"PC": ["S"]}, "frivilligt": {"AB": ["S"]}, "direktkontakt": {"NN": ["S"]}, "underteckna": {"VB": ["C", "H"]}, "parisisk": {"JJ": ["D"]}, "socialbidrag": {"NN": ["S"]}, "rostfri": {"JJ": ["S"]}, "privatperson": {"NN": ["S"]}, "livsvillkor": {"NN": ["S"]}, "beh\u00e4rskad": {"PC": ["S"]}, "internt": {"AB": ["S"]}, "tillm\u00e4ta": {"VB": ["S"]}, "specialisera": {"VB": ["H"]}, "uppslagen": {"PC": ["S"]}, "anstr\u00e4ngd": {"PC": ["S"]}, "spelad": {"PC": ["S"]}, "visuell": {"JJ": ["S"]}, "tropisk": {"JJ": ["S"]}, "expressiv": {"JJ": ["S"]}, "t\u00f6ras": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rfallen": {"PC": ["S"]}, "behaga": {"VB": ["S"]}, "komposit\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "kommunalpolitiker": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6lje": {"NN": ["S"]}, "maximalt": {"AB": ["S"]}, "tredimensionell": {"JJ": ["S"]}, "oval": {"JJ": ["D"]}, "\u00e4tande": {"NN": ["S"]}, "grannland": {"NN": ["S"]}, "idyllisk": {"JJ": ["S"]}, "balansr\u00e4kning": {"NN": ["S"]}, "glest": {"AB": ["S"]}, "omistlig": {"JJ": ["S"]}, "nostalgisk": {"JJ": ["S"]}, "omv\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rmodan": {"NN": ["D"]}, "revidera": {"VB": ["S"]}, "botanisk": {"JJ": ["S"]}, "uttrycklig": {"JJ": ["H"]}, "bist\u00e5": {"VB": ["D"]}, "aggression": {"NN": ["H"]}, "banal": {"JJ": ["H"]}, "huvudman": {"NN": ["S"]}, "nogsamt": {"AB": ["S"]}, "m\u00e5nne": {"AB": ["S"]}, "slagkraftig": {"JJ": ["S"]}, "facit": {"NN": ["S"]}, "anseende": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbifart": {"NN": ["S"]}, "arrangerad": {"PC": ["S"]}, "vilsen": {"JJ": ["S"]}, "livsform": {"NN": ["S"]}, "underifr\u00e5n": {"AB": ["S"]}, "\u00e5teruppst\u00e5": {"VB": ["H"]}, "entusiast": {"NN": ["H"]}, "tr\u00e4ffande": {"PC": ["S"]}, "angripen": {"PC": ["S"]}, "konfiskera": {"VB": ["S"]}, "gl\u00e4nta": {"NN": ["H"]}, "sannolik": {"JJ": ["S"]}, "ikl\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4rb\u00e4rgera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsumbar": {"JJ": ["H"]}, "omf\u00f6rdela": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4mrad": {"PC": ["S"]}, "regim": {"NN": ["H"]}, "paradoxal": {"JJ": ["S"]}, "idiotisk": {"JJ": ["H"]}, "f\u00f6rvandling": {"NN": ["H"]}, "sensuell": {"JJ": ["S"]}, "tillgivenhet": {"NN": ["S"]}, "j\u00e4msides": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gskoleutbildning": {"NN": ["S"]}, "levnadsstandard": {"NN": ["S"]}, "mustig": {"JJ": ["S"]}, "elefant": {"NN": ["H"]}, "syrlig": {"JJ": ["S"]}, "bankdirekt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "livsfarlig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rdjupning": {"NN": ["S"]}, "okunnig": {"JJ": ["H"]}, "sydlig": {"JJ": ["C", "H"]}, "v\u00e4sttysk": {"JJ": ["S"]}, "tvivelaktig": {"JJ": ["S"]}, "foga": {"VB": ["S"]}, "uth\u00e5llighet": {"NN": ["H"]}, "otrevlig": {"JJ": ["H"]}, "envis": {"JJ": ["H"]}, "l\u00f6nekostnad": {"NN": ["S"]}, "m\u00f6tesplats": {"NN": ["S"]}, "eftertr\u00e4dare": {"NN": ["S"]}, "nionde": {"RO": ["S"]}, "dopp": {"NN": ["S"]}, "h\u00e4rtill": {"AB": ["S"]}, "vanmakt": {"NN": ["S"]}, "h\u00f6rsel": {"NN": ["S"]}, "ceremoni": {"NN": ["C"]}, "stenkast": {"NN": ["S"]}, "telekommunikation": {"NN": ["S"]}, "otakt": {"NN": ["S"]}, "nypa": {"NN": ["H"]}, "arvode": {"NN": ["D"]}, "v\u00e4ssa": {"VB": ["D"]}, "avkr\u00e4va": {"VB": ["S"]}, "bisarr": {"JJ": ["H"]}, "uppladdning": {"NN": ["S"]}, "oroad": {"PC": ["S"]}, "tjocktarm": {"NN": ["S"]}, "underf\u00f6rst\u00e5dd": {"PC": ["S"]}, "korthet": {"NN": ["S"]}, "orolighet": {"NN": ["S"]}, "l\u00e5ngdragen": {"PC": ["S"]}, "hoppl\u00f6st": {"AB": ["S"]}, "generat": {"AB": ["S"]}, "massaker": {"NN": ["D"]}, "reaktion\u00e4r": {"JJ": ["S"]}, "hisnande": {"PC": ["S"]}, "omslag": {"NN": ["H"]}, "f\u00f6rbannelse": {"NN": ["H"]}, "spr\u00e5kligt": {"AB": ["S"]}, "rimligtvis": {"AB": ["S"]}, "vattenfall": {"NN": ["S"]}, "slutm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpt": {"PC": ["S"]}, "undantagsvis": {"AB": ["S"]}, "ol\u00f6st": {"JJ": ["S"]}, "yrkesliv": {"NN": ["S"]}, "valfri": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4nsa": {"VB": ["S"]}, "abrupt": {"AB": ["S"]}, "bidragande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rt\u00e4ta": {"VB": ["S"]}, "sjukgymnast": {"NN": ["S"]}, "gymnasieutbildning": {"NN": ["S"]}, "ackompanjera": {"VB": ["S"]}, "bortgl\u00f6md": {"JJ": ["S"]}, "sammantr\u00e4da": {"VB": ["S"]}, "exponering": {"NN": ["S"]}, "publicitet": {"NN": ["S"]}, "\u00e4mbetsman": {"NN": ["S"]}, "befriande": {"PC": ["S"]}, "nyans": {"NN": ["H"]}, "pryda": {"VB": ["S"]}, "inl\u00e4mnad": {"PC": ["S"]}, "inf\u00f6rst\u00e5dd": {"JJ": ["S"]}, "preferens": {"NN": ["H"]}, "nyf\u00f6dd": {"PC": ["S"]}, "akustisk": {"JJ": ["S"]}, "sm\u00e5skalig": {"JJ": ["S"]}, "regeringschef": {"NN": ["S"]}, "promille": {"NN": ["S"]}, "inspirera": {"VB": ["H"]}, "vinnare": {"NN": ["D", "H"]}, "kirurg": {"NN": ["D", "H"]}, "sp\u00f6ke": {"NN": ["H"]}, "brottsling": {"NN": ["C"]}, "summarisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5teruppr\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "dussin": {"NN": ["H"]}, "konsultation": {"NN": ["S"]}, "osannolik": {"JJ": ["H"]}, "okonventionell": {"JJ": ["S"]}, "arbetstagare": {"NN": ["S"]}, "kommersiellt": {"AB": ["S"]}, "v\u00e4ndpunkt": {"NN": ["S"]}, "norrsida": {"NN": ["S"]}, "kapitulera": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rdr\u00f6jning": {"NN": ["S"]}, "artigt": {"AB": ["S"]}, "skr\u00e4ddarsy": {"VB": ["S"]}, "centralstation": {"NN": ["S"]}, "\u00f6verl\u00e4kare": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsening": {"NN": ["C"]}, "diktatur": {"NN": ["K"]}, "katedral": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4sterland": {"NN": ["S"]}, "trevligt": {"AB": ["S"]}, "hetta": {"VB": ["S"]}, "arbetsam": {"JJ": ["S"]}, "offentligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "stj\u00e4lpa": {"VB": ["S"]}, "miss": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "tilldragelse": {"NN": ["S"]}, "samklang": {"NN": ["S"]}, "mirakul\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "stick": {"NN": ["D"]}, "visdom": {"NN": ["H"]}, "posera": {"VB": ["S"]}, "uppn\u00e5dd": {"PC": ["S"]}, "genomslagskraft": {"NN": ["S"]}, "utvidgning": {"NN": ["S"]}, "procedur": {"NN": ["D", "H"]}, "fr\u00e4ck": {"JJ": ["D", "H"]}, "medgiva": {"VB": ["S"]}, "r\u00e4ddad": {"PC": ["S"]}, "etikett": {"NN": ["D"]}, "avf\u00e4rda": {"VB": ["S"]}, "\u00e5rg\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "handfast": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e5lrum": {"NN": ["S"]}, "tr\u00e5kigt": {"AB": ["S"]}, "slutf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "upps\u00f6ka": {"VB": ["S"]}, "fr\u00e4ckhet": {"NN": ["S"]}, "retr\u00e4tt": {"NN": ["H"]}, "ansedd": {"PC": ["S"]}, "kulturlandskap": {"NN": ["S"]}, "avdragsgill": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6ruts\u00e4gbar": {"JJ": ["H"]}, "logiskt": {"AB": ["K"]}, "appl\u00e5d": {"NN": ["D"]}, "jordbruksdepartement": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rggrann": {"JJ": ["S"]}, "farkost": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rdelad": {"PC": ["S"]}, "pumpa": {"VB": ["S"]}, "sektion": {"NN": ["C"]}, "sylt": {"NN": ["H"]}, "st\u00e4rkt": {"PC": ["S"]}, "aura": {"NN": ["S"]}, "aktie\u00e4gare": {"NN": ["K"]}, "ensidigt": {"AB": ["S"]}, "s\u00e4rklass": {"NN": ["S"]}, "vakta": {"VB": ["C", "H"]}, "psyke": {"NN": ["S"]}, "portugisisk": {"JJ": ["D"]}, "scenbild": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4tbar": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e4klare": {"NN": ["S"]}, "spirande": {"PC": ["S"]}, "sk\u00e4llande": {"PC": ["S"]}, "k\u00f6a": {"VB": ["S"]}, "dagblad": {"NN": ["S"]}, "stilig": {"JJ": ["S"]}, "avh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "korta": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rsurning": {"NN": ["S"]}, "kliv": {"NN": ["S"]}, "skridsko": {"NN": ["D"]}, "sysslol\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "installation": {"NN": ["K"]}, "v\u00e5rdpersonal": {"NN": ["S"]}, "vandringsled": {"NN": ["S"]}, "servering": {"NN": ["S"]}, "noterad": {"PC": ["S"]}, "chansl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "proklamera": {"VB": ["H"]}, "\u00e4go": {"NN": ["S"]}, "idol": {"NN": ["H"]}, "ringlande": {"PC": ["S"]}, "d\u00e4romkring": {"AB": ["S"]}, "bes\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "utpr\u00e4glat": {"AB": ["S"]}, "kortsiktig": {"JJ": ["S"]}, "desamma": {"PN": ["S"]}, "hektisk": {"JJ": ["S"]}, "apotek": {"NN": ["H"]}, "penseldrag": {"NN": ["S"]}, "oinvigd": {"JJ": ["S"]}, "fascination": {"NN": ["H"]}, "miljontals": {"AB": ["S"]}, "mall": {"NN": ["S"]}, "missfall": {"NN": ["D"]}, "skotsk": {"JJ": ["H"]}, "subventionera": {"VB": ["S"]}, "fantastiskt": {"AB": ["S"]}, "damma": {"VB": ["D"]}, "smida": {"VB": ["S"]}, "kitt": {"NN": ["S"]}, "uts\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "riksdagsman": {"NN": ["S"]}, "p\u00e5sk": {"NN": ["H"]}, "fana": {"NN": ["S"]}, "boja": {"NN": ["S"]}, "anspelning": {"NN": ["S"]}, "vittnesm\u00e5l": {"NN": ["H"]}, "partikongress": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4sterlig": {"JJ": ["S"]}, "revolutionerande": {"PC": ["S"]}, "efterv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "sopor": {"NN": ["D"]}, "f\u00f6rberedande": {"PC": ["S"]}, "genv\u00e4g": {"NN": ["S"]}, "likav\u00e4l": {"AB": ["S"]}, "dagsl\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "dagtid": {"NN": ["S"]}, "m\u00e4sterverk": {"NN": ["H"]}, "prins": {"NN": ["C"]}, "gl\u00e4nsa": {"VB": ["C", "H"]}, "befogad": {"JJ": ["S"]}, "unders\u00f6kande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rfatta": {"VB": ["S"]}, "midsommar": {"NN": ["S"]}, "nonsens": {"NN": ["S"]}, "realisera": {"VB": ["S"]}, "kv\u00e4va": {"VB": ["C", "D"]}, "tv\u00e4ren": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rlamande": {"PC": ["S"]}, "\u00f6verfull": {"JJ": ["S"]}, "frodas": {"VB": ["S"]}, "kn\u00e4ckebr\u00f6d": {"NN": ["S"]}, "restaurera": {"VB": ["S"]}, "slapp": {"JJ": ["S"]}, "slutresultat": {"NN": ["S"]}, "sn\u00e4v": {"JJ": ["S"]}, "rotera": {"VB": ["H"]}, "expansiv": {"JJ": ["S"]}, "borgerlighet": {"NN": ["D"]}, "finl\u00e4ndsk": {"JJ": ["D"]}, "utmynna": {"VB": ["S"]}, "upp\u00e5tg\u00e5ende": {"JJ": ["S"]}, "sammanslutning": {"NN": ["S"]}, "bem\u00f6da": {"VB": ["S"]}, "emotionellt": {"AB": ["S"]}, "motvind": {"NN": ["S"]}, "scenograf": {"NN": ["S"]}, "skramla": {"VB": ["S"]}, "uppvaknande": {"NN": ["S"]}, "troligtvis": {"AB": ["S"]}, "sinsemellan": {"AB": ["S"]}, "debutera": {"VB": ["S"]}, "bef\u00e4sta": {"VB": ["S"]}, "tidskr\u00e4vande": {"PC": ["S"]}, "existentiell": {"JJ": ["S"]}, "symboliskt": {"AB": ["S"]}, "h\u00f6gklassig": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6vergivenhet": {"NN": ["S"]}, "lyckosam": {"JJ": ["S"]}, "efterkrigstid": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4ttf\u00e4rdig": {"JJ": ["S"]}, "medelklass": {"NN": ["S"]}, "spelande": {"PC": ["S"]}, "fullsatt": {"PC": ["S"]}, "sinnrik": {"JJ": ["S"]}, "laglig": {"JJ": ["H"]}, "bekv\u00e4mlighet": {"NN": ["C"]}, "praktfull": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rgiftad": {"PC": ["S"]}, "informerad": {"PC": ["S"]}, "renodla": {"VB": ["S"]}, "s\u00e5vida": {"SN": ["S"]}, "pliktskyldig": {"JJ": ["S"]}, "kvarl\u00e4mnad": {"PC": ["S"]}, "d\u00f6dad": {"PC": ["S"]}, "\u00e5ldrande": {"PC": ["S"]}, "realskola": {"NN": ["S"]}, "f\u00e4rgstark": {"JJ": ["S"]}, "utlopp": {"NN": ["H"]}, "anamma": {"VB": ["S"]}, "paroll": {"NN": ["K"]}, "anst\u00e4llningstrygghet": {"NN": ["S"]}, "skev": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00e4kta": {"VB": ["S"]}, "h\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "makal\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "visning": {"NN": ["S"]}, "sp\u00e5": {"VB": ["S"]}, "nitisk": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e5nfull": {"JJ": ["S"]}, "gjuta": {"VB": ["S"]}, "legitimera": {"VB": ["K"]}, "n\u00e4raliggande": {"PC": ["S"]}, "dynamisk": {"JJ": ["K"]}, "inspirerande": {"PC": ["S"]}, "samh\u00e4llsekonomi": {"NN": ["S"]}, "pedagog": {"NN": ["S"]}, "kravall": {"NN": ["S"]}, "grundsten": {"NN": ["S"]}, "ompr\u00f6va": {"VB": ["S"]}, "ambulansf\u00f6rare": {"NN": ["S"]}, "gratulera": {"VB": ["H"]}, "uppfyllelse": {"NN": ["S"]}, "samlevnad": {"NN": ["S"]}, "klandra": {"VB": ["S"]}, "hyggligt": {"AB": ["S"]}, "idel": {"AB": ["S"]}, "konsthistoria": {"NN": ["S"]}, "utgr\u00e4vning": {"NN": ["D"]}, "ouppl\u00f6sligt": {"AB": ["S"]}, "definitiv": {"JJ": ["S"]}, "tristess": {"NN": ["C"]}, "gn\u00e4lla": {"VB": ["D"]}, "papperskorg": {"NN": ["S"]}, "inlagd": {"PC": ["S"]}, "urholka": {"VB": ["S"]}, "jogga": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4stv\u00e4rld": {"NN": ["S"]}, "flytt": {"NN": ["D"]}, "inspelad": {"PC": ["S"]}, "instinkt": {"NN": ["H"]}, "klagan": {"NN": ["H"]}, "\u00e5terl\u00e4mna": {"VB": ["H"]}, "underg\u00e5": {"VB": ["C"]}, "diger": {"JJ": ["S"]}, "dammsugare": {"NN": ["D"]}, "diktning": {"NN": ["S"]}, "studie\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "portf\u00f6lj": {"NN": ["S"]}, "prakt": {"NN": ["H"]}, "ankare": {"NN": ["D"]}, "\u00f6ststat": {"NN": ["S"]}, "stadsbo": {"NN": ["S"]}, "radie": {"NN": ["S"]}, "banan": {"NN": ["D"]}, "utredd": {"PC": ["S"]}, "undanr\u00f6ja": {"VB": ["S"]}, "inskr\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "avbilda": {"VB": ["S"]}, "slumpvis": {"AB": ["S"]}, "sammanh\u00e5llande": {"PC": ["S"]}, "orienterad": {"PC": ["S"]}, "kalkyl": {"NN": ["S"]}, "ansenlig": {"JJ": ["S"]}, "utverka": {"VB": ["S"]}, "frodig": {"JJ": ["S"]}, "sk\u00e4mma": {"VB": ["S"]}, "aff\u00e4rsid\u00e9": {"NN": ["S"]}, "skattes\u00e4nkning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6revisa": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6dsel": {"NN": ["S"]}, "artistisk": {"JJ": ["S"]}, "kolonisering": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4rt": {"AB": ["S"]}, "m\u00e4nniskosyn": {"NN": ["S"]}, "stenh\u00e5rd": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verv\u00e4ldigande": {"PC": ["S"]}, "p\u00e5ve": {"NN": ["C", "H"]}, "bem\u00f6ta": {"VB": ["C", "H"]}, "pusselbit": {"NN": ["S"]}, "statsman": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00f6rjning": {"NN": ["S"]}, "policy": {"NN": ["S"]}, "alster": {"NN": ["S"]}, "utkl\u00e4dd": {"PC": ["S"]}, "m\u00f6blerad": {"PC": ["S"]}, "m\u00f6jligtvis": {"AB": ["K"]}, "befolka": {"VB": ["H"]}, "uppstigning": {"NN": ["S"]}, "sittplats": {"NN": ["S"]}, "rovdjur": {"NN": ["S"]}, "programmera": {"VB": ["S"]}, "destruktiv": {"JJ": ["S"]}, "j\u00e4mst\u00e4lldhet": {"NN": ["K"]}, "vilande": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6retagsamhet": {"NN": ["S"]}, "titulera": {"VB": ["S"]}, "utbreda": {"VB": ["S"]}, "mellerst": {"JJ": ["S"]}, "mynna": {"VB": ["D"]}, "r\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "klingande": {"PC": ["S"]}, "\u00e4rvd": {"PC": ["S"]}, "sp\u00e4rra": {"VB": ["H"]}, "offensiv": {"NN": ["K"]}, "st\u00f6ld": {"NN": ["H"]}, "tidsplan": {"NN": ["S"]}, "funktion\u00e4r": {"NN": ["S"]}, "bevisning": {"NN": ["S"]}, "explodera": {"VB": ["H"]}, "dala": {"VB": ["C"]}, "f\u00e4lld": {"PC": ["S"]}, "vinterhalv\u00e5r": {"NN": ["S"]}, "experimenterande": {"NN": ["S"]}, "autonom": {"JJ": ["S"]}, "tillsats": {"NN": ["S"]}, "metafysisk": {"JJ": ["S"]}, "rapportering": {"NN": ["S"]}, "likafullt": {"AB": ["S"]}, "iscens\u00e4tta": {"VB": ["S"]}, "stimulans": {"NN": ["H"]}, "vikariera": {"VB": ["S"]}, "centralbyr\u00e5": {"NN": ["S"]}, "grattis": {"IN": ["S"]}, "p\u00e5kalla": {"VB": ["S"]}, "decentraliserad": {"PC": ["S"]}, "minimal": {"JJ": ["C"]}, "f\u00f6rslagsvis": {"AB": ["S"]}, "gruppering": {"NN": ["H"]}, "verkning": {"NN": ["S"]}, "manuskript": {"NN": ["S"]}, "\u00e4mbete": {"NN": ["S"]}, "samh\u00e4llsutveckling": {"NN": ["S"]}, "sk\u00e4rpning": {"NN": ["S"]}, "favorisera": {"VB": ["S"]}, "oklarhet": {"NN": ["S"]}, "etnografisk": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6red\u00f6me": {"NN": ["S"]}, "psykiatrisk": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6verdrift": {"NN": ["D"]}, "onsdagkv\u00e4ll": {"NN": ["S"]}, "verktygsl\u00e5da": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpning": {"NN": ["S"]}, "ocean": {"NN": ["H"]}, "tveksamhet": {"NN": ["S"]}, "orientera": {"VB": ["S"]}, "missvisande": {"JJ": ["S"]}, "klagom\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "okomplicerad": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rbeh\u00e5lla": {"VB": ["S"]}, "ansamling": {"NN": ["S"]}, "terapeut": {"NN": ["S"]}, "blekt": {"PC": ["S"]}, "regera": {"VB": ["H"]}, "klarspr\u00e5k": {"NN": ["S"]}, "n\u00e5dig": {"JJ": ["S"]}, "m\u00e5lmedvetet": {"AB": ["S"]}, "like": {"NN": ["S"]}, "inombords": {"AB": ["S"]}, "utvidgad": {"PC": ["S"]}, "sommarhus": {"NN": ["S"]}, "uppl\u00e4ndsk": {"JJ": ["S"]}, "feminist": {"NN": ["S"]}, "b\u00f6rdig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4gra": {"VB": ["S"]}, "digital": {"JJ": ["K"]}, "\u00f6versv\u00e4mma": {"VB": ["H"]}, "isl\u00e4ndsk": {"JJ": ["D"]}, "uppgjord": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00f6relse": {"NN": ["S"]}, "genomsyra": {"VB": ["S"]}, "uppsving": {"NN": ["S"]}, "nedlagd": {"PC": ["S"]}, "n\u00f6dga": {"VB": ["S"]}, "avgjort": {"AB": ["S"]}, "inf\u00f6rliva": {"VB": ["K"]}, "penningv\u00e4rde": {"NN": ["S"]}, "triumf": {"NN": ["H"]}, "sp\u00e4nstig": {"JJ": ["S"]}, "l\u00e4sv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "fr\u00f6jd": {"NN": ["S"]}, "v\u00e4gledande": {"PC": ["S"]}, "alltmedan": {"SN": ["S"]}, "\u00e5tal": {"NN": ["S"]}, "skolb\u00e4nk": {"NN": ["S"]}, "sex\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "annalkande": {"PC": ["S"]}, "i-land": {"NN": ["S"]}, "uppfinna": {"VB": ["C"]}, "doktorand": {"NN": ["S"]}, "nord\u00f6stra": {"JJ": ["S"]}, "gr\u00e4nsl\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "utbildningsniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "dagordning": {"NN": ["S"]}, "tillit": {"NN": ["S"]}, "sjuda": {"VB": ["S"]}, "kanta": {"VB": ["S"]}, "slutgiltigt": {"AB": ["S"]}, "varierad": {"PC": ["S"]}, "b\u00f6rsnoterad": {"PC": ["S"]}, "l\u00f6gnaktig": {"JJ": ["H"]}, "besv\u00e4rjelse": {"NN": ["D"]}, "uppv\u00e4cka": {"VB": ["S"]}, "of\u00f6rtrutet": {"AB": ["S"]}, "nyskapande": {"PC": ["S"]}, "str\u00e5lkastare": {"NN": ["D"]}, "bortkastad": {"PC": ["S"]}, "kommunikationsminister": {"NN": ["S"]}, "hederv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "inredd": {"PC": ["S"]}, "borga": {"VB": ["S"]}, "bekv\u00e4mt": {"AB": ["S"]}, "\u00e5teruppliva": {"VB": ["S"]}, "sakligt": {"AB": ["S"]}, "lovs\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "\u00e5tergiven": {"PC": ["S"]}, "inneh\u00e5llsligt": {"AB": ["S"]}, "ointresserad": {"JJ": ["H"]}, "sm\u00e5barn": {"NN": ["S"]}, "aktad": {"PC": ["S"]}, "avrunda": {"VB": ["S"]}, "handlingsprogram": {"NN": ["S"]}, "massmedial": {"JJ": ["S"]}, "splittra": {"VB": ["C", "H"]}, "privatliv": {"NN": ["S"]}, "framtidsvision": {"NN": ["S"]}, "underf\u00f6rst\u00e5tt": {"AB": ["S"]}, "h\u00e4rf\u00f6r": {"AB": ["S"]}, "hyrd": {"PC": ["S"]}, "\u00e5tergivning": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rf\u00f6ra": {"VB": ["H"]}, "ungdomsorganisation": {"NN": ["S"]}, "kontant": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e4ngd": {"PC": ["S"]}, "l\u00e4st": {"PC": ["S"]}, "indisk": {"JJ": ["H"]}, "dragningskraft": {"NN": ["S"]}, "cellbiologi": {"NN": ["S"]}, "ockuperad": {"PC": ["S"]}, "redakt\u00f6r": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rd\u00f6mande": {"NN": ["S"]}, "skeptisk": {"JJ": ["K"]}, "tillfoga": {"VB": ["H"]}, "parlamentariskt": {"AB": ["S"]}, "exploatering": {"NN": ["S"]}, "drista": {"VB": ["S"]}, "inlevelse": {"NN": ["S"]}, "fackf\u00f6rbund": {"NN": ["S"]}, "ideologiskt": {"AB": ["S"]}, "inristad": {"PC": ["S"]}, "armeringsj\u00e4rn": {"NN": ["S"]}, "affisch": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00e5telse": {"NN": ["H"]}, "dunsta": {"VB": ["D"]}, "ingrediens": {"NN": ["K"]}, "\u00e5ldras": {"VB": ["C"]}, "meditation": {"NN": ["S"]}, "garanterat": {"AB": ["S"]}, "judendom": {"NN": ["S"]}, "fanatisk": {"JJ": ["H"]}, "fl\u00f6jt": {"NN": ["D"]}, "puffa": {"VB": ["C", "H"]}, "huvudansvar": {"NN": ["S"]}, "genljuda": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rl\u00f6jliga": {"VB": ["S"]}, "fars": {"NN": ["S"]}, "maktl\u00f6s": {"JJ": ["H"]}, "ber\u00f6va": {"VB": ["D", "H"]}, "tillf\u00f6rsikt": {"NN": ["S"]}, "sedv\u00e4nja": {"NN": ["S"]}, "filmj\u00f6lk": {"NN": ["S"]}, "bj\u00e4sse": {"NN": ["S"]}, "golfbana": {"NN": ["S"]}, "omskrivning": {"NN": ["S"]}, "h\u00f6rbar": {"JJ": ["S"]}, "givande": {"JJ": ["S"]}, "utpekad": {"PC": ["S"]}, "besv\u00e4rligt": {"AB": ["S"]}, "rationalitet": {"NN": ["S"]}, "utfr\u00e5gning": {"NN": ["S"]}, "fysiskt": {"AB": ["K"]}, "galning": {"NN": ["C", "D"]}, "trettiotal": {"NN": ["S"]}, "international": {"NN": ["S"]}, "handfallen": {"JJ": ["S"]}, "uppvisning": {"NN": ["S"]}, "rotad": {"PC": ["S"]}, "opinionsm\u00e4tning": {"NN": ["S"]}, "telegram": {"NN": ["H"]}, "humanist": {"NN": ["S"]}, "departementsr\u00e5d": {"NN": ["S"]}, "garant": {"NN": ["S"]}, "st\u00e4vja": {"VB": ["S"]}, "underskatta": {"VB": ["K"]}, "om\u00f6jligg\u00f6ra": {"VB": ["S"]}, "varsam": {"JJ": ["S"]}, "prick": {"NN": ["S"]}, "ozonlager": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6nande": {"PC": ["S"]}, "universitetsutbildning": {"NN": ["S"]}, "struken": {"PC": ["S"]}, "st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande": {"PC": ["S"]}, "putsad": {"PC": ["S"]}, "djungel": {"NN": ["S"]}, "formgivning": {"NN": ["S"]}, "avv\u00e4rja": {"VB": ["S"]}, "robot": {"NN": ["S"]}, "repris": {"NN": ["H"]}, "radioaktiv": {"JJ": ["S"]}, "moraliskt": {"AB": ["S"]}, "energiskt": {"AB": ["S"]}, "skolbyggnad": {"NN": ["S"]}, "fr\u00e4lsning": {"NN": ["S"]}, "r\u00e4tlinjig": {"JJ": ["D", "H"]}, "spindel": {"NN": ["D"]}, "omge": {"VB": ["C"]}, "sabotera": {"VB": ["D"]}, "\u00e5komma": {"NN": ["S"]}, "industriland": {"NN": ["S"]}, "gungning": {"NN": ["S"]}, "fd": {"AB": ["S"]}, "era": {"NN": ["H"]}, "exakthet": {"NN": ["H"]}, "orgie": {"NN": ["S"]}, "solid": {"JJ": ["S"]}, "avgas": {"NN": ["D"]}, "korrumperad": {"PC": ["S"]}, "d\u00f6dsdom": {"NN": ["S"]}, "utbildningssystem": {"NN": ["S"]}, "besatt": {"PC": ["S"]}, "h\u00f6gteknologi": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rsummelse": {"NN": ["S"]}, "anf\u00f6rvant": {"NN": ["S"]}, "resm\u00e5l": {"NN": ["S"]}, "orealistisk": {"JJ": ["S"]}, "exponerad": {"PC": ["S"]}, "liberalisering": {"NN": ["S"]}, "lojal": {"JJ": ["H"]}, "st\u00e4nk": {"NN": ["D"]}, "stillsamt": {"AB": ["S"]}, "sk\u00e5deplats": {"NN": ["S"]}, "regissera": {"VB": ["S"]}, "banda": {"VB": ["S"]}, "f\u00f6rkrympt": {"PC": ["S"]}, "utgivning": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6nesystem": {"NN": ["S"]}, "\u00f6m": {"JJ": ["C"]}, "korrespondens": {"NN": ["H"]}, "r\u00e4ttvist": {"AB": ["S"]}, "manlighet": {"NN": ["S"]}, "antisemitisk": {"JJ": ["S"]}, "granskog": {"NN": ["S"]}, "pussla": {"VB": ["S"]}, "ofrivillig": {"JJ": ["S"]}, "hemmagjord": {"PC": ["S"]}, "doktrin": {"NN": ["K"]}, "f\u00f6rk\u00e4rlek": {"NN": ["S"]}, "multinationell": {"JJ": ["S"]}, "syren": {"NN": ["S"]}, "signalsubstans": {"NN": ["S"]}, "slentrian": {"NN": ["S"]}, "fascistisk": {"JJ": ["C"]}, "j\u00e4rnrid\u00e5": {"NN": ["S"]}, "livskvalitet": {"NN": ["S"]}, "uth\u00e5llig": {"JJ": ["S"]}, "f\u00f6rehavande": {"NN": ["S"]}, "livr\u00e4dd": {"JJ": ["S"]}, "avsp\u00e4nd": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rv\u00e4xling": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rlita": {"VB": ["S"]}, "vital": {"JJ": ["H"]}, "procession": {"NN": ["H"]}, "materiellt": {"AB": ["S"]}, "k\u00f6pkraft": {"NN": ["S"]}, "steril": {"JJ": ["S"]}, "angiva": {"VB": ["S"]}, "skolsystem": {"NN": ["S"]}, "sammantr\u00e4ffande": {"NN": ["D"]}, "h\u00f6rna": {"NN": ["S"]}, "sm\u00e5stad": {"NN": ["S"]}, "inkomstk\u00e4lla": {"NN": ["S"]}, "vinglig": {"JJ": ["S"]}, "h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp": {"NN": ["S"]}, "muntligt": {"AB": ["S"]}, "balanserad": {"PC": ["S"]}, "objektivitet": {"NN": ["S"]}, "flyktingl\u00e4ger": {"NN": ["S"]}, "diskutabel": {"JJ": ["S"]}, "perestrojka": {"NN": ["S"]}, "utopisk": {"JJ": ["S"]}, "revy": {"NN": ["H"]}, "monark": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rebud": {"NN": ["S"]}, "avslutningsvis": {"AB": ["S"]}, "kommunistland": {"NN": ["S"]}, "synbar": {"JJ": ["S"]}, "ljudniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "inventering": {"NN": ["S"]}, "examinera": {"VB": ["S"]}, "utslagning": {"NN": ["S"]}, "tryggad": {"PC": ["S"]}, "h\u00e4rom": {"AB": ["S"]}, "beslutande": {"PC": ["S"]}, "doktorsavhandling": {"NN": ["S"]}, "blixtsnabbt": {"AB": ["S"]}, "f\u00f6rs\u00e4kringspremie": {"NN": ["S"]}, "nio\u00e5rig": {"JJ": ["S"]}, "\u00e5ngande": {"PC": ["S"]}, "sammanblandning": {"NN": ["S"]}, "gammalmodig": {"JJ": ["S"]}, "bevekelsegrund": {"NN": ["S"]}, "utj\u00e4mning": {"NN": ["S"]}, "uppfattad": {"PC": ["S"]}, "j\u00e4mf\u00f6rande": {"PC": ["S"]}, "skissa": {"VB": ["H"]}, "milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring": {"NN": ["S"]}, "framsynt": {"JJ": ["S"]}, "signerad": {"PC": ["S"]}, "\u00e4rlighet": {"NN": ["S"]}, "m\u00e5ll\u00f6s": {"JJ": ["S"]}, "of\u00f6rsk\u00e4mdhet": {"NN": ["S"]}, "styrelseordf\u00f6rande": {"NN": ["S"]}, "argumentation": {"NN": ["K"]}, "enande": {"NN": ["S"]}, "outtr\u00f6ttlig": {"JJ": ["S"]}, "hurdan": {"HA": ["S"]}, "kontinental": {"JJ": ["H"]}, "avskaffande": {"NN": ["K"]}, "paradox": {"NN": ["S"]}, "nedslag": {"NN": ["S"]}, "konststycke": {"NN": ["S"]}, "cirkulera": {"VB": ["H"]}, "media": {"NN": ["S"]}, "bek\u00e4mpningsmedel": {"NN": ["S"]}, "nyansera": {"VB": ["S"]}, "nattetid": {"AB": ["S"]}, "gr\u00e4nsfall": {"NN": ["S"]}, "manifestera": {"VB": ["S"]}, "kommunalskatt": {"NN": ["S"]}, "obehindrat": {"AB": ["S"]}, "humoristisk": {"JJ": ["S"]}, "friare": {"NN": ["S"]}, "\u00e5terh\u00e5llen": {"JJ": ["S"]}, "medicinare": {"NN": ["S"]}, "hittillsvarande": {"PC": ["S"]}, "konstitutionell": {"JJ": ["S"]}, "\u00f6mt\u00e5lig": {"JJ": ["H"]}, "h\u00f6jdare": {"NN": ["S"]}, "anekdot": {"NN": ["S"]}, "utlysa": {"VB": ["S"]}, "obest\u00e5nd": {"NN": ["S"]}, "fullbordad": {"PC": ["S"]}, "f\u00f6rsitta": {"VB": ["S"]}, "dryga": {"VB": ["S"]}, "propagera": {"VB": ["S"]}, "t\u00e4nkv\u00e4rd": {"JJ": ["S"]}, "r\u00e4nteniv\u00e5": {"NN": ["S"]}, "mellanstadium": {"NN": ["S"]}, "beordra": {"VB": ["C"]}, "genomdriva": {"VB": ["S"]}, "bitvis": {"AB": ["S"]}, "antydning": {"NN": ["D"]}, "underr\u00e4ttad": {"PC": ["S"]}, "innovation": {"NN": ["K"]}, "bifall": {"NN": ["S"]}, "upprinnelse": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rhandlare": {"NN": ["S"]}, "konfrontation": {"NN": ["S"]}, "drivmedel": {"NN": ["S"]}, "debattera": {"VB": ["S"]}, "sn\u00e4vt": {"AB": ["S"]}, "inf\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "kultursida": {"NN": ["S"]}, "bestraffa": {"VB": ["S"]}, "v\u00e4nlighet": {"NN": ["S"]}, "container": {"NN": ["S"]}, "motargument": {"NN": ["S"]}, "underordna": {"VB": ["S"]}, "underminera": {"VB": ["S"]}, "kompletteringsproposition": {"NN": ["S"]}, "efterfr\u00e5gad": {"PC": ["S"]}, "skattetryck": {"NN": ["S"]}, "nul\u00e4ge": {"NN": ["S"]}, "l\u00f6neavtal": {"NN": ["S"]}, "\u00e4ldrev\u00e5rd": {"NN": ["S"]}, "k\u00f6rd": {"PC": ["S"]}, "tolerans": {"NN": ["H"]}, "dubblera": {"VB": ["S"]}, "bebodd": {"PC": ["S"]}, "omtvistad": {"JJ": ["S"]}, "instabilitet": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rord": {"NN": ["S"]}, "honn\u00f6rsord": {"NN": ["S"]}, "f\u00f6rvarna": {"VB": ["C"]}, "paradoxalt": {"AB": ["S"]}, "kantor": {"NN": ["S"]}, "tong\u00e5ng": {"NN": ["S"]}, "tidsm\u00e4ssigt": {"AB": ["S"]}, "vulg\u00e4r": {"JJ": ["C"]}, "h\u00e5rdh\u00e4nt": {"JJ": ["S"]}, "n\u00e4rbesl\u00e4ktad": {"JJ": ["S"]}, "majest\u00e4t": {"NN": ["H"]}, "verbalt": {"AB": ["S"]}, "omskriven": {"PC": ["S"]}, "landsomfattande": {"PC": ["S"]}, "ok\u00e4nslig": {"JJ": ["S"]}, "frammana": {"VB": ["S"]}, "framlagd": {"PC": ["S"]}, "storskalig": {"JJ": ["S"]}, "regression": {"NN": ["S"]}, "mynta": {"VB": ["S"]}, "varstans": {"HA": ["S"]}, "oviss": {"JJ": ["S"]}, "professionellt": {"AB": ["S"]}, "passivt": {"AB": ["S"]}, "uppv\u00e4xtmilj\u00f6": {"NN": ["S"]}, "kommentator": {"NN": ["S"]}, "terror": {"NN": ["S"]}, "grundligt": {"AB": ["S"]}, "berikande": {"PC": ["S"]}}
\ No newline at end of file
diff --git a/scream2/configuration.py b/scream2/configuration.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..0853ed5d799b1e82c027a48e7a2272cc2f8a3c6e
--- /dev/null
+++ b/scream2/configuration.py
@@ -0,0 +1,202 @@
+approved_data_model_types = {"float", "int", "list", "dict"}
+
+# Metrics
+QUOTATION_MARKS = {"'", '"', "“", "”", "‘", "’"}
+VOWELS = set("aeiouyåäöAEIOUYÅÄÖ")
+LIX_LIMIT = 6
+SPECIAL_CHARS = [",", ":", ".", "!", '"', "'"]
+rules = ["svo", "p2a", "prox", "qi", "split_a", "split_r", "split_k"]
+
+# Simple table for conversion from UPOS tags to SUC tags
+UPOS_TO_SUC = {
+    "ADJ": "JJ",  # adjective
+    "ADP": "PP",  # adposition
+    "ADV": "AB",  # adverb
+    "AUX": "VB",  # auxiliary
+    "CCONJ": "KN",  # coordinating conjunction
+    "DET": "DT",  # determiner
+    "INTJ": "IE",  # interjection
+    "NOUN": "NN",  # noun
+    "NUM": "RG",  # numeral
+    "PART": "PC",  # particle
+    "PRON": "PN",  # pronoun
+    "PROPN": "PM",  # proper noun
+    "PUNCT": "MAD",  # punctuation
+    "SCONJ": "SN",  # subordinating conjunction
+    "SYM": "MAD",  # symbol
+    "VERB": "VB",  # verb
+    "X": "XX",  # other
+}
+
+# Part-of-speech related settings
+POS_TAGS = [
+    "AB",
+    "CITE",
+    "DT",
+    "HA",
+    "HD",
+    "HP",
+    "HS",
+    "IE",
+    "IN",
+    "JJ",
+    "KN",
+    "MAD",
+    "MID",
+    "NN",
+    "PAD",
+    "PC",
+    "PL",
+    "PLQS",
+    "PM",
+    "PN",
+    "PP",
+    "PS",
+    "RG",
+    "RO",
+    "SN",
+    "UO",
+    "VB",
+]
+
+VERB_TAG = "VERB"
+CONTENT_WORD_TAGS = {"NOUN", "ADJ", "ADV"}
+nominal_components = {"NOUN", "ADP", "PART"}
+verb_components = {"PRON", "ADV", "VERB"}
+# punctuation_marks = {"MAD", "MID", "PAD"} Managed by token.is_punct
+# word_pos_tags = {tag for tag in POS_TAGS if tag not in punctuation_marks}
+
+# Dependency related settings
+dep_types = [
+    "++",
+    "+A",
+    "+F",
+    "AA",
+    "AG",
+    "AN",
+    "AT",
+    "CA",
+    "CJ",
+    "DB",
+    "DT",
+    "EF",
+    "EO",
+    "ES",
+    "ET",
+    "FO",
+    "FP",
+    "FS",
+    "FV",
+    "HD",
+    "I?",
+    "IC",
+    "IF",
+    "IG",
+    "IK",
+    "IO",
+    "IP",
+    "IQ",
+    "IR",
+    "IS",
+    "IT",
+    "IU",
+    "IV",
+    "JC",
+    "JG",
+    "JR",
+    "JT",
+    "KA",
+    "MA",
+    "MS",
+    "NA",
+    "OA",
+    "OO",
+    "OP",
+    "PA",
+    "PL",
+    "PT",
+    "RA",
+    "ROOT",
+    "SP",
+    "SS",
+    "TA",
+    "UA",
+    "VA",
+    "VG",
+    "VO",
+    "VS",
+    "XA",
+    "XF",
+    "XT",
+    "XX",
+    "YY",
+]
+
+DEP_REL_TYPES = [
+    "nsubj",  # Subject
+    "obj",  # Object
+    "iobj",  # Indirect Object
+    "obl",  # Oblique nominal
+    "amod",  # Nominal (adjectival) pre-modifier
+    "det",  # Determiner
+    "nmod",  # Nominal modifier
+    "cc",  # Coordinating conjunction
+    "conj",  # Conjunct (in coordinate structure)
+    "advmod",  # Adverbial modifier
+    "appos",  # Apposition
+    "case",  # Preposition
+    "ccomp",  # Clausal complement
+    "obj",  # Logical object (same as obj?)
+    "nsubj:pass",  # Passive subject
+    "parataxis",  # Parataxis
+    "punct",  # Punctuation
+    "root",  # Root
+    "mark",  # Marker
+    "advcl",  # Adverbial clause modifier
+    "cop",  # Copula
+    "csubj",  # Clausal subject
+    "expl",  # Expletive (Logical subject?)
+    "list",  # List
+    "compound",  # Compound
+    "dislocated",  # Dislocated
+    "vocative",  # Vocative
+    "aux",  # Auxiliary
+    "discourse",  # Discourse
+    "punct",  # Punctuation
+    "reparandum",  # Overridden disfluency
+    "flat",  # Flat multiword expression
+    "cop",  # Copula
+    "xcomp",  # Open clausal complement
+    "iobj",  # Indirect object
+    "fixed",  # Fixed multiword expression
+    "orphan",  # Orphan
+    "dep",  # Unspecified dependency
+    "advmod",  # Conjunctional adverbial
+    "cc",  # Coordination at main clause level
+    "advmod",  # Other adverbial
+    "agent",  # Agent
+    "advmod",  # Contrastive adverbial
+    "dep",  # Doubled function (unspecified)
+    "acl:relcl",  # Relative clause in cleft
+    "obj",  # Logical object
+    "obj",  # Dummy object
+    "xcomp",  # Free subjective predicative complement
+    "expl",  # Dummy subject
+    "root",  # Finite predicate verb
+    "punct",  # Question mark
+    "punct",  # Quotation mark
+    "intj",  # Interjection phrase
+    "root",  # Head
+    "xcomp",  # Infinitive verb phrase minus infinitive marker
+    "acl",  # Subordinate clause minus subordinating conjunction
+    "compound:prt",  # Verb group
+]
+
+SUBCLAUSE_DEP = "acl"  # UA
+POSTMODIFIER_DEP = "conj"  # ET
+PREMODIFIER_DEP = "amod"  # AT
+PRECOMP_DEP = "obl"  # PA
+ROOT = "ROOT"
+
+# Verb arity related settings
+verb_arities = {0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9}
diff --git a/scream2/scream2.py b/scream2/scream2.py
new file mode 100644
index 0000000000000000000000000000000000000000..937e1527d39dae7f2402f78518ae85dc30b85f6c
--- /dev/null
+++ b/scream2/scream2.py
@@ -0,0 +1,379 @@
+"""
+This module defines the scream_metrics component, which calculates SCREAM2
+metrics and adds them to the spaCy Doc object. From nlp.py, use
+add_scream_metrics(nlp) to add this component to your pipeline.
+
+See README.md for an explanation of all SCREAM2 metrics calculated
+in this code. Variable declaration as well as calculations are all separated
+into their own sections for readability and maintainability.
+"""
+
+import spacy
+import spacy.attrs
+from spacy.language import Language
+from spacy.tokens import Doc
+
+from scream2.SweVoc.swevoc import load_swe_voc
+
+import scream2.configuration as config
+
+import numpy as np
+from math import log
+
+
+@Language.component("scream_metrics")
+def scream_metrics(doc: Doc) -> Doc:
+    """
+    Calculate SCREAM2 metrics and add them to the spaCy Doc object.
+    :param doc: The spaCy Doc object.
+    :return: The spaCy Doc object with SCREAM2 metrics added.
+    """
+
+    # ===== Initialization =====
+
+    # -- Surface metrics --
+
+    doc_sents = list(doc.sents)
+
+    n_tokens = 0
+    unique_tokens = set()
+
+    total_token_length = 0
+    total_word_length = 0
+
+    n_words = 0
+    unique_words = set()
+
+    n_syllables = 0.0
+
+    n_unique_tokens = 0
+    n_unique_words = 0
+
+    n_punctuations = 0
+
+    # -- Lexical metrics --
+
+    n_lix_long_words = 0
+
+    # SweVoc keys: C, D; H, S, K, total
+    swevoc = load_swe_voc()
+
+    swevoc_dict = {
+        "total": 0.0,
+        "C": 0.0,
+        "D": 0.0,
+        "H": 0.0,
+        "S": 0.0,
+        "K": 0.0,
+    }
+
+    def lookup(text, pos_tag):
+        """
+        Helper function to look up a word in the SweVoc dictionary.
+        :param text: The word to look up.
+        :param pos_tag: The part-of-speech tag of the word.
+        :return: The SweVoc entry for the word, or None if not found.
+        """
+        try:
+            return swevoc[text][pos_tag]
+        except KeyError:
+            return None
+
+    # -- Structural vars --
+
+    n_content_words = 0
+    n_pos_tags = 0
+    n_verbs = 0
+    n_verbial_root = 0
+    n_syllables = 0
+
+    n_sub_clauses = 0
+    n_right_subclauses = 0
+    n_nominal_subclauses = 0
+    n_nominal_premodifiers = 0
+    n_nominal_postmodifiers = 0
+    n_prep_comp = 0
+    n_right_dependencies = 0
+    total_dep_distance = 0
+    # n_dependencies = 0 NOTE: Seems to equal the amount of tokens in the document
+    # n_dep_tags = 0 NOTE: Seems to equal the amount of tokens in the document
+    sentence_depth = 0
+
+    def get_sentence_depth(token) -> float:
+        """
+        Helper function to calculate the depth of a sentence.
+        :param token: The token to calculate the depth from.
+        :return: The depth of the sentence.
+        """
+        # TODO: if no children exist, return 1.0? Should be covered...
+        max_depth = 0.0
+        for child in token.children:
+            current_depth = get_sentence_depth(child)
+            if current_depth > max_depth:
+                max_depth = current_depth
+        return max_depth + 1.0
+
+    # ----- Word metrics -----
+
+    # Rather than computing these individuallt with list comprehensions for a complexity
+    # of O(m*n) ≈ O(n), we do a single loop where we calculate manually for a little less
+    # overhead, mostly noticable in gigantic texts (where m is the number of metrics)
+    for token in doc:
+        # -- Surface metrics --
+        n_tokens += 1
+        total_token_length += len(token.text)
+        if token not in unique_tokens:
+            n_unique_tokens += 1
+            unique_tokens.add(token)
+
+        if token.is_alpha:
+            n_words += 1
+            total_word_length += len(token.text)
+            n_syllables += sum(1 for char in token.text if char in config.VOWELS)
+            if token.text not in unique_words:
+                n_unique_words += 1
+                unique_words.add(token.text)
+
+            # -- Lexical metrics --
+            swevoc_entry = lookup(token.text.lower(), token.pos_)
+
+            if swevoc_entry:
+                swevoc_dict["total"] += 1
+                for swevoc_category in swevoc_entry:
+                    swevoc_dict[swevoc_category] += 1
+
+            if len(token.text) > config.LIX_LIMIT:
+                n_lix_long_words += 1
+
+            # -- Structural vars --
+            n_content_words += token.pos_ in config.CONTENT_WORD_TAGS
+            n_verbs += token.pos_ == config.VERB_TAG
+
+            dep_distance = token.head.i - token.i
+
+            match token.dep_:
+                case config.SUBCLAUSE_DEP:
+                    n_sub_clauses += 1
+                    if dep_distance > 0:
+                        n_right_subclauses += 1
+
+                case config.POSTMODIFIER_DEP:
+                    n_nominal_postmodifiers += 1
+
+                case config.PREMODIFIER_DEP:
+                    n_nominal_premodifiers += 1
+
+                case config.PRECOMP_DEP:
+                    n_prep_comp += 1
+
+                case config.ROOT:
+                    sentence_depth = get_sentence_depth(token)
+                    if token.pos_ == config.VERB_TAG:
+                        n_verbial_root += 1
+
+            if dep_distance > 0:
+                n_right_dependencies += 1
+
+            total_dep_distance += abs(dep_distance)
+
+    # ----- Sentence metrics -----
+
+    n_sentences = 0
+    sentence_lengths = 0  # don't count punctuations
+    sentence_length_list_np = np.zeros(len(doc_sents))  # preallocate array
+    verb_arities = []
+
+    verb_arities_dict = {
+        1: 0.0,
+        2: 0.0,
+        3: 0.0,
+        4: 0.0,
+        5: 0.0,
+        6: 0.0,
+        7: 0.0,
+    }
+
+    verb_arity_unigram_probs = {
+        1: 0.0,
+        2: 0.0,
+        3: 0.0,
+        4: 0.0,
+        5: 0.0,
+        6: 0.0,
+        7: 0.0,
+    }
+
+    # Rather than computing length with len() and then iterating over each token
+    # for a complexity of O(2n) ≈ O(n), we do a single loop where we calculate manually
+    # for a little less overhead
+    for i, sent in enumerate(doc_sents):
+        n_sentences += 1
+        current_sentence_length = 0
+
+        # unfortunate double looping, unavoidable if we need to skip punctuation
+        for token in sent:
+            current_sentence_length += not token.is_punct
+
+            if token.pos_ == config.VERB_TAG:
+                current_verb_arities = 0
+                for _ in token.children:
+                    current_verb_arities += 1
+                if current_verb_arities in verb_arities_dict:
+                    verb_arities_dict[current_verb_arities] += 1
+
+        sentence_lengths += current_sentence_length
+        sentence_length_list_np[i] = current_sentence_length
+        verb_arities.append(current_verb_arities)
+
+        total_verb_arity = np.average(verb_arities)
+
+    for key in verb_arities_dict:
+        verb_arity_unigram_probs[key] = calculate_safe_division(
+            verb_arities_dict[key], n_words
+        )
+
+    # ===== Surface metrics =====
+
+    # -- LIX / OVIX --
+
+    # Hardcoded weights for KIX
+    lix_weight = 4.7
+    lix_sd = 7.6
+    ovix_weight = 7.3
+    ovix_sd = 8.2
+
+    # Precomputed logarithms for OVIX
+    log_words = log(n_words)
+    log_unique_words = log(n_unique_words)
+
+    lix_value = calculate_safe_division(n_words, n_sentences) + calculate_safe_division(
+        n_lix_long_words * 100, n_words
+    )
+    try:
+        ovix_value = calculate_safe_division(
+            log_words, log(2 - calculate_safe_division(log_unique_words, log_words))
+        )
+    except ValueError:
+        ovix_value = float("NaN")
+
+    ovix_value_simple = calculate_safe_division(n_words, n_unique_words)
+
+    kix_value = lix_weight * (lix_value / lix_sd) + (
+        ovix_weight * (ovix_value / ovix_sd)
+    )
+
+    surface_metrics = {
+        "avg_sentence_length": calculate_safe_division(sentence_lengths, n_sentences),
+        "avg_word_length": calculate_safe_division(total_word_length, n_words),
+        "avg_n_syllables": calculate_safe_division(n_syllables, n_words),
+    }
+
+    additional_surface_metrics = {
+        "n_syllables": n_syllables,
+        "total_token_length": total_token_length,
+        "n_unique_tokens": n_unique_tokens,
+        "total_word_length": total_word_length,
+        "n_unique_words": n_unique_words,
+        "mean_sentence_length": np.mean(sentence_length_list_np),
+        "avg_token_length": calculate_safe_division(total_token_length, n_tokens),
+        "n_lix_long_words": n_lix_long_words,
+        "lix_value": lix_value,
+        "ovix_value": ovix_value,
+        "ovix_value_simple": ovix_value_simple,
+        "kix_value": kix_value,
+        "sentence_length_sd": np.std(sentence_length_list_np),
+    }
+
+    # ===== Lexical metrics =====
+
+    lexical_metrics = {
+        "swevoc_total_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["total"], n_words),
+        "swevoc_c_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["C"], n_words),
+        "swevoc_d_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["D"], n_words),
+        "swevoc_h_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["H"], n_words),
+    }
+
+    additional_lexical_metrics = {
+        "n_swevoc_s": swevoc_dict["S"],
+        "n_swevoc_k": swevoc_dict["K"],
+        "n_swevoc_total": swevoc_dict["total"],
+        "n_swevoc_c": swevoc_dict["C"],
+        "n_swevoc_d": swevoc_dict["D"],
+        "n_swevoc_h": swevoc_dict["H"],
+        "swevoc_s_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["S"], n_words),
+        "swevoc_k_ratio": calculate_safe_division(swevoc_dict["K"], n_words),
+    }
+
+    # ===== Structural vars =====
+
+    structural_vars = {
+        "avg_dep_distance_dependent": calculate_safe_division(
+            total_dep_distance, n_tokens
+        ),
+        "avg_dep_distance_sentence": calculate_safe_division(
+            total_dep_distance, n_sentences
+        ),
+        "avg_right_dep_ratio": calculate_safe_division(n_right_dependencies, n_tokens),
+        "avg_nominal_premodifiers": calculate_safe_division(
+            n_nominal_premodifiers, n_sentences
+        ),
+        "avg_nominal_postmodifiers": calculate_safe_division(
+            n_nominal_postmodifiers, n_sentences
+        ),
+        "avg_nominal_prep_comp": calculate_safe_division(n_prep_comp, n_sentences),
+        "avg_sentence_depth": calculate_safe_division(sentence_depth, n_sentences),
+        "verbial_root_ratio": calculate_safe_division(n_verbial_root, n_verbs),
+        "avg_verb_arity": calculate_safe_division(total_verb_arity, n_verbs),
+        "verb_arities_unigram_probs": verb_arity_unigram_probs,
+        "lexical_density": calculate_safe_division(n_content_words, n_words),
+    }
+
+    additional_structural_vars = {
+        "n_verbs": n_verbs,
+        "total_verb_arity": total_verb_arity,
+        "total_dep_distance": total_dep_distance,
+        "n_verbial_root": n_verbial_root,
+        "verb_arities_dict": verb_arities_dict,
+    }
+
+    pos_counts = doc.count_by(spacy.attrs.POS)
+
+    dep_counts = sum(values for _, values in doc.count_by(spacy.attrs.DEP).items())
+
+    # ===== Add metrics to doc object =====
+
+    additional_metrics = {
+        "surface_metrics": additional_surface_metrics,
+        "lexical_metrics": additional_lexical_metrics,
+        "structural_vars": additional_structural_vars,
+    }
+
+    doc.user_data["scream_metrics"] = {
+        "surface_metrics": surface_metrics,
+        "lexical_metrics": lexical_metrics,
+        "structural_vars": structural_vars,
+        "additional_metrics": additional_metrics,
+    }
+
+    return doc
+
+
+def add_scream_metrics(nlp):
+    """
+    Add the scream_metrics component to the spaCy pipeline.
+    :param nlp: The spaCy nlp object.
+    """
+    nlp.add_pipe("scream_metrics", last=True)
+
+
+def calculate_safe_division(x, y) -> float:
+    """
+    A helper method to assure no zero division exceptions are raised.
+    :param x: int
+    :param y: int
+    :return: division of x / y
+    """
+    try:
+        return float(x) / float(y)
+    except ZeroDivisionError:
+        return float("NaN")
diff --git a/stilett/ud_text_simplifier.py b/stilett/ud_text_simplifier.py
index 715374024f96c6482486e840b9d09d158c7687b5..79b72afa8fe6435acc0be99d42a35dbcd98784c5 100644
--- a/stilett/ud_text_simplifier.py
+++ b/stilett/ud_text_simplifier.py
@@ -101,6 +101,8 @@ def simplify_text(
         text, tree, simplifications=simplifications
     )
 
+    print(statistics)
+
     if print_statistics:
         print(statistics.general(detailed=True))
 
diff --git a/testset.csv b/testset.csv
index be6ee0ffde1c8e16dd9af1c812795e74d04ce84c..94becc44d68fcd34277202ebe6a4b01695e9e79f 100644
--- a/testset.csv
+++ b/testset.csv
@@ -1,4 +1,3 @@
-,sentence
 0,"Ekorren fanns tidvis i stora mängder, ända upp i fjällbjörkskogen, och betalades bra."
 1,Richard Nixon har inga sådana problem.
 2,Frågan är om idén till filmen har kommit till av inspiration eller desperation.
diff --git a/testset_results.json b/testset_results.json
index ab89357c7dea5ad860a7f18f54ce70af850b5ff5..f9fcd4addfccb139ca85dfcec0b7c39f176f5e4f 100644
--- a/testset_results.json
+++ b/testset_results.json
@@ -1,259 +1,4 @@
 {
-    "": [
-        {
-            "additional_metrics": {
-                "lexical": {
-                    "n_swevoc_total": 0.0,
-                    "n_swevoc_c": 0.0,
-                    "n_swevoc_d": 0.0,
-                    "n_swevoc_h": 0.0,
-                    "n_swevoc_s": 0.0,
-                    "n_swevoc_k": 0.0,
-                    "swevoc_s_ratio": 0.0,
-                    "swevoc_k_ratio": 0.0
-                },
-                "structural": {
-                    "n_verbal_roots": 0.0,
-                    "n_prep_comp": 0.0
-                },
-                "surface": {
-                    "n_unique_tokens": 1.0,
-                    "total_token_length": 8.0,
-                    "n_unique_words": 1.0,
-                    "n_lix_long_words": 1.0,
-                    "total_word_length": 8.0,
-                    "n_syllables": 3.0,
-                    "lix_value": 101.0,
-                    "ovix_value": null,
-                    "ovix_value_simple": 1.0,
-                    "kix_value": null,
-                    "mean_sentence_length": 1.0,
-                    "sentence_length_sd": 0.0,
-                    "avg_token_length": 8.0
-                }
-            },
-            "input": "sentence",
-            "stanza": {
-                "tokenized": [
-                    [
-                        "sentence"
-                    ]
-                ],
-                "tagged": [
-                    [
-                        [
-                            "sentence",
-                            "NN"
-                        ]
-                    ]
-                ],
-                "lemmas": [
-                    [
-                        "sentence"
-                    ]
-                ],
-                "ner": [
-                    []
-                ],
-                "parsed": [
-                    [
-                        [
-                            "1",
-                            "sentence",
-                            "sentence",
-                            "NN",
-                            "NN",
-                            "",
-                            "0",
-                            "ROOT"
-                        ]
-                    ]
-                ]
-            },
-            "scream": {
-                "lexical": {
-                    "swevoc_total_ratio": 0.0,
-                    "swevoc_c_ratio": 0.0,
-                    "swevoc_d_ratio": 0.0,
-                    "swevoc_h_ratio": 0.0
-                },
-                "structural": {
-                    "lexical_density": 1.0,
-                    "avg_dep_distance_dependent": 1.0,
-                    "avg_dep_distance_sentence": 1.0,
-                    "right_dependency_ratio": 1.0,
-                    "avg_sentence_depth": 1.0,
-                    "avg_nominal_premodifiers": 0.0,
-                    "avg_nominal_postmodifiers": 0.0,
-                    "avg_prep_comp": 0.0,
-                    "verbial_root_ratio": 0.0,
-                    "avg_verbal_arity": null,
-                    "pos_unigram_probs": {
-                        "AB": 0.0,
-                        "CITE": 0.0,
-                        "DT": 0.0,
-                        "HA": 0.0,
-                        "HD": 0.0,
-                        "HP": 0.0,
-                        "HS": 0.0,
-                        "IE": 0.0,
-                        "IN": 0.0,
-                        "JJ": 0.0,
-                        "KN": 0.0,
-                        "MAD": 0.0,
-                        "MID": 0.0,
-                        "NN": 1.0,
-                        "PAD": 0.0,
-                        "PC": 0.0,
-                        "PL": 0.0,
-                        "PLQS": 0.0,
-                        "PM": 0.0,
-                        "PN": 0.0,
-                        "PP": 0.0,
-                        "PS": 0.0,
-                        "RG": 0.0,
-                        "RO": 0.0,
-                        "SN": 0.0,
-                        "UO": 0.0,
-                        "VB": 0.0
-                    },
-                    "dep_unigram_probs": {
-                        "++": 0.0,
-                        "+A": 0.0,
-                        "+F": 0.0,
-                        "AA": 0.0,
-                        "AG": 0.0,
-                        "AN": 0.0,
-                        "AT": 0.0,
-                        "CA": 0.0,
-                        "CJ": 0.0,
-                        "DB": 0.0,
-                        "DT": 0.0,
-                        "EF": 0.0,
-                        "EO": 0.0,
-                        "ES": 0.0,
-                        "ET": 0.0,
-                        "FO": 0.0,
-                        "FP": 0.0,
-                        "FS": 0.0,
-                        "FV": 0.0,
-                        "HD": 0.0,
-                        "I?": 0.0,
-                        "IC": 0.0,
-                        "IF": 0.0,
-                        "IG": 0.0,
-                        "IK": 0.0,
-                        "IO": 0.0,
-                        "IP": 0.0,
-                        "IQ": 0.0,
-                        "IR": 0.0,
-                        "IS": 0.0,
-                        "IT": 0.0,
-                        "IU": 0.0,
-                        "IV": 0.0,
-                        "JC": 0.0,
-                        "JG": 0.0,
-                        "JR": 0.0,
-                        "JT": 0.0,
-                        "KA": 0.0,
-                        "MA": 0.0,
-                        "MS": 0.0,
-                        "NA": 0.0,
-                        "OA": 0.0,
-                        "OO": 0.0,
-                        "OP": 0.0,
-                        "PA": 0.0,
-                        "PL": 0.0,
-                        "PT": 0.0,
-                        "RA": 0.0,
-                        "ROOT": 1.0,
-                        "SP": 0.0,
-                        "SS": 0.0,
-                        "TA": 0.0,
-                        "UA": 0.0,
-                        "VA": 0.0,
-                        "VG": 0.0,
-                        "VO": 0.0,
-                        "VS": 0.0,
-                        "XA": 0.0,
-                        "XF": 0.0,
-                        "XT": 0.0,
-                        "XX": 0.0,
-                        "YY": 0.0
-                    },
-                    "verb_arity_unigram_probs": {
-                        "0": 0.0,
-                        "1": 0.0,
-                        "2": 0.0,
-                        "3": 0.0,
-                        "4": 0.0,
-                        "5": 0.0,
-                        "6": 0.0,
-                        "7": 0.0,
-                        "8": 0.0,
-                        "9": 0.0
-                    }
-                },
-                "surface": {
-                    "avg_sentence_length": 1.0,
-                    "avg_word_length": 8.0,
-                    "avg_n_syllables": 3.0
-                }
-            },
-            "stillett": {
-                "simplified_text": "sentence",
-                "sentence_transformations": "\n*** Statistics ***\n\tTotal: 0\n\tSucceeded: 0\n\tRejected: 0\nSyntactic transformations\n\tTotal: 0\n\tSucceeded: 0\n\tRejected: 0"
-            },
-            "coh-metrix": {
-                "cohesion": {
-                    "adjacent": {
-                        "coh-metrix": {
-                            "nouns": 0,
-                            "arguments": 0,
-                            "stems": 0,
-                            "content words": {
-                                "ratio": 0,
-                                "std": "NaN"
-                            },
-                            "anaphors": 0
-                        },
-                        "other": {}
-                    },
-                    "global": {
-                        "coh-metrix": {
-                            "nouns": 0,
-                            "arguments": 0,
-                            "stems": 0,
-                            "content words": {
-                                "ratio": 0,
-                                "std": "NaN"
-                            },
-                            "anaphors": 0
-                        },
-                        "other": {}
-                    }
-                },
-                "connectives": {
-                    "CCNCaus": 0.0,
-                    "CNCADC": 0.0,
-                    "CNCTemp": 111.1111111111111,
-                    "CNCAdd": 0.0,
-                    "CNCAll": 111.1111111111111
-                },
-                "LSA": null
-            }
-        },
-        {
-            "Stanza": 0.050752878189086914,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.2297828197479248,
-            "Stilett": 2.6226043701171875e-05,
-            "Cohesion": 0.0007479190826416016,
-            "Connectives": 0.00226593017578125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.003015756607055664,
-            "Total": 0.2835841178894043
-        }
-    ],
     "0": [
         {
             "additional_metrics": {
@@ -739,14 +484,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09944891929626465,
+            "stanza": 0.11271214485168457,
+            "SCREAM": 0.006237983703613281,
+            "Stilett": 0.0037021636962890625,
+            "Cohesion": 0.0007810592651367188,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006075859069824219,
-            "Stilett": 0.003378152847290039,
-            "Cohesion": 0.0001380443572998047,
-            "Connectives": 0.00027179718017578125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
-            "Total": 0.10931897163391113
+            "Connectives": 0.0024480819702148438,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0032320022583007812,
+            "Total": 0.1258869171142578
         }
     ],
     "1": [
@@ -1119,14 +864,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07741618156433105,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005676746368408203,
-            "Stilett": 0.002804994583129883,
-            "Cohesion": 0.00013518333435058594,
-            "Connectives": 0.00015497207641601562,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002911090850830078,
-            "Total": 0.22327804565429688
+            "stanza": 0.07579970359802246,
+            "SCREAM": 0.005995035171508789,
+            "Stilett": 0.0027780532836914062,
+            "Cohesion": 0.00012922286987304688,
+            "LSA": 0.1340327262878418,
+            "Connectives": 0.00017786026000976562,
+            "Coh-Metrix Total": 0.13434195518493652,
+            "Total": 0.2189178466796875
         }
     ],
     "2": [
@@ -1582,14 +1327,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09538412094116211,
+            "stanza": 0.09560012817382812,
+            "SCREAM": 0.005808830261230469,
+            "Stilett": 0.02289104461669922,
+            "Cohesion": 0.00014781951904296875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057599544525146484,
-            "Stilett": 0.022809743881225586,
-            "Cohesion": 0.000141143798828125,
-            "Connectives": 0.0002512931823730469,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003943443298339844,
-            "Total": 0.12435197830200195
+            "Connectives": 0.0002510547637939453,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00040221214294433594,
+            "Total": 0.12470293045043945
         }
     ],
     "3": [
@@ -2221,14 +1966,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.13786005973815918,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006000995635986328,
-            "Stilett": 0.00853586196899414,
-            "Cohesion": 0.00013780593872070312,
-            "Connectives": 0.00030803680419921875,
+            "stanza": 0.14223909378051758,
+            "SCREAM": 0.0059359073638916016,
+            "Stilett": 0.008381128311157227,
+            "Cohesion": 0.00012969970703125,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00031638145446777344,
             "Coh-Metrix Total": 0.00044798851013183594,
-            "Total": 0.1528489589691162
+            "Total": 0.15700697898864746
         }
     ],
     "4": [
@@ -2764,14 +2509,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.14241313934326172,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00573277473449707,
-            "Stilett": 0.003814220428466797,
-            "Cohesion": 0.00011587142944335938,
-            "Connectives": 0.0003159046173095703,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004329681396484375,
-            "Total": 0.15239715576171875
+            "stanza": 0.15062594413757324,
+            "SCREAM": 0.005747795104980469,
+            "Stilett": 0.0037729740142822266,
+            "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0003237724304199219,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00045108795166015625,
+            "Total": 0.160599946975708
         }
     ],
     "5": [
@@ -3179,14 +2924,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07952189445495605,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005681276321411133,
-            "Stilett": 0.0077860355377197266,
-            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
-            "Connectives": 0.0002288818359375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003578662872314453,
-            "Total": 0.09334993362426758
+            "stanza": 0.08359336853027344,
+            "SCREAM": 0.005745887756347656,
+            "Stilett": 0.007821798324584961,
+            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.00022912025451660156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003571510314941406,
+            "Total": 0.09752130508422852
         }
     ],
     "6": [
@@ -4010,14 +3755,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.24618887901306152,
+            "stanza": 0.24117708206176758,
+            "SCREAM": 0.006014108657836914,
+            "Stilett": 0.016160964965820312,
+            "Cohesion": 0.00013589859008789062,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058879852294921875,
-            "Stilett": 0.016208171844482422,
-            "Cohesion": 0.00013184547424316406,
-            "Connectives": 0.0004582405090332031,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005908012390136719,
-            "Total": 0.2688779830932617
+            "Connectives": 0.0004639625549316406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005998611450195312,
+            "Total": 0.26395487785339355
         }
     ],
     "7": [
@@ -4377,14 +4122,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06396198272705078,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005825996398925781,
-            "Stilett": 9.822845458984375e-05,
-            "Cohesion": 0.00010967254638671875,
-            "Connectives": 0.00021910667419433594,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
-            "Total": 0.07021808624267578
+            "stanza": 0.06423807144165039,
+            "SCREAM": 0.23370695114135742,
+            "Stilett": 9.870529174804688e-05,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00019598007202148438,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00030612945556640625,
+            "Total": 0.2983531951904297
         }
     ],
     "8": [
@@ -5032,14 +4777,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1601269245147705,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006194353103637695,
-            "Stilett": 0.0011966228485107422,
-            "Cohesion": 0.00011229515075683594,
-            "Connectives": 0.00035190582275390625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00046515464782714844,
-            "Total": 0.16798615455627441
+            "stanza": 0.160430908203125,
+            "SCREAM": 0.006370067596435547,
+            "Stilett": 0.001188039779663086,
+            "Cohesion": 0.00011181831359863281,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00034880638122558594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004627704620361328,
+            "Total": 0.16845369338989258
         }
     ],
     "9": [
@@ -5463,14 +5208,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0835881233215332,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005751132965087891,
-            "Stilett": 0.006041765213012695,
-            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
-            "Connectives": 0.0002429485321044922,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003731250762939453,
-            "Total": 0.09575700759887695
+            "stanza": 0.09469914436340332,
+            "SCREAM": 0.005825996398925781,
+            "Stilett": 0.006009817123413086,
+            "Cohesion": 0.00011515617370605469,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00023889541625976562,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003561973571777344,
+            "Total": 0.10689115524291992
         }
     ],
     "10": [
@@ -6310,14 +6055,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.2104179859161377,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006021976470947266,
-            "Stilett": 0.025621891021728516,
+            "stanza": 0.20858001708984375,
+            "SCREAM": 0.0059278011322021484,
+            "Stilett": 0.02561187744140625,
             "Cohesion": 0.00013899803161621094,
-            "Connectives": 0.00043201446533203125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005731582641601562,
-            "Total": 0.24263668060302734
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.00043082237243652344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005717277526855469,
+            "Total": 0.24069499969482422
         }
     ],
     "11": [
@@ -6682,14 +6427,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06893610954284668,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005861759185791016,
-            "Stilett": 0.0022270679473876953,
-            "Cohesion": 0.00011491775512695312,
-            "Connectives": 0.00022125244140625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
-            "Total": 0.07736396789550781
+            "stanza": 0.07407617568969727,
+            "SCREAM": 0.00591278076171875,
+            "Stilett": 0.002273082733154297,
+            "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002219676971435547,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003361701965332031,
+            "Total": 0.08260035514831543
         }
     ],
     "12": [
@@ -7177,14 +6922,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08597397804260254,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059070587158203125,
-            "Stilett": 0.004366874694824219,
-            "Cohesion": 0.00011992454528808594,
-            "Connectives": 0.0002472400665283203,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
-            "Total": 0.09661698341369629
+            "stanza": 0.08446407318115234,
+            "SCREAM": 0.006010770797729492,
+            "Stilett": 0.0042760372161865234,
+            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002498626708984375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
+            "Total": 0.0951228141784668
         }
     ],
     "13": [
@@ -7656,14 +7401,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11357522010803223,
+            "stanza": 0.10854315757751465,
+            "SCREAM": 0.005856990814208984,
+            "Stilett": 0.0053899288177490234,
+            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005815982818603516,
-            "Stilett": 0.005508899688720703,
-            "Cohesion": 0.0001227855682373047,
-            "Connectives": 0.0002841949462890625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004076957702636719,
-            "Total": 0.12531089782714844
+            "Connectives": 0.0002791881561279297,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004000663757324219,
+            "Total": 0.1201930046081543
         }
     ],
     "14": [
@@ -8039,14 +7784,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08247613906860352,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058329105377197266,
-            "Stilett": 0.005167961120605469,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.00022721290588378906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034928321838378906,
-            "Total": 0.09382891654968262
+            "stanza": 0.0766289234161377,
+            "SCREAM": 0.005896806716918945,
+            "Stilett": 0.0051174163818359375,
+            "Cohesion": 0.00012183189392089844,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00022602081298828125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003497600555419922,
+            "Total": 0.08799409866333008
         }
     ],
     "15": [
@@ -8607,14 +8352,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11871695518493652,
+            "stanza": 0.11145281791687012,
+            "SCREAM": 0.006011247634887695,
+            "Stilett": 0.007502079010009766,
+            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20794200897216797,
-            "Stilett": 0.007294893264770508,
-            "Cohesion": 0.0001232624053955078,
-            "Connectives": 0.00030994415283203125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004341602325439453,
-            "Total": 0.33439111709594727
+            "Connectives": 0.00029921531677246094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004208087921142578,
+            "Total": 0.12538909912109375
         }
     ],
     "16": [
@@ -9182,14 +8927,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1024782657623291,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005754947662353516,
-            "Stilett": 0.009950876235961914,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.0002760887145996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00040221214294433594,
-            "Total": 0.11858820915222168
+            "stanza": 0.0959169864654541,
+            "SCREAM": 0.0059282779693603516,
+            "Stilett": 0.009683847427368164,
+            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002770423889160156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
+            "Total": 0.11192512512207031
         }
     ],
     "17": [
@@ -10050,14 +9795,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.23787379264831543,
-            "LSA": 7.152557373046875e-07,
-            "SCREAM": 0.005947113037109375,
-            "Stilett": 0.005059957504272461,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.0004782676696777344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0006031990051269531,
-            "Total": 0.24948573112487793
+            "stanza": 0.2266538143157959,
+            "SCREAM": 0.005961179733276367,
+            "Stilett": 0.00508880615234375,
+            "Cohesion": 0.0001232624053955078,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00047707557678222656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0006022453308105469,
+            "Total": 0.23830604553222656
         }
     ],
     "18": [
@@ -10726,14 +10471,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.15637516975402832,
+            "stanza": 0.15944504737854004,
+            "SCREAM": 0.0059850215911865234,
+            "Stilett": 0.005133152008056641,
+            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005984067916870117,
-            "Stilett": 0.005162954330444336,
-            "Cohesion": 0.0001232624053955078,
-            "Connectives": 0.00034689903259277344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004711151123046875,
-            "Total": 0.16799497604370117
+            "Connectives": 0.0003478527069091797,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004737377166748047,
+            "Total": 0.17104005813598633
         }
     ],
     "19": [
@@ -11130,14 +10875,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06429815292358398,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005914926528930664,
-            "Stilett": 0.005840778350830078,
-            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
-            "Connectives": 0.00022220611572265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034999847412109375,
-            "Total": 0.07640576362609863
+            "stanza": 0.07071185111999512,
+            "SCREAM": 0.005895137786865234,
+            "Stilett": 0.0058748722076416016,
+            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.0002200603485107422,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
+            "Total": 0.08282589912414551
         }
     ],
     "20": [
@@ -11497,14 +11242,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0536961555480957,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005743980407714844,
-            "Stilett": 0.0001862049102783203,
-            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
-            "Connectives": 0.00020003318786621094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003046989440917969,
-            "Total": 0.05993294715881348
+            "stanza": 0.0547792911529541,
+            "SCREAM": 0.005865812301635742,
+            "Stilett": 0.00018906593322753906,
+            "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00020313262939453125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00031685829162597656,
+            "Total": 0.061151981353759766
         }
     ],
     "21": [
@@ -11933,14 +11678,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10158300399780273,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005825042724609375,
-            "Stilett": 0.0006780624389648438,
-            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
-            "Connectives": 0.0002491474151611328,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
-            "Total": 0.10844111442565918
+            "stanza": 0.09026408195495605,
+            "SCREAM": 0.005826711654663086,
+            "Stilett": 0.0006861686706542969,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00024199485778808594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003509521484375,
+            "Total": 0.09712886810302734
         }
     ],
     "22": [
@@ -12529,14 +12274,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11522102355957031,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005935192108154297,
-            "Stilett": 0.00966191291809082,
-            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
-            "Connectives": 0.0002930164337158203,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004181861877441406,
-            "Total": 0.13123822212219238
+            "stanza": 0.10888886451721191,
+            "SCREAM": 0.0059452056884765625,
+            "Stilett": 0.009670019149780273,
+            "Cohesion": 0.00012874603271484375,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00028204917907714844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004119873046875,
+            "Total": 0.12491798400878906
         }
     ],
     "23": [
@@ -13441,14 +13186,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.22516322135925293,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006011962890625,
-            "Stilett": 0.015651941299438477,
-            "Cohesion": 0.00014019012451171875,
-            "Connectives": 0.0004508495330810547,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005922317504882812,
-            "Total": 0.2474203109741211
+            "stanza": 0.21914029121398926,
+            "SCREAM": 0.00613093376159668,
+            "Stilett": 0.015377998352050781,
+            "Cohesion": 0.000125885009765625,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0004451274871826172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005729198455810547,
+            "Total": 0.241225004196167
         }
     ],
     "24": [
@@ -13973,14 +13718,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10165667533874512,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005810976028442383,
-            "Stilett": 0.00016307830810546875,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.0002789497375488281,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003859996795654297,
-            "Total": 0.10802102088928223
+            "stanza": 0.09910297393798828,
+            "SCREAM": 0.21408915519714355,
+            "Stilett": 0.00015997886657714844,
+            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00026702880859375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003788471221923828,
+            "Total": 0.3137319087982178
         }
     ],
     "25": [
@@ -14653,14 +14398,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1519911289215088,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005828142166137695,
-            "Stilett": 0.003162860870361328,
-            "Cohesion": 0.0001270771026611328,
-            "Connectives": 0.000347137451171875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004761219024658203,
-            "Total": 0.16146039962768555
+            "stanza": 0.1501929759979248,
+            "SCREAM": 0.005867958068847656,
+            "Stilett": 0.0029840469360351562,
+            "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00034499168395996094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004677772521972656,
+            "Total": 0.1595151424407959
         }
     ],
     "26": [
@@ -15132,14 +14877,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09678220748901367,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005782127380371094,
-            "Stilett": 0.008800029754638672,
-            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
-            "Connectives": 0.0002567768096923828,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00038504600524902344,
-            "Total": 0.11175107955932617
+            "stanza": 0.09153079986572266,
+            "SCREAM": 0.005953073501586914,
+            "Stilett": 0.00864100456237793,
+            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00025916099548339844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+            "Total": 0.10650777816772461
         }
     ],
     "27": [
@@ -15704,14 +15449,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09972310066223145,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058689117431640625,
-            "Stilett": 0.0006518363952636719,
-            "Cohesion": 0.00011110305786132812,
-            "Connectives": 0.0002789497375488281,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00039196014404296875,
-            "Total": 0.10663676261901855
+            "stanza": 0.0959019660949707,
+            "SCREAM": 0.006031990051269531,
+            "Stilett": 0.0006439685821533203,
+            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00027489662170410156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+            "Total": 0.10296106338500977
         }
     ],
     "28": [
@@ -16300,14 +16045,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1402590274810791,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058460235595703125,
-            "Stilett": 0.0058939456939697266,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.0003390312194824219,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004589557647705078,
-            "Total": 0.15245985984802246
+            "stanza": 0.14432215690612793,
+            "SCREAM": 0.005892753601074219,
+            "Stilett": 0.0059070587158203125,
+            "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003459453582763672,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004730224609375,
+            "Total": 0.15659713745117188
         }
     ],
     "29": [
@@ -17200,14 +16945,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.22963190078735352,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005825996398925781,
-            "Stilett": 0.011626958847045898,
-            "Cohesion": 0.00013709068298339844,
-            "Connectives": 0.0004520416259765625,
+            "stanza": 0.23134303092956543,
+            "SCREAM": 0.0059680938720703125,
+            "Stilett": 0.011482954025268555,
+            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0004589557647705078,
             "Coh-Metrix Total": 0.0005900859832763672,
-            "Total": 0.24767684936523438
+            "Total": 0.24938607215881348
         }
     ],
     "30": [
@@ -17827,14 +17572,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1874382495880127,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005836009979248047,
-            "Stilett": 0.007055997848510742,
-            "Cohesion": 0.00011301040649414062,
-            "Connectives": 0.00015997886657714844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002751350402832031,
-            "Total": 0.3068511486053467
+            "stanza": 0.1851809024810791,
+            "SCREAM": 0.005893230438232422,
+            "Stilett": 0.00693511962890625,
+            "Cohesion": 0.00011587142944335938,
+            "LSA": 0.10720992088317871,
+            "Connectives": 0.00017905235290527344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.10750579833984375,
+            "Total": 0.30551695823669434
         }
     ],
     "31": [
@@ -18178,14 +17923,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06434297561645508,
-            "LSA": 7.152557373046875e-07,
-            "SCREAM": 0.005828142166137695,
-            "Stilett": 0.002525806427001953,
-            "Cohesion": 0.00012922286987304688,
-            "Connectives": 0.0002200603485107422,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00035119056701660156,
-            "Total": 0.07305026054382324
+            "stanza": 0.06810593605041504,
+            "SCREAM": 0.00591278076171875,
+            "Stilett": 0.0024261474609375,
+            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002257823944091797,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003437995910644531,
+            "Total": 0.07679080963134766
         }
     ],
     "32": [
@@ -18689,14 +18434,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09613227844238281,
+            "stanza": 0.09733796119689941,
+            "SCREAM": 0.005853176116943359,
+            "Stilett": 0.0005297660827636719,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20725488662719727,
-            "Stilett": 0.0005040168762207031,
-            "Cohesion": 9.894371032714844e-05,
-            "Connectives": 0.0002460479736328125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
-            "Total": 0.30424022674560547
+            "Connectives": 0.00026106834411621094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
+            "Total": 0.10408973693847656
         }
     ],
     "33": [
@@ -19381,14 +19126,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.16536498069763184,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005926847457885742,
-            "Stilett": 0.002061128616333008,
-            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
-            "Connectives": 0.0003590583801269531,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00046896934509277344,
-            "Total": 0.17382407188415527
+            "stanza": 0.16347098350524902,
+            "SCREAM": 0.005980014801025391,
+            "Stilett": 0.0020630359649658203,
+            "Cohesion": 0.00011086463928222656,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003592967987060547,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004718303680419922,
+            "Total": 0.17198705673217773
         }
     ],
     "34": [
@@ -19732,14 +19477,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05223703384399414,
+            "stanza": 0.05374479293823242,
+            "SCREAM": 0.0058612823486328125,
+            "Stilett": 0.00016880035400390625,
+            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058629512786865234,
-            "Stilett": 0.00017213821411132812,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.0001900196075439453,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002980232238769531,
-            "Total": 0.058573007583618164
+            "Connectives": 0.00019097328186035156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003032684326171875,
+            "Total": 0.06007814407348633
         }
     ],
     "35": [
@@ -20268,14 +20013,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11579394340515137,
+            "stanza": 0.11796712875366211,
+            "SCREAM": 0.005970001220703125,
+            "Stilett": 0.02739882469177246,
+            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.0057179927825927734,
-            "Stilett": 0.027379989624023438,
-            "Cohesion": 0.00012993812561035156,
-            "Connectives": 0.000308990478515625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004410743713378906,
-            "Total": 0.14933419227600098
+            "Connectives": 0.0002999305725097656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
+            "Total": 0.1517629623413086
         }
     ],
     "36": [
@@ -20683,14 +20428,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0877370834350586,
+            "stanza": 0.08821892738342285,
+            "SCREAM": 0.005864143371582031,
+            "Stilett": 0.00022172927856445312,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005762815475463867,
-            "Stilett": 0.0002281665802001953,
-            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
-            "Connectives": 0.00024080276489257812,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00035190582275390625,
-            "Total": 0.09408092498779297
+            "Connectives": 0.00023603439331054688,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003440380096435547,
+            "Total": 0.09465193748474121
         }
     ],
     "37": [
@@ -21290,14 +21035,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.13130593299865723,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005877256393432617,
-            "Stilett": 0.0016028881072998047,
-            "Cohesion": 0.00011205673217773438,
-            "Connectives": 0.0003116130828857422,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004248619079589844,
-            "Total": 0.13921380043029785
+            "stanza": 0.12618303298950195,
+            "SCREAM": 0.005882978439331055,
+            "Stilett": 0.0016019344329833984,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00030517578125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00041413307189941406,
+            "Total": 0.13408279418945312
         }
     ],
     "38": [
@@ -21721,14 +21466,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0868217945098877,
+            "stanza": 0.08556699752807617,
+            "SCREAM": 0.005938291549682617,
+            "Stilett": 0.007054805755615234,
+            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005915164947509766,
-            "Stilett": 0.007278919219970703,
-            "Cohesion": 0.00012636184692382812,
             "Connectives": 0.0002410411834716797,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003693103790283203,
-            "Total": 0.1003880500793457
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003619194030761719,
+            "Total": 0.09892487525939941
         }
     ],
     "39": [
@@ -22321,14 +22066,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12462687492370605,
+            "stanza": 0.12393593788146973,
+            "SCREAM": 0.006781101226806641,
+            "Stilett": 0.0015900135040283203,
+            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005899906158447266,
-            "Stilett": 0.0015938282012939453,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.00030303001403808594,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00042629241943359375,
-            "Total": 0.13254904747009277
+            "Connectives": 0.00029587745666503906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00041484832763671875,
+            "Total": 0.1327228546142578
         }
     ],
     "40": [
@@ -22864,14 +22609,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10003781318664551,
+            "stanza": 0.0988152027130127,
+            "SCREAM": 0.00584721565246582,
+            "Stilett": 0.0006771087646484375,
+            "Cohesion": 0.00011086463928222656,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005914926528930664,
-            "Stilett": 0.0006728172302246094,
-            "Cohesion": 0.00011110305786132812,
-            "Connectives": 0.00026607513427734375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
-            "Total": 0.10700583457946777
+            "Connectives": 0.00025916099548339844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
+            "Total": 0.10571527481079102
         }
     ],
     "41": [
@@ -23396,14 +23141,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1457228660583496,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005860805511474609,
-            "Stilett": 0.0012049674987792969,
-            "Cohesion": 0.00010919570922851562,
-            "Connectives": 0.0003256797790527344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
-            "Total": 0.1532297134399414
+            "stanza": 0.1439342498779297,
+            "SCREAM": 0.005969047546386719,
+            "Stilett": 0.0011968612670898438,
+            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00032401084899902344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000431060791015625,
+            "Total": 0.15153217315673828
         }
     ],
     "42": [
@@ -23939,14 +23684,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11162805557250977,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006017208099365234,
-            "Stilett": 0.0005118846893310547,
-            "Cohesion": 0.000102996826171875,
-            "Connectives": 0.00026702880859375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
-            "Total": 0.11853218078613281
+            "stanza": 0.10089707374572754,
+            "SCREAM": 0.21559906005859375,
+            "Stilett": 0.0005090236663818359,
+            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002579689025878906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+            "Total": 0.3173701763153076
         }
     ],
     "43": [
@@ -24418,14 +24163,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12656211853027344,
+            "stanza": 0.12481904029846191,
+            "SCREAM": 0.00580286979675293,
+            "Stilett": 0.00014209747314453125,
+            "Cohesion": 0.00010895729064941406,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005827188491821289,
-            "Stilett": 0.00014591217041015625,
-            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
-            "Connectives": 0.0003039836883544922,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
-            "Total": 0.1329507827758789
+            "Connectives": 0.0002989768981933594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004086494445800781,
+            "Total": 0.13117599487304688
         }
     ],
     "44": [
@@ -24890,14 +24635,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08077216148376465,
+            "stanza": 0.08330583572387695,
+            "SCREAM": 0.005863189697265625,
+            "Stilett": 0.00556492805480957,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.006141185760498047,
-            "Stilett": 0.0057468414306640625,
-            "Cohesion": 0.00013303756713867188,
-            "Connectives": 0.00025916099548339844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003941059112548828,
-            "Total": 0.09305810928344727
+            "Connectives": 0.0002529621124267578,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037407875061035156,
+            "Total": 0.0951089859008789
         }
     ],
     "45": [
@@ -25406,14 +25151,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12290191650390625,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005983829498291016,
-            "Stilett": 0.003340005874633789,
-            "Cohesion": 0.00011920928955078125,
-            "Connectives": 0.0003058910369873047,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
-            "Total": 0.13265299797058105
+            "stanza": 0.1252269744873047,
+            "SCREAM": 0.006006956100463867,
+            "Stilett": 0.003267049789428711,
+            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.000308990478515625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004277229309082031,
+            "Total": 0.1349318027496338
         }
     ],
     "46": [
@@ -25885,14 +25630,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09818482398986816,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006002187728881836,
-            "Stilett": 0.0003371238708496094,
-            "Cohesion": 0.00010085105895996094,
-            "Connectives": 0.0002689361572265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
-            "Total": 0.10490012168884277
+            "stanza": 0.09801793098449707,
+            "SCREAM": 0.006022930145263672,
+            "Stilett": 0.0003330707550048828,
+            "Cohesion": 0.00010180473327636719,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00026106834411621094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+            "Total": 0.10473895072937012
         }
     ],
     "47": [
@@ -26405,14 +26150,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11770486831665039,
+            "stanza": 0.1204838752746582,
+            "SCREAM": 0.005875110626220703,
+            "Stilett": 0.02553701400756836,
+            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005814075469970703,
-            "Stilett": 0.025978803634643555,
-            "Cohesion": 0.00012993812561035156,
-            "Connectives": 0.00028705596923828125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004169940948486328,
-            "Total": 0.1499178409576416
+            "Connectives": 0.0002880096435546875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
+            "Total": 0.1523120403289795
         }
     ],
     "48": [
@@ -27036,14 +26781,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1794741153717041,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20674705505371094,
-            "Stilett": 0.017657756805419922,
-            "Cohesion": 0.00013208389282226562,
-            "Connectives": 0.00019693374633789062,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
-            "Total": 0.5093121528625488
+            "stanza": 0.17158818244934082,
+            "SCREAM": 0.005908012390136719,
+            "Stilett": 0.018288850784301758,
+            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
+            "LSA": 0.10623574256896973,
+            "Connectives": 0.00019097328186035156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.1065521240234375,
+            "Total": 0.3023390769958496
         }
     ],
     "49": [
@@ -27440,14 +27185,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0789937973022461,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058710575103759766,
-            "Stilett": 0.014211893081665039,
-            "Cohesion": 0.00013589859008789062,
-            "Connectives": 0.0002391338348388672,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003762245178222656,
-            "Total": 0.0994560718536377
+            "stanza": 0.0788581371307373,
+            "SCREAM": 0.00671696662902832,
+            "Stilett": 0.013839006423950195,
+            "Cohesion": 0.00013494491577148438,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00022792816162109375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003647804260253906,
+            "Total": 0.09978103637695312
         }
     ],
     "50": [
@@ -28040,14 +27785,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.13214492797851562,
+            "stanza": 0.13157916069030762,
+            "SCREAM": 0.0058901309967041016,
+            "Stilett": 0.004839897155761719,
+            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00583195686340332,
-            "Stilett": 0.004847049713134766,
-            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
-            "Connectives": 0.0003237724304199219,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00044608116149902344,
-            "Total": 0.14327216148376465
+            "Connectives": 0.0003159046173095703,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004379749298095703,
+            "Total": 0.14274907112121582
         }
     ],
     "51": [
@@ -28631,14 +28376,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12496399879455566,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005914926528930664,
-            "Stilett": 0.0032019615173339844,
-            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
-            "Connectives": 0.00030112266540527344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004200935363769531,
-            "Total": 0.13450407981872559
+            "stanza": 0.11356902122497559,
+            "SCREAM": 0.005828142166137695,
+            "Stilett": 0.0030999183654785156,
+            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00029969215393066406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004248619079589844,
+            "Total": 0.1229240894317627
         }
     ],
     "52": [
@@ -29142,14 +28887,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11015129089355469,
+            "stanza": 0.10911011695861816,
+            "SCREAM": 0.005899667739868164,
+            "Stilett": 0.0025904178619384766,
+            "Cohesion": 0.0001227855682373047,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058650970458984375,
-            "Stilett": 0.0026509761810302734,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.00027823448181152344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00040411949157714844,
-            "Total": 0.11907505989074707
+            "Connectives": 0.00027489662170410156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003998279571533203,
+            "Total": 0.11800098419189453
         }
     ],
     "53": [
@@ -29770,14 +29515,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.131011962890625,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005972862243652344,
-            "Stilett": 0.025360822677612305,
-            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
-            "Connectives": 0.0003230571746826172,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00045108795166015625,
-            "Total": 0.16280031204223633
+            "stanza": 0.12960219383239746,
+            "SCREAM": 0.006065845489501953,
+            "Stilett": 0.025385379791259766,
+            "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003249645233154297,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00045180320739746094,
+            "Total": 0.16150712966918945
         }
     ],
     "54": [
@@ -30226,14 +29971,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08701372146606445,
+            "stanza": 0.08711791038513184,
+            "SCREAM": 0.005741119384765625,
+            "Stilett": 0.00048279762268066406,
+            "Cohesion": 9.918212890625e-05,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058269500732421875,
-            "Stilett": 0.0004968643188476562,
-            "Cohesion": 0.00010633468627929688,
-            "Connectives": 0.00024437904357910156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003514289855957031,
-            "Total": 0.09369111061096191
+            "Connectives": 0.00024008750915527344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033926963806152344,
+            "Total": 0.09368300437927246
         }
     ],
     "55": [
@@ -30874,14 +30619,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1308422088623047,
+            "stanza": 0.1363813877105713,
+            "SCREAM": 0.006257057189941406,
+            "Stilett": 0.017862796783447266,
+            "Cohesion": 0.0001270771026611328,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058667659759521484,
-            "Stilett": 0.01791214942932129,
-            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
-            "Connectives": 0.00033402442932128906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004630088806152344,
-            "Total": 0.15508699417114258
+            "Connectives": 0.00032782554626464844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004558563232421875,
+            "Total": 0.16096019744873047
         }
     ],
     "56": [
@@ -31625,14 +31370,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.14844894409179688,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005909919738769531,
-            "Stilett": 0.0018880367279052734,
-            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
-            "Connectives": 0.0003490447998046875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00045990943908691406,
-            "Total": 0.15670990943908691
+            "stanza": 0.146697998046875,
+            "SCREAM": 0.005949974060058594,
+            "Stilett": 0.0018947124481201172,
+            "Cohesion": 0.00011324882507324219,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00034999847412109375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00046515464782714844,
+            "Total": 0.15501022338867188
         }
     ],
     "57": [
@@ -32045,14 +31790,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06836986541748047,
+            "stanza": 0.08311915397644043,
+            "SCREAM": 0.005869865417480469,
+            "Stilett": 0.00022912025451660156,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005922079086303711,
-            "Stilett": 0.0002319812774658203,
-            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
-            "Connectives": 0.00022029876708984375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032520294189453125,
-            "Total": 0.07485198974609375
+            "Connectives": 0.0002219676971435547,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
+            "Total": 0.08955001831054688
         }
     ],
     "58": [
@@ -32745,14 +32490,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.152327299118042,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005875110626220703,
-            "Stilett": 0.013689994812011719,
-            "Cohesion": 0.00012683868408203125,
-            "Connectives": 0.0003342628479003906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004620552062988281,
-            "Total": 0.17235612869262695
+            "stanza": 0.14953994750976562,
+            "SCREAM": 0.005797863006591797,
+            "Stilett": 0.013595104217529297,
+            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0003330707550048828,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004622936248779297,
+            "Total": 0.16939616203308105
         }
     ],
     "59": [
@@ -33112,14 +32857,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06076312065124512,
+            "stanza": 0.051928043365478516,
+            "SCREAM": 0.00570988655090332,
+            "Stilett": 0.0002570152282714844,
+            "Cohesion": 0.000102996826171875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005753040313720703,
-            "Stilett": 0.0002579689025878906,
-            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
-            "Connectives": 0.00019669532775878906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
-            "Total": 0.06708312034606934
+            "Connectives": 0.00019216537475585938,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0002970695495605469,
+            "Total": 0.05819392204284668
         }
     ],
     "60": [
@@ -33932,14 +33677,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.2143700122833252,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059812068939208984,
-            "Stilett": 0.005609989166259766,
-            "Cohesion": 0.0001270771026611328,
-            "Connectives": 0.0004317760467529297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005600452423095703,
-            "Total": 0.22652292251586914
+            "stanza": 0.22161626815795898,
+            "SCREAM": 0.21561884880065918,
+            "Stilett": 0.005398988723754883,
+            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0004191398620605469,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005490779876708984,
+            "Total": 0.44318628311157227
         }
     ],
     "61": [
@@ -34427,14 +34172,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10127902030944824,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0060389041900634766,
-            "Stilett": 0.003857851028442383,
-            "Cohesion": 0.00011491775512695312,
-            "Connectives": 0.0002770423889160156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000392913818359375,
-            "Total": 0.1115720272064209
+            "stanza": 0.10755395889282227,
+            "SCREAM": 0.0061109066009521484,
+            "Stilett": 0.0038530826568603516,
+            "Cohesion": 0.00011754035949707031,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002751350402832031,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003948211669921875,
+            "Total": 0.11791491508483887
         }
     ],
     "62": [
@@ -34794,14 +34539,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05415487289428711,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00571131706237793,
-            "Stilett": 0.00021696090698242188,
-            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
-            "Connectives": 0.00020503997802734375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003108978271484375,
-            "Total": 0.06039595603942871
+            "stanza": 0.05635786056518555,
+            "SCREAM": 0.0057981014251708984,
+            "Stilett": 0.00021409988403320312,
+            "Cohesion": 0.00010180473327636719,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00019979476928710938,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003037452697753906,
+            "Total": 0.06267476081848145
         }
     ],
     "63": [
@@ -35318,14 +35063,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10666799545288086,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005906105041503906,
-            "Stilett": 0.0049190521240234375,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.0002810955047607422,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004029273986816406,
-            "Total": 0.11789894104003906
+            "stanza": 0.11349010467529297,
+            "SCREAM": 0.005844831466674805,
+            "Stilett": 0.004873991012573242,
+            "Cohesion": 0.00012493133544921875,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00028204917907714844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00040912628173828125,
+            "Total": 0.12461996078491211
         }
     ],
     "64": [
@@ -35802,14 +35547,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07386183738708496,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20981311798095703,
-            "Stilett": 0.0002727508544921875,
-            "Cohesion": 0.00010323524475097656,
-            "Connectives": 0.0002377033233642578,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
-            "Total": 0.28429174423217773
+            "stanza": 0.07954788208007812,
+            "SCREAM": 0.005942106246948242,
+            "Stilett": 0.0002741813659667969,
+            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002448558807373047,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00035309791564941406,
+            "Total": 0.08611822128295898
         }
     ],
     "65": [
@@ -36217,14 +35962,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07222604751586914,
-            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
-            "SCREAM": 0.0058040618896484375,
-            "Stilett": 0.011488914489746094,
-            "Cohesion": 0.00011396408081054688,
-            "Connectives": 0.00022983551025390625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003459453582763672,
-            "Total": 0.08986592292785645
+            "stanza": 0.07374095916748047,
+            "SCREAM": 0.005750179290771484,
+            "Stilett": 0.011461734771728516,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.0002319812774658203,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003521442413330078,
+            "Total": 0.09130597114562988
         }
     ],
     "66": [
@@ -36632,14 +36377,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07337379455566406,
+            "stanza": 0.07505989074707031,
+            "SCREAM": 0.005766868591308594,
+            "Stilett": 0.0003190040588378906,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058057308197021484,
-            "Stilett": 0.0003161430358886719,
-            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
             "Connectives": 0.000225067138671875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003337860107421875,
-            "Total": 0.07983183860778809
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+            "Total": 0.08148193359375
         }
     ],
     "67": [
@@ -37120,14 +36865,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07949995994567871,
+            "stanza": 0.07715702056884766,
+            "SCREAM": 0.0059168338775634766,
+            "Stilett": 0.008549213409423828,
+            "Cohesion": 0.00012183189392089844,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005965709686279297,
-            "Stilett": 0.008726119995117188,
-            "Cohesion": 0.0001220703125,
-            "Connectives": 0.00024509429931640625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003681182861328125,
-            "Total": 0.09456205368041992
+            "Connectives": 0.0002391338348388672,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003619194030761719,
+            "Total": 0.09198594093322754
         }
     ],
     "68": [
@@ -37784,14 +37529,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.14633798599243164,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005869150161743164,
-            "Stilett": 0.00960993766784668,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.0003457069396972656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004711151123046875,
-            "Total": 0.1622920036315918
+            "stanza": 0.1444380283355713,
+            "SCREAM": 0.006051063537597656,
+            "Stilett": 0.009559154510498047,
+            "Cohesion": 0.00012373924255371094,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0003418922424316406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004668235778808594,
+            "Total": 0.16051697731018066
         }
     ],
     "69": [
@@ -38583,14 +38328,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.19656896591186523,
+            "stanza": 0.20174217224121094,
+            "SCREAM": 0.0058879852294921875,
+            "Stilett": 0.0043828487396240234,
+            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00586390495300293,
-            "Stilett": 0.004415035247802734,
-            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
-            "Connectives": 0.0003981590270996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005171298980712891,
-            "Total": 0.207366943359375
+            "Connectives": 0.0003991127014160156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005252361297607422,
+            "Total": 0.2125391960144043
         }
     ],
     "70": [
@@ -39035,14 +38780,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0934610366821289,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058650970458984375,
-            "Stilett": 0.007732868194580078,
-            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
-            "Connectives": 0.0002541542053222656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00037217140197753906,
-            "Total": 0.10743212699890137
+            "stanza": 0.09265613555908203,
+            "SCREAM": 0.005900144577026367,
+            "Stilett": 0.007704973220825195,
+            "Cohesion": 0.0001220703125,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.0002560615539550781,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003809928894042969,
+            "Total": 0.10664486885070801
         }
     ],
     "71": [
@@ -39658,14 +39403,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.15946030616760254,
+            "stanza": 0.14020085334777832,
+            "SCREAM": 0.005999088287353516,
+            "Stilett": 0.0057680606842041016,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059430599212646484,
-            "Stilett": 0.0060007572174072266,
-            "Cohesion": 0.00013113021850585938,
-            "Connectives": 0.0003337860107421875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004661083221435547,
-            "Total": 0.17187213897705078
+            "Connectives": 0.0003299713134765625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00045180320739746094,
+            "Total": 0.1524217128753662
         }
     ],
     "72": [
@@ -40110,14 +39855,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09835195541381836,
+            "stanza": 0.08987307548522949,
+            "SCREAM": 0.005982875823974609,
+            "Stilett": 0.004575967788696289,
+            "Cohesion": 0.00011420249938964844,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005794048309326172,
-            "Stilett": 0.0045850276947021484,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.000263214111328125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003859996795654297,
-            "Total": 0.10911798477172852
+            "Connectives": 0.00026106834411621094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
+            "Total": 0.10081005096435547
         }
     ],
     "73": [
@@ -40534,14 +40279,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07579302787780762,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005755186080932617,
-            "Stilett": 0.00022602081298828125,
-            "Cohesion": 0.00010776519775390625,
-            "Connectives": 0.0002300739288330078,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
-            "Total": 0.08211922645568848
+            "stanza": 0.07485413551330566,
+            "SCREAM": 0.006428718566894531,
+            "Stilett": 0.0002219676971435547,
+            "Cohesion": 9.989738464355469e-05,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002276897430419922,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003299713134765625,
+            "Total": 0.08183813095092773
         }
     ],
     "74": [
@@ -40885,14 +40630,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06009101867675781,
+            "stanza": 0.05999898910522461,
+            "SCREAM": 0.0058748722076416016,
+            "Stilett": 0.004205942153930664,
+            "Cohesion": 0.00011682510375976562,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00584864616394043,
-            "Stilett": 0.00446629524230957,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
             "Connectives": 0.0002040863037109375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032711029052734375,
-            "Total": 0.07073712348937988
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003230571746826172,
+            "Total": 0.070404052734375
         }
     ],
     "75": [
@@ -41444,14 +41189,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11367034912109375,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005979061126708984,
-            "Stilett": 0.0063359737396240234,
-            "Cohesion": 0.00012922286987304688,
-            "Connectives": 0.0002837181091308594,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00041413307189941406,
-            "Total": 0.1264021396636963
+            "stanza": 0.10695910453796387,
+            "SCREAM": 0.006078958511352539,
+            "Stilett": 0.0061490535736083984,
+            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002779960632324219,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003979206085205078,
+            "Total": 0.11958599090576172
         }
     ],
     "76": [
@@ -41916,14 +41661,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08342814445495605,
+            "stanza": 0.08342576026916504,
+            "SCREAM": 0.005812168121337891,
+            "Stilett": 0.00013494491577148438,
+            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005841970443725586,
-            "Stilett": 0.00013685226440429688,
-            "Cohesion": 0.00010514259338378906,
-            "Connectives": 0.00024199485778808594,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003483295440673828,
-            "Total": 0.08975720405578613
+            "Connectives": 0.00024771690368652344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003578662872314453,
+            "Total": 0.08973169326782227
         }
     ],
     "77": [
@@ -42539,14 +42284,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1176290512084961,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005861759185791016,
-            "Stilett": 0.004005908966064453,
-            "Cohesion": 0.00011420249938964844,
-            "Connectives": 0.0003058910369873047,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00042128562927246094,
-            "Total": 0.12792205810546875
+            "stanza": 0.11829996109008789,
+            "SCREAM": 0.005912065505981445,
+            "Stilett": 0.0039920806884765625,
+            "Cohesion": 0.00011301040649414062,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00030684471130371094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
+            "Total": 0.12862801551818848
         }
     ],
     "78": [
@@ -42970,14 +42715,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07269024848937988,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00584101676940918,
-            "Stilett": 0.0006558895111083984,
-            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
-            "Connectives": 0.0002200603485107422,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032210350036621094,
-            "Total": 0.07951116561889648
+            "stanza": 0.06989502906799316,
+            "SCREAM": 0.21402597427368164,
+            "Stilett": 0.0006251335144042969,
+            "Cohesion": 0.00010228157043457031,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00021195411682128906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003161430358886719,
+            "Total": 0.284865140914917
         }
     ],
     "79": [
@@ -43422,14 +43167,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0914609432220459,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00572514533996582,
-            "Stilett": 0.012347936630249023,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.0002579689025878906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003840923309326172,
-            "Total": 0.10992002487182617
+            "stanza": 0.09512495994567871,
+            "SCREAM": 0.005764007568359375,
+            "Stilett": 0.0123291015625,
+            "Cohesion": 0.00011682510375976562,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00025391578674316406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003719329833984375,
+            "Total": 0.11359095573425293
         }
     ],
     "80": [
@@ -43805,14 +43550,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05656313896179199,
+            "stanza": 0.06277298927307129,
+            "SCREAM": 0.005778074264526367,
+            "Stilett": 0.0042459964752197266,
+            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057947635650634766,
-            "Stilett": 0.004297971725463867,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.00021576881408691406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034117698669433594,
-            "Total": 0.06699895858764648
+            "Connectives": 0.00021600723266601562,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033593177795410156,
+            "Total": 0.07313394546508789
         }
     ],
     "81": [
@@ -44172,14 +43917,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07417511940002441,
+            "stanza": 0.0757138729095459,
+            "SCREAM": 0.005904197692871094,
+            "Stilett": 0.0036499500274658203,
+            "Cohesion": 0.00011396408081054688,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20951390266418457,
-            "Stilett": 0.003599882125854492,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.000225067138671875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003478527069091797,
-            "Total": 0.28763890266418457
+            "Connectives": 0.00022721290588378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003421306610107422,
+            "Total": 0.08561277389526367
         }
     ],
     "82": [
@@ -44608,14 +44353,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07817196846008301,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005714893341064453,
-            "Stilett": 0.000347137451171875,
-            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
-            "Connectives": 0.00022721290588378906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00033092498779296875,
-            "Total": 0.08456707000732422
+            "stanza": 0.06684279441833496,
+            "SCREAM": 0.005759239196777344,
+            "Stilett": 0.0003452301025390625,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002288818359375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033783912658691406,
+            "Total": 0.07328677177429199
         }
     ],
     "83": [
@@ -45124,14 +44869,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11188006401062012,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005803823471069336,
-            "Stilett": 0.0009920597076416016,
-            "Cohesion": 0.00010418891906738281,
-            "Connectives": 0.0002779960632324219,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
-            "Total": 0.11906170845031738
+            "stanza": 0.10449528694152832,
+            "SCREAM": 0.005875825881958008,
+            "Stilett": 0.0009968280792236328,
+            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002689361572265625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037384033203125,
+            "Total": 0.11174297332763672
         }
     ],
     "84": [
@@ -45872,14 +45617,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.19247984886169434,
+            "stanza": 0.19444870948791504,
+            "SCREAM": 0.00600123405456543,
+            "Stilett": 0.005262136459350586,
+            "Cohesion": 0.00012230873107910156,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00592803955078125,
-            "Stilett": 0.005294084548950195,
-            "Cohesion": 0.0001227855682373047,
-            "Connectives": 0.00040340423583984375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005271434783935547,
-            "Total": 0.20423197746276855
+            "Connectives": 0.00040078163146972656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005252361297607422,
+            "Total": 0.20623993873596191
         }
     ],
     "85": [
@@ -46399,14 +46144,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07821011543273926,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058782100677490234,
-            "Stilett": 0.0008668899536132812,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.0005979537963867188,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0007061958312988281,
-            "Total": 0.0856630802154541
+            "stanza": 0.07814192771911621,
+            "SCREAM": 0.0059511661529541016,
+            "Stilett": 0.0008769035339355469,
+            "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0005991458892822266,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0007069110870361328,
+            "Total": 0.08568000793457031
         }
     ],
     "86": [
@@ -46927,14 +46672,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10341572761535645,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058019161224365234,
-            "Stilett": 0.0005741119384765625,
-            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
-            "Connectives": 0.00028324127197265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003910064697265625,
-            "Total": 0.11018490791320801
+            "stanza": 0.10443639755249023,
+            "SCREAM": 0.005918979644775391,
+            "Stilett": 0.0005729198455810547,
+            "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002830028533935547,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003898143768310547,
+            "Total": 0.11131906509399414
         }
     ],
     "87": [
@@ -47534,14 +47279,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.16051125526428223,
+            "stanza": 0.16369986534118652,
+            "SCREAM": 0.005910158157348633,
+            "Stilett": 0.009213924407958984,
+            "Cohesion": 0.00013399124145507812,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005814075469970703,
-            "Stilett": 0.009348154067993164,
-            "Cohesion": 0.00013375282287597656,
-            "Connectives": 0.00037026405334472656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005049705505371094,
-            "Total": 0.1761791706085205
+            "Connectives": 0.0003592967987060547,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004942417144775391,
+            "Total": 0.1793208122253418
         }
     ],
     "88": [
@@ -47910,14 +47655,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07474327087402344,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005861997604370117,
-            "Stilett": 0.0038907527923583984,
-            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
-            "Connectives": 0.000225067138671875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
-            "Total": 0.08484506607055664
+            "stanza": 0.0701298713684082,
+            "SCREAM": 0.005873918533325195,
+            "Stilett": 0.0037403106689453125,
+            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.0002167224884033203,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003349781036376953,
+            "Total": 0.08008098602294922
         }
     ],
     "89": [
@@ -48501,14 +48246,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12855291366577148,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057871341705322266,
-            "Stilett": 0.0017058849334716797,
-            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
-            "Connectives": 0.00030732154846191406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00041675567626953125,
-            "Total": 0.13646483421325684
+            "stanza": 0.12788987159729004,
+            "SCREAM": 0.006017208099365234,
+            "Stilett": 0.001708984375,
+            "Cohesion": 0.00010895729064941406,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.0003032684326171875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
+            "Total": 0.13602995872497559
         }
     ],
     "90": [
@@ -48964,14 +48709,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08219218254089355,
+            "stanza": 0.07460665702819824,
+            "SCREAM": 0.00577998161315918,
+            "Stilett": 0.0005581378936767578,
+            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057239532470703125,
-            "Stilett": 0.0005600452423095703,
-            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
-            "Connectives": 0.0002300739288330078,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
-            "Total": 0.08881807327270508
+            "Connectives": 0.0002281665802001953,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+            "Total": 0.08127999305725098
         }
     ],
     "91": [
@@ -49539,14 +49284,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09690308570861816,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005880832672119141,
-            "Stilett": 0.0011219978332519531,
-            "Cohesion": 0.00011205673217773438,
+            "stanza": 0.09361791610717773,
+            "SCREAM": 0.005889892578125,
+            "Stilett": 0.0011038780212402344,
+            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
+            "LSA": 0.0,
             "Connectives": 0.000270843505859375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003838539123535156,
-            "Total": 0.1042931079864502
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003819465637207031,
+            "Total": 0.10099482536315918
         }
     ],
     "92": [
@@ -49938,14 +49683,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07581686973571777,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005922794342041016,
-            "Stilett": 0.00571894645690918,
-            "Cohesion": 0.0001232624053955078,
-            "Connectives": 0.00023794174194335938,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003631114959716797,
-            "Total": 0.08782482147216797
+            "stanza": 0.07981586456298828,
+            "SCREAM": 0.005984067916870117,
+            "Stilett": 0.0056610107421875,
+            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.00023508071899414062,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003581047058105469,
+            "Total": 0.09182000160217285
         }
     ],
     "93": [
@@ -50337,14 +50082,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07067584991455078,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005711793899536133,
-            "Stilett": 0.00560307502746582,
-            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
-            "Connectives": 0.00023412704467773438,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
-            "Total": 0.08234786987304688
+            "stanza": 0.07419800758361816,
+            "SCREAM": 0.005772113800048828,
+            "Stilett": 0.005642890930175781,
+            "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00023603439331054688,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003600120544433594,
+            "Total": 0.08597397804260254
         }
     ],
     "94": [
@@ -50757,14 +50502,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08039617538452148,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005815029144287109,
-            "Stilett": 0.0008339881896972656,
-            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
-            "Connectives": 0.0002319812774658203,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000335693359375,
-            "Total": 0.08738303184509277
+            "stanza": 0.07530379295349121,
+            "SCREAM": 0.005860090255737305,
+            "Stilett": 0.0008459091186523438,
+            "Cohesion": 0.000102996826171875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00022721290588378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033211708068847656,
+            "Total": 0.08234381675720215
         }
     ],
     "95": [
@@ -51380,14 +51125,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11982107162475586,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005944728851318359,
-            "Stilett": 0.0051021575927734375,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.00029397010803222656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004138946533203125,
-            "Total": 0.1312849521636963
+            "stanza": 0.10578083992004395,
+            "SCREAM": 0.006042003631591797,
+            "Stilett": 0.005034208297729492,
+            "Cohesion": 0.00011682510375976562,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002880096435546875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004057884216308594,
+            "Total": 0.1172637939453125
         }
     ],
     "96": [
@@ -51811,14 +51556,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09363985061645508,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057659149169921875,
-            "Stilett": 0.004797935485839844,
-            "Cohesion": 0.00011515617370605469,
-            "Connectives": 0.00024509429931640625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003609657287597656,
-            "Total": 0.1045680046081543
+            "stanza": 0.08975815773010254,
+            "SCREAM": 0.21527791023254395,
+            "Stilett": 0.004572868347167969,
+            "Cohesion": 0.0001227855682373047,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002422332763671875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00036716461181640625,
+            "Total": 0.30997800827026367
         }
     ],
     "97": [
@@ -52594,14 +52339,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.18087983131408691,
+            "stanza": 0.17674875259399414,
+            "SCREAM": 0.005918979644775391,
+            "Stilett": 0.001833200454711914,
+            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006518840789794922,
-            "Stilett": 0.0018661022186279297,
-            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
-            "Connectives": 0.0003800392150878906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004990100860595703,
-            "Total": 0.18976593017578125
+            "Connectives": 0.00037789344787597656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00049591064453125,
+            "Total": 0.1849987506866455
         }
     ],
     "98": [
@@ -53041,14 +52786,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10984110832214355,
+            "stanza": 0.10020685195922852,
+            "SCREAM": 0.005867958068847656,
+            "Stilett": 0.007246255874633789,
+            "Cohesion": 0.00011396408081054688,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.0057599544525146484,
-            "Stilett": 0.007421255111694336,
-            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
-            "Connectives": 0.00026702880859375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00039196014404296875,
-            "Total": 0.12341594696044922
+            "Connectives": 0.0002639293670654297,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037980079650878906,
+            "Total": 0.11370396614074707
         }
     ],
     "99": [
@@ -53488,14 +53233,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09227967262268066,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20818734169006348,
-            "Stilett": 0.013653755187988281,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.0002570152282714844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003771781921386719,
-            "Total": 0.3145017623901367
+            "stanza": 0.08828306198120117,
+            "SCREAM": 0.0060269832611083984,
+            "Stilett": 0.014222860336303711,
+            "Cohesion": 0.00014019012451171875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002620220184326172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00040435791015625,
+            "Total": 0.10893797874450684
         }
     ],
     "100": [
@@ -54080,14 +53825,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12819194793701172,
+            "stanza": 0.12480998039245605,
+            "SCREAM": 0.005843162536621094,
+            "Stilett": 0.012553930282592773,
+            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005795955657958984,
-            "Stilett": 0.012549877166748047,
-            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
-            "Connectives": 0.0003070831298828125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004260540008544922,
-            "Total": 0.14696598052978516
+            "Connectives": 0.0003037452697753906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00042700767517089844,
+            "Total": 0.14363598823547363
         }
     ],
     "101": [
@@ -54607,14 +54352,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11478662490844727,
+            "stanza": 0.10184812545776367,
+            "SCREAM": 0.005815029144287109,
+            "Stilett": 0.0004858970642089844,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005851030349731445,
-            "Stilett": 0.00047588348388671875,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.0002701282501220703,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003781318664550781,
-            "Total": 0.12149286270141602
+            "Connectives": 0.00027108192443847656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003790855407714844,
+            "Total": 0.10852909088134766
         }
     ],
     "102": [
@@ -55006,14 +54751,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0662078857421875,
+            "stanza": 0.061738014221191406,
+            "SCREAM": 0.005889177322387695,
+            "Stilett": 0.005993843078613281,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005842924118041992,
-            "Stilett": 0.006036043167114258,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.0002181529998779297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
-            "Total": 0.0784292221069336
+            "Connectives": 0.00021195411682128906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003342628479003906,
+            "Total": 0.07395625114440918
         }
     ],
     "103": [
@@ -55501,14 +55246,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11647200584411621,
-            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
-            "SCREAM": 0.005885124206542969,
-            "Stilett": 0.01053476333618164,
-            "Cohesion": 0.00013518333435058594,
-            "Connectives": 0.00029778480529785156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00043511390686035156,
-            "Total": 0.13332796096801758
+            "stanza": 0.11316490173339844,
+            "SCREAM": 0.0059528350830078125,
+            "Stilett": 0.010190010070800781,
+            "Cohesion": 0.000125885009765625,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.0003018379211425781,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00043082237243652344,
+            "Total": 0.12974286079406738
         }
     ],
     "104": [
@@ -56073,14 +55818,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12224268913269043,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005834817886352539,
-            "Stilett": 0.009863138198852539,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.0002980232238769531,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004210472106933594,
-            "Total": 0.13836383819580078
+            "stanza": 0.1196739673614502,
+            "SCREAM": 0.005816221237182617,
+            "Stilett": 0.009919881820678711,
+            "Cohesion": 0.00013399124145507812,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00030112266540527344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
+            "Total": 0.1358499526977539
         }
     ],
     "105": [
@@ -57016,14 +56761,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.21150708198547363,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005964040756225586,
-            "Stilett": 0.01576399803161621,
-            "Cohesion": 0.00013518333435058594,
-            "Connectives": 0.0004429817199707031,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005791187286376953,
-            "Total": 0.23381710052490234
+            "stanza": 0.20827603340148926,
+            "SCREAM": 0.0060007572174072266,
+            "Stilett": 0.015612125396728516,
+            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00044083595275878906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005717277526855469,
+            "Total": 0.23046302795410156
         }
     ],
     "106": [
@@ -57415,14 +57160,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06819009780883789,
+            "stanza": 0.056475162506103516,
+            "SCREAM": 0.005877017974853516,
+            "Stilett": 0.0003039836883544922,
+            "Cohesion": 0.00010895729064941406,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005969047546386719,
-            "Stilett": 0.0003101825714111328,
-            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
-            "Connectives": 0.00021004676818847656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00031280517578125,
-            "Total": 0.07478499412536621
+            "Connectives": 0.00021195411682128906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003218650817871094,
+            "Total": 0.06298112869262695
         }
     ],
     "107": [
@@ -58086,14 +57831,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1503450870513916,
+            "stanza": 0.14388513565063477,
+            "SCREAM": 0.0059680938720703125,
+            "Stilett": 0.0044629573822021484,
+            "Cohesion": 0.00011491775512695312,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.0059812068939208984,
-            "Stilett": 0.004439830780029297,
-            "Cohesion": 0.00012111663818359375,
-            "Connectives": 0.0003390312194824219,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004620552062988281,
-            "Total": 0.16123008728027344
+            "Connectives": 0.0003399848937988281,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00045680999755859375,
+            "Total": 0.15477514266967773
         }
     ],
     "108": [
@@ -58590,14 +58335,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10005497932434082,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005983829498291016,
-            "Stilett": 0.002807140350341797,
-            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
-            "Connectives": 0.0003590583801269531,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004799365997314453,
-            "Total": 0.10932707786560059
+            "stanza": 0.09972786903381348,
+            "SCREAM": 0.005933046340942383,
+            "Stilett": 0.002774953842163086,
+            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00035500526428222656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004749298095703125,
+            "Total": 0.10891294479370117
         }
     ],
     "109": [
@@ -59030,14 +58775,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08733010292053223,
+            "stanza": 0.09210395812988281,
+            "SCREAM": 0.0058171749114990234,
+            "Stilett": 0.006231784820556641,
+            "Cohesion": 0.0001220703125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058591365814208984,
-            "Stilett": 0.006354808807373047,
-            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
-            "Connectives": 0.00026106834411621094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00038814544677734375,
-            "Total": 0.09993481636047363
+            "Connectives": 0.0002551078796386719,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003790855407714844,
+            "Total": 0.10453200340270996
         }
     ],
     "110": [
@@ -59450,14 +59195,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05747818946838379,
+            "stanza": 0.05800294876098633,
+            "SCREAM": 0.005834102630615234,
+            "Stilett": 0.00021696090698242188,
+            "Cohesion": 0.000102996826171875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005930900573730469,
-            "Stilett": 0.00021886825561523438,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.00021195411682128906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032019615173339844,
-            "Total": 0.0639500617980957
+            "Connectives": 0.00020694732666015625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003120899200439453,
+            "Total": 0.06436705589294434
         }
     ],
     "111": [
@@ -59817,14 +59562,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05071401596069336,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00590205192565918,
+            "stanza": 0.04847383499145508,
+            "SCREAM": 0.005847930908203125,
             "Stilett": 0.00018525123596191406,
-            "Cohesion": 0.00010776519775390625,
-            "Connectives": 0.00020599365234375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003147125244140625,
-            "Total": 0.05711793899536133
+            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002028942108154297,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+            "Total": 0.05481672286987305
         }
     ],
     "112": [
@@ -60264,14 +60009,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09391093254089355,
+            "stanza": 0.0958552360534668,
+            "SCREAM": 0.005815982818603516,
+            "Stilett": 0.0076138973236083984,
+            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058171749114990234,
-            "Stilett": 0.007867813110351562,
-            "Cohesion": 0.0001220703125,
-            "Connectives": 0.0002601146697998047,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003833770751953125,
-            "Total": 0.10798001289367676
+            "Connectives": 0.0002579689025878906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00038623809814453125,
+            "Total": 0.10967230796813965
         }
     ],
     "113": [
@@ -60695,14 +60440,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09784889221191406,
-            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
-            "SCREAM": 0.005863189697265625,
-            "Stilett": 0.003933906555175781,
-            "Cohesion": 0.00011491775512695312,
-            "Connectives": 0.0002570152282714844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003750324249267578,
-            "Total": 0.10802388191223145
+            "stanza": 0.09755110740661621,
+            "SCREAM": 0.005823850631713867,
+            "Stilett": 0.003917217254638672,
+            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.00025534629821777344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+            "Total": 0.10766911506652832
         }
     ],
     "114": [
@@ -61078,14 +60823,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07528114318847656,
+            "stanza": 0.0776970386505127,
+            "SCREAM": 0.21439480781555176,
+            "Stilett": 0.0003662109375,
+            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005859851837158203,
-            "Stilett": 0.0003859996795654297,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.00022602081298828125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
-            "Total": 0.08186221122741699
+            "Connectives": 0.00021409988403320312,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003178119659423828,
+            "Total": 0.29277777671813965
         }
     ],
     "115": [
@@ -61658,14 +61403,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10842013359069824,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.2078418731689453,
-            "Stilett": 0.0004048347473144531,
-            "Cohesion": 0.00010895729064941406,
-            "Connectives": 0.0002789497375488281,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003879070281982422,
-            "Total": 0.31705808639526367
+            "stanza": 0.11661005020141602,
+            "SCREAM": 0.005840778350830078,
+            "Stilett": 0.00040411949157714844,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00029206275939941406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00040078163146972656,
+            "Total": 0.12325572967529297
         }
     ],
     "116": [
@@ -62030,14 +61775,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0547487735748291,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005857944488525391,
-            "Stilett": 0.00025200843811035156,
-            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
-            "Connectives": 0.00021028518676757812,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
-            "Total": 0.061177730560302734
+            "stanza": 0.06581401824951172,
+            "SCREAM": 0.0057981014251708984,
+            "Stilett": 0.0002467632293701172,
+            "Cohesion": 0.00010228157043457031,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.000209808349609375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00031304359436035156,
+            "Total": 0.072174072265625
         }
     ],
     "117": [
@@ -62450,14 +62195,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06514716148376465,
+            "stanza": 0.06842875480651855,
+            "SCREAM": 0.005914211273193359,
+            "Stilett": 0.017464160919189453,
+            "Cohesion": 0.0001308917999267578,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00594019889831543,
-            "Stilett": 0.017390012741088867,
-            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
-            "Connectives": 0.00023102760314941406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003559589385986328,
-            "Total": 0.08883523941040039
+            "Connectives": 0.00022792816162109375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003609657287597656,
+            "Total": 0.09217000007629395
         }
     ],
     "118": [
@@ -62838,14 +62583,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05066323280334473,
+            "stanza": 0.0579068660736084,
+            "SCREAM": 0.005825996398925781,
+            "Stilett": 0.00037598609924316406,
+            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005882978439331055,
-            "Stilett": 0.0003769397735595703,
-            "Cohesion": 0.00010085105895996094,
-            "Connectives": 0.00020074844360351562,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003039836883544922,
-            "Total": 0.05722808837890625
+            "Connectives": 0.00020599365234375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
+            "Total": 0.06441998481750488
         }
     ],
     "119": [
@@ -63450,14 +63195,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1266460418701172,
+            "stanza": 0.13235807418823242,
+            "SCREAM": 0.005861997604370117,
+            "Stilett": 0.0066471099853515625,
+            "Cohesion": 0.00012183189392089844,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058710575103759766,
-            "Stilett": 0.006628751754760742,
-            "Cohesion": 0.0001220703125,
-            "Connectives": 0.00030612945556640625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004291534423828125,
-            "Total": 0.13957715034484863
+            "Connectives": 0.0003132820129394531,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004360675811767578,
+            "Total": 0.14530420303344727
         }
     ],
     "120": [
@@ -63817,14 +63562,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06343889236450195,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059010982513427734,
-            "Stilett": 0.00032067298889160156,
-            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
-            "Connectives": 0.00020813941955566406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003173351287841797,
-            "Total": 0.06998133659362793
+            "stanza": 0.05754995346069336,
+            "SCREAM": 0.005894899368286133,
+            "Stilett": 0.0003180503845214844,
+            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002048015594482422,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+            "Total": 0.06407284736633301
         }
     ],
     "121": [
@@ -64216,14 +63961,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06884098052978516,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005877017974853516,
-            "Stilett": 0.0010213851928710938,
-            "Cohesion": 0.00011301040649414062,
-            "Connectives": 0.00022292137145996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003380775451660156,
-            "Total": 0.0760810375213623
+            "stanza": 0.07841372489929199,
+            "SCREAM": 0.0058972835540771484,
+            "Stilett": 0.0009987354278564453,
+            "Cohesion": 0.00011515617370605469,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002281665802001953,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003452301025390625,
+            "Total": 0.08565592765808105
         }
     ],
     "122": [
@@ -64679,14 +64424,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07754302024841309,
+            "stanza": 0.07361507415771484,
+            "SCREAM": 0.005810976028442383,
+            "Stilett": 0.004873991012573242,
+            "Cohesion": 0.00012493133544921875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005724906921386719,
-            "Stilett": 0.004962921142578125,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.0002460479736328125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00037097930908203125,
-            "Total": 0.08860301971435547
+            "Connectives": 0.00024390220642089844,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003707408905029297,
+            "Total": 0.08467316627502441
         }
     ],
     "123": [
@@ -65083,14 +64828,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0714559555053711,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005883216857910156,
-            "Stilett": 0.015219926834106445,
-            "Cohesion": 0.00012612342834472656,
-            "Connectives": 0.00022792816162109375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000354766845703125,
-            "Total": 0.09291696548461914
+            "stanza": 0.06595301628112793,
+            "SCREAM": 0.005883932113647461,
+            "Stilett": 0.015167951583862305,
+            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002269744873046875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003521442413330078,
+            "Total": 0.0873570442199707
         }
     ],
     "124": [
@@ -65535,14 +65280,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07709169387817383,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059430599212646484,
-            "Stilett": 0.007418155670166016,
-            "Cohesion": 0.00012183189392089844,
-            "Connectives": 0.00024700164794921875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003688335418701172,
-            "Total": 0.09082484245300293
+            "stanza": 0.07000899314880371,
+            "SCREAM": 0.006335020065307617,
+            "Stilett": 0.007281064987182617,
+            "Cohesion": 0.0001251697540283203,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002429485321044922,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
+            "Total": 0.08399820327758789
         }
     ],
     "125": [
@@ -66251,14 +65996,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.16910505294799805,
+            "stanza": 0.15927982330322266,
+            "SCREAM": 0.005869150161743164,
+            "Stilett": 0.0008418560028076172,
+            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005876064300537109,
-            "Stilett": 0.0008628368377685547,
-            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
-            "Connectives": 0.0005171298980712891,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0006282329559326172,
-            "Total": 0.17647504806518555
+            "Connectives": 0.0005109310150146484,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0006189346313476562,
+            "Total": 0.166611909866333
         }
     ],
     "126": [
@@ -66827,14 +66572,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11933684349060059,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00586390495300293,
-            "Stilett": 0.0004050731658935547,
-            "Cohesion": 0.000102996826171875,
-            "Connectives": 0.00016808509826660156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00027108192443847656,
-            "Total": 0.27982401847839355
+            "stanza": 0.12978005409240723,
+            "SCREAM": 0.005869150161743164,
+            "Stilett": 0.0003917217254638672,
+            "Cohesion": 9.918212890625e-05,
+            "LSA": 0.15641498565673828,
+            "Connectives": 0.00018906593322753906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.15670418739318848,
+            "Total": 0.29274892807006836
         }
     ],
     "127": [
@@ -68042,14 +67787,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.3092648983001709,
+            "stanza": 0.300966739654541,
+            "SCREAM": 0.0061817169189453125,
+            "Stilett": 0.017374038696289062,
+            "Cohesion": 0.0001380443572998047,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006840944290161133,
-            "Stilett": 0.017647266387939453,
-            "Cohesion": 0.00015306472778320312,
-            "Connectives": 0.0005910396575927734,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0007450580596923828,
-            "Total": 0.3345010280609131
+            "Connectives": 0.0005822181701660156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0007212162017822266,
+            "Total": 0.32524585723876953
         }
     ],
     "128": [
@@ -68537,14 +68282,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09668588638305664,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005975961685180664,
-            "Stilett": 0.0010089874267578125,
+            "stanza": 0.09282493591308594,
+            "SCREAM": 0.00602412223815918,
+            "Stilett": 0.0010020732879638672,
             "Cohesion": 0.00010800361633300781,
-            "Connectives": 0.00026106834411621094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
-            "Total": 0.10404419898986816
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002589225769042969,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003688335418701172,
+            "Total": 0.10022091865539551
         }
     ],
     "129": [
@@ -68984,14 +68729,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1192009449005127,
+            "stanza": 0.11864209175109863,
+            "SCREAM": 0.005978107452392578,
+            "Stilett": 0.005769968032836914,
+            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005927085876464844,
-            "Stilett": 0.005930900573730469,
-            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
-            "Connectives": 0.00028395652770996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004050731658935547,
-            "Total": 0.1314680576324463
+            "Connectives": 0.00029587745666503906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004208087921142578,
+            "Total": 0.1308131217956543
         }
     ],
     "130": [
@@ -69415,14 +69160,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07623887062072754,
+            "stanza": 0.07629895210266113,
+            "SCREAM": 0.0057621002197265625,
+            "Stilett": 0.004277944564819336,
+            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.2086949348449707,
-            "Stilett": 0.004127025604248047,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.0002238750457763672,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003490447998046875,
-            "Total": 0.2894120216369629
+            "Connectives": 0.00022721290588378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
+            "Total": 0.08668684959411621
         }
     ],
     "131": [
@@ -69947,14 +69692,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11135673522949219,
+            "stanza": 0.1106259822845459,
+            "SCREAM": 0.21543574333190918,
+            "Stilett": 0.004097938537597656,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005833864212036133,
-            "Stilett": 0.004240989685058594,
-            "Cohesion": 0.00011992454528808594,
-            "Connectives": 0.00028514862060546875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004057884216308594,
-            "Total": 0.1218407154083252
+            "Connectives": 0.00027489662170410156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003960132598876953,
+            "Total": 0.33055806159973145
         }
     ],
     "132": [
@@ -70659,14 +70404,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.16790199279785156,
+            "stanza": 0.17612004280090332,
+            "SCREAM": 0.006034135818481445,
+            "Stilett": 0.009395837783813477,
+            "Cohesion": 0.00013208389282226562,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058917999267578125,
-            "Stilett": 0.009593009948730469,
-            "Cohesion": 0.00013709068298339844,
-            "Connectives": 0.00037407875061035156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005130767822265625,
-            "Total": 0.18390297889709473
+            "Connectives": 0.00037384033203125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005083084106445312,
+            "Total": 0.19206023216247559
         }
     ],
     "133": [
@@ -71010,14 +70755,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06394195556640625,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005897998809814453,
-            "Stilett": 0.0066928863525390625,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.00022220611572265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000347137451171875,
-            "Total": 0.07688283920288086
+            "stanza": 0.060534000396728516,
+            "SCREAM": 0.005936861038208008,
+            "Stilett": 0.006623983383178711,
+            "Cohesion": 0.0001220703125,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002148151397705078,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003390312194824219,
+            "Total": 0.07343792915344238
         }
     ],
     "134": [
@@ -71425,14 +71170,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.059667110443115234,
+            "stanza": 0.06117701530456543,
+            "SCREAM": 0.005825042724609375,
+            "Stilett": 0.00011587142944335938,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005735874176025391,
-            "Stilett": 0.00011897087097167969,
-            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
-            "Connectives": 0.00021195411682128906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032019615173339844,
-            "Total": 0.06584405899047852
+            "Connectives": 0.00021386146545410156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000324249267578125,
+            "Total": 0.0674431324005127
         }
     ],
     "135": [
@@ -72569,14 +72314,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.24288177490234375,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006129026412963867,
-            "Stilett": 0.012627124786376953,
-            "Cohesion": 0.00013589859008789062,
+            "stanza": 0.24499011039733887,
+            "SCREAM": 0.006086111068725586,
+            "Stilett": 0.012501955032348633,
+            "Cohesion": 0.0001327991485595703,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
             "Connectives": 0.0005090236663818359,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0006458759307861328,
-            "Total": 0.26228785514831543
+            "Coh-Metrix Total": 0.0006437301635742188,
+            "Total": 0.2642250061035156
         }
     ],
     "136": [
@@ -73105,14 +72850,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12486696243286133,
+            "stanza": 0.1166069507598877,
+            "SCREAM": 0.006057024002075195,
+            "Stilett": 0.01800084114074707,
+            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005826711654663086,
-            "Stilett": 0.018084049224853516,
-            "Cohesion": 0.0001270771026611328,
-            "Connectives": 0.00030517578125,
+            "Connectives": 0.00030612945556640625,
             "Coh-Metrix Total": 0.00043320655822753906,
-            "Total": 0.1492137908935547
+            "Total": 0.1410989761352539
         }
     ],
     "137": [
@@ -73477,14 +73222,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.04790496826171875,
+            "stanza": 0.04555106163024902,
+            "SCREAM": 0.0059320926666259766,
+            "Stilett": 0.0001800060272216797,
+            "Cohesion": 0.00010371208190917969,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005856990814208984,
-            "Stilett": 0.0001819133758544922,
-            "Cohesion": 9.989738464355469e-05,
-            "Connectives": 0.0001990795135498047,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002989768981933594,
-            "Total": 0.0542447566986084
+            "Connectives": 0.0001971721649169922,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00030159950256347656,
+            "Total": 0.051965951919555664
         }
     ],
     "138": [
@@ -73924,14 +73669,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10351204872131348,
+            "stanza": 0.10432004928588867,
+            "SCREAM": 0.005944013595581055,
+            "Stilett": 0.01434016227722168,
+            "Cohesion": 0.00011968612670898438,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00592803955078125,
-            "Stilett": 0.014356851577758789,
-            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
-            "Connectives": 0.0002789497375488281,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000408172607421875,
-            "Total": 0.1242070198059082
+            "Connectives": 0.0002720355987548828,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000392913818359375,
+            "Total": 0.12499809265136719
         }
     ],
     "139": [
@@ -74544,14 +74289,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.13391590118408203,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058481693267822266,
-            "Stilett": 0.0009100437164306641,
-            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
-            "Connectives": 0.0003261566162109375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00043702125549316406,
-            "Total": 0.1411151885986328
+            "stanza": 0.13712620735168457,
+            "SCREAM": 0.005936861038208008,
+            "Stilett": 0.0008997917175292969,
+            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003230571746826172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000431060791015625,
+            "Total": 0.14439797401428223
         }
     ],
     "140": [
@@ -74991,14 +74736,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0813150405883789,
+            "stanza": 0.08217287063598633,
+            "SCREAM": 0.0066030025482177734,
+            "Stilett": 0.004586935043334961,
+            "Cohesion": 0.000125885009765625,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005845069885253906,
-            "Stilett": 0.004584789276123047,
-            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
-            "Connectives": 0.00023794174194335938,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003552436828613281,
-            "Total": 0.09210205078125
+            "Connectives": 0.00023889541625976562,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00036787986755371094,
+            "Total": 0.0937340259552002
         }
     ],
     "141": [
@@ -75374,14 +75119,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08165502548217773,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00579380989074707,
-            "Stilett": 0.004139900207519531,
-            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
-            "Connectives": 0.00023794174194335938,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003592967987060547,
-            "Total": 0.0919501781463623
+            "stanza": 0.07595205307006836,
+            "SCREAM": 0.005955219268798828,
+            "Stilett": 0.003929853439331055,
+            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002307891845703125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003478527069091797,
+            "Total": 0.08618807792663574
         }
     ],
     "142": [
@@ -75757,14 +75502,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07575821876525879,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005730867385864258,
-            "Stilett": 0.0041980743408203125,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.00022912025451660156,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003540515899658203,
-            "Total": 0.08604311943054199
+            "stanza": 0.07619404792785645,
+            "SCREAM": 0.00580596923828125,
+            "Stilett": 0.004006147384643555,
+            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.00022220611572265625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003440380096435547,
+            "Total": 0.08635091781616211
         }
     ],
     "143": [
@@ -76124,14 +75869,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05012011528015137,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057659149169921875,
-            "Stilett": 0.00019097328186035156,
-            "Cohesion": 0.00010323524475097656,
-            "Connectives": 0.00020074844360351562,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003063678741455078,
-            "Total": 0.05638623237609863
+            "stanza": 0.04955601692199707,
+            "SCREAM": 0.005866050720214844,
+            "Stilett": 0.000186920166015625,
+            "Cohesion": 0.00010514259338378906,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.00020122528076171875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00030803680419921875,
+            "Total": 0.05591893196105957
         }
     ],
     "144": [
@@ -76884,14 +76629,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.18413901329040527,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006066083908081055,
-            "Stilett": 0.00834202766418457,
-            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
-            "Connectives": 0.0003910064697265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005202293395996094,
-            "Total": 0.19906830787658691
+            "stanza": 0.18037080764770508,
+            "SCREAM": 0.006062030792236328,
+            "Stilett": 0.008206844329833984,
+            "Cohesion": 0.0001232624053955078,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00038504600524902344,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005102157592773438,
+            "Total": 0.19515275955200195
         }
     ],
     "145": [
@@ -77443,14 +77188,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10604691505432129,
+            "stanza": 0.10300207138061523,
+            "SCREAM": 0.006017923355102539,
+            "Stilett": 0.010867118835449219,
+            "Cohesion": 0.00011873245239257812,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006003141403198242,
-            "Stilett": 0.01110386848449707,
-            "Cohesion": 0.00013017654418945312,
-            "Connectives": 0.00027298927307128906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004050731658935547,
-            "Total": 0.12356185913085938
+            "Connectives": 0.0002701282501220703,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003910064697265625,
+            "Total": 0.12028002738952637
         }
     ],
     "146": [
@@ -78002,14 +77747,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.13178110122680664,
+            "stanza": 0.13064217567443848,
+            "SCREAM": 0.005906343460083008,
+            "Stilett": 0.0006477832794189453,
+            "Cohesion": 0.00010514259338378906,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.2070767879486084,
-            "Stilett": 0.0006310939788818359,
-            "Cohesion": 0.000102996826171875,
-            "Connectives": 0.0003020763397216797,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00040602684020996094,
-            "Total": 0.33989810943603516
+            "Connectives": 0.00030994415283203125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00041604042053222656,
+            "Total": 0.13761496543884277
         }
     ],
     "147": [
@@ -78513,14 +78258,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11078405380249023,
+            "stanza": 0.10775232315063477,
+            "SCREAM": 0.005818843841552734,
+            "Stilett": 0.0067670345306396484,
+            "Cohesion": 0.00011873245239257812,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005816936492919922,
-            "Stilett": 0.006861209869384766,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.0002968311309814453,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004229545593261719,
-            "Total": 0.12388825416564941
+            "Connectives": 0.00028824806213378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004069805145263672,
+            "Total": 0.12074613571166992
         }
     ],
     "148": [
@@ -79017,14 +78762,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09200000762939453,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00593113899230957,
-            "Stilett": 0.0008368492126464844,
-            "Cohesion": 0.00010180473327636719,
-            "Connectives": 0.0002551078796386719,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00035691261291503906,
-            "Total": 0.09913086891174316
+            "stanza": 0.09372591972351074,
+            "SCREAM": 0.005947113037109375,
+            "Stilett": 0.0008509159088134766,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00025391578674316406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00036406517028808594,
+            "Total": 0.1008901596069336
         }
     ],
     "149": [
@@ -79480,14 +79225,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10825109481811523,
+            "stanza": 0.10612821578979492,
+            "SCREAM": 0.21510672569274902,
+            "Stilett": 0.006692171096801758,
+            "Cohesion": 0.0001220703125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005956888198852539,
-            "Stilett": 0.0069980621337890625,
-            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
-            "Connectives": 0.0002770423889160156,
+            "Connectives": 0.000270843505859375,
             "Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
-            "Total": 0.12160396575927734
+            "Total": 0.3283231258392334
         }
     ],
     "150": [
@@ -79996,14 +79741,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09717297554016113,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005856990814208984,
-            "Stilett": 0.00993204116821289,
-            "Cohesion": 0.000125885009765625,
-            "Connectives": 0.00028204917907714844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004100799560546875,
-            "Total": 0.11337399482727051
+            "stanza": 0.10700798034667969,
+            "SCREAM": 0.005818843841552734,
+            "Stilett": 0.00994420051574707,
+            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002818107604980469,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00041294097900390625,
+            "Total": 0.1231849193572998
         }
     ],
     "151": [
@@ -80347,14 +80092,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.04747295379638672,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005819082260131836,
-            "Stilett": 0.0029799938201904297,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.00020503997802734375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003261566162109375,
-            "Total": 0.05660104751586914
+            "stanza": 0.0525507926940918,
+            "SCREAM": 0.0058591365814208984,
+            "Stilett": 0.0029213428497314453,
+            "Cohesion": 0.00011873245239257812,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00020122528076171875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003216266632080078,
+            "Total": 0.06165599822998047
         }
     ],
     "152": [
@@ -80762,14 +80507,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06952071189880371,
+            "stanza": 0.067138671875,
+            "SCREAM": 0.005944013595581055,
+            "Stilett": 0.0002541542053222656,
+            "Cohesion": 0.00010585784912109375,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005936145782470703,
-            "Stilett": 0.0002560615539550781,
-            "Cohesion": 0.0001010894775390625,
-            "Connectives": 0.00022292137145996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003249645233154297,
-            "Total": 0.07604074478149414
+            "Connectives": 0.00022721290588378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+            "Total": 0.07367205619812012
         }
     ],
     "153": [
@@ -81182,14 +80927,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07112407684326172,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005799055099487305,
-            "Stilett": 0.0002219676971435547,
-            "Cohesion": 0.00010275840759277344,
-            "Connectives": 0.0002281665802001953,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000331878662109375,
-            "Total": 0.07747888565063477
+            "stanza": 0.08066582679748535,
+            "SCREAM": 0.005869150161743164,
+            "Stilett": 0.00021719932556152344,
+            "Cohesion": 0.00011372566223144531,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0002338886260986328,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034880638122558594,
+            "Total": 0.08710384368896484
         }
     ],
     "154": [
@@ -81538,14 +81283,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.056182146072387695,
+            "stanza": 0.059008121490478516,
+            "SCREAM": 0.005808830261230469,
+            "Stilett": 0.0003178119659423828,
+            "Cohesion": 0.00010228157043457031,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005888700485229492,
-            "Stilett": 0.00032019615173339844,
-            "Cohesion": 0.00010514259338378906,
-            "Connectives": 0.0001938343048095703,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002999305725097656,
-            "Total": 0.06269288063049316
+            "Connectives": 0.00019311904907226562,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0002963542938232422,
+            "Total": 0.06543183326721191
         }
     ],
     "155": [
@@ -82006,14 +81751,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09120416641235352,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005997896194458008,
-            "Stilett": 0.0004050731658935547,
-            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
-            "Connectives": 0.0002422332763671875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
-            "Total": 0.09795618057250977
+            "stanza": 0.08826494216918945,
+            "SCREAM": 0.0060100555419921875,
+            "Stilett": 0.0004069805145263672,
+            "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00023865699768066406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034689903259277344,
+            "Total": 0.0950319766998291
         }
     ],
     "156": [
@@ -82485,14 +82230,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0902099609375,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00580286979675293,
-            "Stilett": 0.0006971359252929688,
-            "Cohesion": 0.00010895729064941406,
-            "Connectives": 0.000247955322265625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003590583801269531,
-            "Total": 0.09707212448120117
+            "stanza": 0.0872199535369873,
+            "SCREAM": 0.005824089050292969,
+            "Stilett": 0.0006968975067138672,
+            "Cohesion": 0.00010514259338378906,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002467632293701172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003528594970703125,
+            "Total": 0.09409594535827637
         }
     ],
     "157": [
@@ -82964,14 +82709,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07135200500488281,
+            "stanza": 0.0662531852722168,
+            "SCREAM": 0.005992889404296875,
+            "Stilett": 0.0005519390106201172,
+            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005861997604370117,
-            "Stilett": 0.0005550384521484375,
-            "Cohesion": 0.0001068115234375,
-            "Connectives": 0.0002334117889404297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003409385681152344,
-            "Total": 0.07811307907104492
+            "Connectives": 0.0002338886260986328,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034618377685546875,
+            "Total": 0.07314515113830566
         }
     ],
     "158": [
@@ -83368,14 +83113,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05595707893371582,
+            "stanza": 0.05358719825744629,
+            "SCREAM": 0.006016969680786133,
+            "Stilett": 0.00021791458129882812,
+            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005908966064453125,
-            "Stilett": 0.0002200603485107422,
-            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
-            "Connectives": 0.00020599365234375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00030994415283203125,
-            "Total": 0.062399864196777344
+            "Connectives": 0.00020623207092285156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003142356872558594,
+            "Total": 0.06013798713684082
         }
     ],
     "159": [
@@ -84236,14 +83981,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.191741943359375,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058591365814208984,
-            "Stilett": 0.011915922164916992,
-            "Cohesion": 0.00014281272888183594,
-            "Connectives": 0.00041484832763671875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005588531494140625,
-            "Total": 0.21007895469665527
+            "stanza": 0.18604016304016113,
+            "SCREAM": 0.005880117416381836,
+            "Stilett": 0.011581897735595703,
+            "Cohesion": 0.00013184547424316406,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00040602684020996094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005397796630859375,
+            "Total": 0.20404291152954102
         }
     ],
     "160": [
@@ -84651,14 +84396,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08011317253112793,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005787849426269531,
-            "Stilett": 0.0062601566314697266,
-            "Cohesion": 0.00011372566223144531,
-            "Connectives": 0.00022292137145996094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003387928009033203,
-            "Total": 0.09250187873840332
+            "stanza": 0.07149004936218262,
+            "SCREAM": 0.005800962448120117,
+            "Stilett": 0.006242990493774414,
+            "Cohesion": 0.00011396408081054688,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00022721290588378906,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034308433532714844,
+            "Total": 0.0838780403137207
         }
     ],
     "161": [
@@ -85183,14 +84928,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10836076736450195,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005883932113647461,
-            "Stilett": 0.03388690948486328,
-            "Cohesion": 0.00013899803161621094,
-            "Connectives": 0.00027680397033691406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004181861877441406,
-            "Total": 0.14855289459228516
+            "stanza": 0.10797977447509766,
+            "SCREAM": 0.005866289138793945,
+            "Stilett": 0.03380131721496582,
+            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
+            "LSA": 7.152557373046875e-07,
+            "Connectives": 0.0002791881561279297,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004088878631591797,
+            "Total": 0.14805889129638672
         }
     ],
     "162": [
@@ -85555,14 +85300,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06529903411865234,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20848917961120605,
-            "Stilett": 0.0003490447998046875,
-            "Cohesion": 0.00010180473327636719,
-            "Connectives": 0.00020074844360351562,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00030493736267089844,
-            "Total": 0.2744431495666504
+            "stanza": 0.0728919506072998,
+            "SCREAM": 0.005961894989013672,
+            "Stilett": 0.0003509521484375,
+            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002090930938720703,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
+            "Total": 0.07952284812927246
         }
     ],
     "163": [
@@ -86123,14 +85868,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1019601821899414,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005786895751953125,
-            "Stilett": 0.0003559589385986328,
-            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+            "stanza": 0.10031485557556152,
+            "SCREAM": 0.0058062076568603516,
+            "Stilett": 0.00035691261291503906,
+            "Cohesion": 0.00011110305786132812,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
             "Connectives": 0.0002779960632324219,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
-            "Total": 0.1084892749786377
+            "Coh-Metrix Total": 0.00039124488830566406,
+            "Total": 0.1068720817565918
         }
     ],
     "164": [
@@ -86639,14 +86384,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09004616737365723,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005938053131103516,
-            "Stilett": 0.007363796234130859,
-            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
-            "Connectives": 0.00026297569274902344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003800392150878906,
-            "Total": 0.1037302017211914
+            "stanza": 0.08917713165283203,
+            "SCREAM": 0.005815982818603516,
+            "Stilett": 0.0073587894439697266,
+            "Cohesion": 0.00012087821960449219,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002532005310058594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003762245178222656,
+            "Total": 0.10273003578186035
         }
     ],
     "165": [
@@ -86995,14 +86740,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05947113037109375,
+            "stanza": 0.05379796028137207,
+            "SCREAM": 0.005872249603271484,
+            "Stilett": 0.0039010047912597656,
+            "Cohesion": 0.00011301040649414062,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0059239864349365234,
-            "Stilett": 0.0039119720458984375,
-            "Cohesion": 0.0001227855682373047,
-            "Connectives": 0.00021505355834960938,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
-            "Total": 0.06964921951293945
+            "Connectives": 0.00020313262939453125,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00031685829162597656,
+            "Total": 0.06388998031616211
         }
     ],
     "166": [
@@ -87362,14 +87107,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.04833221435546875,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005786895751953125,
-            "Stilett": 0.0028018951416015625,
-            "Cohesion": 0.00012731552124023438,
-            "Connectives": 0.0002028942108154297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00033211708068847656,
-            "Total": 0.05725502967834473
+            "stanza": 0.04644894599914551,
+            "SCREAM": 0.21602630615234375,
+            "Stilett": 0.002564668655395508,
+            "Cohesion": 0.00011610984802246094,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00019097328186035156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
+            "Total": 0.2653498649597168
         }
     ],
     "167": [
@@ -87966,14 +87711,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11799025535583496,
+            "stanza": 0.13069701194763184,
+            "SCREAM": 0.0058972835540771484,
+            "Stilett": 0.017537832260131836,
+            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005908966064453125,
-            "Stilett": 0.017901182174682617,
-            "Cohesion": 0.00014281272888183594,
-            "Connectives": 0.0003209114074707031,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00046372413635253906,
-            "Total": 0.14226627349853516
+            "Connectives": 0.0003142356872558594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004451274871826172,
+            "Total": 0.15458083152770996
         }
     ],
     "168": [
@@ -88646,14 +88391,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1217038631439209,
+            "stanza": 0.12141799926757812,
+            "SCREAM": 0.0059697628021240234,
+            "Stilett": 0.006448030471801758,
+            "Cohesion": 0.0001201629638671875,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00597691535949707,
-            "Stilett": 0.0064356327056884766,
-            "Cohesion": 0.00012803077697753906,
-            "Connectives": 0.0003161430358886719,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00044536590576171875,
-            "Total": 0.13456511497497559
+            "Connectives": 0.00031304359436035156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00043487548828125,
+            "Total": 0.13427186012268066
         }
     ],
     "169": [
@@ -89210,14 +88955,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.12135076522827148,
+            "stanza": 0.12021303176879883,
+            "SCREAM": 0.006009101867675781,
+            "Stilett": 0.009473085403442383,
+            "Cohesion": 0.00011873245239257812,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005995988845825195,
-            "Stilett": 0.009657859802246094,
-            "Cohesion": 0.0001308917999267578,
-            "Connectives": 0.0003039836883544922,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00043702125549316406,
-            "Total": 0.13744497299194336
+            "Connectives": 0.0003008842468261719,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
+            "Total": 0.13611912727355957
         }
     ],
     "170": [
@@ -89770,14 +89515,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.16410422325134277,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057642459869384766,
-            "Stilett": 0.0004558563232421875,
-            "Cohesion": 0.000102996826171875,
-            "Connectives": 0.0001678466796875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000270843505859375,
-            "Total": 0.24939894676208496
+            "stanza": 0.1634998321533203,
+            "SCREAM": 0.005885124206542969,
+            "Stilett": 0.0004436969757080078,
+            "Cohesion": 0.00010013580322265625,
+            "LSA": 0.07850074768066406,
+            "Connectives": 0.00019097328186035156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.07879400253295898,
+            "Total": 0.2486250400543213
         }
     ],
     "171": [
@@ -90366,14 +90111,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1341559886932373,
+            "stanza": 0.13726496696472168,
+            "SCREAM": 0.00590205192565918,
+            "Stilett": 0.011891841888427734,
+            "Cohesion": 0.00013017654418945312,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0058727264404296875,
-            "Stilett": 0.011895895004272461,
-            "Cohesion": 0.0001289844512939453,
-            "Connectives": 0.0003249645233154297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00045490264892578125,
-            "Total": 0.15238308906555176
+            "Connectives": 0.0003247261047363281,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004570484161376953,
+            "Total": 0.1555190086364746
         }
     ],
     "172": [
@@ -90941,14 +90686,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11529803276062012,
-            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
-            "SCREAM": 0.0059299468994140625,
-            "Stilett": 0.006515026092529297,
-            "Cohesion": 0.00012302398681640625,
-            "Connectives": 0.0003077983856201172,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00043320655822753906,
-            "Total": 0.12817716598510742
+            "stanza": 0.1229391098022461,
+            "SCREAM": 0.005906343460083008,
+            "Stilett": 0.00652003288269043,
+            "Cohesion": 0.00012493133544921875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00030684471130371094,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00043392181396484375,
+            "Total": 0.13580107688903809
         }
     ],
     "173": [
@@ -91404,14 +91149,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10521888732910156,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005895853042602539,
-            "Stilett": 0.0031201839447021484,
-            "Cohesion": 0.000125885009765625,
-            "Connectives": 0.00026702880859375,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00039505958557128906,
-            "Total": 0.11463117599487305
+            "stanza": 0.09485602378845215,
+            "SCREAM": 0.0064601898193359375,
+            "Stilett": 0.002986907958984375,
+            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002620220184326172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003809928894042969,
+            "Total": 0.10468602180480957
         }
     ],
     "174": [
@@ -91787,14 +91532,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1085059642791748,
+            "stanza": 0.09124922752380371,
+            "SCREAM": 0.005730628967285156,
+            "Stilett": 0.004043102264404297,
+            "Cohesion": 0.00011324882507324219,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005728960037231445,
-            "Stilett": 0.004228115081787109,
-            "Cohesion": 0.0001239776611328125,
-            "Connectives": 0.0002522468566894531,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003769397735595703,
-            "Total": 0.11884284019470215
+            "Connectives": 0.0002467632293701172,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00036215782165527344,
+            "Total": 0.10138702392578125
         }
     ],
     "175": [
@@ -92458,14 +92203,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1766798496246338,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005964040756225586,
-            "Stilett": 0.013731956481933594,
-            "Cohesion": 0.0001430511474609375,
-            "Connectives": 0.00036787986755371094,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005109310150146484,
-            "Total": 0.19688868522644043
+            "stanza": 0.16449594497680664,
+            "SCREAM": 0.005836009979248047,
+            "Stilett": 0.013494014739990234,
+            "Cohesion": 0.0001270771026611328,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003631114959716797,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000492095947265625,
+            "Total": 0.18431997299194336
         }
     ],
     "176": [
@@ -93129,14 +92874,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.17693614959716797,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005904674530029297,
-            "Stilett": 0.02191901206970215,
-            "Cohesion": 0.00014019012451171875,
-            "Connectives": 0.00037384033203125,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0005140304565429688,
-            "Total": 0.2052772045135498
+            "stanza": 0.17813920974731445,
+            "SCREAM": 0.00597691535949707,
+            "Stilett": 0.02205801010131836,
+            "Cohesion": 0.00013327598571777344,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0003657341003417969,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0005009174346923828,
+            "Total": 0.20667815208435059
         }
     ],
     "177": [
@@ -93485,14 +93230,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05203413963317871,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005589008331298828,
-            "Stilett": 0.00016999244689941406,
-            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
-            "Connectives": 0.0001990795135498047,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003070831298828125,
-            "Total": 0.058103084564208984
+            "stanza": 0.051931142807006836,
+            "SCREAM": 0.005658864974975586,
+            "Stilett": 0.000164031982421875,
+            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00019407272338867188,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0002980232238769531,
+            "Total": 0.05805206298828125
         }
     ],
     "178": [
@@ -94124,14 +93869,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1584460735321045,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20910096168518066,
-            "Stilett": 0.0014879703521728516,
+            "stanza": 0.13183808326721191,
+            "SCREAM": 0.005752086639404297,
+            "Stilett": 0.0015239715576171875,
             "Cohesion": 0.00011301040649414062,
-            "Connectives": 0.00030803680419921875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004220008850097656,
-            "Total": 0.3694581985473633
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.00032591819763183594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004398822784423828,
+            "Total": 0.139556884765625
         }
     ],
     "179": [
@@ -94571,14 +94316,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09057497978210449,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005835056304931641,
-            "Stilett": 0.0006749629974365234,
-            "Cohesion": 0.00010919570922851562,
-            "Connectives": 0.0002579689025878906,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00036787986755371094,
-            "Total": 0.09745597839355469
+            "stanza": 0.09071898460388184,
+            "SCREAM": 0.005838155746459961,
+            "Stilett": 0.0006909370422363281,
+            "Cohesion": 0.00010704994201660156,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002541542053222656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00036215782165527344,
+            "Total": 0.09761214256286621
         }
     ],
     "180": [
@@ -94922,14 +94667,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0457611083984375,
+            "stanza": 0.04756593704223633,
+            "SCREAM": 0.0059051513671875,
+            "Stilett": 0.0001709461212158203,
+            "Cohesion": 0.00010538101196289062,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057108402252197266,
-            "Stilett": 0.00016617774963378906,
-            "Cohesion": 0.00010204315185546875,
-            "Connectives": 0.00019288063049316406,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00029587745666503906,
-            "Total": 0.051937103271484375
+            "Connectives": 0.000186920166015625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0002942085266113281,
+            "Total": 0.053938865661621094
         }
     ],
     "181": [
@@ -95273,14 +95018,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.04907798767089844,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005711793899536133,
-            "Stilett": 0.000324249267578125,
-            "Cohesion": 9.870529174804688e-05,
-            "Connectives": 0.0001900196075439453,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0002906322479248047,
-            "Total": 0.05540800094604492
+            "stanza": 0.04745793342590332,
+            "SCREAM": 0.005784034729003906,
+            "Stilett": 0.0003311634063720703,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00019216537475585938,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00030112266540527344,
+            "Total": 0.05387711524963379
         }
     ],
     "182": [
@@ -95677,14 +95422,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07658505439758301,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005834817886352539,
-            "Stilett": 0.00867605209350586,
-            "Cohesion": 0.00012087821960449219,
-            "Connectives": 0.00023221969604492188,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00035381317138671875,
-            "Total": 0.09145307540893555
+            "stanza": 0.07396411895751953,
+            "SCREAM": 0.005792856216430664,
+            "Stilett": 0.008642196655273438,
+            "Cohesion": 0.00011587142944335938,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002300739288330078,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034689903259277344,
+            "Total": 0.08874797821044922
         }
     ],
     "183": [
@@ -96361,14 +96106,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1411750316619873,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.006085872650146484,
-            "Stilett": 0.010191917419433594,
-            "Cohesion": 0.00012421607971191406,
-            "Connectives": 0.0003349781036376953,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004611015319824219,
-            "Total": 0.15791773796081543
+            "stanza": 0.1404407024383545,
+            "SCREAM": 0.2158949375152588,
+            "Stilett": 0.009596824645996094,
+            "Cohesion": 0.00012683868408203125,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00032806396484375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00045609474182128906,
+            "Total": 0.3663928508758545
         }
     ],
     "184": [
@@ -96845,14 +96590,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09646201133728027,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005815982818603516,
-            "Stilett": 0.005778312683105469,
-            "Cohesion": 0.00011897087097167969,
-            "Connectives": 0.00026297569274902344,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003829002380371094,
-            "Total": 0.1084442138671875
+            "stanza": 0.10319185256958008,
+            "SCREAM": 0.005897998809814453,
+            "Stilett": 0.005758047103881836,
+            "Cohesion": 0.00011801719665527344,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002541542053222656,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037407875061035156,
+            "Total": 0.11522364616394043
         }
     ],
     "185": [
@@ -97901,14 +97646,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.26262402534484863,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005979776382446289,
-            "Stilett": 0.022332191467285156,
-            "Cohesion": 0.0001430511474609375,
-            "Connectives": 0.0005040168762207031,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0006489753723144531,
-            "Total": 0.29158926010131836
+            "stanza": 0.2546999454498291,
+            "SCREAM": 0.005928993225097656,
+            "Stilett": 0.02228713035583496,
+            "Cohesion": 0.00013303756713867188,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0005059242248535156,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0006411075592041016,
+            "Total": 0.28356099128723145
         }
     ],
     "186": [
@@ -98332,14 +98077,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07511687278747559,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005808115005493164,
+            "stanza": 0.07552790641784668,
+            "SCREAM": 0.005816221237182617,
             "Stilett": 0.0001220703125,
-            "Cohesion": 0.00010323524475097656,
-            "Connectives": 0.00023293495178222656,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003371238708496094,
-            "Total": 0.08138704299926758
+            "Cohesion": 0.00010776519775390625,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.00023317337036132812,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003418922424316406,
+            "Total": 0.08181095123291016
         }
     ],
     "187": [
@@ -98836,14 +98581,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.08992385864257812,
+            "stanza": 0.08639907836914062,
+            "SCREAM": 0.0064160823822021484,
+            "Stilett": 0.0003027915954589844,
+            "Cohesion": 0.00010991096496582031,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.00640416145324707,
-            "Stilett": 0.00030994415283203125,
-            "Cohesion": 0.00011515617370605469,
-            "Connectives": 0.0002551078796386719,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003712177276611328,
-            "Total": 0.09701395034790039
+            "Connectives": 0.00025391578674316406,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003650188446044922,
+            "Total": 0.09348702430725098
         }
     ],
     "188": [
@@ -99315,14 +99060,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09348201751708984,
+            "stanza": 0.09202098846435547,
+            "SCREAM": 0.0057790279388427734,
+            "Stilett": 0.005697011947631836,
+            "Cohesion": 0.00011491775512695312,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005692958831787109,
-            "Stilett": 0.00591731071472168,
-            "Cohesion": 0.00013184547424316406,
-            "Connectives": 0.0002548694610595703,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00038886070251464844,
-            "Total": 0.1054830551147461
+            "Connectives": 0.00025272369384765625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.000370025634765625,
+            "Total": 0.10386896133422852
         }
     ],
     "189": [
@@ -99959,14 +99704,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.1247720718383789,
-            "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.0058727264404296875,
-            "Stilett": 0.008034944534301758,
-            "Cohesion": 0.00013494491577148438,
-            "Connectives": 0.0003132820129394531,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00044918060302734375,
-            "Total": 0.13913226127624512
+            "stanza": 0.11895394325256348,
+            "SCREAM": 0.00594019889831543,
+            "Stilett": 0.007900238037109375,
+            "Cohesion": 0.00012373924255371094,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.0003120899200439453,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0004379749298095703,
+            "Total": 0.13323402404785156
         }
     ],
     "190": [
@@ -100363,14 +100108,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0807340145111084,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005751132965087891,
-            "Stilett": 0.00011396408081054688,
-            "Cohesion": 0.000102996826171875,
+            "stanza": 0.07060909271240234,
+            "SCREAM": 0.005854129791259766,
+            "Stilett": 0.00011682510375976562,
+            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
             "Connectives": 0.0002269744873046875,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00033092498779296875,
-            "Total": 0.08693099021911621
+            "Coh-Metrix Total": 0.00033402442932128906,
+            "Total": 0.07691526412963867
         }
     ],
     "191": [
@@ -100730,14 +100475,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.07019495964050293,
-            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
-            "SCREAM": 0.005652904510498047,
-            "Stilett": 0.01191401481628418,
-            "Cohesion": 0.00012493133544921875,
-            "Connectives": 0.0002129077911376953,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003399848937988281,
-            "Total": 0.0881037712097168
+            "stanza": 0.05828118324279785,
+            "SCREAM": 0.005881071090698242,
+            "Stilett": 0.011726140975952148,
+            "Cohesion": 0.000125885009765625,
+            "LSA": 0.0,
+            "Connectives": 0.00021505355834960938,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00034308433532714844,
+            "Total": 0.0762321949005127
         }
     ],
     "192": [
@@ -101086,14 +100831,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.048882246017456055,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005678892135620117,
-            "Stilett": 0.004082918167114258,
-            "Cohesion": 0.00011706352233886719,
-            "Connectives": 0.00019812583923339844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003161430358886719,
-            "Total": 0.058962106704711914
+            "stanza": 0.04871392250061035,
+            "SCREAM": 0.0058209896087646484,
+            "Stilett": 0.004068136215209961,
+            "Cohesion": 0.00012183189392089844,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.00019931793212890625,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00032210350036621094,
+            "Total": 0.058927059173583984
         }
     ],
     "193": [
@@ -101469,14 +101214,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.06713390350341797,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057621002197265625,
+            "stanza": 0.0594329833984375,
+            "SCREAM": 0.005828142166137695,
             "Stilett": 0.00010585784912109375,
-            "Cohesion": 0.0001010894775390625,
-            "Connectives": 0.00020694732666015625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.000308990478515625,
-            "Total": 0.07331395149230957
+            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.000209808349609375,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003159046173095703,
+            "Total": 0.06568384170532227
         }
     ],
     "194": [
@@ -102025,14 +101770,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11353492736816406,
+            "stanza": 0.09950900077819824,
+            "SCREAM": 0.005944013595581055,
+            "Stilett": 0.0006430149078369141,
+            "Cohesion": 0.00010800361633300781,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005969047546386719,
-            "Stilett": 0.0006468296051025391,
-            "Cohesion": 0.00010633468627929688,
             "Connectives": 0.0002639293670654297,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0003712177276611328,
-            "Total": 0.12052607536315918
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+            "Total": 0.10647082328796387
         }
     ],
     "195": [
@@ -102429,14 +102174,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.0713808536529541,
+            "stanza": 0.07526707649230957,
+            "SCREAM": 0.005815744400024414,
+            "Stilett": 0.0001430511474609375,
+            "Cohesion": 0.00010395050048828125,
             "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057451725006103516,
-            "Stilett": 0.00014519691467285156,
-            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
             "Connectives": 0.0002219676971435547,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032901763916015625,
-            "Total": 0.07760405540466309
+            "Coh-Metrix Total": 0.00032711029052734375,
+            "Total": 0.08155393600463867
         }
     ],
     "196": [
@@ -102988,14 +102733,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.10158634185791016,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.20871686935424805,
-            "Stilett": 0.0005428791046142578,
-            "Cohesion": 0.00011539459228515625,
-            "Connectives": 0.0002548694610595703,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00037026405334472656,
-            "Total": 0.3112199306488037
+            "stanza": 0.09270715713500977,
+            "SCREAM": 0.005846977233886719,
+            "Stilett": 0.0005421638488769531,
+            "Cohesion": 0.00010585784912109375,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00026488304138183594,
+            "Coh-Metrix Total": 0.00037288665771484375,
+            "Total": 0.0994722843170166
         }
     ],
     "197": [
@@ -103467,14 +103212,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.09579014778137207,
+            "stanza": 0.09017229080200195,
+            "SCREAM": 0.006048917770385742,
+            "Stilett": 0.00013589859008789062,
+            "Cohesion": 0.00010824203491210938,
             "LSA": 9.5367431640625e-07,
-            "SCREAM": 0.005741119384765625,
-            "Stilett": 0.00013899803161621094,
-            "Cohesion": 0.0001049041748046875,
-            "Connectives": 0.00026798248291015625,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00037479400634765625,
-            "Total": 0.10204601287841797
+            "Connectives": 0.00026988983154296875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003800392150878906,
+            "Total": 0.09673810005187988
         }
     ],
     "198": [
@@ -103834,14 +103579,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.05977606773376465,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.0057489871978759766,
-            "Stilett": 0.00035309791564941406,
-            "Cohesion": 0.00010609626770019531,
-            "Connectives": 0.00021505355834960938,
-            "Coh-Metrix Total": 0.00032401084899902344,
-            "Total": 0.06620407104492188
+            "stanza": 0.07158493995666504,
+            "SCREAM": 0.0057220458984375,
+            "Stilett": 0.0003571510314941406,
+            "Cohesion": 0.00010967254638671875,
+            "LSA": 1.1920928955078125e-06,
+            "Connectives": 0.00021219253540039062,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003237724304199219,
+            "Total": 0.07798981666564941
         }
     ],
     "199": [
@@ -104377,14 +104122,14 @@
             }
         },
         {
-            "Stanza": 0.11352324485778809,
-            "LSA": 0.0,
-            "SCREAM": 0.005894184112548828,
-            "Stilett": 0.0008258819580078125,
-            "Cohesion": 0.00011324882507324219,
-            "Connectives": 0.00028967857360839844,
-            "Coh-Metrix Total": 0.0004038810729980469,
-            "Total": 0.1206510066986084
+            "stanza": 0.1262068748474121,
+            "SCREAM": 0.005908966064453125,
+            "Stilett": 0.0008111000061035156,
+            "Cohesion": 0.00011014938354492188,
+            "LSA": 9.5367431640625e-07,
+            "Connectives": 0.0002880096435546875,
+            "Coh-Metrix Total": 0.0003998279571533203,
+            "Total": 0.13332891464233398
         }
     ]
 }
\ No newline at end of file